IT-baserade informationssystem

Begreppet informationssystem har länge varit centralt inom det akademiska område som på engelska kommit att kallas bl.a. information systems, system science, systems development, informatics och management information systems (Dahlbom, 1992). Inom skandinavisk forskning har Langefors teorier kring informationssystem (IS) varit mycket betydelsefulla. Med fokusering på utveck- ling (analys och design) problematiserade Langefors hur system för insamling, lagring, hantering och transport av information kan uppfattas (Langefors, 1978). Dennes definition från tidigt 60-tal, har legat till grund för begreppsdiskussion, influerat och kritiserats av en rad olika författare (Iivari & Lyytinen, 1998). Enligt Langerfors är ett informationssystem:

A system of information sets needed for decision and signalling in a larger system (of which it is a subsystem) containing subsystems for

collecting storing processing distributing

information sets. (Langefors, 1978, s. 195 )

Ett informationssystem innefattas enligt Langefors definition av olika kompo- nenter (delsystem) som innefattar de olika aktiviteterna (ibid.). Han menar vidare

att en fokusering på system, innebär att lyfta fram komponenternas kombinerade effekt. Andersens (1994) diskussion kring IS-begreppet karaktäriserar ett system som ett ordnat mönster – ett sammanhang. Aktiviteterna i ett informationssy- stem skulle i princip kunna utföras ”för hand”, genom manuell informations- hantering (Sundgren, 1992). Här kan det därför vara på sin plats att poängtera, att den här avhandlingens begreppsanvändning avser, IS med inslag av auto- matisk hantering via informationsteknik.

Definitionen av ett informationssystem beror naturligtvis av betraktarens per- spektiv. Begreppet informationssystem har betraktats och penetrerats utifrån en rad olika perspektiv. Bara inom Skandinavien kan en betydande mångfald visas upp (Iivari & Lyytinen, 1998). De nämnda författarna Sundgren och Andersen kan sägas se informationssystem ur det systemteoretiska perspektiv Langerfors grundade (Avdic, 1999). Dahlbom (2002) beskriver systemsynsättets framväxt som ett utslag av industrisamhällets ”fabrikstänkande”, där produktionsstöd- jande respektive administrativ databehandling skiljts åt. Denne menar att infor- mationssystembegreppet vuxit fram ur en strävan att förfina administrativa rutiner och styrning snarare än att stödja produktionen i sig. Dessa förhållanden motiverade behovet av att förstå organisationer och dess administrativa verktyg som system, samtidigt som det ledde till ett förbiseende av informationstekniken som individnära arbetsredskap. Dahlbom (ibid.) menar därför att tillämpningar av informationsteknik i dagens tjänsteproducerande samhälle bör behandlas och benämnas som informationstjänster snarare än informationssystem. Huvudskälet för detta är alltså att flytta fokus mot informationsteknikens egenskaper för att producera tjänster snarare än att administrera de samma.

Systemsynsättet har också kritiserats för att representera ett avbildningstän- kande, där en strävan är att informationssystemet avbildar en befintlig verklig- het (jfr Lyytinen, 1985). Systemet blir begränsat till att förmedla upplysningar om verkligheten, varför användningen av informationstekniken inte leder till några nya sätt att lösa problem. Problemen bygger på uppfattningen att information endast innebär upplysning (Goldkuhl, 1995).

Jag uppfattar att kärnan i ovanstående kritik rör just ett förbiseende av informa- tionsteknikens möjliggörande egenskaper (avsnitt 3.2.1). Det handlar om nackde- larna i ett betraktande, där informationssystem avbildar och automatiserar befintliga sätt att arbeta och organisera sig. Uppmärksammandet av denna problematik är emellertid ingenting nytt.

Winograd (1988) m.fl. företräder ett synsätt där informationssystem inte betrak- tas som avbildare utan snarare som ett uttryck av mänsklig kommunikation. Utgångspunkten är att människor agerar genom att kommunicera, genom sitt språkbruk (jämför diskussionen om kommunikationsorienterat synsätt på pro- cesser i avsnitt 3.1.2), och att en sådan kommunikation också kan ske genom att använda IT-system:

In applying this to computer system design, we are not concerned with du- plicating the knowledge or thought patterns of people, but with the structure of their interactions and the embedding of those interactions in computer sys- tems. (ibid., 1998, s 5)

Ett sådant synsätt på informationssystem har sina rötter i handlingsteorin (se avsnitt 3.1.2) och har kommit att kallas ”Language/Action-perspective” (LAP). LAP introducerades inom IS-området av Flores och Ludlow (1980) under det tidiga 80-talet (Dietz & Widdershoven, 1991). Goldkuhl (1996b) och Ågerfalk (1999) tar sin utgångspunkt i handlingsteorin, och hävdar att informationssyste- met som sådant innefattar en kapacitet att agera. Ett agerande som dock alltid är fördefinierat och reglerat av människor.

Den grundläggande skillnaden i denna syn gentemot den systemteoretiska synen enligt ovan går att finna i uppfattningen om innebörden av information. Langefors (1978) skiljer på operativ respektive direktiv information och syftar då på vad tolkningen av meddelandet kan leda/leder till. Tolkningen innebär att det är först efter användningen av informationen som en handling sker. Ur ett handlingsperspektiv innebär information inte bara upplysning utan innefattar också element av handling (Goldkuhl, 1995). Detta innebär att informationsbe- handlingen, också innebär utförande av handlingar. Med en sådan utgångs- punkt kan IT-systemet sägas ha en potential för att utföra och understödja hand- lingar, både genom systemet och baserat på information från detsamma (Ågerfalk, 1999). För att möjliggöra detta, måste systemet också kunna lagra information om de handlingar som tidigare utförts vilket kan uttryckas i termer av ett infor- mationssystems kapacitet att ”komma ihåg” tidigare handlingar – systemets handlingsminne (ibid.). Om man på detta sätt erkänner ett informationssystems handlingspotential blir det förstås intressant att fundera över vem som är ansva- rig för de handlingar som utförs? Goldkuhl (1996b) menar att ansvaret ligger på två olika nivåer och talar om typ- respektive instansansvar. Typansvaret innehas av den som tillhandahåller eller äger systemet (systemägaren). Ansvaret rör då systemets ”skelett” – dess funktionalitet och vilka olika slags meddelanden som

kan sändas via detsamma. Instansansvaret rör istället innehållet i skickade meddelanden och innehas av dessas sändare (ibid.).

Jag uppfattar att en utgångspunkt i handling medför en förskjutning av fokus som faktiskt även utgör essensen av vad Dahlbom efterfrågar i sin diskussion om inriktning mot informationstjänster (Dahlbom, 2002). Det tillkortakommande som Dahlbom (ibid.) uttrycker som ”Information systems focuses on the admi- nistration of services rather than on their delivery” är, som jag ser det, ett uttryck för en IS-syn som inte tar hänsyn till informationssystemets handlingspotential (Goldkuhl, 1996b). Jag uppfattar vidare att ett erkännande av handlingspotentia- len hos IS, är en möjlig väg för att kunna uttala sig om just möjliggörande IT-stöd (se avsnitt 3.2.1). Därmed vill jag också lyfta fram detta perspektiv på informa- tionssystem som utgångspunkten i denna avhandlings behandling av de upp- ställda forskningsfrågor.

I detta ljus är det lämpligt att återkoppla till avhandlingens tidigare bestämning av elektroniska affärer: ”affärshandlingar vilka stöds av IT-system” (se avsnitt 3.1.2). Jag syftar då speciellt på tanken, om att uppmärksamma de handlingar som kan utföras baserat på information från systemet, som en viktig del i IS:ets potential. Därmed behöver heller inte bedrivandet av elektroniska affärer, ses som begrän- sat till den affärsinteraktion som sker genom ett IT-system. Detta konstaterande kan tyckas uppenbart, men är väl så viktigt att beakta då IT-system för elektro- niska affärer diskuteras. Naturligtvis kan utformningen av ett sådant system direkt inverka även på de affärshandlingar som sker ”utanför” systemet. Ett besök på den lokala elektroniska marknadsplatsen kan t.ex. mycket väl resultera i inköp, som sker i flerkanalaktörens fysiska butik. Inslag i olika faser av samma affärsprocess kan också variera vad gäller omfattningen av IS-stöd. Det blir därmed inte fruktbart att diskutera gränsdragningen för vad som ”är” elektro- niska affärer och vad som inte är det.