Kvalitativ forskningsstrategi

Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar brukar jag i detta arbete en kvalitativ

forskningsstrategi inom ramen för en jämförande design. Detta genom att den uppfattade påverkan av samma fenomen undersöks i fyra olika kommuner, utifrån logiken om att jämförelse möjliggör för en bättre förståelse av samhällsfenomet. En jämförande undersökning av fyra olika kommuner antas även främja möjligheten att fånga upp en bredare bild av det aktuella samhällsfenomets påverkan. Inom ramen för denna forskningsdesign brukas sedan en kvalitativ forskningsmetod för att inhämta empiriskt material från de valda kommunerna (Bryman 2016, s.32, 40, 64-65).

Syftet att studera uppfattningar av samverkan grundar sig i en konstruktivistisk ontologisk position där utgångspunkt tas i aktörers subjektiva uppfattningar av deras sociala verklighet. Utifrån denna ontologiska position tar jag i uppsatsen en interpretivistisk epistemologisk utgångspunkt inom vilken världen ses som socialt konstruerad och forskarens uppgift är att tolka människors sociala värld utifrån deras synvinkel. En utgångspunkt inom denna epistemologi är att det inte anses finns någon ”objektiv” sanning. Den epistemologiska utgångspunkten kan även medföra metodologiska implikationer i bemärkelsen att det inom den finns en tendens gentemot kvalitativa metoder som brukas i syfte att skapa förståelse för hur människor förstår deras värld (Bryman 2016, s.26-27 &

29-30; Lowndes, Ercan & Furlong 2018, s.179, 182 & 184-185 & 190).

En kvalitativ forskningsstrategi med fokus på ett mindre antal analysobjekt möjliggör, jämfört med en kvantitativ forskningsstrategi, en djupare förståelse av forskningsfrågan i de aktuella

kommunerna. Möjligheterna att generalisera studiens resultat blir även en annan vid en kvalitativ studie. Detta genom att dessa snarare än en statistisk generalisering till fler fall möjliggör för en så kallad analytisk generalisering. Vilket innebär att studien generaliseras till teori genom att en redan utvecklad teori används för att jämföra studiens resultat. Stödet för teorin ökar sedan om de

34

empiriska resultaten ger stöd åt en och samma teori, men inte lika sannolikt en rivaliserande teori (Bryman 2016, s.399; Yin 2007, s. 28 & 51-53; jämför Vromen 2018, s.243). Det innebär att jag i denna studie kan generalisera studiens resultat genom att utifrån det empiriska materialet antingen finna stöd för de teoretiska utgångspunkterna om interorganisatorisk samverkan eller för en rivaliserande teoretisk förklaring som lika sannolikt kan förklara de empiriska resultaten. Studiens empiriska resultat har därmed potential att både stärka eller ifrågasätta studiens teoretiska

utgångspunkter som går via tabell 1.

5.1.1. Urval av analysobjekt

Valet av analysobjekt har skett genom ett strategiskt målmedvetet urval inom ramen för ett kvalitativt metodologiskt tillvägagångssätt. Detta genom att jag på förhand ställt upp etablerade kriterier för den typ av analysobjekt som behövs för att adressera forskningsfrågan, varefter relevanta kommuner identifierats och ett urval från dessa genomförts. Detta utifrån idén om att forskningsfrågan bör vara vägledande för vilka enheter som ska studeras (Bryman 2016, s.407-408

& 413).

Eftersom erfarenheterna om att reformeringen försämrat den operativa individsamverkan verkar finnas hos flera kommuner av olika karaktär är en utgångspunkt för uppsatsen att denna bredd i möjligaste mån ska avspeglas i urvalet av analysobjekt (Bryman 2016, s.418).

Utifrån uppsatsens forskningsfråga om att undersöka hur arbetsmarknadspolitisk samverkan påverkats av Arbetsförmedlingens reformering är ett första övergripande kriterium för urvalet av kommuner att Arbetsförmedlingen innan reformeringen hade ett arbetsförmedlingskontor i

kommunen. För att sedan få en bredd av olika uppfattningar har jag både intervjuat tjänstepersoner från kommuner som har kvarstående arbetsförmedlingskontor och kommuner där

Arbetsförmedlingen beslutat att avveckla arbetsförmedlingskontor.

I Arbetsförmedlingen lägesbeskrivning ”Arbetsförmedlingens lokala närvaro 2020-06-15" beskriver myndigheten att de tillgodoser en ändamålsenlig lokal närvaro i hela landet på fyra olika sätt:

samarbetslösningar, fast bemannat kontor, kontor de reser till eller närliggande kontor. I

slutredovisningen ”Arbetsförmedlingens lokala närvaro 2020-10-23" gör Arbetsförmedlingen en övergripande uppdelning mellan de 112 orter med kvarstående arbetsförmedlingskontor enligt beslut och de 126 orter med arbetsförmedlingskontor aktuella för avveckling enligt beslut. Denna uppdelning appliceras även i min studie.

35

Intervjuer har därför genomförts med tjänstepersoner från två kommuner som har kvarstående arbetsförmedlingskontor och två kommuner där arbetsförmedlingskontor avvecklats. Totalt undersöks därmed fyra kommuner. En ytterligare målsättning har för valet av kommuner har varit att de ska skilja sig avseende hur Arbetsförmedlingen valt att organisera myndighetens lokala närvaro, storlek sett till invånarantal och geografisk spridning utifrån den uppdelning av regioner som Arbetsförmedlingen har (region syd, öst, väst, Stockholm/Gotland, mitt och nord) (Timander &

Eliasson 2020a, s.51-55).

Totalt kontaktades åtta kommuner med en förfrågan om deltagande som jag ansåg representerar en så stor spridning som möjligt avseende de uppsatta urvalskriterierna. De som kontaktades var: Två mindre och två större kommuner där Arbetsförmedlingen har lokal närvaro genom

samarbetslösningar. En mindre och en större kommun där Arbetsförmedlingen har lokal närvaro genom kontor de reser till. En mindre och en större kommun med fast bemannade

arbetsförmedlingskontor.

Av de åtta kontaktade kommunerna svarade sex stycken. En avböjde medverkan, en erbjöd sig att svara på några övergripande frågor skriftligt och fyra accepterade att delta i studien. Den önskade spridningen avseende urvalet av deltagande kommuner har uppfyllts i alla avseenden förutom storlek sett till invånarantal, då det endast var mindre kommuner som var villiga att delta i intervjuerna. De deltagande kommunerna illustreras genom tabell 2.

Tabell 2. Urval av analysobjekt

Kvarstående arbetsförmedlingskontor enligt beslut.

Arbetsförmedlingskontor aktuella för avveckling enligt beslut.

Mindre kommun (region väst) – kontor Arbetsförmedlingen reser till.

Mindre kommun (region mitt) – samarbetslösning.

Mindre kommun (region nord) – fast bemannat kontor.

Mindre kommun (region syd) – samarbetslösning.

Orsaken till att endast mindre kommuner valde att ställa upp i min studie är inte helt uppenbar. En hypotes skulle kunna vara att större kommuner inte är lika missnöjda eller påverkats mindre av reformeringen jämfört med mindre kommuner avseende arbetsmarknadspolitisk samverkan på lokal nivå. En annan hypotes skulle kunna vara att större kommuner är mindre benägna att uttrycka ett

Arbetsförmedlingen hade arbetsförmedlingskontor i kommunen innan reformeringen.

36

potentiellt missnöje jämfört med mindre kommuner. Båda dessa hypoteser anser jag dock som osannolika utifrån det som presenterats i uppsatsens inledande kapitel om att ett missnöje uttryckts av flera olika kommuner av olika storlek och karaktär. En troligare förklaring som även framförts av två av kommunerna som valde att avstå medverkan är att de större kommunerna inte uppfattat att de haft tid att delta. En ytterligare möjlig förklaring skulle till sist kunna vara att mindre kommuner har ett större intresse av att delta i vetenskapliga studier som bedrivs på denna forskningsnivå.