Rosengård är ett bostadsområde i östra Malmö. Stora delar av Rosengårds bebyggelse utgör en del av miljonprogrammet men ligger, till skillnad från övriga storstäders miljonprogramområden, ganska centralt. I området finns en varierad bebyggelse med egna-hemsvillor, låghus och höghus, samt flera grö- nområden. Den lokala servicen består av ett större köpcentrum (Rosengårds Centrum) och en del småbutiker. År 2010 invigdes de så kallade Bokalerna, vilket är bostäder från 1960-talet som upprustades och utvidgades med utrym- me för en verksamhet; ”bostad + lokal = bokal”. Under 2012 kompletterades Bokalerna med en offentlig torgplats. Undersökningen genomfördes utanför Bokalerna som också utgör en del av Rosengårdsstråket.
Många människor rör sig utanför Bokalerna längs Rosengårdsstråket vid olika tider på dagen. Både själva Bokalerna och torget framför fungerar som en plats för möten. Av de som stannade och svarad på enkäten var en övervä- gande andel unga män 10-29 år (15 st) och få var äldre personer (endast en person var mellan 60-69). Framförallt under söndagen var den unga gruppen i klar majoritet, och då var de på väg till torget för att handla, till Bokalerna, Zlatangården eller till olika butiker som till exempel Emporia i Hyllie utanför Rosengård. Motionsaktiviteter var också ett mål och ungdomar syntes med gympapåsar eller så var man bara ute och rörde på sig när vädret var soligt. Under veckodagarna svarade fler vuxna på frågorna och angav att de skulle till arbete, träning, hemmet, kompis eller för att handla. Som mest används
denna del av stråket vid lunchtid och under eftermiddagen, medan rörelsen tunnas ut under kvällen. Under söndagen var strömmen gångtrafikanter och cyklister ungefärligt lika i båda riktningarna, mot och från centrum och med flest människor vid räkningen kl.12.00 - 13.00 (totalt 222 personer). Under vardagen var det totalt fler personer som rörde sig på stråket och då mest vid eftermiddagstid 16.30 – 17.30 (totalt 261 personer). Strömmen från centrum var under observationerna större än till centrum.
Bokalerna drar till sig ungdomar som stämmer träff eller som går hit bara för att umgås, speciellt under kvällstid. Under dagtid, inte minst på söndagen, syns många barn och föräldrar och där barnen leker på stråket eller rör sig mellan lekplatserna i området. Vuxna möts och pratas vid. Stråket används också för motion och förbi passerar joggare och cyklister, men också en del mopedister. Under vardagen är umgänget mindre och folk rör sig mer bestämt mot sina mål. På morgonen rör sig många bilar från de omkringliggande bo- stadsområdena. När verksamheterna stänger på kvällen blir också platsen mer ödslig och bara ett fåtal unga män stannar och pratar. Få kvinnor, äldre eller barn syns.
Bokalerna omnämns oftast i termer av de specifika butiker man använder. Sina Livs är bland de unga personerna det mest förekommande målet, men även resebyrån Noaks Travel utgör en samlingspunkt. Vid enkätundersökningen framkom det att en del personer som bor i området är lite irriterade över att parkeringsplatser har försvunnit i upprustningsprocessen. Bristen på parkerings- platser gör att bilister även kör in på stråket och parkerar utanför eller bredvid Bokalerna. Några nämnde att det idag är en brist på parkering här.
De flesta säger sig använda stråket i stort sett dagligen på väg till och från arbete och skola, men framförallt ungdomarna angav att de använder stråket även mycket för nöje och fritid. Det tycks främst vara unga människor (10-29 år) som stämmer träff här och den ende äldre personen bland enkätsvaren tyckte inte att platsen var trevlig, utan skräpig och skulle inte stämma träff här. Framförallt framstår livsmedelsbutiken (främst Sina Livs) som den självklara mötesplatsen för unga, men även ungdomsgården Tegelhuset nämndes. De unga är alltså positiva till platsen och över hälften angav att de trivs här. De som gav negativa svar på frågan var främst vuxna personer (alltså 29 år och över).
En majoritet menade att stråket har blivit mer använt under de senaste tre åren. Det har säkerligen att göra med de nya verksamheter som skapats i Bo- kalerna, utemiljöerna och även för att stråket blivit tydligare artikulerat. Lite fler än hälften menade att de ser att stråket leder hela vägen till Västra Ham- nen. Men det var betydligt färre som svarade att rörde sig ända ut till Västra Hamnen regelbundet. De som angav att de gör det ibland markerade också att
det var säsongsbetonat, vilket förmodligen handlar om Västra Hamnen som badplats och sommarutflyktsmål.
Det är svårt att dra några större slutsatser av resultatet från frågan om strå- ket uppfattas hållbart, men utifrån enkäten så bedömde mer än hälften stråket som miljömässigt och socialt hållbart, och i lite mindre grad ekonomiskt hållbart. Ekonomisk hållbarhet framstod som svårast att uttala sig om och tio personer svarade att de inte visste vad det betyder. Någon menade att det var ekonomiskt hållbart tack vare att Bokalerna lönar sig, medan en annan person svarade att det inte var ekonomiskt hållbart då det fanns för hög belysning på stråket. Att ett stråk kan vara socialt hållbart verkar inte heller helt uppenbart, någon svarade att de inte tänkt på det och många svarade ’vet inte’ på den frå- gan. En av de tre som svarade nej på frågan om stråket är socialt hållbart men- ade att ”Rosengård är utanför”. Det ekologiskt hållbara perspektivet framstod som minst oklart och kommer till uttryck genom cyklandet, medan bristen på hållbarhet omtalades i termer av nedskräpning. Det ekologiska perspektivet är också det av de tre hållbarhetsmålen som under längst tid har omdebatterats i media, och säkerligen även i skolorna. Ekologiska hållbarhetsmål kan tyd- ligast omsättas till materiella lösningar och konkreta former för transporter.
En summering av observationerna och enkäterna från Rosengård anger att både Bokalerna, torget utanför och stråket i sig, har kommit att smälta bra in i vardagslivet i området. Det finns dock ingen jämförande studie från perioden före Bokalerna och satsningarna på stråket, men en tydlig majoritet tycker att stråket har kommit att användas mer under de senaste tre åren vilket antyder att en förändring har skett. Det är också intressant att notera att en övervägande del av de tillfrågade anser att stråket sträcker sig hela vägen till Västra Hamnen och inte bara till Triangeln som motsvarar Rosengårdstråkets sträckning.