Det samtida samhället innebär förändringar för sjuksköterskeutbildningen, inte minst p.g.a. att den nya generationen ungdomar upplevs som moderna och an-norlunda. När dessa ungdomar intar rollen som sjuksköterskestudenter kan det
uppstå problem med värdegrundsfrågor och motivation. Studenterna anses också ha en annan inställning till studierna vilken lärarna upplever krävande. Detta är något som medfört att diskussionen om antagning via intervju blivit aktualiserad.
– L: Det är inte så självklart längre med ett gott bemötande för de ungdomar vi får från gymnasiet nu, så att det … kanske är nåt som vi får jobba ännu mer med att spegla eller så … kanske jobba med rollspel eller så, så att det blir tydligt för den nya sortens studenter att förstå vad det faktiskt handlar om, vad är det vi vill förmedla. Ibland känner jag – hjälp, dom förstår ju inte vad jag säger, dom har ingen referensram att tag i det här.
– Det är alltså en ny generation ?
– Ja, det är dom här som Ingela Olsson pratar om som tillhör ”lustkulturen”
som är födda på 70-talet, dom gör bara det dom har lust till. Det är något nytt. För dom är det inte självklart med gott bemötande i vården, det som vi som är äldre lägger in i det. Det är på något sätt upp till var och en att sköta sig själv.
Även när det gäller handledarna och handledningen lyfts problem fram som syf-tar till ’den nya tiden’. Studenternas olikheter beträffande ålder, erfarenhet och kompetens medför att handledningssituationerna är olika. Vissa handledare upp-lever att yngre och oerfarna studenter är jobbiga då de kräver övertydlighet både när det gäller att agera förebild och i samtal. Andra handledare uttalar sig i mot-satt riktning och menar att dessa är mer stimulerande med sitt utifrånperspektiv och upplevs som mer öppna för nyheter, fokuserar rätt saker och i högre grad bi-drar till ömsesidigt kunskapsbildande. Men, precis som lärarna, upplever handle-darna en förändring när det gäller ungdomarna som passerar som sjuksköterske-studenter. De kan upplevas som uppfriskande men ofta lutar erfarenheterna åt det problematiska hållet.
– H: Något som jag liksom har tyckt är om man jämför med sig själv så var vi så aktiva på ringningar. Ringde det på ett rum så sprang man som ett litet jehu. Men nu tycker jag att dom sitter och struntar över huvud taget i att resa sig och det säger jag till dom att … Det är också ett sätt att ställa sig inför ett problem, att svara på en ringning, hur ska jag bäst lösa detta pro-blemet, är det något jag kan göra själv eller måste jag hämta sköterskan.
Det är inte alls för att det ska underlätta för övrig personal utan för att det blir en …
– Lärosituation ?
– Ja, en lärosituation, så att …
– Varför gör dom inte det ?
– Jag får inte säga att dom är lata, men ibland tror jag det eller tänker sig inte för … obetänksamhet kanske.
Handledarnas uttalanden om nya studenter ger en indikation på att den pedago-giska problematiken kompliceras ytterligare av kulturella olikheter. Huruvida detta är fråga om etniska faktorer eller om en ny ungdomskultur går inte att be-svara här. Det framkommer dock att studenter med annan etnisk och kulturell bakgrund kan ställa bemötandefrågorna på sin spets och av den anledningen krä-va ett mer aktivt handledarskap.
– H: Det var ju lite annorlunda kan man säga … det var intressant. Hon var ju ung och så bestämd och hon slog sin fästman. Gud slåss ni, sa jag, det hjäl-per väl inte. Men jag blev så arg så … sa hon. Ja det var underligt. Jag und-rade lite grann hur det här skulle gå …
– Hur gick det ?
– Jag tycker att det gick bra. Jag fick vara lite mer aktiv som handledare än annars, då det faller sig mer naturligt. Det var ju lite mer att kolla och lära och så … Det var ju bakgrunden som var så annorlunda … att se på världen och människosyn … jag hoppas ju att hon inte har med sig den inställningen hon hade hemma ut, va. Att man kan bli förbaskad och dänga till nån … men jag fick en känsla av att hon är nog ung … och från det landet … Jag hoppas att det lägger sig med åren.
I beskrivningarna av de pedagogiska ambitionerna att lära studenterna gott be-mötande framstår betydelsen av bebe-mötandets ömsesidighet. Detta framgår av att lärarna blir sårade av studenternas negativa inställning och den upplever lärarna konkret i undervisningssituationerna och den har också presenterats för dem i en studentutvärdering. Utvärderingsresultatet har enligt lärarna lett till en ’ketchup-effekt’ och skapat en förtroendeklyfta mellan studenter och lärare. Lärarna upp-lever att studenterna i grunden missuppfattat innebörden av det kritiska förhåll-ningssätt och det medansvar som en högskoleutbildning innebär.
– L: Det som är nedbrytande är den här utvärderingen, att det finns en negativ bild av mig som lärare innan jag ens börjat kursen. Det var ett reportage i tidningen om att lärarna här inte kan någonting, man har ingen klinisk för-ankring, dåliga och bla, bla och så en insändare som skrev att – dom gamla lärarna kan gå på sjukhem för det fattas sjuksköterskor, på något sätt så har den här trenden kommit in bland studenterna, att man kan skriva och kritise-ra ner gamla läkritise-rare … Det är ju helt … att man bestämt i kursen att man vill dra ner lärarna helt i denna kursen … det förekommer … Dom har en nega-tiv inställning till skolan idag. Det har varit många utredningar, om hälsa och miljö och annat och det är som att det påverkar studenterna till att vara negativa.
– Hur känner du om detta ?
– Jag blir ledsen, det kan bryta ner lärare fullständigt, vad du än gör i klassen så sitter dom med huvudet ner och tittar inte ens upp på dig, helt ointresse-rade. Vad gör man ?
– Nej, vad gör du ?
– Försöka fånga upp dom, om dom har egna upplevelser som dom har, en gång berättade en om en anhörig som haft cancer men ingenting gick … jag undrade varför var dom så negativa över huvud taget … Dom säger ingen-ting … det är två läger det upptäckte jag i halvklass. Den ena vill ingeningen-ting och tillåter inget annat … det är någon negativ, kritisk … dom manipulerar väldigt mycket med lärarna, dom säger att – varför har vi den boken och inte den boken och dom förvränger väldigt mycket. Dom tror att det är det som är kritiskt – att vara negativa … det färgar av sig på allting …
Utifrån lärarnas berättelser är det möjligt att förstå att den senare tidens omvälv-ningar i form av förändringar av utbildningen, ökade kompetenskrav, besparing-ar och negativa utvärderingbesparing-ar tillsammans hbesparing-ar orsakat en viss trötthet och ned-stämdhet hos lärarna. Det negativa utvärderingsresultatet skulle ha kunnat bli tu-van som stjälpte hela lasset men istället blev det en utlösande faktor till en posi-tiv utveckling och lärarna började tala med varandra för att gemensamt ta nya tag och finna nya vägar.
Kollegornas och arbetsledningens engagemang anses viktigt för det relationella klimatet. Lärarna menar att prestige i kollegiet verkar hindrande på såväl kreati-vitet som arbetsglädje. Det anses vara viktigt att lära gott bemötande, dialogen, i den egna gruppen av kollegor och att praktisera det framstår som en lösning på de relationella problem som finns. Men även när det gäller detta så tornar pro-blemen upp sig samtidigt som möjligheterna hela tiden upplevs finnas där.
– L: Jag förvånar mig många gånger på det här, att vi … vi jobbar ju väldigt ensamma och bekräftandet av oss då, kanske inte sker så mycket uppifrån och det har det inte gjort på länge. Om ens nånsin. Det är ganska fantastiskt att vi då orkar, jag har tänkt på det flera gånger att vi är entusiastiska och vi vill ständigt nåt bättre, så ibland tänker jag på det. Särskilt nu när jag har känt mig trött, att någonstans måste vi få vår kraft av. Det kan vara droppen då med dåliga utvärderingar … då blir det för mycket.
– Har ni samlats och pratat om det ?
– Ja, och det var bra i sig. Att vi började prata om det som vi gör är bra. Vi i lärargruppen också borde jobba med det här … med oss själva … vi skulle kunna prata om det här … vad händer med oss i förändringar … vad händer när vi får en dålig utvärdering av en kurs. Att vi kunde ha ett sånt klimat så att vi kunde prata med varandra om det, titta är det här någonting som jag ska ta till mig eller är det här en student som bara vräker ur sig, vilken hjälp kan jag få av dom runt omkring … det tror jag man skulle jobba med … nu är jag inte människa att genomföra det. Det ska inte vara så att jag drar igång det, det ska växa fram ur nåt slags behov, att man kan se varandra och bry sig. Det borde vara möjligt, borde vara det …
Bemötandet från arbetsledningen uppfattas av lärarna som en parallellprocess i ytterligare ett steg och misstro från den anses leda till förändrad självkänsla som hindrar den nödvändiga kreativiteten medan ett bemötande präglat av bekräftelse frigör.
– L: Det är klart att blir jag illa bemött av min arbetsledning så får jag svåra-re att gå ut och vara professionell i min lärarroll.
– Varför blir det så ?
– Därför då blir jag så färgad av så mycket annat … till exempel om någon misstror mig, då kan jag ju inte gå ut och vara en fri människa och bemöta och vara lyhörd för andra … för då fastnar jag ju i det här då va … att dom misstror mig eller att jag inte är tillräckligt bra … då fastnar jag i sådant och kan inte frigöra mig … jag tror att man måste frigöra sig i alla kreativa yrken och att vara lärare är ett kreativt yrke.