Finansiella sektorns behov av miljöinformation

11.1 Finansiella sektorns behov av

miljöinformation

Information om miljöaspekter är relevant för finansiella sektorn då den har bety- delse, är väsentlig, för beslut i den finansiella riskhanteringen, dvs. vid bedömning- en av ett företags finansiella status och framtida utveckling. Exempel på när risker är väsentliga är när de skulle kunna påverka värdering, kreditvärdighet, livslängd, sårbarhet för åtal och risker för driftsstopp eller påverka värdet av immateriella tillgångar som varumärke eller rykte.

197

Att miljöinformation kan vara väsentlig för finansiella sektorn framgår bland annat genom de tvingande krav på att lämna miljöinformation som finns miljöbalken och i årsredovisningslagen (se vidare avsnitt 11.2) samt genom de olika vägledningar som tagits fram av olika branschorganisationer och andra för att konkretisera rele- vant information, se vidare avsnitt 11.3. Flera ledande finansföretag har också en- skilt framhållit att miljö- och hållbarhetsprestanda kan vara väsentlig för aktievär- dering, såsom ABN Amro, Deutsche bank och Goldman Sachs, som uppmanar investerare, analytiker och portföljförvaltare att inkludera dessa icke-traditionella data i sitt beslutsfattande. Internationella handelskammaren (ICC) har påpekat vikten av att företag inser att hållbarhetsfrågorna är en realitet som måste identifie- ras, hanteras och rapporteras på ett korrekt sätt.198 Den naturliga informationsvägen är samma som för annan information till den finansiella marknaden, dvs. i den finansiella rapporteringen. 199

Nedan redovisas några slutsatser om sektorns behov av miljöinformation. Behovet varierar, men ökar

Behovet av miljöinformation, dvs. hur väsentlig miljöinformation är, varierar starkt mellan branschens olika aktörer. Åsikterna går isär, men de flesta anser att det finns behov/efterfrågan, om än i olika omfattning. Många bedömer också att beho- vet och därmed efterfrågan har ökat jämfört med ett tiotal år tillbaka samt att den kommer att fortsätta öka framöver.

En del menar att de i dagsläget inte hanterar miljöfrågor i särskilt stor utsträck- ning, men tror att de kommer att göra det i högre omfattning framöver. Bland annat kommer kunder att ställa högre krav på aktivt arbete kring ”social responsibility” (SR) framöver, där miljöaspekter ingår som en del.

Omfattande och heterogen sektor med olika behov

Sektorn är omfattande och heterogen. De ingående verksamheterna har därför skil- da syften och olika tidshorisonter för sina beslut. Verksamheternas olika utgångs- punkter innebär att företagen också har olika informationsbehov avseende miljö- aspekter.

Banker uppger att miljöaspekter är en väsentlig del i bedömningen och att de beaktar miljöaspekter, som ska verifieras, vid varje kreditgivningstillfälle idag. Det är viktigt ta reda på vad låntagarna har för kunskap och hur de agerar i dessa frå- gor. Försäkringsbolag menar att miljöfrågor inte är något man kan bortse från vid investeringar, risköverväganden, premiesättning eller skadereglering. För banker och försäkringsbolag kan underlåtenhet att beakta miljöaspekter hos det analysera- de företaget/fastigheten innebära en direkt risk för ökade kostnader eller förluster i det enskilda engagemanget.

Stora fondförvaltare gör såväl negativa som positiva screeningar av företag och använder som underlag i sina bedömningar. Miljö och etik är en del i processen,

198 Policy statement on economic, environmental and social reporting, www.iccwbo.org/home/state

199

Flening, B. (2005): Finansmarknaden, miljön och redovisningen. Naturvårdsverkets rapport 5521.

åtminstone vid sådana långsiktiga placeringar som görs av pensionsfonder. Där- emot beaktas miljöaspekter generellt i mindre utsträckning vid kortsiktiga placer- ingar som förekommer i exempelvis hedgefonder.

Ett reellt behov av miljöinformation finns också hos de verksamheter som har en mer klart uttalad etisk inriktning på sin verksamhet, t ex etiska fonder. Denna del utgör emellertid endast en mindre del av den totala verksamheten. Ett annat aktuellt exempel är MISTRAs kapitalförvaltning som inom två år ska vara anpas- sad till uppsatta miljö- och etikkriterier.

Sammanfattningsvis kan konstateras att även om miljöaspekter till del beaktas i finansiella riskbedömningar finns potential för förbättringar.

Miljöaspekter är i allmänhet underordnade

Miljöaspekter är i allmänhet underordnade, sekundära, jämfört med andra aspekter i de olika beslutsunderlagen vid finansiell riskhantering. Miljöaspekter betraktas oftast som en mindre viktig finansiell risk. Bankföreningen utrycker det t ex som att det tidigare har varit svårt att hitta kopplingar mellan miljö och risken för kredit- förluster, men över tiden har miljön fått större betydelse.

Kunskapen om miljö varierar

Av intervjuerna Naturvårdsverket genomfört har framkommit att det på vissa håll finns bristande kunskaper om miljö, vilken betydelse miljöaspekter kan ha vid bedömning av finansiella risker, var relevant information finns och hur den kan tillämpas.

Många företag gör inte egna miljöanalyser eller bedömningar av sina kunder eller andra företag, utan de utgår från den skattning/värdering som kunden gjort. I ett nästa steg, om det förefaller finnas miljöproblem, anlitas en konsult för att göra en utredning. Det innebär att kunskapen om relevanta miljöaspekter ofta snarare finns hos konsulter än hos de finansiella företagen själva.

Bristande system

Det saknas enkla och allmänt accepterade sätt att beskriva miljöaspekter som fi- nansiell risk. Många kostnadsredovisningar av miljöpåverkan bygger på

schabloner som inte speglar verkligheten. Därtill kommer att många miljörelatera- de kostnader är ”gömda” i andra kostnader eller intäktsreduktioner och därför inte lätta att identifiera (t ex kostnader för tillstånd och advokatkostnader placeras bland de allmänna kostnaderna).

Traditionella system fångar inte heller upp framtida kostnader orsakade av mil- jöproblem, t.ex. tappade miljömedvetna kunder, sämre lånevillkor, tappade mark- nader med miljöbegränsande lagar. Även dessa framtida händelser bör inkluderas i en analys, kanske i form av riskpremieberäkningar.

Finansiella sektorn som drivkraft i riktning mot en mer hållbar utveckling Flertalet av de större aktörerna i finansiella sektorn har direkt dialog med ”sina företag” (kunder) om miljö och sociala aspekter. Finansiella sektorn upplever att detta är en mycket viktig drivkraft för att företagen ska utvecklas i hållbar riktning.

Genom att ställa frågor om miljöaspekter utgör de en drivkraft för hållbar utveck- ling. I praktiken deltar inte alltid de finansiella företagens miljöexperter i kundmö- ten, vilket indikerar att finansiella sektorn skulle kunna utgöra en än större driv- kraft.