Med hänsyn till den mängd människor och verksamheter som berörs av den offentliga sektorns måltidsproduktion är det här kanske av särskild betydelse att ta hänsyn till social och ekonomisk hållbarhet för att åstadkomma en lyckosam hållbar (teknologi)utveckling.
Hållbar teknologiutveckling bygger på de inblandades inneboende erfarenheter, drömmar och praktiker vilket kan fokuseras genom att utnyttja vad Donna Haraway (1991, s. 188) kallar ”situated knowledges” hos de som varit direkt involverade i dessa storkök och projekt för hållbar utveckling. Haraway har utvecklat begreppet situerade kunskaper som ett sätt att visa att kunskaper inte kan vara objektiva utan alltid äger rum hos någon med historia och sammanhang och utifrån den situation som för närvarande råder. Situerade kunskaper visar att det finns simultana sätt att förstå och tolka verkligheten och att dessa kunskaper är högst nödvändiga och användbara för teknovetenskapen därför att de förmedlar den kännedom som användare, forskare, tekniker, beslutsfattare och andra, som på något sätt är förbundna med en aktuell teknologi, verkar utifrån, i en aktuell situation. Det eller de jag vill skapa kunskap om och utifrån kan inte betraktas som passiva utan är verksamma och deltar som aktörer i ständigt förändringsskapande ”samtal” med andra aktörer (Haraway, 1991, s. 198). Dessa egenskaper ses i vissa fall som mer familjära inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning men
är, vilket Haraway särskilt pekar på, av stor betydelse även inom natur- och teknovetenskap. För att komma tillrätta med de problem som tycks finnas med ekologisk modernisering, efterfrågar Colin Fudge och Janet Rowe (2000, s. 185) forskning som gör det möjligt att undersöka vad skilda intressen, diskurser, kunskapsanspråk och feministiska perspektiv kan ge). Detta anknyter till möjligheterna att, med Sandra Hardings (1986) formule- ring, fokusera ”the science (and engineering57) question in feminism” och inte
låta sig nöja med ”the woman question in science”. Det vill säga att det finns ett intresse i att undersöka hur natur- och ingenjörsvetenskap kan utvecklas med hjälp av feministiska förhållningssätt och inte stanna vid att proble- matisera kvinnors inblandning i naturvetenskapen. Birgitta Rydhagen (2002, s. 20) betonar att feminismens mål måste sättas högre än jämställdhet här och nu:
”the struggle to do away with gender hierarchies and other hierarchical structures is deeply connected to democracy, resources, diversity and environmental issues, and these need to be addressed in multiple ways. These issues also need to be addressed in a constructive way, presenting alternative visions and future possibilities”.
Som Rydhagen påpekar blir en konsekvens av den komplexitet som ligger i en feministisk forskningsansats inom teknovetenskap att könsmaktrelationer inte nödvändigtvis diskuteras uttryckligen. Däremot finns dessa med som en förutsättning för hållbar utveckling58 och det är därför av största vikt att
undersöka vilka konsekvenserna blir för män respektive kvinnor när förändringar genomförs i hållbarhetens namn (Alander & Mörtberg, 2003). I avhandlingen utgör inte jämställdhet i sig ett specifikt intresseområde men med vetskapen att den offentliga sektorns restauranger och storkök utgör arbetsplatsen för i första hand kvinnor med kort utbildning och att teknologi- utveckling generellt sett drivs av män med lång och teoretisk, snarare än praktisk, utbildning är jämställdhet i högsta grad relevant för analysen59.
I Agenda 21 läggs generellt en betoning på deltagande och speciellt på kvinnors aktiva deltagande, till exempel när det gäller vad som kallas deras ”avgörande roll för att åstadkomma de förändringar som behövs för att minska
57 Se Rydhagen, Birgitta (2002, s. 18).
58 Detta framgår på olika sätt I ett flertal (svenska) myndighetsdokument, se t.ex. sid 29 i Regeringens
skrivelse 2003/04:129; ”En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig”.
59 Enligt SCB:s statistik är ”Köks- och restaurangbiträden” samt ”Storhushålls- och restaurangpersonal”
kvinnodominerade yrken och ”Ingenjörer och tekniker” samt ”Civilingenjörer, arkitekter m.fl.” mansdominerade yrken. Källa: www.scb.se 2006-04-04.
eller avskaffa ohållbara konsumtions- och produktionsmönster, särskilt i industriländerna, för att uppmuntra till investeringar i miljöanpassad produktion och främja en miljömässigt och socialt positiv industri- utveckling”60. Medverkan och deltagande är viktigt ur demokratiskt
perspektiv och därför är det också nödvändigt att ge utrymme till och ta vara på mångfalden av förståelser. Att människor involveras och är aktivt delaktiga i hur livet och framtiden formas är förutsättningar för visionen om att skapa hållbara samhällen och hållbara teknologier. Deltagande är dock inte ett oproblematiskt begrepp. Birgitta Rydhagen (2002, s. 39-40) samt Pirjo Elovaara, Faraja Igira & Christina Mörtberg (2006) diskuterar detta och uppmärksammar att det finns behov av att tydligt definiera deltagandet i projekt. Vilka som förväntas delta och i vilket syfte samt i vilka skeden av processen deltagandet sker är högst väsentliga faktorer för vilken inverkan deltagandet får på resultatet. Rydhagen beskriver sina erfarenheter av deltagande vid utvecklandet av vatten- och sanitetssystem dels i en by i Sydafrika och dels i ett bostadsområde i Sverige. Medan användare i Sydafrika förväntades engagera sig och gemensamt delta i vatten- och sanitetsprojektet rådde den raka motsatsen i Sverige där det inte fanns motsvarande förväntningar på användarna och i synnerhet inte på att de skulle agera gemensamt. Elovaara, Igira & Mörtberg (2006) har jämfört hur participatory design61 har använts vid utveckling av IT-system i Sverige och i Tanzania-
Zanzibar. Erfarenheterna därifrån var att i Sverige togs deltagandet för givet, förutsättningarna där beredde väg för deltagandet på ett helt annat sätt än i Tanzania-Zanzibar där hierarkier, ovana vid datorer och den akuta arbetssituationen styrde deltagandet. Om deltagandet berör människor som privatpersoner eller som yrkesarbetande tycks alltså spela stor roll och likaså vilka slags teknologier som är inblandade och vilket utvecklingsskede det rör sig om, hur utvecklingshistorien sett ut. Motiven för att involvera olika människor i utvecklingen av teknologier varierar. Rydhagen (2002, s. 39) nämner följande och pekar på att i de två sistnämnda fallen är deltagandet inte bara ett medel utan också ett mål i sig:
x Behovet av betald arbetskraft minskar x Utbildning
x Ökad kvalitet
60 Agenda 21, kapitel 24.3 f).
61 Brukarmedverkan i utvecklingen av IT system har en lång tradition i de nordiska länderna, t.ex. som
Scandinavian participatory design, se Bjerknes, G. & Bratteteig, T (1995): User Participation and
Democracy: A Discussion of Scandinavian Research on System Development i Scandinavian Journal of
Information Systems, 1995, 7(1):73-98 samt Bratteteig, T. (2004): Making change - Dealing with relations between design and use. Doctor Philosophiae, Department of Informatics, Faculty of Mathematics and Natural Sciences, University of Oslo, Norway.
x Demokratisering
x Empowerment, människor upplever och tillerkänns förmåga att styra över sina liv
Bland de slutsatser som Rydhagen drar ser jag några som särskilt intressanta i förhållande till de projekt jag presenterar här: När gräsrötters eller användares deltagande förväntas i utvecklingsprocesser behövs det en beredskap för att hierarkiska strukturer kan komma att ifrågasättas och till och med förändras. Därför skall deltagande inte heller användas som en ”undanmanöver” för att slippa hantera maktrelationer. De förändringar som kan åstadkommas genom deltagande i utvecklingsprocesser är förhållandevis småskaliga, först med ett mer utbrett bruk av användardeltagande som metod kan mer storskaliga förändringar förväntas. Sammanfattningsvis konstaterar Rydhagen det nödvändiga i att i förväg identifiera och tydliggöra begränsningarna i deltagandet för att deltagandet inte skall ”slå tillbaka” och omvandlas till besvikelser för deltagarna.