Med basen i naturlagar och, som det kan tyckas, könsneutrala konstruktioner och teknologier antas ibland teknik- och naturvetenskaplig forskning stå utanför anklagelser från det feministiska forskarsamhället om att inte ta hänsyn till de två studieobjekt som genusforskningen, enligt rapporten Genusforsk-
ningens relevans, generellt ägnat intresse (Trojer et al, 2000). De två generella
studieobjekten är:
• ”kvinnor/män/kön/genus/köns- och maktrelationer
• vetenskapens kunskapsprocesser/dess teori- och metodinnehåll” (Trojer et al., 2000, s. 6) 12
I rapporten visar dock både Carin Dackman (2000) och Christina Mörtberg (2000) att könsneutrala antaganden är felaktiga. Dackman diskuterar till exempel betydelsen av språk och metaforer inom naturvetenskapen, hur dessa bidrar i berättelser som inverkar i problemformulering och påverkar forskningsresultat (Dackman, 2000). Christina Mörtberg uppmärksammar hur teknologiutvecklingen idag inom flera prioriterade områden försiggår med krympande avstånd mellan testning och marknadsfärdig produkt, på ett sådant sätt att vi som samhällsmedborgare kan sägas ingå i omfattande fullskaleförsök
12 Britt-Marie Thurén (2003) har gjort en senare genomgång av svensk genusforskning men för att
uppmärksamma dess två studieobjekt utnyttjar jag här de distinktioner och referenser som Trojer diskuterar.
där vi inte tillfrågats om medgivande eller på annat sätt är informerade om vad som pågår. Samtidigt finns exempel där den minskande klyftan mellan teknisk forskning och medborgarsamhälle resulterar i krav eller önskningar från allmänheten att snarast kunna omfattas av resultaten (Mörtberg, 2000).
Även om teknik har inneburit stora positiva förändringar har (ibland samma) teknik, direkt eller indirekt via sitt teknologiska sammanhang, också fått förödande negativa konsekvenser. Omfattande kritisk forskning inom vetenskaps- och teknologistudiefältet har behandlat orsaker till och samband mellan forskning, teknikutveckling och deras oväntade negativa följder. I sin beskrivning av tekniska systems och artefakters politiska innebörd ger till exempel Langdon Winner (1985) en djupare förklaring till varför det finns anledning att se bortom teknikens tekniska egenskaper, att följa dessa till det samhälle som ska anpassa och anpassas till teknologin och det tekniska systemet. Winner gör en uppdelning av teknologi i sådan som kräver vissa förutsättningar för att alls fungera (likt en cykel behöver hjul för att rulla) och sådan som medför flexibilitet i utformning och anpassning efter förut- sättningarna. Han påpekar också att den eventuella flexibiliteten naturligtvis är som störst i utvecklingsskedet och att det sällan handlar om att en teknologi kan hänföras till antingen den ena eller andra typen utan att det ofta finns en blandning av absoluta krav och flexibilitet.
Dessa krav och flexibiliteter medför politiska avgöranden som får konsekvenser för samhällsinriktningen i stort, viss teknologi kräver till exempel övervakningseliter med maktbefogenheter medan annan teknologi ger utrymme för decentraliserat ansvar. De får också konsekvenser för människors dagliga liv, hur vi kommunicerar, bor, reser, arbetar, äter etc. under lång tid framöver. Winner visar därmed hur teknologier ordnar våra liv, ofta långt utöver den begränsade problemställning som tekniken i första hand antas svara mot. Han visar också att det är omöjligt att göra politiskt och moraliskt giltiga teknologivärderingar om värderingsverktyget saknar uttryck för betydelsen, konsekvenserna, av teknikens utformning i och inverkan på de sammanhang den sätts i. Mot den bakgrunden är jag intresserad av hur en metod för teknologivärdering med aspekter på hållbar utveckling skulle kunna fungera så att till exempel rekommendationerna från Colin Fudge och Janet Rowe (2000), om att sätta expertkunskaper i icke-reduktionistiska sammanhang, kan komma till uttryck i teknologiutvecklingsprocessen inom offentlig sektors måltidsproduktion. Feministisk teknologivärdering skulle kunna visa på andra lösningar och möjligheter än så kallad tech-fix, det vill säga att ytterligare teknik åberopas som problemlösare, oberoende av vilka strukturer problemen härleds ur. Att "mer av samma" inte åstadkommer
varaktiga, hållbara, lösningar på problem orsakade av teknologiutveckling är i dagens samhälle alltmer uppenbart.
Corlann Gee Bush (1983) utvecklade sin teknologivärderingsmodell utifrån insikten att teknikutveckling berör fler aspekter, människor, funktioner och förhållanden än det primära problem den ska avhjälpa. Teknologivärderingsmodellen beskrivs närmre på sidorna 51ff., 64ff. och 80ff. Som exempel använder hon kylskåpet vilket utvecklades som en biprodukt i samband med försök att hitta behandlingsmetoder mot malaria13. Kylskåpet är
inte bara ett sätt att förvara mat (eller andra kylvaror), det påverkar människors vardag i långt vidare utsträckning. Det ger upphov till nya produkter och konsumtionsmönster. Det kräver kontinuerlig ström-/energiförsörjning, det medför nya metoder för hantering (skörd, förpackning, transport, tillagning) av livsmedel. Det innebar att gamla tekniker och kunskaper ersattes. Det påverkar mathållningen, livsmedelsproduktionen, handel, tillverkningsindustri och avfallshantering. Listan kan göras lång! Konsekvenserna påverkar förutsättningarna för hållbar utveckling. Dessutom påverkas människor olika, deras ekonomiska, sociala och kulturella sammanhang spelar roll för vilka konsekvenser tekniken får i deras vardagsliv.
Bush menar att det feministiska samhällsinriktade förändringsarbetet varit framgångsrikt därför att feminister utvecklat förmågan att tänka bort och tänka om ("unthink" respektive "rethink") allmänna förståelser av begrepp och företeelser. Samma slags tänkande anser hon bör prägla feministisk teknik- värdering, som metodologiskt borde kunna utvecklas till teknologivärdering14.
Genom att använda begreppet "teknologi-" (istället för "teknik-") vill jag vidga gränserna för vad som ska värderas. Teknik ingår i teknologier som påverkar, och ibland skapar nya, sociala, ekologiska, ekonomiska och kulturella relationer. Ett exempel på detta visar Donna Haraway i sin beskrivning av blöjnålens alla kontexter (Haraway, 2000, s. 104-05). Corlann Gee Bushs intention var att forma en metodologi för att (om)definiera företeelser i vår omvärld på ett sätt som gör det lättare att peka ut skevheter och missförhållanden i dominerande eller för-givet-tagna uppfattningar. Hennes tankegångar blir användbara i teknologiutvecklingsprocessen, inte bara för att i efterhand bli varse misstagen, utan för att på förhand kunna upptäcka de möjliga konsekvenserna, positiva såväl som negativa.
Nationalencyklopedin definierar teknik och teknologi15 enligt följande:
13 Kylskåpet som biprodukt till malariabekämpning kan ses som ett exempel på Thomas Kuhns tes att
vetenskaplig utveckling knappast går att se som en gradvis tillväxt (Kuhn, 1979, s. 16).
14 Med teknologi menar jag "läran om tekniken" (enligt Nationalencyklopedins definition) till vilken jag
räknar teknikens vidare konsekvenser.
teknik: sammanfattande benämning på alla människans metoder att
tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål
teknologi: eg. systematisk framställning,… läran om tekniken, särskilt läran
om industriella tillverkningsmetoder
I kontrast till dessa defnitioner vill jag använda den som Bush föreslagit vilken tydliggör att teknologi och följaktligen teknologiutveckling, är värdeladdade företeelser:
Technology is a form of human cultural activity that applies the principles of science and mechanics to the solution of problems. It includes the resources, tools, processes, personnel, and systems developed to perform tasks and create immediate particular, and personal and/or competitive advantages in a given ecological, economic, and social context (Bush, 1983, s. 164)16.
Teknik- och naturvetenskaperna, tillsammans med relaterad forskning, har uppenbara konsekvenser för alla samhällen och dess invånare över hela Jorden, både vad gäller uppfattningar om dessa och de på plats upplevda verkligheterna. Att konsekvenserna inte alltid varit av godo är lika uppenbart som att vissa grupper och samhällen tenderar att gynnas mer och oftare än andra, som till och med direkt missgynnas och snarare drabbas av teknologi- utvecklingens baksidor än får del av dess så kallade framsteg. Evelyn Fox Keller (1992) har liknat vetenskaplig kunskap vid en kraft och som sådan, enligt fysikens grundförutsättningar, bärare av både storlek och riktning. Åt vilket håll, med vilken syftning, vi styr vår forskning har därmed avgörande betydelse för vilka konsekvenser den får. Mot den bakgrunden är båda de nämnda studieobjekten: ”kvinnor/män/kön/genus/köns- och makt- relationer” samt ”vetenskapens kunskapsprocesser/dess teori- och metod- innehåll” (Trojer et al., 2000, s. 6) - fullt giltiga även inom teknik- och naturvetenskaplig forskning och det finns starka skäl att medvetet överväga både riktning och kraft hos den forskning vi är delaktiga i. I den här avhandlingen ägnar jag mig i första hand åt det andra studieobjektet; vetenskapens kunskapsprocesser, dess teori- och metodinnehåll. Mina utgångspunkter i detta beskriver jag i det följande.