Hur stor besparing kan man göra?

En grund i ett resonemang för att använda kostnadsbesparingar som incitament för att konsumera mer miljöanpassat så har vi undersökt hur kostnaderna ser ut för de valda produktgrupperna. Vi har använt oss av Konsumentverkets kalkyler och produktöversikter för att göra beräkningarna.

12.2.1 Vitvaror

Vi har räknat på ett exempel där vi ska köpa kyl och frys som är ca 180 cm höga. Vi väljer mellan den produkt som är billigast i produktkategorin och den som är billigast bland dem som har den bästa energiprestanda.

Det visade sig att även om man inte räknar med ränta på kapitalet så är den ökade energikostnaden mindre än hälften av merkostnaden för det dyrare skåpet. Beräkningar gjord för kylar och kombinerade kylfrysar visar samma mönster (se bilaga 16). Detta betyder att det inte är givet att man kan räkna hem hela merkost- naden för den högre inköpskostnaden. Därmed kan det vara tveksamt att allt för mycket fokusera på ekonomin och vända sig från de ideella argumenten. Att göra rätt är en drivkraft som inte gynnas om det hela vänds till att enbart handla om privatekonomi och argumenten sedan inte visar sig hålla.

En orsak till att besparingen blir så liten är att de flesta vitvaror idag har accep- tabla energiprestanda och kommer man under det absoluta toppskiktet så blir priset inte heller lika tydligt korrelerat med energiprestanda. De bästa maskinerna har ofta även andra egenskaper som gör dem dyra.

Eftersom trenden mot bättre energiprestanda har varit så tydlig de senaste åren så kan det däremot vara lönsamt att tidigarelägga ett byte av en äldre modell mot en ny och energisnål.

12.2.2 Lågenergilampor

Vi utgick ifrån beräkningarna från lågenergilampor från IKEA (3 för 45kr) samt ett styckepris på 5 kr för glödlampor. Förutsättningen är vidare att lågenergilampan brinner i 10000 timmar samt att glödlampan brinner 1000 timmar och att energipri- set är 1kr per kW/h. Ett flertal undersökningar som Konsumentverket har gjort visar att många modeller av lågenergilampor har en kortare livslängd än vad som utlovas223. En förutsättning för jämförelsen är givetvis att lågenergilamporna håller utlovad kvalitet.

I detta räkneexempel får vi en besparing av 500 kronor under lågenergilampans livstid. Se bilaga 16. Kostnaden för lågenergilampor har sjunkit väsentligt de se- naste åren men fortfarande dominerar vanliga glödlampor stort.

12.2.3 Bilar

Driftskostnaden är beroende av bilens storlek, effekt samt naturligtvis körsträcka. En konsument som väljer bil kommer aldrig att välja från hela spektrat i utbu- det. Lastförmåga, antal passagerare är två praktiska aspekter som påverkar storle- ken på bilen och därmed också förbrukningen. Skall vi jämföra bränsleförbruk- ningen för olika modeller så måste vi utgå från sådana som har jämförbara egen- skaper.

Om man jämför224 kombi bilar som drivs med bensin av storleken större me- delklass till mindre storbil ( 1551-2000 kg) från 2003-2004 så får man ett förbruk- ningsspann från 7,0-9,3 l/100km.

Bränsleförbrukningen utgör en betydande del av total kostnaden och ökar dess- utom relativt i betydelse ju äldre bilen blir (lägre inköpspris). En Volvo V70 2003 års modell som körs 1500 mil kostar 16 000 kr per år i bränsle. Totalkostnaden blir 57400 kr (exkl. försäkring). En Volvo 245 från 1992 har motsvarande bränsleför- brukning men ägandekostnaden blir bara 25400kr. Se bilaga 17.

En utveckling mot allt mer hybridbilar, bilar med alternativa bränslen samt dieseldrivna bilar kan göra att spridningen mellan modeller vad gäller bränsleför- brukning blir större i framtiden. Parametern bränslekostnad kommer därför sanno- likt att växa i betydelse.

Idag är den potentiella besparingen för en normal konsument (1500 mil/år) som väljer den snålaste bilen istället för den törstigaste ett par tusen kronor, ej inräknat andra bilkostnader.

12.2.4 Värmepumpar

Värmepumpar marknadsförs idag som en sparbössa för hushållen. Besparingen ligger i storleksordningen tiotusentals kronor per år. Det går i de flesta fall att räkna hem en investering.

Vi använde Konsumentverkets energikalkyl225 för att räkna fram vad en inve- stering i bergvärme skulle kosta och ge för en fristående villa på 160m2. Den visade

223

Råd och rön nr1: 2004, nr7: 2001

224

Alla beräkningar är gjorda med konsumentverkets bilkalkyl. Urval är gjorda med hjälp av Konsu- mentverkets beg bil guid http://www.konsumentverket.se/mallar/framesetbegBil.asp

225

på en uppskattad besparing på ca 20 000kr per år jämfört med det oljeuppvärmda alternativet.

12.2.5 Är märkning en framkomlig väg?

En direkt märkning av produkter med dess totala kostnad för inköp och drift (ägan- dekostnaden) är ett för konsumenten tydligt alternativ att nå ut med denna form av information. Metoden är emellertid komplicerad. Det finns dels tekniska men också kommunikativa problem med detta förfaringssätt. En märkning måste vara konse- kvent, dvs. vi kan inte bara märka varor där man gör en besparing. I de fall när ägandekostnaden blir högre för den miljöbästa varan så riskerar märkningen snara- re att verka i motsatt riktning, dvs. mot högre energiförbrukning.

Ägandekostnaden är dynamisk och varierar över tiden i form av räntor och energikostnad. Energikostnaden varierar dessutom mellan olika leverantörer. Märkning måste kontrolleras så att den efterföljs. Konsumentverket har lagt ned mycket resurser på att undersöka hur energimärkningen följs av handeln. Det är resurskrävande att hantera ett ännu större system.

12.2.6 Slutsats

För en av de undersökta produkterna är de energibesparingar som kan göras knappt märkbara för den enskilde konsumenten eller i alla fall inte nog för att av ekono- miska skäl motivera valet av en dyrare produkt. Energilampor är idag relativt billi- ga i inköp och ger en relativt liten besparing (tiotals kronor per år). Besparingen relativt insatsen är däremot betydande vilket gör att byte av många lampor kan ge en icke försumbar besparing sett över lampornas livslängd.

Vitvaror märkta med den högsta energiklassen är ofta dyrare i inköp än produk- ter med sämre energiprestanda. Energibesparingen vid val av de bästa modellerna ger åtminstone på kort sikt en relativt liten ekonomisk besparing för den enskilde konsumenten (100 tals kronor per år). Den ekonomiska besparingen blir betydande först över produktens livslängd för konsumenten. Med tanke på antalet anläggning- ar som är i bruk så blir också energibesparingen på samhällsnivå betydande.

Bilar och uppvärmningssystem innebär en tydligare besparing för den enskilde (tusentals respektive tiotusentals kronor per år) som syns direkt men där är valet av produkt mer komplext och innefattar flera faktorer.

Det är viktigt att notera att det redan i dag finns regler och krav på information kopplat till de utvalda produktgrupperna.226 Det kan för närvarande vara tveksamt att införa krav på information om livscykelkostnader till konsument utöver de som redan finns. Bilar är t.ex. omgärdade av omfattande regleringar, både vad gäller lagstiftning och ekonomiska styrmedel. Den tekniska regleringen är helt harmoni- serad inom EU vilket starkt begränsar enskilda länders handlingsfrihet – inga spe- cifika krav kan ställas i Sverige på fordonen. Det finns flera olika ekonomiska styrmedel; skatt på bränslen (energiskatt, koldioxidskatt, moms), vägskatt och

226

trängselskatt. Lagkrav finns avseende information om flertalet miljöparametrar till olika avnämare.

Miljöklassning informerar om utsläpp av reglerade avgaser (kväveoxider, kolväten, partiklar, koloxid). Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning ska redovi- sas i annonser. Återvinningsinformation ska finnas till potentiella bilköpare i sam- band med skriftlig marknadsföring. Konsumentverket har sammanställt uttömman- de och lättillgänglig interaktiv information som privatkunder av bilar lätt kan orien- tera sig i. Man kan ta fram information om både nya och äldre bilar om säkerhet, funktion, miljö, om vanliga fel, om ekonomi. Konsumentverkets köpguide innehål- ler tydlig och enkel information och har en trovärdig avsändare.

Konsumenter bör ha rätt att få information om produkters miljöbelastning. Det skulle underlätta för konsumenter att rent generellt få tillgång till befintlig informa- tion om produkters miljöbelastning samlad på ett ställe. Konsumentverket tar, i samarbete med andra myndigheter som t.ex. Vägverket och Naturvårdsverket, fram mycket användbar miljöinformation. Se vidare bilaga 18. Det är rationellt att ut- nyttja det befintliga systemet snarare än att bygga upp nya system. En förutsättning för detta är att resurser avsätts för att säkerställa informationen och att företag till- handahåller nödvändigt underlag till Konsumentverket. Se även vidare avsnitt 6.8 som berör allmänhetens rätt till information. Att göra informationen om produkters miljöbelastning lättillgänglig för konsumenter ligger i linje med ett av det av reger- ingen uppställda miljömålen för konsumentpolitiken227; Det ska vara prisvärt och enkelt att agera på ett för miljön positivt sätt.