Studier om befintliga beho

Informationsbehoven är olika i olika branscher och i olika delar av livscykeln. En återvinnare har t.ex. helt andra informationsbehov än en enskild konsument. Beho- ven varierar i allmänhet även inom ett och samma företag beroende på vem som ska använda informationen.

I samband med Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om den miljöorienterade produktpolitiken17 gjorde IVL en behovsanalys18 i syfte att få en bild över vilken typ av miljöinformation om produkter som det finns behov av. Meningen var att därefter kunna dra slutsatser om vilken typ av miljödata som är önskvärd för att kunna tillgodose behoven. Det fanns också ett intresse att kartlägga skillnader i behov mellan olika aktörer. De aspekter som analyserats är; efterfrågad miljöin- formation, kommunikationsprodukt samt syftet med informationen. Av studien framgår bl.a. att företag sammanställer den miljöinformation som de tror att kun- derna efterfrågar. Det medför att information ibland kommuniceras utan att den efterfrågas av någon. Detta har även identifierats i andra studier.19 Flera aktörer har påtalat behovet av att samordna miljöinformation om produkter, dvs. att hitta en gemensam syn.

Av IVL:s studie framgår att konsumenter har behov av lättillgänglig, förstålig, enkel, enhetlig miljöinformation som är trovärdig (verifierad), jämförbar och neu- tral.20 Samtliga aktörer efterfrågar information om innehåll av farliga ämnen. Inom produktionsledet efterfrågas information på en mer lågaggregerad nivå än den som myndigheter, kommun, handel och konsumenter efterfrågar t.ex. i form av LCI- data21 men det finns ett behov att utvidga detta till ett vagga-grav perspektiv.

Kommuner har olika roller som t.ex. upphandlare, myndighetsutövare och i en politisk roll. Dessa roller kräver olika typer av information.

Flera aktörer efterfrågar information om användning t.ex. energieffektivitet samt information om återvinning/avfallshantering.

Inom leverantörskedjan efterfrågas information om företagens miljöarbete. Mindreföretagen efterfrågar miljöinformation kopplat till lagstiftning. Dessa före- tag har behov av lättillgänglig, högaggregerad och kvalitetssäkrad data. Förenklade LCA-verktyg och tolkningshjälp behövs. Liknande behov finns hos produktutveck- lare.

I studien framkom vidare att den miljöinformation om produkter som efterfrå- gas idag förväntas efterfrågas om 10 år men med mer fokus på ett livs-

17

Naturvårdsverket (2002), På väg mot miljöanpassade produkter, rapport 5225,

18

IVL, (2002) Kunskap om produkters miljöbelastning - tillgång, behov och uppbyggnad av livscykelda-

ta, Naturvårdsverkets rapport 5229 19

Jönsson, K, Communicating the environmental characteristics of products, IIIEE Dissertations 2000:5, Flening, B (2005) Finansmarknaden, miljön och redovisningen, Naturvårdsverkets rapport 5521

20

Konsumentverket (2001) Mitt hem är ingen sopstation, Rapport 2001:11

21

cykelperspektiv. Informationen förväntas vara mer lättillgänglig, kvalitetssäkrad och komplett i framtiden. En förutsättning för detta är dock att miljöinformationen kommer att vara integrerad med ordinarie informationsflöden i organisationen i högre utsträckning.

Flera aktörer ser behov av vägledning för att kunna tolka informationen. Flera aktörer tror också att behovet av information om sociala aspekter kommer att öka. Verifiering/certifiering är dyrt och kostnader för detta får inte vara för stort.

Vad gäller betalningsvilja anser småföretagen att det inte får kosta för mycket och konsumenter att miljövänliga produkter inte får vara dyrare än andra. Leveran- törer har en högre betalningsvilja om de uppgifter man tar fram kan användas i ett eget syfte alternativt för flera syften. Stora företag är mer betalningsvilliga än små, dels för att de har mer resurser dels för att de i högre utsträckning styrs av markna- den. Om miljöinformation kan medföra profilering/marknadsandelar är betalnings- viljan större.

Även Kemikalieinspektionen har låtit utföra en behovsanalys i samband med sitt regeringsuppdrag om Information om varors innehåll av farliga kemiska äm-

nen.22 En sammanfattning av informationsbehovet om kemiska ämnen i olika han- teringsled samt motiv och drivkrafter ges i fig 1. Av tabellen framgår att tillgång till information innebär fördelar för de flesta aktörer. Ökade kostnader som uppstår hos leverantören för att ta fram och sprida information kan vägas mot minskade kostnader för andra aktörer att ta fram information för att kunna leva upp till lag- stiftning etc.

Slutsatser från studien och uppdraget i övrigt är att lagkrav är ett starkt incita- ment för att efterfråga information. Varuproducenter kan behöva information för produktutveckling samt för att undvika framtida risker men också för företagens interna arbete som t.ex. miljöledningssystem. Underleverantörer kan vara starkt styrda av kundkrav.

Krav från offentliga upphandlare har av tillverkarna länge uppfattats som en stark drivkraft för information. Detaljister är positiva till ökade krav på varors in- nehåll av kemiska ämnen men anser att det måste finnas incitament att lämna in- formation. De har inget emot att lämna information men anser att kunderna inte efterfrågar information om kemiska ämnen i varor. De tycker att lagkrav behövs. De har ofta svårt att få fram information. Konsumenter är i allmänhet inte speciellt medvetna om problematiken om kemiska ämnen i varor och vill kunna förutsätta att varor på marknaden är säkra.

Återvinningsindustrin är i behov av information om ämnen som kan försvåra återvinningsprocessen. Det inkluderar även arbetsmiljöfrågor. Det behövs ökad information om tillsatser i bl.a. plastmaterial för att efterfrågan på återvunnet mate- rial ska kunna öka.

Det verkar vara så att de aktörer som är mest synliga för allmänheten är mer motiverade att lämna information än de som inte levererar till slutkund.

22

Hanteringsled

Motiv och drivkrafter Informationsbehov

Producenter av kemiska ämnen

Uppfylla lagkrav Leverantörsansvar Stabila kundrelationer

Ansvar för att ta fram info om kemiska ämnens farliga egenskaper, Krav på SDS23

Producenter av kemiska produkter

Uppfylla lagkrav om utsläpp och arbetsmiljö,

Stabila kundrelationer

Innehåll av kemiska ämnen Krav på SDS

Varuproducenter

(Stor variation)

Bättre kunskap om utsläpp, avfall o spill,

Säker arbetsmiljö Produktutveckling Produktsäkring/ kvalitet – indirekta lagkrav - undvika framtida risker

Farliga ämnen, egenskaper och förekomst

Emissioner av ämnen från material

Underleverantör Kundkrav Vissa ämnen på listor

Bygg-producenter Säker inomhusmiljö Byggavfall

Emissioner från material inomhus och till miljön

Offentliga upphand- lare

Miljöledningssystem Samhällskrav/ miljömål

Innehåll av ämnen, listor

Detaljister Gott renommé, goda kundrelationer

Ämnen på listor

Konsumenter Hälsa, allergi, (miljö) Tolkad info, helst operativ

Återvinnare Kvalitetskrav på återvunnet material

Innehåll av ämnen, listor

Figur 1. Olika aktörers uppfattning om för- och nackdelar av tillgång till information om varors innehåll av kemiska ämnen. Källa: Kemikalieinspektionen, 2004

Inom ramen för Naturvårdsverkets uppdrag har en studie om datagenerering och spridning av information utförts.24 Studien delar in användare av information i fyra kategorier. Se fig. 2.

23

Säkerhetsdatablad (Safety Data Sheet)

24

IMI, (2005) Establishing common primary data for environmental overview of product life cycles, Naturvårdsverkets rapport 5523

Användarroll Grad av expertis Tid för tolkning Resultat av an- vändning

Vetenskap/ expert Miljöexpertis Veckor, månader, år

Producera ny infor- mation

Sätta regler, poli- cy, lagstiftning etc.

Generalist expert Dagar, veckor, månader Producera ny infor- mation Professionellt beslut Inköp/teknisk exper- tis Minuter, timmar, dagar, veckor Påverka fysiska världen Vardagsbeslut Lekman avseende

teknikaliteter i beslu- tet

Sekunder, minuter Påverka fysiska världen

Figur 2. Olika användargrupper av information. Källa: IMI, 2004

Det finns enligt studien ett antal olika skäl till varför man behöver information om en produkt:

• Köp av produkter; att bedöma en produkt från utgångspunkten att bli ägare av exempelvis en produkt eller anordning.

• Design av produkter; att bedöma en produkts design med utgångspunkt i hur den kan förbättras.

• Analysera innehållet i en produkt; att bedöma en produkts materialinnehåll med hänsyn till materialens konsekvenser för miljön.

• Bedöma risker med produkter; att bedöma en produkt ur potentiell risksyn- punkt eller dess förmåga att orsaka skada under livscykeln.

• Produkters konsekvenser för samhället; att bedöma en produkt baserat på miljöpåverkan från storskalig framställning av produkten.