ESV konstaterar att styrningen av investeringar i Sveriges kraftsystem avviker från hur regeringen styr andra investeringstunga områden.
ESV:s förslag och bedömningar innebär att regeringens styrning av investeringar inom kraftsystemet närmar sig den styrmodell som regeringen använder för andra investeringstunga myndigheter med liknande samhällsansvar. Förslaget innebär även att regeringen får en ökad inblick i de samhällskritiska investeringar som behöver göras.
ESV föreslår att regeringen:
ger Affärsverket svenska kraftnät i instruktionsenlig uppgift att ta fram en långsiktig investeringsplan för kraftsystemet
beslutar om den långsiktiga investeringsplanen
inför ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för den långsiktiga investeringsplanen
ESV bedömer att regeringen:
bör ta ställning till Affärsverket svenska kraftnäts förslag till regeringen som bland annat syftar till att effektivisera tillståndsprocesserna
Regeringen ger Affärsverket svenska kraftnät i instruktionsenlig uppgift att ta fram en långsiktig investeringsplan för kraftsystemet
ESV föreslår att Svenska kraftnät får i uppgift av regeringen att ta fram en långsiktig investeringsplan, liknande den systemutvecklingsplan som affärsverket tar fram idag.
ESV föreslår att uppgiften att ta fram planen ska anges i förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät.
ESV anser att den långsiktiga investeringsplanen exempelvis bör ange den riktning på investeringar och förbättringsåtgärder som bedöms ha störst effekt för att uppnå de energipolitiska målen. Planen bör omfatta den närmaste tioårsperioden och
innehålla en beskrivning av planens förväntade effekter för kraftsystemet som helhet.
ESV bedömer att förslaget tydliggör regeringens styrning av den långsiktiga planeringen av investeringar.
Regeringen beslutar om den långsiktiga investeringsplanen
ESV föreslår att regeringen beslutar om den långsiktiga investeringsplanen.
Fastställandet av planen ska dock vara villkorat av att riksdagen godkänner de ekonomiska ramarna som krävs för planens genomförande. Riksdagens godkännande av de ekonomiska ramarna ska även fortsättningsvis vara en del av den årliga
budgetprocessen.
ESV anser att förslaget ger regeringen ett ökat inflytande i den långsiktiga
planeringen och styrningen av Svenska kraftnäts investeringar. Beslutet underlättar även för regeringen att koppla ett återrapporteringskrav till den långsiktiga
investeringsplanen.
Regeringen inför ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för den långsiktiga investeringsplanen
ESV föreslår att regeringen inför ett återrapporteringskrav kopplat till den långsiktiga investeringsplanen.
Kravet bör framgå av Svenska kraftnäts regleringsbrev och återrapporteringen bör omfatta årligt och ackumulerat genomförande av den långsiktiga investeringsplanen, satt i relation till årlig och ackumulerad planering. Detta ligger även i linje med ESV:s förslag för Trafikverkets investeringar inom transportinfrastrukturen.
ESV anser att förslaget underlättar regeringens uppföljning av Svenska kraftnäts genomförande av den långsiktiga investeringsplanen och möjliggör en mer anpassad styrning. ESV bedömer vidare att kopplingen mellan den långsiktiga
investeringsplanen och den årliga investerings- och finansieringsplanen därmed blir tydligare.
ESV:S FÖRSLAG OCH BEDÖMNINGAR
Regeringen bör ta ställning till Affärsverket svenska kraftnäts förslag till regeringen som bland annat syftar till att effektivisera tillståndsprocesserna ESV anser att regeringen bör se över och ta ställning till de förslag som Svenska kraftnät, tillsammans med andra nätföretag, har lämnat till regeringen och som bland annat innehåller förslag på hur tillståndsprocesserna kan effektiviseras.
Mot bakgrund av att ESV i rapporten har konstaterat att tillståndsprocesserna är en av Svenska kraftnäts stora utmaningar för att öka investeringstakten, anser ESV att regeringen bör ta ställning till det inkomna förslaget som syftar till att effektivisera just tillståndsprocesserna.
7.2 Det ekonomiska målet bör tydliggöras och justeras för att styra mot intern och samhällsekonomisk effektivitet
ESV anser att det saknas ett tydligt syfte med Svenska kraftnäts ekonomiska mål och att målet inte har någon direkt styreffekt på den interna eller samhällsekonomiska effektiviteten.
Regeringen tydliggör syftet med avkastningskravet
ESV föreslår att regeringen tydliggör syftet med avkastningskravet. Inte förrän syftet är definierat kan val av kapitalbas och olika nivåer på avkastningskrav analyseras och utvärderas.
ESV bedömer att ett uttalat syfte med avkastningskravet möjliggör en tydligare styrning och ett mer ändamålsenligt användande av kravet.
ESV föreslår att regeringen:
tydliggör syftet med avkastningskravet
omformulerar utdelningskravet så att det kopplas till avkastningskravet
tar bort taket för skuldsättningsgrad
kompletterar målet för kostnadseffektivitet med ett kvantifierbart kostnadseffektivitetsmått
ser över det ekonomiska målet årligen i samband med att regleringsbrevet beslutas
Regeringen omformulerar utdelningskravet så att det kopplas till avkastningskravet
ESV föreslår att utdelningskravet kopplas till avkastningskravet och inte till resultatet för ett enskilt år. Därmed utgör avkastningskravet en bas för fastställandet av det överskott som ska inlevereras till statens budget.
ESV bedömer att förslaget bidrar till en jämnare nivå av inleveranser till statens budget. Förslaget innebär även att Svenska kraftnät skulle behöva inleverera medel till staten varje år, oavsett om verksamhetens resultat är positivt eller negativt. ESV bedömer att förslaget på sikt kan bidra till en ökad intern effektivitet.
Regeringen tar bort taket för skuldsättningsgrad
ESV konstaterar att taket för skuldsättningsgrad saknar styreffekt. Givet att Svenska kraftnät befinner sig i en expansiv fas anser ESV att målet dessutom är mindre lämpligt. ESV har även konstaterat att det finns dubbla mål för skuldsättningen eftersom de årliga låneramarna anger hur mycket Svenska kraftnät får låna till planerade investeringar.
ESV bedömer att låneramen är tillräcklig för att regeringen ska kunna kontrollera Svenska kraftnäts skuldsättning och föreslår därmed att regeringen tar bort taket för skuldsättningsgrad.
Regeringen kompletterar målet för kostnadseffektivitet med ett kvantifierbart kostnadseffektivitetsmått
ESV föreslår att målet för kostnadseffektivitet kompletteras med ett kvantifierbart kostnadseffektivitetsmått. Ett exempel på ett kvantifierbart mått är kostnad per kilometer ledning. ESV anser att det är ett mätbart och relevant mål som kan jämföras över tid. Målet är dessutom relevant sett till den investeringstunga fas som Svenska kraftnät befinner sig i.
ESV bedömer att förslaget kommer att underlätta återrapporteringen och
uppföljningen av målet. ESV ser även att det på sikt kan bidra till en ökad intern effektivitet.
Regeringen ser över det ekonomiska målet årligen i samband med att regleringsbrevet beslutas
ESV föreslår att regeringen ser över det ekonomiska målet årligen i samband med utformningen av Svenska kraftnäts regleringsbrev.
ESV anser att det ekonomiska målet behöver anpassas efter den fas som Svenska kraftnät befinner sig i för att vara relevant och ändamålsenligt. ESV konstaterar att
ESV:S FÖRSLAG OCH BEDÖMNINGAR
det finns flera externa faktorer som påverkar Svenska kraftnäts verksamhet och som kan få stor påverkan på utfallet av det ekonomiska målet.
ESV:s förslag om en regelbunden översyn av det ekonomiska målet möjliggör kontinuerliga anpassningar till ändrade förutsättningar.