Närmiljön som informatikforskare

Jag ingår som doktorand i forskningsgruppen ”Verksamhetsutveckling, IT- användning, styrning och samverkansformer (VITS)11_{” och bedriver mina fors-}

karstudier vid IDA-institutionen, Linköpings universitet. Min arbetsplats är dock ESI-institutionens informatikämne vid Örebro universitet där majoriteten av forskarsstuderande kollegor även de har kopplingar till nämnda nätverksba- serade forskningsgrupp. Vidare ingår jag i en ämnesövergripande gemenskap vid mitt hemuniversitet – forskningsprogrammet "Elektroniska Affärer och Logistik" (EAL). Till detta skall också läggas min relation till redan nämnda Forskarstation Bergslagen. Nedan kommer jag att föra en diskussion kring hur närmiljön kan tänkas ha påverkat det genomförda avhandlingsarbetet.

Mitt forskarutbildningsämne är informationssystemutveckling vilket VITS- gruppens medlemmar närmar sig på olika sätt och utifrån olika intresseinrikt-

ningar. En gemensam linje som i hög grad även gäller mitt eget arbete är bedri- vandet av forskning som präglas av en strävan mot ”praktiskt välgrundad forskning”. I denna strävan ingår kombinationen av ”praktisk relevans” och ”akademisk kongruens” där empiri och teori står i direkt utbyte med varandra (Christiansson, 1998). Jag uppfattar dock denna eftersträvade växelverkan som den tydligaste gemensamma nämnaren i min totala forskningsmiljö. Beskriv- ningen stämmer således väl även för andemeningen i såväl Forskarstation Berg- slagen som EAL-programmet vid Örebro universitet. Detta framträder t.ex. ganska tydligt i EAL:s programförklaring:

Örebro universitet sätter alltså den moderna människan i centrum och strä- var efter genuin helhetssyn. Den massiva satsningen på forskning om elek- troniska affärer genererar kunskaper, inspiration och idéer. Målet är att på vetenskaplig grund öka förståelsen för de förändringar som sker i affärslivets funktionssätt. Målet är också konkreta kunskaper och idéer för näringslivet – och speciellt för de företag som gått in som partners i satsningen. (EAL, 2002)

I praktiken har programmet inneburit att jag under mina forskarstudier haft goda möjligheter till ämnesövergripande interaktion. Inte då minst genom löpande diskussioner med forskarstuderande med sin hemvist i andra ämnen (t.ex. företagsekonomer, statistiker och logistiker) men som likt mig arbetar inom det breda området elektroniska affärer. Den ämnesövergripande karaktären har också genomsyrat programmets löpande verksamhet i form av gemensamma forskarutbildningskurser och seminarieverksamhet vilket förstås satt sina spår även i denna avhandling. Den största konsekvensen av dessa förhållanden har antagligen varit en implicit påverkan på arbetets ”helhetsfokus”. De kontinuer- liga diskussionerna fick mitt intresse att under arbetets gång breddas mot de ”ekonomiska egenskaperna” av elektroniska marknadsplatser (se avsnitt 3.3.3) såväl som av det jag här kommit att benämna platsbundna affärer (se avsnitt 3.1.4). Troligen skulle mina slutsatser sett lite annorlunda ut (kanske mer inrik- tade på praktisk systemutveckling) utan dessa influenser.

Den del av närmiljön som tydligast går att spåra i denna avhandlingstext är dock antagligen tillhörigheten i VITS-gruppen. I denna gemenskap har avhandlingens kapitel seminariebehandlats och här återfinns också mina båda handledare filosofie doktor Karin Axelsson och professor Göran Goldkuhl. De mest uppen- bara influenserna återfinns i tillämpningen av en gemensam teoretisk ”verk- tygslåda” där jag likt flera av mina kollegor använt allmängiltiga modeller

utvecklade inom gruppen. Detta gäller då främst användningen av PGM- (se avsnitt 3.4.1) respektive BAT-modellen (avsnitt 3.1.3). Denna modellanvändning för också med sig att arbetet vilar på en bas av bakomliggande teori som delas med flera av VITS-kollegorna.

Den beskrivna situationen delas sannolikt med andra forskargrupper men är väl värd att reflektera över. Risken torde annars vara stor att mitt kunskapsbidrag förringas mot bakgrund av att tillvägagångssättets felaktigt uppfattas som ”na- velskåderi”. Jag vill därför lyfta fram upplevda risker såväl som möjligheter till kvalitetshöjning jag upplevt i utnyttjandet av den gemensamma verktygslådan. Innan denna diskussion förs vill jag emellertid understryka den för mig självkla- ra utgångspunkten att min hantering av gemensamma teoretiska verktyg inne- fattar en grundlig värdering av deras lämplighet för mina egna ändamål (vilket jag hoppas framgår i avhandlingens övriga avsnitt).

I detta avhandlingsarbete har jag på olika nivåer tagit stöd i teorier om mänskligt handlande (detta behandlas i avsnitt 3.1.2 nedan). Detta främst genom att såväl PGM som BAT delvis är baserade på dessa teorier men även genom att anamma ett sätt att betrakta IS (se avsnitt 3.2.2 nedan).

Appliceringen av den delade teoretiska utgångspunkten har inneburit möjlig- heter att på nära håll kunna sätta sig in i andra personers arbete med olika till- lämpningar. Jag har alltså även haft möjligheten att ta del av kollegors strä- vanden att fördjupa den handlingsteoretiska kopplingen till ämnesområdet (se t.ex. Goldkuhl, 1996b; Eriksson, 2000; Lind, 2001). Utifrån detta bedömer jag att mina möjligheter att identifiera och förstå konsekvenserna av den valda ut- gångspunkten varit goda. Detta då i jämförelse med om jag som enskild forskar- studerande externt funnit stöd i en lika användbar teoretisk utgångspunkt. Jag uppfattar att situationen gjort det möjligt för mig som forskarstuderande att nå nödvändigt teoretiskt djup utan att det skett på bekostnad av den egna kun- skapsutvecklingens övriga aspekter. Med nödvändigt djup avser jag här speci- fikt min strävan att nå helhetsförståelse över det studerade fenomenet – att sätta in den lokala elektroniska marknadsplatsen i ett större sammanhang (jfr avsnitt 1.2.4).

Under min process har emellertid tankar och idéer ibland tagit omvägar och stött på återvändsgränder just tack vare delaktigheten i forskningsgruppens gemen- skap. Jag har efterhand förstått att mina initiala och ofärdiga tankemönster (kopplat till empiriska iakttagelser) ibland kom att verifieras alltför snabbt under intern seminarieverksamhet, just tack vare att det situationsspecifika iklätts en

igenkänd terminologi. Aktsamhet mot att teoretiska ramverk leder till förhastade slutsatser om vad som sker i empirin, är förstås alltid nödvändigt. Poängen här är att sammansättningen av personer med samma ”glasögon” (men med varie- rande inblick i det situationsspecifika) ibland kan förvärra ett felslut. Å andra sidan har jag upplevt att samma språkbruk just möjliggjort fruktbart utbyte med VITS-kollegor med helt andra ämnesinriktningar. Vitt skilda tillämningar blir möjliga att jämföra och dra lärdom av.