I detta avsnitt förs en reflekterande diskussion kring vissa aspekter av det tillvä- gagångssätt som använts i avhandlingsarbetet. Diskussionen sker med utgångs- punkten att processens vägval påverkat slutresultatet och syftar till att öka möjligheten för läsaren att förstå och bedöma hur jag resonerat.
2.4.1 Fallundersökningens giltighet
En väsentlig fråga att ställa sig är huruvida det kunskapsbidrag denna avhand- ling förmedlar kan anses vara giltigt (kunskapsbidraget diskuteras explicit i avsnitt 7.5 nedan). Följande giltighetsdiskussion är inte snävt begränsad utan avser flera olika aspekter som kan anses vara viktiga för undersökningens totala validitet. Ett sådant, brett betraktande av kvalitativa studiers validitet riktar uppmärksamheten mot giltigheten hos såväl undersökningsmetodik, datain- samlingsmetodik, analys av data som resultat (Svensson, 1996).
Då någon form av statistiskt säkerställande näppeligen är aktuellt för att stärka validiteten hos ett kunskapsbidrag av den karaktär som eftersökts här (avsnitt
1.2.4.) får man söka andra vägar. Gummesson (1985) lyfter fram vikten av access – de möjligheter forskaren har att komma nära den studerade empiri – som högst väsentlig i detta hänseende. Ett deltagande tillvägagångssätt, där infor- manter aktivt involveras i forskningsprocessen, kan vara ett effektivt sätt att nå detta (Holmer & Starrin, 1993; Merriam, 1994). Som tidigare nämnts ledde mina kontakter med den ena fallmarknadsplatsens (LT:s) värdaktör just fram till ett arbetssätt med sådana samverkande inslag. I SOL-fallet fanns inte detta intresse hos någon av de två aktörer som delade på ”värdskapet” varför förutsättning- arna såg annorlunda ut. Situationen i det senare fallet förde dock med sig möj- ligheten att ta del av de två värdaktörernas uppfattningar om varandra vilket jag uppfattade som en god möjlighet att få vissa sakförhållanden verifierade. Intresset för min undersökning och därmed möjligheten att i efterhand få åter- koppling på egna tolkningar var stor under såväl pilot- som fallstudie. I detta upplevde jag att min koppling till Forskarststation Bergslagen (se avsnitt 2.5.2 nedan) i kombination med pilotstudiens urvalsgrund baserad på geografiskt närhet bidrog (se avsnitt 2.2.1). Flera av de kontaktade företagen kände till, och hade en positiv inställning till projektet redan innan de kontaktades av mig. Samma geografiska urvalsgrund kan emellertid kritiseras för att gå stick i stäv med det målinriktade urval som också beskrivs ovan (avsnitt 2.3.1). De mest intressanta datakällorna för att studera lokala elektroniska marknadsplatser borde ju rimligtvis inte vara knutna till ett visst geografiskt område. Jag vill då betona att det geografiska urvalet endast anammades under pilotstudien och att det inte heller då var tvingande10 för urvalet. Under sökandet efter lämpliga
studieobjekt inför fallstudierna utgjorde Sveriges gränser den geografiska preci- seringen.
Man skulle emellertid även kunna ifrågasätta utfallet av avhandlingens urval med utgångspunkt i att ett av de studieobjekt jag kommit i kontakt med redan under pilotstudien så lämpligt kom att sållas ut – Bromedias webbplats Lokal- tidningen.net (dock i dess tidigare version under namnet Lusasken.com, se bilaga 1. Föll det sig verkligen så lyckligt att en av de två mest intressanta svens- ka tillämpningarna av det fenomen jag valt att studera redan stötts på under pilotstudien? Svaret på denna tillspetsade fråga är både ja och nej. LT:s av lokalt innehåll, levande diskussionsforum och fungerande handel tycktes vara unik. Problematiken kommer dock naturligt ur tillvägagångssättet att använda ett
10 Företaget bakom studieobjektet ”Skaraborgswebben” återfanns inte inom Forskarstation Bergslagens deltagande kommuner (se avsnitt 2.5.2 nedan).
kriterierelaterade urval (se avsnitt 2.3.1). Då pilotstudien syftade till att formu- lera urvalskriterier kom detta skedes studieobjekt förstås ha stort inflytande. Det gällde då inte minst det ”lyckade” exemplet LT. Med liknande argument går det förstås att kritisera mitt konstaterande om att fallen är unika (vilket bl.a. är ett av motiven till att överhuvudtaget använda fallstudiemetoden enl. ovan). Beroende på hur finmaskigt jag som forskare väljer att väva mitt ”krieterienät” är förstås snart när alla tänkbara fall möjliga att på ett eller annat sätt lyfta fram som unika (avsnitt 2.3.2). Jag vill trots detta vidhålla att de båda fallen utgjorde sällsynta instanser, som idémässigt befann sig längst fram i den utveckling pilotstudiens informanter beskrev.
Ytterligare en aspekt kopplad till tillvägagångssättets påverkan på validiteten rör datainsamlingens fokuseringen på värdar och gäster. Som nämndes ovan (av- snitt 2.3.2) bedömde jag underlaget som tillräckligt för att nå det uttryckta beho- vet av helhetsförståelse. En rekapitulation av de två övergripande forskningsfrå- gorna påminner om att mina strävanden i den första frågan skulle ligga till grund för att besvara den andra (avsnitt 1.2.1). En grund som handlade om att identifiera och förstå de olika ingående aktörerna. Min bedömning var alltså att resultatet från det avgränsade tillvägagångssättet var tillräcklig. Jag är dock övertygad om att den perspektivväxling en kompletterande datainsamlig skulle ge (där såväl besökare som gäster i så fall intervjuades) också inneburit utökad förståelse och högre grad av validitet.
Jag bedömer att såväl pilot- som fallstudiernas möjlighet att göra avstämningar mellan intervjuer och webbplatsernas levande innehåll inneburit en styrka. Detta även om intervjuerna endast till viss del handlade om innehåll, innebar väx- lingen mellan de två datakällorna ökade möjligheter att bedöma giltigheten. Det rörde sig om en utsikt att kunna jämföra vad människor sa med vad de faktiskt gjorde, vilket anses vara en möjlighet högt upp på kvalitativa forskares önske- lista (Repstad, 1992).
En känd risk vid kvalitativa studier som inleds explorativt är att man som utfö- rare blir alltför fäst vid sina inledande ”upptäckter”. I strävan att finna intres- santa mönster får de första ”aha-upplevelserna” en oberättigat stor uppmärk- samhet och arbetet får lätt en omedveten inriktning mot att endast söka verifiera data som bekräftar dessa. (Strauss & Corbin, 1998)
I min process går denna diskussion uppenbart att koppla till de nämnda pilot- kategorierna och deras behandling – hur kan jag t.ex. vara säker på att det inte finns fler aktörskategorier? Den explorativa pilotstudiens kategorier har ju
egentligen aldrig övergivits och har klart kommit att få en framträdande roll under stora delar av både genomförande och presentation. Avhandlingens initiala kategorier har emellertid reviderats löpande – inte minst utifrån fallun- dersökningens senare delar (avsnitt 2.3.4). Jag anser dock att mitt tillvägagångs- sätt: att förhålla de framarbetade kategorierna till mer generell teori är den aspekt som i störst utsträckning minskar den nämnda risken. Såväl applice- ringen av praktikteorin som diskussionen om marknadsplatsers funktionalitet fick kategorierna att framträda i ett nytt ljus. Bland annat visade det sig att pilotstudiens aktörskategorier endast till viss del täckte in de aktörer som påver- kade förutsättningarna för vad som sker på marknadsplatsen.
2.4.2 Resultatets vidareförbarhet
Mitt övergripande val att genomföra en kvalitativ fallundersökning får natur- ligtvis konsekvenser vad gäller möjligheterna att föra den utvecklade kunskapen vidare. I kvalitativ metodlitteratur väljer man ofta att tona ned generalisering som eftersträvansvärt i hänseendet att uppnå hög vidareförbarhet hos fallstudier (Merriam, 1994; Yin, 1994; Strauss & Corbin, 1998). Det viktiga att sträva efter blir då istället att skapa förutsättningarna för att applicera fallresultat i andra situationer.
I den här avhandlingen uttrycks denna strävan främst av tre aspekter. Den första är att metodkapitlet (kapitel 2) presenterar en detaljerad beskrivning av tillväga- gångssättet. Kraften har alltså lagts på att beskriva hur respektive varför jag har gjort på ett visst sätt snarare än på hur man bör göra enligt litteraturen. Kraftsam- lingen torde rimligtvis öka andra personers möjligheter att förstå hur olika delar av undersökningens resultat vuxit fram. Därmed borde dessa personer också själva kunna välja ut och använda de resultatdelar de anser applicerbara. Den andra aspekten kopplat till vidareförbarhet har att göra med det Yin (1994) benämner analytisk generalisering. Genom att ta stöd i, och relatera de elektro- niska marknadsplatserna till allmängiltig teori om t.ex. verksamheter (se avsnitt 3.4 nedan) tillåts andra förstå mina iakttagelser i ett större sammanhang. Därmed borde möjligheterna att dra nytta av avhandlingens kunskapsbidrag även i andra kontexter öka. Den tredje aspekten att lyfta fram är det biresultat som presenteras i avsnitt 7.3. Där har jag sökt att lyfta ut och presentera en samman- fattning av det sätt att betrakta elektroniska marknadsplatser som vuxit fram under arbetets gång. Tanken bakom presentationen av detta ”ramverk” är att för ett ögonblick tona ned fallspecifika detaljer och normativt resultat för att förbätt- ra möjligheterna att applicera avhandlingens sätt att betrakta elektroniska mark-
nadsplatser på andra situationer (t.ex. på andra typer av elektroniska marknads- platser).
En aspekt som möjligen kunde höja vidareförbarheten ytterligare är en rikare och mer fristående beskrivning av det empiriska materialet i kapitel 4. Tanken med detta skulle i så fall vara att öka läsarens möjligheter att dra egna slutsatser. Detta är något som framhålls som eftersträvansvärt av t.ex. Merriam (1994) som skriver om ”rika” fallbeskrivningar. Min bedömning har emellertid varit att en empirinära analysdiskussion kompenserar just detta.