sex respektive två grupperingar.
Det goda bemötandets möjligheter
Att värna om den andres integritet, autonomi och välbefinnande
Att värna om och bevara de vårdsökandes självkänsla och självbestämmande sker genom att visa respekt. Det goda bemötandets respektfulla hållning ses som något som förverkligas genom närvaro, lyhördhet och en viss försiktighet. När-varon är av både fysisk och relationell karaktär. Det räcker inte att vara inne i rummet med hela sin kropp utan man måste samtidigt visa uppriktigt intresse och engagemang.
– L: Ja, gott bemötande det handlar ju om … hur man kommer in till en pati-ent, att man kommer med hela sin person, att du verkligen får patienten
sedd. Nu kommer jag, jag finns här och nu, med hela kroppen och inte står med ena benet i dörren och det andra i patientrummet. Var man befinner sig också vid sängen vilken … hur man närmar sig, hur man håller i handen, tit-tar i ögonen, rösten och … ett gott bemötande kan handla om en minut och det kan vara lång tid … det behöver inte vara så långvarigt men det är det första … hur man kommer in i rummet … hur man närmar sig, presenterar sig och känner av, vågar jag gå fram …
Närvaron, närmandet och försiktigheten bör också präglas av att lyssna bortom det sagda. En sådan lyhördhet anses betydelsefull vid alla möten men får ökad vikt i möten med särskilt känsliga personer. I beskrivningarna av bemötandets väsentligheter lyfts medvetenheten om de vårdsökandes känslighet fram som nå-got som kräver förståelse och kunskap. Att hjälpa någon med allt och samtidigt visa respekt för dennes människovärde och känslighet upplevs ibland som ett ba-lansnummer av högsta svårighetsgrad.
– H: På ett sätt så upplever jag att patienterna i psykiatrin är ännu mer utsatta än på andra ställen, därför om du har någon … om du har brutit ett ben el-ler nåt annat, så är ju ditt jag samma som det brukar vara annars. Du kan vara lite ledsen och du kan ha ont men du är du ändå. Men om det handlar om en psykos så förändrar det hela dig och din verklighetskontakt och all-ting. Du är så otroligt utsatt, du blir hudlös. Det gör att om du inte själv kan se till och göra sig själv intakt så måste dom omkring hjälpa till med det.
Bemötandet blir mer centralt.
Förutom lyhördhet anses också en engagerad dialog ligga till grund för goda möten.
Detta är en tanke som bygger på att man måste fråga för att få svar. Med respekt och intresse för den vårdsökandes behov och önskningar framstår frågor och engagerad dia-log som nödvändiga för att värna om såväl integriteten som autonomin.
– H: Att respektera vad patienterna säger naturligtvis, vad dom vill, vad dom önskar … ja, lyssna på patienten det är ju dom som …
– Menar du något mer än just vad dom säger ?
– Ja, man får ju fråga lite för att få veta vad dom vill. Men en som är nyopere-rad som inte säger nåt alls då kan man ju se om den har ont. Då får man ju fråga och liksom säga att – du ska inte ligga här och ha ont, det måste vi göra något åt, så får man göra när man märker att det är nånting…
Att främja trygghet och tillfredsställelse.
De vårdsökande uppfattas också behöva hjälp med att tillfredsställa andra mänskliga be-hov. Det goda bemötande som eftersträvas i alla dessa fall är ett bemötande som främjar tillit, då den ses som en förutsättning för att nå de vårdsökandes behov på en djupare nivå.
För att åstadkomma trygghet och tillfredsställelse för människor som befinner sig i oroliga situationer lyfts också värme, förståelse och engagemang fram som värden som måste genomsyra vårdrelationerna.
– L: Bemötande … vi pratar om egenskaperna som krävs för att vara en pro-fessionell. Det är ju empati och det är också så att säga … att man har vär-me och omsorg vär-men att den inte är kvävande. Där finns ju ett problem, det
kan jag ju se i sjuksköterskeriet, en del är hönsmammor och ska man få nå-gon att växa i hälsa över huvudtaget så får man inte kväva det utan det gäll-er att sätta gränsgäll-erna här mellan, vad är att visa värme och engagemang och när måste jag släppa taget.
I lärarnas och handledarnas beskrivningar framkommer mycket av bemötandets komplexitet då olika vårdsituationer anses kräva olika bemötande för att nå upp till kriteriet gott. I vårdsituationer av akut och livshotande slag framhålls effekti-vitet som en viktig dimension för att nå trygghet och tillfredsställelse, vilket följ-aktligen handlar om att skynda sig när det är bråttom.
– H: Dom blir bemötta utifrån den situationen dom befinner sig i och är det då en väldigt dålig människa så hinner ju inte jag sitta ner en halvtimma och prata först … Det tror jag inte dom vill heller … Därför tror inte jag att dom blir mer dåligt bemötta här än någon annanstans. Det är i så fall att person-kemin inte stämmer och det är så i hela samhället så det har inte med just denna avdelningen att göra … Det blir annorlunda här för patienterna vill att man ska skynda sig med det man gör istället för … jag tror att man ska fokusera på själva skadan mer här …
Att bidra med kunskap och styrka
Med utgångspunkt i den uppfattade obalansen ses det goda bemötandet också som respektfullt, identitetsstärkande och ger de vårdsökande nödvändig kunskap för att nå hälsa och oberoende. Mycket av sjuksköterskors vårdhandlingar hand-lar om kunskapskommunikation. Att bidra med kunskap gör hela vårdsituationen begripligare och därmed tryggare.
– L: Gott bemötande är ett stort begrepp, det har att göra med människosyn, hur jag ser på människan och utifrån det så kommer det här med respekt, re-spekt för patienters integritet och på nåt sätt vilja hitta patienten där hon el-ler han är att ha den inställningen genomsyrar mig. Det är det som är ett gott bemötande. Och också har jag som en grundinställning att hjälpa pati-enten mot empowerment, att hjälpa patipati-enten mot att själv kunna klara sig på bästa möjliga sätt då när dom kommer hem. Så det är ganska stort egent-ligen men om jag har dom tankarna med mig så genomsyrar det ju mitt möte med patienten då kan det bli gott.
– Gäller det bara första mötet ?
– Nej, det gäller hela tiden. Jag tror mycket på kontinuitet om man har det så kan saker växa, när en individ möter samma sjuksköterska då, man bygger upp någon tillit till varandra då kan det goda bemötandet så kan patienten få större och större förtroende och kanske kan ta upp saker andra saker.
– Vad ser du för koppling mellan bemötande och empowerment ?
– Bemötandet kan ge kraft om det är gott. Då kan jag överföra nånting positivt till dig: jag tror på dig, det här kommer du att klara vad det nu handlar om.
Jag tror att man via gott bemötande eller vad man nu kan kalla det … tror att man överföra det här med att ge patienter kraft. Det handlar om att möta patienten där patienten befinner sig just nu och utgå ifrån det och sedan fyl-la på med kunskap eller vad det nu är som fattas för att ta tag i sin situation.
Att nyttja bemötandet som ett led i behandlingen
Medan lärarna framhåller respekt och omsorg med en viss professionell distans lyfter handledarna fram bemötandets betydelse som en behandlingsdimension – ett gott bemötande är ett led i behandlingen, lite grann. Detta är en uppfattning som naturligtvis ter sig olika beroende på vårdform men framstår tydligt inom den psykiatriska vården. Där får relationer och det som kommuniceras i dem ofrånkomligen ha stor betydelse och effekterna av såväl ett gott som mindre gott bemötande kommer oftast till uttryck omedelbart. Inom psykiatrisk och social vård kan det goda bemötandet också handla om att inta ett medvetet, fostrande förhållningssätt för att lära vårdsökande att följa vissa normer. Syftet med detta är att både underlätta för dem i vården och senare då de ska integreras och leva i samhället.
– H: Bemötande och förhållningssätt är väldigt centralt i denna vården, det är på något vis det som det handlar om … Ja, det är det i och med att man an-vänder sig själv hela tiden … man är helt enkelt tvungen till det … man mås-te hela tiden … eller i alla fall 95 % av tiden vara medvemås-ten om vad man gör, folk kan ju bli vansinniga, skada sig och allt möjligt. Det handlar ju också om … att man kanske har en patient som är manipulativ och då måste man var strikt och hålla sig till samma saker och hålla hårt på regler och så
… då kan man ju uppfattas som jävligt bitchig … men det finns ett syfte i det.
Att se bemötandet som ett professionellt ansvarsområde
Lärarna framhåller också sjuksköterskors arbetsledande ansvar för bemötandet.
Att skapa goda möten på ett övergripande sätt kan ske genom att skapa goda re-lationer och ett gott arbetsklimat som gagnar alla. Det kan också handla om att gripa in och på olika sätt ta tag i de problem som uppstår. Att se bemötandet som ett professionellt ansvarsområde var inte något som handledarna framhöll i sam-talen. Det betyder inte att de inte delar uppfattningen, men det ger en indikation om att deras uppfattningar av bemötandet mer handlar om de konkreta vårdmö-tena än om ett övergripande arbetsledaransvar.
– L: Är man högskoleutbildad så tycker jag att man har ett ansvar att förmed-la till andra som inte har den kunskapen.
– Får dom med sig det i utbildningen ?
– Vi pratar väl om det men det är en svår bit för sjuksköterskor som man mö-ter ute och även chefer som är ute har svårt att hanmö-tera när personal bemö-ter patienbemö-ter illa, därför att på nåt sätt så är det väl så att annan personal kan uppfatta det som personangrepp och därför kan sättet vara att förmedla
… Men ibland får man ju gå in och vara auktoritär och gå in och säga: Så här får ni inte göra. Därför är min första skyldighet som sjuksköterska är att vara där för patientens väl och ve och då kanske jag får ta konflikter med annan personal och det är något som är jobbigt och det är lätt att sitta utan-för en grupp och säga det. Det tycker jag tillhör professionen.