Främja dialog och partnerskap

Integrering av marginaliserade personer i den övergripande övervakningen och utvärderingen av åtgärder, mål och inriktningar skulle inte enbart bidra till att deras medborgerliga rättigheter tillvaratas och att de får ökad självkänsla, utan skulle också öka kvaliteten, eftersom den enskilda medborgarens perspektiv då även beaktas. Åtgärderna för både den systematiska övervakningen och utvärderingen av planerna från 2003 skiljer sig åt ganska mycket. Flera medlemsstater har dock infört bestämmelser.

I Belgien kommer SPP Intégration sociale att efter halva tiden utarbeta en rapport om utvecklingen. I Frankrike arbetar den interministeriella kommittén för bekämpning av social utestängning med en undersökning för att utarbeta metoder och verktyg för övervakning och bedömning av den nationella handlingsplanen. Tyskland har som en del av utvärderingen genomfört forskning om övervakning och utvärdering. Under utarbetandet av den nya handlingsplanen gjorde Finland en omfattande utvärdering av den första planens effektivitet, starka sidor, brister och svaga sidor. I detta arbete deltog många aktörer och forskningsinstitutioner. Resultaten beskrivs närmare i den nationella handlingsplanen och belyser värdet av ett effektivt övervaknings- och utvärderingsförfarande. I Irland måste byrån för social integration (OSI) årligen offentliggöra en rapport om utvecklingen för regeringen. Spanien genomför övervakning och utvärdering av den nationella handlingsplanen genom den interministeriella kommissionen för den nationella handlingsplanen och en rapport om den nationella handlingsplanens effekter från det ekonomiska och sociala rådet. Övervakning och utvärdering genomförs också på kommunal nivå av kommissionen för sociala tjänster inom den spanska sammanslutningen av kommuner och regioner (FEMPL). Danmark har gett rådet för socialt missgynnade personer detta uppdrag. Ett viktigt verktyg för förbättrad övervakning är bra data och analyser, och flera medlemsstater betonar initiativ för förbättrad insamling av data. Irland har infört en särskild datastrategi i vilken flera berörda aktörer deltar. I Portugal kommer förutom den interministeriella kommissionen ett forum för icke-statliga organisationer att följa upp genomförandet och utvärderingen av planen. I Luxemburg har en ”samordnings- och konsultationsgrupp” samlats fyra gånger för att utvärdera genomförandet av planen för 2001-2003 och utarbeta en ny plan.

8.3. Främja dialog och partnerskap

samråd och samordning), Sverige (delegationen för brukarinflytande i sociala utvecklingsfrågor).

I Italien genomför en undersökningskommission för frågor rörande fattigdom och social utestängning undersökningar, gör bedömningar och utarbetar politiska förslag. Även om Nederländerna inte redogör för sina institutionella åtgärder gör landet hoppingivande aktiva insatser och har ett nära samarbete med alla aktörer, ett av fem strategiska mål i planen. Frankrike planerar ett nationellt möte 2004 med dem som arbetar med kamp mot social utestängning samt ett europeiskt seminarium för ministrar och nätverk för socialt arbete i Europa. I syfte att stärka användarnas inflytande i genomförandet av den nationella handlingsplanen har Sverige inrättat en delegation för brukarinflytande i sociala utvecklingsfrågor inom Socialdepartementet, i vilken nätverket mot socialt utanförskap och företrädare för det svenska kommunförbundet och Socialstyrelsen kommer att ha en avgörande roll. Delegationen kommer att arbeta som ett rådgivande organ mellan den offentliga sektorn och frivilliga brukarorganisationer i syfte att engagera berörda organ i arbetet mot ekonomisk och social utsatthet.

Främjande av partnerskap på lokal nivå

I de nationella handlingsplanerna betonas i allt högre grad att man skall se till att den integrerade strategin på nationell nivå omsätts i integrerade och multidimensionella åtgärder ute på fältet. Det betonas särskilt att kunskaper och resurser från olika aktörer skall sammanföras så att deras insatser kan integreras och stärkas ömsesidigt. Sådant nätverkssamarbete och främjande av sammankopplingar betonas i betydande grad i Österrikes nationella handlingsplan (partnerskap för utveckling), Danmark (sociala råd), Finland (lokala partnerskap), Tyskland (t.ex. utveckling och möjligheter för ungdomar i socialt missgynnade områden), Irland (områdesbaserade partnerskap som stöds av programmet för lokal utveckling och social integration), Sverige (t.ex. gemensamma kommittéer för kommuner och landsting för hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt lokala utvecklingsavtal med storstadsmyndigheter) samt Förenade kungariket (lokala strategiska partnerskap).

Några av initiativen (i bl.a. Finland och Österrike) förlitar sig på EU-finansiering och program som Territorial Employment Pacts Programme, Europeiska socialfonden och Equal-initiativet.

PROGRAMMET FÖR SOCIALA NÄTVERK (PORTUGAL)

Programmet för sociala nätverk handlar om att etablera effektiva och dynamiska partnerskap mellan olika aktörers sociala verksamhet (myndigheter och privata ideella organisationer), med utgångspunkt i aktörernas jämlikhet och överenskomna gemensamma mål när det gäller fattigdom och social utestängning, i syfte att uppnå mer på det sociala området än vad som är möjligt för enstaka initiativ.

Programmet främjar integrerad, systematisk planering och förstärker synergieffekterna, möjligheterna och resurserna på lokal nivå (lokala diagnoser, informationssystem och sociala utvecklingsplaner).

Programmet är avsett att garantera effektivare åtgärder och sociala insatser i kommunerna och församlingarna (freguesias).

Programmet lanserades i början av år 2000 i 41 pilotkommuner som redan hade viss erfarenhet av partnerskapsarbete, särskilt genom det lokala arbetet för att motverka fattigdom och införandet av en garanterad minimiinkomst. Det var de första stegen mot att göra frågan om social integration till en mer allmän målsättning. År 2003 hade 176 kommuner etablerat sociala nätverk och befann sig i olika etapper av genomförandet av planerade åtgärder (2001 hade 31 kommuner anslutit sig till programmet för sociala nätverk, år 2002 hade ytterligare 45 kommuner tillkommit, och år 2003 anslöt sig ytterligare 60 kommuner). I genomsnitt deltog 50–60 partner aktivt i dessa åtgärder i varje lokalt projekt.

Huvudsyftet med programmet är att genom gemensam planering av sociala insatser utforma ett system som i varje kommun omfattar enskilda och grupper som drabbats av fattigdom eller social utestängning, för att gradvis förbättra livskvaliteten och uppnå större social sammanhållning. De resultat som kan uppnås är av olika slag: partnerskap (och deras interna bestämmelser) som organiserar sig i nätverk och gradvis befästs genom att utbyta, slå ihop och göra gemensamma diagnoser av sociala problem (som uppdateras efter behov), informationssystem, planer för social utveckling och praktiska handlingsplaner, i syfte att lösa problem och tillgodose behov när det gäller fattigdom och social utestängning.

Icke-statliga organisationer och det civila samhället

Den viktiga roll som icke-statliga organisationer spelar i kampen mot fattigdom och social utestängning är allmänt erkänd och flera medlemsstater framhåller sina traditioner och sin politik för stöd till icke-statliga organisationers och volontärers verksamhet.

Utvecklingen har gått mot att inte endast göra yrkesverksamma på området delaktiga i de ovan beskrivna dialogerna och partnerskapen, utan också aktörer och icke-statliga organisationer för socialt utestängda grupper samt specialiserade forskare. Flera medlemsstater framhåller i synnerhet det viktiga bidraget från icke-statliga organisationers nätverk i debatten om politiska åtgärder. Spanien framhåller betydelsen av att stödja icke-statliga organisationer som strategiska aktörer inom social integration och uppger att landet har för avsikt att finansiera program som syftar till att främja icke-statliga organisationers nätverk i arbetet att förebygga social utestängning och utbyta information om goda exempel. Spanien kommer, i samarbete med EAPN, att fortsätta främja inrättandet av ett landsomfattande nätverk och självständiga regionala nätverk för organisationer som är verksamma inom sociala åtgärder. Förenade kungariket redogör för den roll som regionala nätverk mot fattigdom spelar (Poverty Alliance in Scotland, Anti-Poverty Network Cymru), liksom vissa nationella organisationer, i utvecklingen av

åtgärder. Finland betonar den roll som det finska förbundet för socialskydd och EAPN-Fin spelar med hänvisning till den erfarenhet som deras medlemmar har när det gäller att bidra till den politiska debatten. Irland lägger stor vikt vid att se till att de människor som lever i fattigdom och som drabbats av social utestängning får komma till tals i debatten om det nationella och lokala beslutsfattandet, vilket återspeglas i de anslag som beviljas för att stödja den verksamhet som drivs av tio nationella närverk mot fattigdom. Dessa nätverk omfattar många intressen som arbetar mot fattigdom och företräder personer som i särskilt hög grad riskerar att få leva i fattigdom. Tyskland betonar icke-statliga organisationers delaktighet (välgörenhetsorganisationer, initiativ till självhjälp, nationella konferenser om fattigdom osv.) samt andra aktörer (fackföreningar, kyrkor, förbundsstaterna och kommuner) i regelbundna samråd och överläggningar som måste utvecklas ytterligare och institutionaliseras. Sverige framhåller det pågående samrådet med nätverket mot socialt utanförskap i utarbetandet av sin nya handlingsplan. I vissa länder (däribland Finland, Grekland, Sverige och Tyskland) betonas kyrkors och religiösa organisationers deltagande i utarbetandet av politiska åtgärder mot fattigdom och social utestängning samt deltagandet i utarbetandet av den nationella handlingsplanen.

Finland redogör närmare för den viktiga roll som de icke-statliga organisationerna spelar när det gäller deras andel av tillhandahållandet av tjänster och stöd i det finska systemet, och gör uppskattningar av sektorns proportioner. Man betonar också de icke-statliga organisationernas roll när det gäller att tillvarata och påverka människors rättigheter och intressen. Det betydande bidrag som Finlands evangelisk-lutherska kyrka och dess lokala församlingar ger framhålls också. I de nationella handlingsplanerna finns dock få uppgifter om den finansiella volymen, den exakta typen av aktiviteter och antalet personer bland de socialt utestängda och inom integrerade åtgärder som nås av de icke-statliga organisationerna och den sociala ekonomin. I de kommande handlingsplanerna måste dessa uppgifter beaktas för att kunna bedöma om de icke-statliga organisationerna är effektiva inom ett område, och vilka områden som bör vara föremål för strategiska åtgärder.

Även om betydande framsteg har gjorts finns det i allmänhet fortfarande behov av att främja och garantera verkligt samråd som ges tillräckligt med tid och får lämpliga resurser. Den intressanta frågan är hur man kan fördjupa kvaliteten på olika aktörers deltagande och hur man skall upprätta mer likställt och kontinuerligt partnerskap.

Arbetsmarknadens parter

Arbetsmarknadens parter deltar i de flesta samrådsförfarandena i utarbetandet av de nationella handlingsplanerna. De deltar normalt i arbetsgrupper och kommittéer (i Belgien, Finland, Irland, Luxemburg, Portugal, Spanien, Sverige och Tyskland). I andra länder är deras roll mindre tydlig. Österrike betonar att arbetsmarknadens parter deltar i arbetet med att utveckla partnerskap inom Equal-programmet.

Det är i allmänhet svårt att avgöra om och i vilken utsträckning deras deltagande verkligen är proaktivt och även omfattar områden som inte av tradition är en del av den sociala dialogen.

Allmänhetens medvetenhet

Flera medlemsstater framhållet behovet av att öka medvetenheten bland allmänheten om fattigdom och social utestängning och de nationella handlingsplanerna/integrationsprocessen och föreslår intressanta åtgärder i detta hänseende. De flesta länder har dock inte tydligt angett några särskilda verktyg för att öka medvetenheten.

I Belgien har olika typer av dialoger inrättats, publikationer utarbetats och rapporter två gånger årligen har också blivit tillgängliga för alla. Frankrike planerar att inleda en kampanj inom och utom medierna för att förändra allmänhetens synsätt och öka medvetenheten om kampen mot social utestängning. Sverige betonar att ett huvudmål i planen från 2003 är att öka medvetenheten om den sociala integrationsprocessen, eftersom den ännu inte är tillräckligt känd i många bostadsområden. Man föreslår även spridning av framgångsrika övergripande integrationsstrategier till alla kommuner.

Spanien anger ett stort antal åtgärder (spridning av den nationella handlingsplanen, förbättrad information i sociala medier, evenemang, kampanjer och debatter, opinionsundersökningar bland allmänheten, deltagande för skolor) för att öka medvetenheten och utvidga debatten om behovet at åtgärder för social integration. I Förenade kungariket har den nationella handlingsplanen från 2003 blivit betydligt mer synlig genom att texten tryckts och offentliggjorts både på engelska och walesiska. Flera andra nationella handlingsplaner har också offentliggjorts (Danmark, Irland, Nederländerna, Tyskland). Rent allmänt gör enheten för frågor rörande social utestängning (Social Exclusion Unit) i Förenade kungariket den forskning den bedriver tillgänglig i alla delar av landet. I Irland är en av de centrala uppgifterna för byrån för bekämpning av fattigdom (Combat Poverty Agency) att öka allmänhetens medvetenhet om fattigdom och social utestängning och vad som behöver göras mot detta.

Att främja debatten och diskussionerna om politiken mot social utestängning i de nationella parlamenten framhålls i ett antal nationella handlingsplaner som ett annat sätt att öka medvetenheten (Irland, Spanien). De nationella parlamentens delaktighet i processen är dock blygsam.

Företagens sociala ansvar

Att främja socialt ansvarstagande hos företagen tas upp i några handlingsplaner (Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Spanien, Sverige). I Sverige inrättade till exempel regeringen år 2002 Globalt ansvar, vars huvudmål är att förbättra fattiga människors levnadsförhållanden och uppfylla de mänskliga rättigheterna. Företagens sociala ansvarstagande är också i Sverige en av prioriteringarna i det svenska Equal-programmet.

Irland har en mekanism som främjar företagens sociala ansvarstagande, vilken genomförs av Foundation for Investing in Communities. I Danmark tillämpas flera sätt att främja företagens sociala ansvar som till exempel priser för att anställa människor som är i behov av särskilda arbetsvillkor och utveckling av ett instrument för självbedömning av socialt ansvar, det sociala indexet.