Genom ett par anföranden från den Andra Nordiska sjuksköterskekongressen i Kristiania 1923 ges en inblick i hur kopplingar gjordes mellan en gudstro och sjuksköterskans arbete. I inledningsanförandet säger ordföranden för de danska sjuksköterskorna, Charlotte Munck, att arbetet blir utan värde om det inte sker till Guds ära och människors väl. SSF:s ordförande, Bertha Wellin, talar om hur människor förr kände tillfredsställelse och glädje i arbetet, medan dagens sjuk- sköterskor har det svårare på den punkten. Vi måste ändå ställa höga krav: ”Hur vi stå i vårt arbete, beror på, hur vi stå i vårt förhållande till religionen. Vår sak är stark, när den är stark inför Gud.”41 Både Munck och Wellin relaterar alltså arbe- tet till Gud. Wellins budskap är att styrkan i arbetet hämtas från Gud.
Uppfattningen om den kristna trons betydelse för arbetet är inte Wellin ensam om bland svenska sjuksköterskor. Det kristna inslaget finns uttryckta i mer allmänna termer som att sjuksköterskorna bör försöka vara nöjda och glada, lita på Guds försyn, öva sig i att ge, att inte förvänta sig något av arbetet och be till Gud.42 Med hjälp av Jesus Kristus kan sjuksköterskan härda ut; kraften till barmhärtigheten, tjänstvilligheten och den oinskränkta kärleken till medmänni- skorna kommer från honom. Vid ett tillfälle beskrivs denna idé med hjälp av en metafor. Osjälviskheten sägs vara näst intill omöjlig att uppnå om den inte underhålls av en eld. Elden heter kärlek, och kärleken kommer från Jesus.
Det är Jesus Kristus, som fullkomnat kärlekens verk och – det måste sägas klart och tydligt – intet motiv kan vara högre och renare än det, som leder sitt ursprung från Honom. Här är den rätta kärlekens källa.
Det är härifrån de verkligt osjälviska gärningarna hämtar sin kraft och de största offren sin bevekelsegrund.43
Den här uppfattningen finner man inte bara inom sjuksköterskekåren utan även bland präster som engagerar sig i sjuksköterskesaken. Dessa menar att på grund av att sjuksköterskan har ett sådant krävande arbete krävs en kallelse från Gud. Sjuksköterskan behöver hämta kraft från sin tro och den äkta kärlek som kommer från Gud och från Herren Kristus.44
Man verkar alltså mena att den kristna tron medför att människan blir mer benägen att ge. Tron ger redskap att få kontroll över sina begär eller behov, och att vilja eller kunna offra något för andra. Kärleken som ger kraften till detta kommer från Gud och från Jesus Kristus. Det är således en agapepräglad tanke som kommer till uttryck här.45
Måste en sjuksköterska vara troende? Kristendomen framställs visserligen av en kårmedlem som teorin på vilken den praktiska verksamheten – underförstått sjukvården – bör vila, och inom kåren och bland prästerskap finns de som vill se sjuksköterskan i en missionerande roll i sjuksalarna. Sjuksalar där aldrig Guds ord läses anses få något tomt och kallt över sig. Sjuksköterskan är en viktig förmedlare i sammanhanget, men hon är det inte bara genom att läsa. Hennes blotta uppenbarelse är ett budskap. Sjuksköterskan gör gott bara genom sin offrande tjänst och genom sitt väsen som är genomträngt av allvarsfylld glädje och glädjefyllt allvar. Hennes väsen är en predikan utan ord.46 Uppfattningen om kristendomen som grund för arbetet tycks dock inte vara en dogm. Även om man tänkte sig att den bästa sjuksköterskan drivs av Jesu kärlek kunde hon bli bra och komma långt med naturlig godmodighet och ett hjälpsamt sinnelag.47 Här syns både likheter och skillnader i relation till diakonissorna. I likhet med dem talas det för en missionerande funktion i sjuksköterskans yrkesutövande. Men till skillnad från diakonissorna kan man tänka sig att en sjuksköterska kan fungera utan hjälp av Jesu kärlek.
Yrkesetik
Den etik som förespråkas av SSF baseras huvudsakligen på ett kristet tänkande och präglas av såväl dygder som plikter. Det talas till exempel om ”personlighet- ens” betydelse för människans moral, vilket är karaktäristiskt för dygdetiska resonemang. Sjuksköterskan – eller människan i största allmänhet – bör exem-
Del III • Yrkesideal och yrkesetik: Att arbeta i Guds vingård
pelvis besitta dygder som fridsamhet, tjänstvillighet, godmodighet och osjälviskhet.48 Även underordning framstår ibland som en dygd, vilket jag ska återkomma till.
När plikter diskuteras handlar det om människans plikt att hjälpa och bistå sin nästa, det som i en kristen inramning kallas ”barmhärtighetsetiken”.49 Barm- härtighetstanken framställs dock inte bara som en plikt utan även i termer av kärlek. Kristet grundad, offrande kärlek beskrivs som grundstenen under ”barm- härtighetens verk”.50 Att arbetet är en plikt sägs aldrig explicit men ibland framgår av resonemangen att till sjuksköterskans plikter hör att prioritera arbetet framför allt annat.
Vårt eget får icke försummas, vi ha många plikter som röra vårt privatlif, våra personliga förbindelser utom tjänsten, men allt detta måste komma i andra rummet./---/ Försöken att dela jämnt mellan sjukvården och de pri- vata intressena utfalla aldrig lyckligt./---/ Säges det, att detta är ett hårdt tal, som bryter stafven öfver många, då svarar jag: ja, här är ett stort kraf, men den som inte vill påtaga sig det, må aldrig gå in i sjukvården.51
Kärnan i budskapet är att det är sjuksköterskans plikt att sätta arbetet främst. Vid något tillfälle anges dessutom vissa speciella plikter som gäller ramarna för själva arbetet: tystnadsplikten, sparsamhetsplikten samt plikten att stödja läkaren. Sparsamhetsplikten innebär att inte vara slösaktig med anstaltens tillgångar, exempelvis rengöringsmedel och livsmedel. Tystnadsplikten handlar om att värna om sjukvårds- eller utbildningsanstaltens goda rykte.52 Plikten gen- temot läkaren är av likartad karaktär som plikten mot den institution sköterskan är knuten till. Sjuksköterskan skall stödja honom i allt, oavsett vilken åsikt hon hyser om hans handlande.53 Lojalitet och lydnad mot läkare och institution är genomgående teman, och det är ibland svårt att avgöra om lydnaden är en dygd eller en plikt. Det ligger nära till hands att tänka sig att man uppfattade lydnaden både som en dygd och en plikt.
Begreppen ”dygd” och ”plikt” har båda en lång historia inom moralläran och har bland annat bildat skola för olika sätt att se på den mänskliga moralens grund. Centralt för dygdetiken har varit, och är, vilken sorts människa man bör vara, och till denna är Aristoteles idéhistoriskt sett nära associerad. Hos honom handlar moraliska dygder i hög grad om inlärda personliga egenskaper/hållnin- gar. I ett kristet sammanhang har dygdetiken bland annat formulerats i de sju dödssynderna och de sju kardinaldygderna. I modern tappning framstår dygde-
tiken som präglad av individualism, den kräver en i hög grad autonom människa som inte endast lyder yttre regler utan även formar sin karaktär. Pliktetik handlar om det människan är rättsligt och/eller moraliskt bunden att göra. Plikten inbe- griper ett relationellt tänkande då den kopplas till människan i en bestämd ställning/förhållande till andra. I filosofihistorien är det främst 1700-talsfilosofen Immanuel Kant som förknippas med formuleringen av en modern pliktetik. Inom kristendomen får pliktetiken sitt uttryck i de tio budorden, men även i den tvingande karaktär kristendomens kärlekslära har. Jag syftar här på påbudet att människan ska älska sin nästa så som sig själv, och den illustrativa berättelsen om den barmhärtige samariten där medmänsklig kärlek och barmhärtighet föreskrivs i pliktartade ordalag (Luk. 10:26–37).54 Hos förra sekelskiftets sjuksköterskor bars barmhärtighetsetiken i hög grad upp av ett plikttänkande och de dygder som förespråkades – till exempel ödmjukhet, arbetsvillighet och offervilja – kan ses som en manifestation mot dödssynder som högmod, lättja och girighet.
Oavsett hur sjuksköterskornas dygd och plikttänkande ska definieras är det intressant att notera att termen ”plikt” ibland används på ett i sjuksköterskesam- manhang lite oväntat sätt. Lärarinnan Clara Wahlström, som föreläser i etikäm- net på sjuksköterskeföreningens fortsättningskurs 1917, refererar till exempel pliktbegreppet till filosofen Immanuel Kant och ansluter det via fyndiga for- muleringar till det kristna kärleksbudskapet. En av dessa associationer går från Kants kategoriska imperativ till Luthers liv och lära och landar sedan i budskapet i Jesu bergspredikan: ”Allt vad I viljen att människorna skola göra eder/…/.” (Matt. 7:12). Kants etiska åskådning sägs ytterst ha varit påverkad av kristendo- men.55 Pliktbegreppet förs även på tal i föredrag och diskussioner under fortsätt- ningskurserna, ibland som ett mer allmänt uttryck och ibland som specificerat kring vissa fenomen eller uppgifter. En av de dygder som brukar framhållas i dödsrunor efter sjuksköterskor är egenskapen ”plikttrohet”. I detta begrepp före- nas dygd och plikt.
Idealitet
Idealitet är ett begrepp som lätt låter sig associeras till den kristna agapetanken och till sjuksköterskornas idé om sitt arbete som ett kall. Det är emellertid inte så
Del III • Yrkesideal och yrkesetik: Att arbeta i Guds vingård
att det går en rät linje mellan dessa begrepp, de är besläktade men har inte exakt samma innebörd. Vi ska därför se på vilka sätt idealitet framställs i sjuksköterske- sammanhang.
Ett viktigt inslag i framställningar av idealiteten är att arbetet inte får vara ett förvärv, utan ett värv. Med det menas att lönen inte var det primära. Meningen med arbetet ligger istället i arbetet själv. Idealiteten kräver offersinne men den är på samma gång själva förutsättningen för arbetsglädjen. Arbetsglädjen betonas och den har även sin grund i känslan av att ingå i ett större sammanhang. Om man känner att man har ett högre mål och att man ingår som en del i ett större sammanhang, då blir livet ”rikt och ljust, om så vår uppgift bestode i att lägga ett förband, bädda en säng eller sopa ett golf. Idealet sätter frihetens prägel på vårt arbete och väcker därigenom hos oss en känsla af lycka”.56
Att ha ett högre mål och ideal, är även det förknippat med idealiteten. Ide- alen och de höga målen, ska som framgår av citatet här ovan bidra till arbetsgläd- jen. Vid ett annat tillfälle uttrycks idealen i termer av ”ideella synpunkter” som ska hjälpa sjuksköterskan att hålla stånd mot svårigheterna, det tunga i arbetet.57 Det ideella framstår alltså som ett stöd för sjuksköterskan i hennes hårda arbete. Det ideella handlar dock inte bara om offer, arbetsglädje och höga mål. Ide- aliteten har även med status att göra. Denna aspekt lever ett i viss mån undan- skymt liv i sjuksköterskornas framställningar, men går som en underström genom en del resonemang. Ett exempel på det finner man i samband med SSF:s kamp för en enhetlig sjuksköterskeutbildning.58 Vid ett årsmöte på Fredrika- Bremer-förbundet för några sjuksköterskor en offentlig diskussion om sjuk- sköterskeutbildningen. I anslutning till mötet tar sköterskorna tillfället i akt att ha ett längre samtal med Medicinalstyrelsens byråchef som bevistat mötet. Enligt sjuksköterskorna hade byråchefen blivit mycket förvånad ”öfver den ideella upp- fattningen hos sjuksköterskekåren som ådalagts genom sjuksköterskornas diskus- sionsinlägg”.59 Det finns en stråk av förnöjsamhet i beskrivningen av samtalet med byråchefen och det tycks som om denna förnöjsamhet kommer ur en upplevelse av att man fått honom att begripa att sjuksköterskearbetet inte är något vanligt jobb samt att det hos denna kår i själva verket finns en ideell upp- fattning som är värd respekt.
Från sjuksköterskornas synpunkt sett var det viktigt hur Medicinalstyrelsens ämbetsmän uppfattade yrkeskåren. Denna läkarledda myndighets uttalanden i sjukvårdsfrågor hade politisk tyngd och kunde i vissa fall vara avgörande i frågor som inverkade på sjuksköterskekårens professionella utvecklingsmöjligheter. Att
myndighetens representanter därför ansågs vara en viktig målgrupp för propa- ganda är inte så konstigt. Men varför uttryckte byråchefen förvåning över sjuk- sköterskornas ideella uppfattning om sitt arbete? Möjligen kan han ses som representativ för en läkarkår som generellt sett inte intresserade sig så mycket för sjuksköterskornas yrkesutveckling, såvida man inte kände sig professionellt hotade.60 Möjligen hade byråchefen inte funderat så mycket över sjuksköter- skekårens motiv och ambitioner. Det fanns dock kollegor till honom som gjorde det och de delar i många stycken de ledande sjuksköterskornas uppfattning om yrkesidealen, till exempel vad gäller idealiteten. En läkare förknippar bland annat det ideella med offervilja, som sägs vara sjuksköterskekårens värdefullaste tillgång. Denne läkare är inne på statusaspekten när han menar att det är detta som ger sjuksköterskåren en viss privilegierad särställning.61 En kollega associerar det ideella till moderlighet. Han anser att ju mer sköterskefrågan förs fram i moderlighetens anda desto rikare ideella frukter ska den bära, både utåt för verk- samheten och inåt för sjuksköterskan själv i ökad livsglädje och andlig mognad. Dessutom tänker han sig att samarbetet mellan läkaren och sjuksköterskan gör det möjligt för läkaren ”att fylla sitt läkarevärv efter högre måttstock och med mera ideell behållning”.62 Här hör det ideella samman med livsglädje, och mod- erligheten framstår nästan som idealitetens grund. Idéerna om offervilja och livs- glädje känns liksom statusaspekten igen från sjuksköterskornas uttalanden. Däremot sticker idén om moderligheten som idealitetens grund ut, den är avvi- kande. En diskussion om just detta ska föras i samband med att idéerna om det specifikt kvinnliga i kalltanken behandlas.
Av det ovanstående kan man dra slutsatsen att idealiteten borgade för en viss status. Ett villkor för att idealiteten skulle tas på allvar var att sjukvårdsarbetet inte enbart fick betraktas som ett sätt att försörja sig på. Denna uppfattning som var allmänt rådande i SSF:s ledande skikt innebar att diskussioner om ekono- miska spörsmål i princip var tabu – eller åtminstone skulle föras i rätt samman- hang och på rätt plats. Fel plats var till exempel dagspressen. Hösten 1913 publiceras några artiklar i tidningar i Stockholm och Göteborg som framställer sjuksköterskornas ekonomiska situation som dålig. Ett indirekt genmäle pub- liceras i Svensk sjukskötersketidning där det antyds att de som varit tidningarnas informatörer är en minoritet i kåren. Ändå försöker de sprida sitt missnöje och sin uppfattning bland kamraterna och vill att kåren, läkarna och utbildningsan- stalterna ska ändra sin uppfattning om kallet efter deras riktning. Anledningen till att det finns sådana här sjuksköterskor inom kåren skylls på att de hamnat på
Del III • Yrkesideal och yrkesetik: Att arbeta i Guds vingård
fel plats. De har förts in på sjukvårdsbanan utan att äga naturlig begåvning, hän- givenhet för kallet och lust att offra något för detsamma.63 Varför denna hätska ton? Sannolikt bottnar den i en rädsla för att den önskvärda bilden av yrket som ideellt högt stående skulle fläckas.
”Det ideella” var förknippat med höga ideal, altruism och kalltanke. Banden mellan begreppen illustreras väl i följande uttalande: ”Att gripas av ett ideal innebär att möta en kallelse till arbete och offer men samtidigt till frihet och lycka.”64 I det följande ska vi se hur det ideella på olika sätt kopplades till sjuk- sköterskeföreningens uppfattningar om arbetet som ett kall. Det var emellertid inte så att sättet att se på ”kallet” var helt enhetligt. Det fanns skiftningar i de innebörder som lades i arbetet som kall och dessa skiftningar var i viss mån per- sonbundna. Framställningen av kalltanken kommer därför följa presentationen av tre förgrundsgestalters idéer. Jag syftar på Estrid Rodhe, Agda Meyerson samt Bertha Wellin. Eftersom dessa tongivande sjuksköterskor även framgent kommer att lyftas fram ibland, som exempel på variationer och nyanser i idéer och stånd- punkter, ska de här introduceras med tre korta levnadsteckningar.