Inledningsvis tycks inte Röda korsets utbildningsmodell ha varit tillräcklig för att göra sjuksköterskeyrket till en passande sysselsättning för kvinnor ur det övre samhällsskiktet. Flertalet av de kvinnor som utbildades hos Rappe kom, i enlighet med hennes önskemål, från vad som närmast kan betecknas som präk- tiga lanthem.162 Utbildningen som hade skiftande längd bedrevs till att börja med i blygsam omfattning vilket innebar att mängden skolade Röda korssjuk- sköterskor inte växte så snabbt. Totalt sett hade 127 sköterskor utbildats av Röda korset fram till år 1881. Av dessa var då 71 i aktiv tjänst.163 Under några år i slutet på 1870-talet utbildades Röda korssköterskor även vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Denna utbildning lades dock ner år 1881 då utbildningen förlades till det nybyggda Sabbatsbergs sjukhus. I och med detta kan man säga att Röda kor- set gick in i en ny fas.
Hur gick det då med de visioner som föregick Röda korsets sjuksköterskeut- bildning? Om vi ser till visionen om kvinnligt ledarskap tycks inte Röda korsets sjuksköterskeutbildning i sitt inledningsskede riktigt ha inneburit någon stärkt position för en arbetsledande sjuksköterska. Emmy Rappe beklagar ofta detta i sina brev till Nightingale. Som vi kunnat se uttrycker hon ofta att den svenska sjukvården ligger efter den engelska på många sätt, till exempel när det gäller sjuksköterskans position. Hon klagar över att de svenska läkarna inte riktigt förstått vikten av att ge en översköterska auktoritet.164 Under Rappes verksam- hetstid, fram till mitten av 1870-talet, tycks inte detta ha förändrats nämnvärt. Men i slutet av 1880-talet kan influenser från drottning Sophias nystartade Hem- met för sjuksköterskor – det blivande Sophiahemmet – skönjas i Röda korsets utbildningspolitik. Kraven på skolunderbyggnad hos de som ville gå Röda kor- sets utbildning justerades i samma riktning som vid drottning Sophias institu-
tion, det vill säga de höjdes. Likaså förlängdes sköterskeutbildningen. I enlighet med Hemmet för sjuksköterskor inrättade även Röda korset ett ”hem” åt sina elever och anställda. Tidigare hade eleverna i hög grad varit inackorderade hos privatpersoner. Röda korsets sjuksköterskehem invigdes 1891 och kom att få funktioner av moderhuskaraktär, som vid Ersta diakonissanstalt och Sophiahem- met. I samband med sjuksköterskehemmets tillkomst blev Röda korsets sköter- skedräkt enhetlig – den behöll för övrigt sin karaktär ända fram till 1960-talet. Genom den första föreståndarinnan vid Hemmet infördes också seden att elever och sköterskor började tilltala varandra som ”syster”, vilket ditintills varit förbe- hållet diakonissorna.165 Fröken Fanny von Otter, som hann verka som sjuk- sköterskehemmets föreståndarinna under så gott som hela 1890-talet och en bit in på 1900-talet, hade varit verksam vid Sophiahemmet. Hennes bakgrund satte med all säkerhet sin prägel på Röda korsets sjuksköterskehem. Röda korset kom, i likhet med Sophiahemmet, att bli en av de mer statusfyllda skolorna i Sverige. Sophiahemmet hade en avgörande betydelse för att arbetsledarprojektet roddes i land.
Sophiahemmet
Liksom i Röda korset spelade kungahuset en viktig roll i Sophiahemmets tillko- msthistoria. Initiativet togs av drottning Sophia, gemål till kung Oscar II. Det som drev drottningen var hennes engagemang i den sociala frågan, de intryck hon hämtat från engelsk sjukvård samt hennes nära relation till väck- elserörelsen.166 När planerna på skolan började läcka ut i pressen väckte de ingen större entusiasm. Trots det var det inga problem att via upprop i samma medium samla in medel till den nya institutionen.167 Drottningen hade dessutom som stöd samlat en grupp välvilligt intresserade kring sig. Gruppen bestod av per- soner från hovet och väckelserörelsen – en viktig person här var hovfröken Märtha Eketrä som förmedlat kontakter mellan kungahuset och representanter från väckelserörelsen, och som framgent engagerade sig djupt i drottningens skola. Några framstående stockholmsläkare spelade även de viktiga roller, och bland dem fanns den välvilligt inställde kirurgen John Berg och medicinaren Frans Wilhelm Warfvinge som introducerat diakonissor som avdelningssköter- skor på Sabbatsbergs sjukhus.168
Del II • Sophiahemmet
Det blev den engelska sjukvården som kom att stå som den främsta före- bilden för drottningens planerade sjuksköterskeinstitutionen. Våren 1881 åkte drottningen på studieresa till England och besökte där bland annat diakonissan- stalten Mildmay i London. Hon var väl insatt i Florence Nightingales idéer, vars sjuksköterskeskola blev vägledande för planeringen av drottningens skola.169 I John Nilssons bok om Sophiahemmet nämns dessutom boken Syster Dora som indirekt inspirationskälla för drottningen. Hon fick boken refererad för sig av fri- herrinnan Augusta Alströmer som tagit intryck av berättelsen om den engelska sjuksköterskan Dora.170 Kan det ha varit så att det i hovkretsar florerade en romantiserad bild av offervilliga sjuksköterskor? Det är inte otroligt, men syster Dora framställs egentligen inte som särskilt tillbakadragen. Hon är visserligen djupt religiös, ödmjuk och självuppoffrande men hon ter sig samtidigt som täm- ligen kraftfull och handlingskraftig. Om så behövs tar hon över doktorssysslor och läxar dessutom vid behov upp läkare som hon anser har betett sig olämp- ligt.171 Möjligen befanns denna kombination av ödmjukhet och kraftfullhet tilltalande. Sannolikt var det just det engelska översköterskesystemet som attra- herade drottningen. I England var, som nämnts i kapitlet om Röda korset, ett översköterskesystem redan infört. Engelska sjuksköterskor på arbetsledarposi- tioner hade ett relativt stort inflytande över vårdavdelningarna och förhållande- vis hög status. Systemet var en iögonfallande illustration över att kvinnor kunde uppbära arbetsledande roller. Drottning Sophia ville antagligen gynna en likar- tad utveckling i Sverige.
Det går inte att på samma tydliga sätt som i fallet med Röda korset förknippa Sophiahemmet med ett kvinnosaksprojekt, att se den nya institutionen som associerad till kvinnofrågan eller den borgerliga kvinnorörelsen. Kring Sophia- hemmet fanns ingen kvinnopolitisk propaganda i likhet med den Leijonhufvud och Olivecrona bedrev i Tidskrift för Hemmet. Däremot inbegreps kvinnor redan från början i styrelsen för drottningens skola, och i stadgarna för det senare etablerade Sophiahemmet påbjöds en kvinnlig representation.172 Skolan bidrog även, trots en tämligen frånvarande kvinnosaksprofil, till att stärka kvinnors roll inom sjukvården genom att tillskapa en gedigen sjuksköterskeutbildning.173 Det går här inte att bortse från det betydelsefulla sociala kapital som kungahusets engagemang bibringade den nya gruppen kvinnliga vårdarbetare.
Utbildningen
År 1884 startade utbildningen i liten skala och skolan gick till att börja med under namnet Drott- ningens sjuksköterskeskola, eller Sjuksköterskehemmet och var de första åren förlagd till en lägenhet på Upplandsgatan invid Sabbats- bergs sjukhus. Praktiska fär- digheter tänktes eleverna i första hand inhämta på vårdavdelningar på Sabbatsbergs sjukhus. Till föreståndarinna utsågs sjuksköter- skan Alfhild Ehrenborg (1857– 1929). Hon handplockades på liknande sätt som Röda korsets Emmy Rappe, men till skillnad från Rappe var Ehrenborg redan utbildad och innehade en befatt- ning som arbetsledare för en grupp nattsköterskor i Liver- pool.174 Alfhild Ehrenborg hade inlett sin vårdutbildning vid The Protestant Deaconess Institution i London och avslutat den som extraelev vid Florence Nightingales skola. Sannolikt ansågs hon inneha den rätta kombinationen av god bakgrund, bildning samt kunskaper i vård byggd på korrekt idémässig grund. I den första kurs hon förestod ingick fyra unga kvinnor som alla kom från väl bemedlade hem och motsvarade antagning- skraven att tillhöra en protestantisk trosbekännelse, äga allvarlig håg för sjuk- sköterskekallet byggd på sann Gudsfruktan, ha god hälsa, vara ogift eller änka, ha åtnjutit nöjaktig skolundervisning, samt vara mellan 21 och 35 år.175 Ett viktigt inslag i den nya utbildningen var att den skulle innehålla teoretiska inslag. Utbildningen var också den ditintills längsta för sjuksköterskor. Den första kursen var tio månader, vilket var fyra månader längre än Röda korsets.
Alfhild Ehrenborg, föreståndarinna vid Drott- ningens sjuksköterskeskola från 1884–1887. (Nilsson, 1939)
Del II • Sophiahemmet
Sjuksköterskehemmet organiserades efter ungefär samma principer som dia- konissornas systraskap. Eleverna levde tillsammans avskilda i lägenheten på Upp- landsgatan. Tanken med Hemmet var primärt att ”ge hägn” åt och ”utöfva uppsigt” över eleverna. Men det skulle också fungera som en form av adminis- tratör och förhandlare som ordnade och gjorde upp villkor för sophiasysterns anställning vad gällde lön och behövliga viloperioder. Hemmet tänktes också vara en garant för en tryggad ålderdom.176 Organisationsformen påminde om diakonissornas moderhus och man använde samma beteckning för sin organisa- tion. Hemmet fick en själasörjare som kom på besök en gång i veckan. Sophia- systrarna var enligt drottningens önskemål materiellt sett jämförelsevis väl försedda.177