Som vi nämner i det inledande kapitlet av rapporten står Svenska kraftnät inför stora utmaningar kopplat till den energiomställning som samhället i stort genomgår. En av flera utmaningar är omfattningen på investeringsbehovet i kraftsystemet. Svenska kraftnät har själva uppskattat investeringsbehovet till motsvarande 90 miljarder kronor sett över den kommande tioårsperioden.10 Detta innefattar både anslutning av nya energislag, reinvesteringar och förstärkningar av befintliga ledningar samt ökad marknadsintegration11.
För att fullt ut förstå den utmaning som väntar bör det nuvarande investeringsbehovet ställas i relation till hur det har sett ut historiskt. För perioden 2011–2020 hade Svenska kraftnät en investeringstakt på i genomsnitt 3 miljarder kronor per år. För tioårsperioden dessförinnan (2001–2010) låg de årliga investeringarna på i
genomsnitt 0,7 miljarder kronor.12 Förutom den växande omfattningen på investeringsverksamheten utgör även tidsaspekten en avgörande faktor. Enligt Svenska kraftnät själva tar det cirka 10–12 år från det att ett behov har identifierats till att en ny kraftledning kan tas i bruk.13
Förutom planerings- och produktionsmässiga utmaningar med att öka
investeringstakten finns även andra utmaningar. Dessa kan vara inbyggda i systemet eller reglerade i lag och får påverkan på hur väl Svenska kraftnät kan fullgöra sitt uppdrag med att bygga ut transmissionsnätet. Några av dessa utmaningar är de komplexa och tidskrävande tillståndsprocesserna, anslutningsplikten och samspelet mellan regional och nationell planering. I följande avsnitt beskriver vi dessa utmaningar närmare.
3.2.1 Tillståndsprocesserna är komplexa och tidskrävande Svenska kraftnät anger i sin uppföljning av investeringsverksamheten att tillståndsprocesserna många gånger är en bidragande orsak till att förseningar i investeringsprojekt uppstår.14 Ofta är det flera aktörer inblandade vilket gör att Svenska kraftnät inte alltid kan påverka huruvida en tillståndsprocess blir försenad eller inte. Dessutom har Sverige i jämförelse med många andra länder i Europa ett mycket omfattande regelverk inom miljörättsfrågor, Miljöbalken, som inte alltid går
10 Intervju med Affärsverket svenska kraftnät, 2021-09-02.
11 Marknadsintegration omfattar åtgärder för att öka eller bibehålla handelskapaciteten mellan de svenska elområdena och mellan Sverige och grannländerna.
12 Information om investeringar har hämtats från Affärsverket svenska kraftnäts årsredovisningar för år 2001-2020.
13 Affärsverket svenska kraftnät, En statusuppdatering om läget i kraftsystemet – Systemutvecklingsplan 2020-2029, 2019, s.19.
14 Affärsverket svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2022-2024, 2021-02-22, s. 12.
SVENSKA KRAFTNÄT
hand i hand med hur Svenska kraftnät planerar utbyggnaden av transmissionsnätet.
Miljöbalkens bestämmelser syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.15 Exempelvis omfattar regelverket bestämmelser som reglerar hur långt ifrån bebyggelse en kraftledning får byggas. Detta försvårar Svenska kraftnäts arbete eftersom de i vissa fall tvingas välja mer kostsamma och tidskrävande alternativ, för att kunna leva upp till den omfattande miljölagstiftningen.
I februari 2018 tillsatte regeringen Nätkoncessionsutredningen med uppdrag att se över regelverket om nätkoncessioner (tillståndsprocesserna). Uppdraget omfattade att lämna förslag på ändringar med syfte att modernisera, förenkla och förbättra
elnätsregelverket. I uppdraget skulle även elnätets betydelse som grundläggande infrastruktur beaktas och de förslag som lämnades skulle samverka med andra förslag som lagts.16 Svenska kraftnät välkomnade utredningen och senare även de författningsförslag som lämnades. De menade att om förslagen implementerades skulle ledtiden för att bygga en kraftledning minska till mellan 8–10 år istället för 10–12 år som idag.
I juni 2021 godkände riksdagen, på förslag från Näringsutskottet, den proposition som regeringen lämnade till riksdagen i april 2021.17 Propositionen innehöll vissa av förslagen som Nätkoncessionsutredningen lämnade i sin rapport 2019.
3.2.2 Anslutningsplikten – en skyldighet för Svenska kraftnät Svenska kraftnät har, enligt lag18, en skyldighet att ansluta produktion och förbrukning till transmissionsnätet. Anslutningsplikten innebär att om en mindre produktionsanläggning vill ansluta sig till transmissionsnätet så kan inte Svenska kraftnät, om det inte finns särskilda skäl, neka dem detta. Anslutningar av ny eller ökad produktion respektive förbrukning innebär alltid mer eller mindre omfattande anpassningar i kraftnätet. Det kan handla om mindre justeringar i det befintliga nätet till att helt nya ledningar och stationer behöver byggas. Det senare kan i många fall ta upp emot flera år att genomföra.
Vindkraftsutbyggnaden har ökat kraftigt under de senaste åren i takt med att efterfrågan på förnybar elproduktion ökar på marknaden. För Svenska kraftnät har det inneburit många nya ansökningar, främst från regionnätsägare som vill kunna ansluta vindkraftsproducenter till sina nät och som då även behöver öka kapaciteten till transmissionsnätet. Den ökade mängden anslutningar har inneburit en viss utmaning när det gäller resursplanering för Svenska kraftnät eftersom det ofta råder
15 SFS 1998:808, Miljöbalk, Miljödepartementet, 1 kap. 1 §.
16 SOU 2019:30, Moderna tillståndsprocesser för elnät, Nätkoncessionsutredningen, 2019.
17 Prop. 2020/21:188, Moderna tillståndsprocesser för elnät, Infrastrukturdepartementet, 2021.
18 SFS 1997:857, Ellagen, Infrastrukturdepartementet, 3 kap. 6 §.
osäkerhet kring om och när planerade vindkraftsinvesteringar kommer till stånd och hur omfattande de blir i slutändan. Även havsbaserad vindkraft har ökat markant de senaste åren. Enligt Svenska kraftnät själva beror den stora ökningen främst på de slopade anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft som utfästes i 2016 års Energiöverenskommelse.
Regelverket för anslutningsplikten omfattar inga bestämmelser för hur de inkomna ansökningarna om anslutning ska prioriteras. Det innebär i praktiken att
ansökningarna handläggs i den ordning de inkommer till Svenska kraftnät, oavsett vilken insats som krävs för att anslutningen ska kunna genomföras.
3.2.3 Samspelet med regionala aktörer är viktig för planeringen av investeringsverksamheten
I Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan för perioden 2020–2029 framgår det att samråds- och tillståndsprocesserna är ett av verkets viktigaste fokusområden när det gäller investeringsverksamheten. Svenska kraftnät lyfter själva vikten av att ha en aktiv och konstruktiv dialog med berörda intressenter, såsom exempelvis lokala och regionala nätbolag, i planeringen av kraftledningar. För att skapa goda förutsättningar för Svenska kraftnät att fullgöra sitt uppdrag med att bygga ut transmissionsnätet, med samhällets behov som främsta mål, är det viktigt att information om exempelvis nyetableringar av bostäder och industrier lämnas till affärsverket tidigt i
planeringsprocessen. I samtal med Svenska kraftnät har det framkommit att så inte alltid är fallet. I vissa fall kan regionnätsbolagens bristande framförhållning med att informera Svenska kraftnät om sina planer, leda till att transmissionsnätet inte hinner anpassas i den utsträckning som är nödvändigt för att fullt ut kunna genomföra regionernas planer.19
I vissa regioner fungerar samplaneringen med de regionala nätägarna väl. Ett exempel, som Svenska kraftnät själva lyfter fram, är samplaneringen med Stockholmsregionens långsiktiga utvecklingsplan (RUFS 2050). Här är
framgångsfaktorn, enligt Svenska kraftnät, att Region Stockholm hjälper till att lyfta riksintresset för transmissionsnätet i de slutliga planerna. Det leder i sin tur till att transmissionsnätsfrågor, exempelvis kopplade till kapacitetsbrist, synliggörs och prioriteras när olika intressen ställs mot varandra.20 I vissa regioner finns dock fortfarande brister och utmaningar i samspelet mellan Svenska kraftnät och de regionala nätbolagen som kan behöva ses över.
19 Intervju med Affärsverket svenska kraftnät, 2021-02-11.
20 Affärsverket svenska kraftnät, En statusuppdatering om läget i kraftsystemet – Systemutvecklingsplan 2020-2029, 2019, s.18.
SVENSKA KRAFTNÄT