Av titlarna i min söklista är den i Sverige senast utgivna bok som behandlar konstruktiv TA Janine Morgalls avhandling (1991) Developing Technology
Assessment: a critical feminist approach. Morgall diskuterar där en modell för
teknologivärdering som ursprungligen föreslagits av Corlann Gee Bush (1983). Bush utvecklade modellen utifrån en strävan att sätta tekniken i ett större, teknologiskt, sammanhang. Hon föreslår därför att den ska värderas utifrån fyra kontexter. Dessa är:
35 Lekfolkskonferenser (Fixdal, 1997a), konsensuskonferenser (Fixdal, 1997b), scenarier (Gunnarsson,
Höjer & Dreborg 2006) och Foresightanalyser (http://cordis.europa.eu/foresight/home.html) är andra tekniker eller tillvägagångssätt som används.
• The developmental context; utvecklingssammanhanget; (natur/teknik)vetenskapliga
principer som kommer till användning i den nya tekniken eller det nya redskapet, de resurser, verktyg, tekniska system och infrastrukturer som utnyttjas, de uppgifter och sysslor som ska utföras och de specifika problem som skall lösas. • The user context; användarsammanhanget; redskapet som ska ersättas, personliga
fördelar, konkurrensmässiga fördelar, de indirekta individuella konsekvenserna samt sambanden mellan nya redskap och de gamla.
• The environmental context; det miljörelaterade sammanhanget; de ekologiska
konsekvenserna av att acceptera den nya tekniken i förhållande till att fortsätta med den gamla.
• The cultural context; det kulturella sammanhanget; påverkan på könade
samhällsstrukturer36, sociala system och samhällsorganisation samt de involverade ekonomiska systemen tillsammans med varudistributionen inom dessa system.
Den kritik av Bushs teknologivärderingsmodell som Morgall framför går främst ut på att det socioekonomiska sammanhanget bör utgöra en fristående kontext där sociala och materiella faktorer som påverkar förhållanden för utveckling, spridning och slutanvändare ingår. Vidare menar Morgall att Bush inte tydliggör feministiska perspektiv i samtliga kontexter utan lägger tyngd- punkten i den kulturella kontexten, det vill säga den enda kontext där kön, eller, med Bushs ord, "sex roles"/könsroller nämns. ”Könsroller” är ett omdiskuterat begrepp som användes då Bush skrev sin artikel. Med senare tids begrepps- och teoriutveckling har uttrycket övergivits inom forskningen med hänsyn till de associationer begreppet ”roll” väcker; som något vi kan välja och kliva i och ur när det passar. Å andra sidan och dessutom kan ordledet ”kön” skapa normerande antaganden om att rollen är biologiskt bestämd (så långt en person har ett bestämt kön). Jag har därför valt att översätta ”sex roles” på ett sätt som tydligare anger syftet i ett kulturellt sammanhang.
Det är inte bara Janine Morgall som diskuterat Bushs modell. I sin avhandling sammanfattar Birgitta Rydhagen (2002) sin och Morgalls kritik genom att utvidga metoden med en övergripande kontext; Design och
utveckling. Motivet för att använda en övergripande kontext är att det medför
en medvetenhet om att påverkan och förändring är möjlig och önskvärd redan i design- och utvecklingsskedet. Teknik (liksom kön och/eller genus) är inte en "fix och färdig svart låda" utan ett skapande i förhandlingar om teknologiers gränser och innehåll (Ormrod, 1995, s. 31-47). I den
övergripande kontexten Design och utveckling fokuserar Rydhagen fyra delkontexter37:
• ingenjörsrelaterad kontext;; de verktyg och tekniker som används, ingenjörer,
tekniska system och infrastruktur, uppgifter som ska utföras och problem som ska lösas.
• användarrelaterad kontext; de tekniker som för tillfället används, motivation och personliga fördelar, underhållsansvar och anpassning till och av den nya teknologin.
• miljörelaterad kontext; miljömässiga förutsättningar och miljöeffekter av nuvarande
och kommande teknologier.
• kulturell och socio-ekonomisk kontext; normer och värderingar, behov och
prioriteringar i samhället/arbetsplatsen38, påverkan av och på könsstrukturer inom och runt samhället/arbetsplatsen, social och samhällelig/verksamhetsrelaterad organisation samt ekonomiska omständigheter.
Bush, Morgall och Rydhagen diskuterar alla modellen utifrån specifika teknologiska utvecklingssamanhang. Jag prövar här att använda den på en mer övergripande verksamhet genom att jag använder den som ett stöd i den diffraktion Donna Haraway (2000, s. 101) föreslår i en feministisk form av vetenskaplig objektivitet. En objektivitet som fordrar kunskap inställd på ”resonans” (Haraway, 2000, s. 71) i stället för den dikotomisering eller antingen-eller-tänkande som ibland gör sig gällande i vetenskapliga aktiviteter. ”Kunskap inställd på resonans” tolkar jag som att forskaren – och vetenskapen – behöver vara lyhörd för svagare frekvenser och uppmärksam på såväl sin egen som andras situering för att undvika att fastna i dominerande förståelser. Som resonanslåda kan forskaren, genom förstärkning av gömda eller skymda situeringar eller frekvenser, återge och möjliggöra diskussioner om effekterna av vetenskapen, tekniken, teknologin. Därmed kan också ett ansvarsfullt ställningstagande åstadkommas, både hos forskaren, användarna och andra berörda beslutsfattare39. Ett ansvarsfullt ställningstagande hos ett
flertal intressenter kan bidra till ”teknovetenskap med demokrati” vilket Haraway ser som en av ingredienserna i feministisk teknovetenskap (Haraway, 2000, s. 156). Jag menar att detta i allra högsta grad också ligger i linje med
37 Jag har översatt kontexterna och deras respektive innehållsdefinition från det engelska originalet i
(Rydhagen, 2002, s. 102).
38 Rydhagen utvecklade modellen i samband med planerade förändringar i vatten- och sanitetssystemet i
ett sydafrikanskt samhälle, här är det mer aktuellt att fokusera arbetsplatsen eller verksamheten.
39 En sådan metod/ansats ser jag som en möjlighet att motverka den typ av tolkningsföreträde som de tre
forskarna i Michel Callons (2001) berättelse om kammusslor, forskare och fiskare skaffat sig över de övriga intressenterna i det beskrivna forskningsprojektet.
hållbar utveckling. Resultatet av min deltagande observation är det diffraktionsmönster som skapats genom påverkan av personalens situerade kunskaper på uppdraget och förutsättningarna för dagens arbete. Med fysikens termer utgör uppdraget och förutsättningarna vågrörelsen och personalens situerade kunskaper är gittret. Analysen av resultatet har därefter gjorts utifrån teknologivärderingsmodellen som då fungerat som ett gitter med de fyra kontexterna som spalter vilka gett det slutliga resultatet som ett diffraktions- mönster.
Skollunch
En dag i slutet av mars 2001 besökte jag en skolrestaurang i syfte att göra deltagande observationer av verksamheten. Observationerna dokumenterades i en anteckningsbok. Skolan var en låg- och mellanstadieskola med tillhörande fritidsverksamhet, belägen i utkanten av en större nordsvensk stad. Vid mitt besök serverades varje dag lunch till ca 375 elever varav ca 80 fick någon form av specialkost beroende på allergier, kulturella traditioner och etiska ställningstaganden. Andelen elever som fick specialkost var relativt hög beroende på att det fanns många invandrarfamiljer i upptagningsområdet. Under eftermiddagen serverades även ett lättare mellanmål till de som deltar i fritidsverksamheten.
Jag välkomnades med en kopp kaffe av de två ekonomibiträdena Anna och Britta och kocken Clas40. Denna dag stod kycklinggryta med ris på
matsedeln, en rätt som köket/kocken haft möjlighet att välja själv och som han också konstaterade gick att variera i kryddning och ingredienser. Normalt tillreddes annars de flesta måltider av "halvfabrikat", transporterade från en annan skolas restaurangkök, och enligt en kommungemensam matsedel med relativt liten variationsmöjlighet. Tillagningen hade redan börjat när jag kom vid åtta-tiden. Specialkosten tillreddes av Anna vid en vanlig köksspis medan kökets stora tippbara gryta användes av Clas till "all-ätarnas" mat. Britta var för dagen ansvarig för råkostserveringen och arbetade i grovköket. Arbetsrotation tillämpades mellan dessa olika sysslor och tillhörande platser. Riset tillagades i ett stort värmeskåp.
Utifrån den inledande scenen från skolrestaurangen och min ambition att skaffa mig ”kunskap inställd på resonans” har jag analyserat verksamheten i skolrestaurangen genom att använda de underliggande kontexterna i Birgitta Rydhagens utveckling av Bushs teknologivärderingsmodell för att lyfta upp några teknologiska samband och förutsättningar i en skolrestaurang. Först
presenterar jag den ingenjörsrelaterade kontexten för att sedan relatera till övriga kontexter.