Västra Hamnen är ett av Malmös främsta så kallade flaggskepp för hållbar stadsutveckling och utgör tillsammans med Turning Torso något av ett varu- märke för staden. Bomässan från 2001 (Bo01) är fortfarande ett resmål för både allmänhet och yrkesverksamma intresserade av hållbar stadsutveckling. Sundspromenaden och havsbadet lockar till sig flanörer och badgäster vid vackert väder. Besökare fotograferar kända byggnader, går på promenad med hunden, går en power-walk, sitter och blickar ut över havet eller går för att äta lunch på någon av restaurangerna samtidigt som boende promenerar hem med matkassar eller pendlar till arbete och skola.
Västra Hamnen var vid studietillfället en livlig stadsdel med folk i rörelse trots det kalla novembervädret. Västra Hamnen är hem för två tredjedelar av de trettio deltagarna i enkäten. De tillfrågade har blandad ålder - från studenter till pensionärer - två tredjedelar har högskoleutbildning och ingen uppgav sig som arbetslös. Vid lunchtid rörde sig 380 personer längs stråket under en timmes tid på söndagen och på onsdagen var antalet 250 personer i rörelse vid lunchtid. Vid rusningstid på morgon och kväll förflyttade sig mellan 110 och 200 personer längs stråket, förbi observationsplatsen, till och från Västra Hamnen.
Stråket framstår som relativt välanvänt och ett stöd för vardagligt resande till platser för både arbete och fritid. Hälften av de tillfrågade använde stråket för att komma till viktiga platser i vardagen, främst för nöje (12 personer) och pendling till arbete och skola (10 personer) därefter för motion (6 personer). Två tredjedelar av de tillfrågade använde stråket ofta och vissa upp till fem gånger i veckan. Hälften av de tillfrågade upplevde att stråket blivit mer använt de senaste tre åren genom att alltfler personer cyklar och går längs stråket.
Stråket används även för att ta sig till platser av betydelse i vardagen. Två tredjedelar av de tillfrågade pekade ut platser de tycker om längs stråket. Dessa platser finns både i närområdet, såsom Sundspromenaden och Små- båtshamnen, men flera återfinns i Malmös centrala delar. Platser nämnda i enkäten var Slottsparken, Pildammsparken, Folkets park, Operan, Möllan och Stadsbiblioteket. Platser där stråk-resenärerna stämmer träff längs stråket var ICA Maxi, Turning Torso, broarna i Västra Hamnen och Sundspromenaden,
men även Centralen och Stadsbiblioteket. Svaren visar att de svarande anser sig ha tillgång till ett brett utbud av platser de tycker om och använder, både i Västra Hamnen och platser längre bort, men främst platser i västra och centrala Malmö. Den sociala hållbarheten var den fråga inom hållbarhet som framkom tydligast i enkätsvaren. Stråk-resenärerna uppgav att stråket bidrar till möten mellan människor, stråket integrerar och kopplar – en vokabulär som till viss del sammanfaller med tjänstemännens föreställningar om stråk. Hela 23 personer ansåg att stråket är socialt hållbart genom att det knyter ihop staden; det gynnar rörlighet, det är enklare att komma till andra delar av staden, det skapar mer liv och interaktion. En svarande pekade på betydelsen av att folk måste passera Västra Hamnen som är ett område i framkant av hållbar stadsutveckling. Men det förekom även en kritisk inställning till stråkens bidrag till social hållbarhet. En svarande uppfattade stråket som socialt hållbart enbart för boende i närom- rådet och en annan uppgav att staden ändå är segregerad och ”man möts inte
bara för att man befinner sig på samma plats”. Ytterligare en person ansåg att
segregationen är för stor och såg Västra Hamnen ”som en helt annan värld”. De tillfrågades mentala kartbilder kan sägas vara fokuserade på Västra Ham- nen och centrala Malmö. I svaren framgår att den interaktion och rörelse som anses positiv för den sociala hållbarheten främst upplevs ske i Västra Hamnen. Framförallt under sommarhalvåret pekade flera på en rörelse och stor blandning av människor i Västra Hamnen, vilket ansågs kunna bidra till möten mellan olika grupper och därigenom till social hållbarhet. Stråket tilldelades här rollen av att vara en länk till Västra Hamnen, snarare än en farled som understödjer förflyttningar i flera riktningar eller till okända delar av staden. Detta framkom även genom att endast tre personer av trettio uppfattade stråket som en farled genom hela staden mellan Västra Hamnen och Rosengård.
Något färre än hälften uppfattade stråket som ekonomiskt hållbart medan övervägande del svarade ”vet ej” på frågan. De anledningar som uppgavs till var- för stråket är ekonomiskt hållbart var relaterade till stadsdelen: det finns handel i området, det är fräscht och nytt och ett attraktivt stråk kan gynna konsumtion och arbetstillfällen i Västra Hamnen. En svarande kopplade samman social och ekonomisk hållbarhet och menade att ett område som är socialt hållbart – som exempelvis Västra Hamnen –också blir ekonomiskt hållbart. Andra svar var mer praktiskt inriktade och pekade på ekonomiska aspekter gällande underhåll av själva cykelbanan. Återigen berör svaren konsekvenserna för Västra Hamnen, snarare än konsekvenser som har beröring med hela staden.
Den miljömässiga hållbarheten verkade förhållandevis enkel att relatera till stråk. Nära två tredjedelar av stråk-resenärerna uppgav att stråk är bra för miljön. Någon svarade att det är positivt att folk går och cyklar vilket bidrar med ”positiv energi”.
En möjlig anledning till den relativt positiva inställningen och höga, dag- liga användningen av stråk kan delvis bero på Västra Hamnens lokalisering i staden. Stadsdelens lokalisering innebär att det finns två stråk mot centrum; ett sammanfaller med stråket mellan öst och väst och ett annat leder mot Slottsparken. Observationsplatsens lokalisering i Västra Hamnens södra del innebar tillgång till båda dessa stråk, vilket innebar en god anslutning till två riktningar och två farleder till resten av staden.
Sammanfattningsvis pekar svaren från Västra Hamnen på en relativt hög användning av stråk i vardagen och en positiv inställning till stråkets förmåga att knyta samman staden. Stråkets användning i vardagen kan i större utsträck- ning sägas omfatta platser i stadens västra och centrala del, än en användning där stråket blir en länk till hela staden och hela vägen mellan öst och väst. Detta pekar i riktning mot att stråket förstärker stadsdelens position för de boende, snarare än att stråket understödjer en syn som förmedlar en bild av hela staden.