Detta avhandlingsarbete kan karaktäriseras som en kvalitativ fallundersökning vilken utgörs av tre åtskiljbara studier – en pilotstudie och två fallstudier. Ett förtydligande kan vara på sin plats: termen fallundersökning används i det följan- de avseende processen i sin helhet – de två genomförda fallstudierna utgör alltså delar av denna helhet. Studiernas empiriska inslag bestod i huvudsak av insam- ling och analys av kvalitativa data från intervjuer och dokument. Behandlingen av dokument avser här i första hand studier av ett antal webbplatser. Undersök- ningen har kontinuerligt också inneburit litteraturstudier där jag sökt och tagit del av andra människors kunskap om sådant jag kunnat relatera till min egen kunskapsutveckling. Såväl empiriska iakttagelser som idéer i litteraturen har varit vägvisande för det fortlöpande valet av källor i dessa litteraturstudier. Essensen av den befintliga kunskap jag tagit del av finns presenterad i kapitel 3, men sannolikt har många av litteraturstudiernas ”stickspår” implicit påverkat undersökningen.
Inledningsvis genomfördes en s.k. kunskapsprojektering där en bakomliggande undran för första gången formulerades i text (Petersson, 1999). Kunskapsprojek- tering är en ansats för att planera kunskapsutveckling och består av de tre kom- ponenterna; kunskapsanalys, design av genomförande och personliggörande (Goldkuhl, 1998b). Resultatet från kunskapsanalysen uttrycker karaktären hos ett stipulerat kunskapsbehov. Karaktären påverkar i sin tur hur kunskapsutveck- lingen skall utformas (ibid.). En uttryckt undran kan förklaras som en ögon- blicksbild i slutskedet av den process som föregår specifik formulering av ett forskningsproblem. Merriam beskriver denna process enligt följande:
När man identifierar ett forskningsproblem rör man sig från ett generellt in- tresse eller tvivel och allmän nyfikenhet till en specifik formulering av forsk- ningsproblemet. (Merriam, 1994, s. 57)
Min undran rörde frågor om platsbundna elektroniska affärer (se avsnitt 3.1.4 nedan) och regional-/lokal utveckling (avsnitt 2.5.2 nedan). Fokuseringen var då att analysera det tilltänkta kunskapsresultatet, att utforma kunskapsutveckling- ens genomförande samt att relatera processen till min egen personliga (utbild- nings-)situation. I detta skede formulerades avhandlingsarbetets kunskapsbehov och en preliminär strategi för att tillfredsställa detta. Mycket av kunskapspro- jekteringens innehåll återfinns i förädlad form i avhandlingens inledningskapi- tel.
2.1.1 Fallundersökningens moment
Undersökningen inleddes med en s.k. pilotstudie (Yin, 1994) som följdes av två fallstudier. Pilotstudien var av explorativ karaktär och hade en bred inriktning på webbplatser med uttalad lokal inriktning (se avsnitt 3.1.4 ). Fallstudierna utfördes med två utvalda webbplatser i blickfånget. Den inledande pilotstudien påbörjades sommaren 1999 och fallstudierna avslutades hösten 2001 (figur 3).
Kvartal 1999 2000 2001 År Fallstudie 2 Fallstudie 1 Pilotstudie KP Moment
1:a 2:a 3:e 4:e 1:a 2:a 3:e 4:e 1:a 2:a 3:e
Figur 3 Fallundersökningens moment 2.1.2 Varför kvalitativa studier?
Avhandlingens frågeställningar är i huvudsak ett uttryck för en eftersträvad förståelse av ett fenomen genom karaktärisering och att väsensbestämma dess sammanhang. Avhandlingens syfte lyfter fram ett kunskapsbehov av att förstå den lokala marknadsplatsens sammanhang och informationssystemets roll i detta. Utgångspunkten är vidare att detta behov utgår från de ingående aktörer- nas uppfattningar då det är deras ändamål som fokuseras (avsnitt 1.2.4). Av- handlingens frågeställningar och syfte går därmed i linje med vad Merriam (1994, s. 19) beskriver som forskning med kvalitativt perspektiv: ”… forskning som inriktar sig, på upptäckt, insikt och förståelse utifrån hur människor upp- fattar världen ….” Idén om att utgå från personers uppfattningar och ”… att ha
ett nära förhållande till det man studerar” har också uttryckts som ett väsentligt inslag i en kvalitativ forskningsansats (Repstad, 1992, s. 10).
I avhandlingens stipulerade kunskapsbehov ligger inte i första hand att studera vissa förutbestämda aspekter av den lokala elektroniska marknadsplatsen. Att utgå från antaganden om centrala egenskaper och förkategoriseringar är ofta något som förknippas med kvantitativ forskning och dess angreppssätt (se t.ex. Alvesson, 1994). Därmed inte sagt att avhandlingens frågeställningar är fria från antaganden. Den andra övergripande forskningsfrågan är inriktad mot affärsgö- rande, vilket i sig kan betraktas som ett antagande om att detta är ett centralt ändamål för aktörerna (jfr diskussionen i avsnitt 1.2.1). Dessa antaganden är emellertid öppna och kan faktiskt betraktas som uttryck för en kvalitativ ansats. För det första är det möjligt att dra paralleller till föreställningen om att forska- ren omöjligen går in i en studie helt utan förförståelse (Strauss & Corbin, 1998). Vidare är formuleringen av avhandlingens forskningsfrågor något som utförts iterativt under inflytande av senare faser i forskningsprocessen. Repstad (1992) lyfter fram just detta förhållande som ett särdrag hos kvalitativa metoder.
2.1.3 Varför kvalitativ fallundersökning?
Fallstudier har traditionellt kommit att förknippas med explorativa strategier och nyttjande i unika och outforskade miljöer. I metodlitteraturens beskrivningar återkommer dock ett antal karaktäristiska drag som visar att fallstudiemetoden inte är begränsad till att upptäcka. Dessa drag går i korthet ut på att fallstudier är lämpade för att undersöka fenomen i sin naturliga miljö; att gränserna för det man studerar inledningsvis inte nödvändigtvis är givna samt att datainsam- lingen kan ske på flera sätt men är inriktad mot ett fåtal förekomster av det studerade fenomenet (Benbasat, Goldstein & Mead, 1987; Repstad, 1992; Merri- am, 1994; Yin, 1994). Yin (1994) menar att en grov fingervisning om lämpligheten i att bedriva fallstudier ges av det faktum att en undersöknings frågeställningar är riktade mot varför och på vilket sätt.
Benbasat, Goldstein & Mead (1987) diskuterar fallundersökningars tillämpning inom IS-forskningen och uttrycker tre argument för varför dessa lämpar sig väl för området: (1) Informationssystem kan studeras i dess naturliga kontext. För- fattarna menar att IS-områdets kunskapsbehov i stor utsträckning är praktiknära och därför bör bedrivas med närhet till sammanhanget. (2) Forskaren kan via fallundersökningen få svar på hur- och varför-frågor. Benbasat et al. (ibid.) menar att detta är relevant då kunskapen inom området sedan länge skiftat fokus från tekniska aspekter till samspelet i verksamheter. Författarna menar vidare att (3)
områdets utvecklingstakt innebär ett kontinuerligt forskningsbehov inom nya delområden (ibid.).
Den här avhandlingen är inriktad mot förståelse och rör i allra högsta grad hur- och varför-frågor. Behovet är att utveckla kunskap om hur olika aktörer nyttjar en lokal elektronisk marknadsplats, varför de gör det (i vilka ändamål) och hur ett informationssystem kan stödja detta. Det berörda fenomenet har mig veterligen inte tidigare inringats eller avgränsats och utgör (som instans av webbplatser med inslag av affärsinteraktion) en delmängd av ett område med snabb utveck- lingstakt. Det senare innebar också att urvalet av tänkbara webbplatser var starkt begränsat och att de fall som sedermera valdes kan anses som unika.