Studien pekar på att de svarande i båda stadsdelar ser något av en förstärkning av stråkets vardagliga användning eftersom allt fler personer förflyttar sig längs stråket och det finns platser i respektive område med ett rikt folkliv i anslutning till stråket. Stråket uppfattades i viss utsträckning som socialt och miljömässigt hållbart, medan det verkade svårare att finna en koppling mellan stråk och ekonomisk hållbarhet. Vi har genom denna lilla pilotstudie fått en första inblick i hur några stråk-resenärer använder stråk och hur de uppfattar stråk i förhållande till hållbarhetsmålen. Även om det är en begränsad studie vill vi ändå peka på några tendenser i materialet.
Trots att planeringen av stråk fortfarande är något av en stadsbyggnadsidé under utveckling pekar denna studie på att stråket mellan öst och väst existerar även som praktiserat, då Malmöbor och besökare förflyttar sig längs stråket mellan Västra Hamnen och Rosengård. Det finns boende i Västra Hamnen som arbetar i Rosengård och det finns de som handlar mat på Rosengård centrum. Omvänt förekommer även att Malmöbor från Rosengård använder Västra Hamnen för rekreation. En total samstämmighet mellan planerade och praktiserade stråk är vare sig särskilt realistiskt eller ens önskvärt, de stråk som planerats kan i bästa fall underlätta för många skiftande, praktiserade stråk genom staden.
I båda stadsdelar uppgav de svarande i stor utsträckning att antalet förflytt- ningar och användningen av stråk ökat sedan 2010. På båda platser uppgavs att stråket har förstärkts och är en farled för att förflytta sig genom staden. För flera är det en viktig led för förflyttningar till platser av betydelse i vardagen. Boende i Västra Hamnen uppgav fler platser i olika delar av staden på frågan om var de förflyttar sig medan svaranden i Rosengård i större utsträckning rör sig lokalt. Dessa skillnader kan i viss utsträckning bero på åldersskillnad mellan grupperna som svarat. Den upplevda ökningen av förflyttningar längs stråket stöds av den statistik över förflyttningar som Malmö stad samlat in. Sammantaget pekar sta- tistiken och denna första studie på att antalet förflyttningar ökat, vilket av flera stråk-resenärer uppfattas som en ingång till att möten uppstår. Den holistiska synen på planering för en hållbar stad, där stråket ska koppla samman staden, kan här sägas få ett litet men visst stöd. Det är dock fråga om ett litet antal förflyttningar med ett relativt enkelriktat flöde, då betydligt fler uppgav att de rörde sig till Västra Hamnen från Rosengård än i motsatt riktning.
På stadsdelsnivå förväntas stråken bidra till ett rikt folkliv. Ett rikt folkliv är en särskilt omhuldad tanke inom planering och stadsbyggnad och en viktig aspekt av stråk. Här visar studien att både Rosengård och Västra Hamnen har ett rikt folkliv. I båda stadsdelar utspelar sig ett vardagsliv där människor bär matkassar, promenerar, pratar med bekanta, hänger på en bänk och pratar med kompisar och betraktar gående, cyklister, bilar och mopeder som passerar för- bi. Det pågår ett vardagsliv i båda stadsdelar som inte skiljer sig åt i någon stor utsträckning, människor gör sina vardagliga rutiner och ärenden lokalt och i staden. Bebyggelse längs stråket som syftar till att förstärka användningen och skapa ett rikt folkliv har dock enbart skett i Rosengård. Då stråket erhöll finansiering kom det att bli en del av Fokus Rosengård med konsekvens att de fysiska förstärkningarna och ombyggnationerna av platser längs stråket ge- nomfördes. Bokalerna var byggda innan stråkprojektet påbörjades, men sedan 2010 har insatser skett vid Yalla-trappan, Rosens röda matta och Örtagårdstor- get. Dessa insatser är säkert välbehövliga och relevanta, men visar samtidigt
på hur en idé om hela staden resulterar i en satsning som i större utsträckning kan ses som en områdessatsning. Här framgår svårigheten att genomföra en planering med ett holistiskt perspektiv, då stadsdelen ges företräde framför hela staden.
Utvecklingen av stråket som strategi för en integrerad hållbar stadsut-
veckling utgår från föreställningen att stråken stärker en hållbar utveckling
miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Hållbarhetsmålen och dess inbördes re- lation samt relationen till just stråk var inte helt enkel för stråk-resenärerna att förstå eller se i stadsrummet. De svarande verkade generellt ha svårt att se hur stråket kunde bidra till att uppfylla alla dessa mål. Det verkade också finnas många olika tolkningar av vad de olika hållbarhetsmålen egentligen omfattar. Det ligger implicit i stråk-idéen att förflyttningar är något positivt i sig självt, och den planerade mobiliteten längs stråket syftar till att förflyttningar sker långa sträckor genom hela staden. Stråket knyter an till andra (planerade) transportnoder i staden vilket förstärker intrycket att kommunen vill öka människors mobilitet. Detta kan framstå som motsägelsefullt i förhållande till den hållbarhetsdiskussion där just det ökande resandet är ett problem för att uppnå en hållbar utveckling. Detta visar på en svårighet att kombinera ekolo- giska mål, med ekonomiska och sociala mål där ökad mobilitet kan sägas ha en högre legitimitet som del i ett hållbarhetsmål.
Studien har inte haft som syfte att kartlägga den faktiska rörelsen på strå- ket, dels för att vi inte har följt rörelsen längs stråket utan gjort två nedslag i ytterändarna på stråket, dels för att vi inte kan göra sådana anspråk kvanti- tativt. Studien visar ändå på intressanta likheter och skillnader i hur stråket uppfattas och används i vardagen, vilket ger en pendang till planeringens visioner och ambitioner med stråket som knyter ihop Malmös östra och västra delar. Undersökningen kan förhoppningsvis öppna upp för andra studier av hur planeringens perspektiv sammanfaller eller inte sammanfaller med varda- gens rutiner och vanor.
Referenser:
Andersson, Roger, Bråmå, Åsa & Jon Hogdal (2007) Segregationens dyna-
mik och planeringens möjligheter, Stadskontoret, Malmö stad.
Boverket (2010) Socialt Hållbar Stadsutveckling.
Malmö Stad (2012) Översiktsplan för Malmö 2012, Samrådsunderlag/ Planstrategi.
Malmö Stad (2013) Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och
rättvisa. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.
Delegationen för hållbara städer (2009) Sustainable Urban Development
Projects, Projects that have received financial support from the Delega- tion for Sustainable Cities, Edita Västros Aros, Sweden.
Gehl, Jan (1971) Livet mellem husene: udeaktiviteter og udemiljøer, Arkitek- tens forlag.
Highmore, Ben (2002) The Everyday Life Reader, Routledge.
Jacobs, Jane (1961) The Death and Life of Great American Cities, Random House.
Lynch, Kevin (1960) The image of the city, M.I.T Press.
Smith, Dorothy (1987) The Everyday World as Problematic: A Feminist
Sociology, The North Eastern University Press.
Åquist, Ann-Cathrine (2001) Vardagslivsperspektiv som planeringsredskap. I Elander, Ingemar (red): Den motsägelsefulla staden. Vardagsliv och