Hälsofrämjande insatser

3.1 Regel B.1 Riskbedömning vid hälsofrämjande insatser

Syftet med riskbedömning är att identifiera individer som har ökad risk att utveckla tandsjukdomar och ge dessa en effektiv förebyggande vård. Det är också önskvärt att kunna identifiera individer som har risk för att utveckla tandsjukdomar, eftersom riskbedömning även används som underlag för beslut om revisionsintervallets längd.

Vid riskbedömningen väger behandlaren samman de riskfaktorer som framkommit i anamnesen och vid den kliniska undersökningen.

Den förhöjda risken ska dokumenteras i patientjournalen som ett villkor för ersättning vid behandling av tillstånd inom 2000-serien när regel B.1 gäller. Det kan göras i form av en journalanteckning som formuleras fritt, eller genom ett riskbedömningssystem.

Exempel: Förhöjd risk för karies, tandläkaren använder riskbedömningssystem

En patients medicinering medför muntorrhet. Flera blottlagda rotytor medför en ökad risk för karies. Tandläkaren noterar patientens förhöjda risk i det riskbedömningssystem som finns tillgängligt i patientens journal.

Patienten får en tid hos en tandhygienist för att få ytterligare information om

orsakssamband och även instruktion i egenvård och användning av fluorpreparat. Vid besöket utförs också fluorbehandling och professionell polering. Tandhygienisten rapporterar tillstånd 2021, Förhöjd risk för karies samt åtgärd 201 och 205 för besöket.

Exempel: Förhöjd risk för parodontit, tandläkaren dokumenterar riskbedömningen i journalanteckning

En patient har behandlats för begynnande parodontit med mycket gott resultat och uppvisar vid revisionsundersökning inga fördjupade tandköttsfickor, men har sviktande munhygien och har börjat röka igen efter ett uppehåll.

Tandhygienisten bedömer att patienten har ökad risk för att få recidiv av parodontit och noterar riskbedömningen med en daganteckning i journalen.

Tandhygienisten informerar om sambandet mellan rökning och parodontit samt instruerar i munhygien. Tandhygienisten rapporterar tillstånd 2041, Förhöjd risk för parodontit och åtgärd 201, Information eller instruktion vid risk för…

3.2 Borttagande av tandsten som hälsofrämjande insats, tillstånd 2031 och åtgärd 207, 208, 209

Tillstånd 2031, Tandsten på tänder eller implantat, avser supragingival tandsten utan att patienten har sjukdom. Det är tandstenen i sig som är risken för att patienten inte ska kunna bibehålla sin tandhälsa. Tandsten försvårar åtkomligheten och därmed möjligheten för att patienten ska kunna rengöra sina tänder/implantat.

Inom tillstånd 2031 är tre åtgärder av olika omfattning ersättningsberättigande:

Denna handbok kommer att uppdateras. Information om uppdateringar kommer att finnas på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets hemsida www.tlv.se

Version 10.0 Publiceringsdatum 2018-12-14

– åtgärd 207, mindre omfattande för behandling upp till och med 15 minuter, – åtgärd 208, för behandling mer än 15 minuter,

– åtgärd 209 för särskilt tidskrävande behandling om minst 40 minuter.

Vid samtidig basundersökning avser tidsåtgången i åtgärd 207 respektive 208 den tid som är utöver den tid för tandstensborttagning som redan ingår i åtgärd 101, 111 eller 112 för basundersökning.

Åtgärd 209 är endast ersättningsberättigande vid patientbesök när enbart tandstensborttagning utförs, alternativt om enbart tandstensborttagning och

information utförs. Utförs ytterligare åtgärder vid besöket är endast åtgärd 207 eller 208 ersättningsberättigande.

Om polering eller fluorbehandling behöver utföras efter avlägsnandet av tandsten ingår det i åtgärderna för tandstensborttagning.

Någon åtgärd för enbart polering finns inte inom det statliga tandvårdsstödet. För att åtgärda plackförekomst är det information och instruktion som har effekt enligt nationella riktlinjer.

För åtgärd 207–209 kan särskilt tandvårdsbidrag (STB) användas. STB syftar bland annat till att patienter med ökad infektionskänslighet ska kunna ta del av förebyggande tandvård.

Exempel, basundersökning, information, fluorbehandling och tandstensborttagning, åtgärd 101 och 207

En patient får en basundersökning utförd hos sin tandläkare. Undersökningen visar att patienten har ett par intialkariesangrepp och supragingival tandsten i underkäksfronten, men i övrigt ingen sjukdom. Tandläkaren informerar patienten om sambandet mellan söt dryck och karies samt fluorlackar de initiala skadorna efter att tandstenen i underkäken avlägsnats.

Tandläkaren rapporterar tillstånd 1001 och åtgärd 101 för basundersökningen samt åtgärd 207, Mekaniskt avlägsnande av supragingival tandsten, inom tillstånd 2031, Tandsten på tänder eller implantat, för depurationen. I åtgärd 101 ingår upp till 5 minuter förebyggande behandling, i detta fall information och fluorlackning.

Exempel, tandstensborttagning ingår i basundersökning, åtgärd 112 En patient får basundersökning med fullständigt fickstatus utförd hos tandhygienist.

Patienten har tidigare haft en del parodontala problem, men har idag en mycket god munhygien. Undersökningen visar stabila parodontala förhållanden och endast en ringa mängd tandsten. Tandhygienisten tar bort tandstenen och rapporterar åtgärd 112 inom tillstånd 1001 för basundersökningen. I åtgärd 112 ingår upp till 10 minuter

förebyggande behandling, i detta fall borttagning av tandsten.

Exempel, tandstensborttagning, åtgärd 208

En patient har relativt mycket supragingival tandsten, men ingen parodontal sjukdom.

Patienten är nu hos sin tandläkare och lagar en tand. Vid besöket finns även en tid bokad med tandhygienisten som tar bort tandsten. Depurationen tar 25 minuter och tandhygienisten rapporterar tillstånd 2031, Tandsten på tänder och implantat, och åtgärd 208, Mekaniskt avlägsnande av supragingival tandsten, omfattande.

Denna handbok kommer att uppdateras. Information om uppdateringar kommer att finnas på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets hemsida www.tlv.se

Version 10.0 Publiceringsdatum 2018-12-14

Exempel, patient med mycket tandsten får basundersökning hos tandhygienist och tandstensborttagning, åtgärd 341 och 209

En patient kommer till sin tandhygienist för basundersökning. Tandhygienisten gör en fullständig fickdjupsmätning och konstaterar att patienten inte har parodontit, men att det finns mycket supragingival tandsten och gingivit på ett par ställen. Tandhygienisten har vid detta besök planerat en längre behandlingstid eftersom hen vet att patienten snabbt bildar mycket tandsten. Vid undersökningstillfället tas därför även all tandsten bort och patienten reinstrueras även i approximal rengöring.

Tandhygienisten rapporterar tillstånd 1001 och åtgärd 112 för basundersökningen och hygieninstruktionen samt tillstånd 3041, Gingivit, och åtgärd 341 för

tandstensborttagningen.

Efter nio månader kommer patienten åter till tandhygienisten, vid detta besök enbart för tandstensborttagning. Behandlingen tar 50 minuter och tandhygienisten rapporterar åtgärd 209 inom tillstånd 3041.

Denna handbok kommer att uppdateras. Information om uppdateringar kommer att finnas på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets hemsida www.tlv.se

Version 10.0 Publiceringsdatum 2018-12-14