Grundskola årskurs 6–9
Obligatorisk särskola årskurs 6–10
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Brännanskolan... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Brännanskolan och besökt skolan den 13–14 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) .
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella upp-följningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolan intervjuades rektorerna, lärare, övrig personal, elever i årskurs 6 och 9 i grundskolan och ett urval av elever från den obligatoriska särskolan samt för-äldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flerta-let årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak-uppgifter i rapporten.
Beskrivning av Brännanskolan
Brännanskolan Antal elever
Grundskola 392
Obligatorisk särskola 19
Källa: Skolans statistik
Brännanskolan är belägen cirka fem kilometer från centrala Skellefteå i skolom-råde söder. Upptagningsomskolom-rådet består av villor, radhus och hyreshus. I närhe-ten finns skogs- och grönområden. Brännanskolans grundskola tar emot elever från Sjungande dalens skola, Mobackenskolan och Medleskolan. Eleverna i särskolan kommer från hela kommunen.
Utbildningen vid Brännanskolan omfattar grundskolans årskurser 6–9 och obli-gatoriska särskolans årskurser 6–10. Verksamheten för eleverna i grundskolan bedrivs i åldershomogena klasser. Den obligatoriska särskolans verksamhet består av fem åldersblandade träningsskoleklasser, varav en grupp är lokaliserad i en villa i närområdet. I grundskolans klasser finns även ett antal elever med hörselnedsättning samt elever mottagna i särskolan. I skolans lokaler bedrivs en eftermiddagstillsyn för eleverna i den obligatoriska särskolan som skol- och kulturförvaltningen ansvarar för.
Verksamheten leds av två rektorer. Den ena rektorn ansvarar för grundskolan och den andra rektorn för den obligatoriska särskolan vid Brännanskolan samt utgjorde vid inspektionstillfället en ledningsresurs i Sörböleskolan.
Personalen i grundskolans årskurser 6–9 är organiserad i årskursvisa arbetslag.
Den obligatoriska särskolans personal utgör ett arbetslag. I grundskolans arbets-lag finns en arbets-lagledare per arbetsarbets-lag och i särskolans finns två. Eftermiddags-verksamheten har en egen lagledare.
Bedömningar
Samlad bedömning
Eleverna i Brännanskolan når goda resultat. Under ett flertal år har grundskole-elevernas betygsresultat varit högre än både kommunens och rikets genomsnitt-liga resultat. Det finns dock en stor skillnad mellan flickors och pojkars resultat, något som skolan bör uppmärksamma och arbeta vidare med. Inom särskolan följs den enskilda elevens kunskapsutveckling upp, dokumenteras och delges på ett tydligt sätt. Det saknas dock en samlad redovisning av elevernas kunskaps-utveckling i förhållande till de nationella målen i den obligatoriska särskolan, vilket skolan bör åtgärda.
För eleverna i grundskolan följer pedagogerna kontinuerligt upp läroplanens och kursplanernas mål att uppnå. Enligt inspektörerna bör dock uppföljningar-na också kopplas tydligare till läroplanens mål att sträva mot. I enlighet med läroplanens mål att sträva mot är förhållningssätt, respekt och tolerans mellan lärare och elever samt mellan elever angelägna frågor att diskutera. Värde-grundsarbetet för eleverna i grundskolan måste förbättras och likaså lärarnas engagemang i dessa frågor. Även arbetet med likabehandlingsplanen måste för-bättras och de individuella utvecklingsplanerna i grundskolan bör förför-bättras.
Vidare bör kvalitetsarbetet förbättras och bli ett reellt verktyg för att utveckla skolans verksamhet. Någon samlad resultatbild av skolan ges inte i grundsko-lans eller i den obligatoriska särskogrundsko-lans kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovis-ningen måste förbättras och tydligare omfatta i vilken utsträckning nationella mål har förverkligats i de olika verksamheterna samt tydliggöra vilka åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen. Rektorerna bör ta ett tydligare led-ningsansvar i det fortsatta pedagogiska utvecklingsarbetet och för skolans resul-tatuppföljning och utveckling.
Avslutningsvis vill inspektörerna uppmana skolan att se till helhet i elevernas utbildning. En högre grad av samverkan mellan skolans personal både vad gäll-er kunskapsuppdraget och värdegrundsarbetet bör bidra till att ge alla elevgäll-er en så optimal lärandemiljö som möjligt. Brännanskolan har såväl kompetens som resurser för att utveckla skolans verksamhet vidare.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 §§
förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Eleverna i årskurserna 7 – 9 har inte möjlighet att välja endast ett av språ-ken engelska eller svenska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grund-skoleförordningen).
- Skolan anordnar inte elevens val i enlighet med förordningen (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).
- Skolan ger inte information om rätten till studiehandledning på modersmål till berörda elever (5 kap. 2 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 läro-planen för det obligatoriska skolväsendet).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör utveckla och systematisera kvalitetsarbetet för att kunna vidta relevanta åtgärder för ökad måluppfyllelse.
- Rektorerna bör ta ett tydligare pedagogiskt ledningsansvar för grundskolans och den obligatoriska särskolans resultatuppföljning och utveckling. Även skillnader i flickors och pojkars studieresultat i grundskolan bör uppmärk-sammas.
- Kvaliteten på grundskolans individuella utvecklingsplaner bör förbättras.
- Grundskolan bör förbättra värdegrundsarbetet.
- Elever i den obligatoriska särskolan bör ges större utmaningar i undervis-ningen.
- Grundskolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar det som uttrycks i läroplanens mål att sträva mot samt i kursplanerna.
- Grundskolan bör utvärdera organisationen för elever i behov av särskilt stöd och vidta lämpliga åtgärder till förbättring.
- Kvaliteten på skolans åtgärdsprogram bör förbättras.
- Elevernas möjlighet till inflytande över sitt lärande och att arbeta i demokra-tiska former bör utvecklas i grundskolan.
- Grundskolan bör fortsätta att utveckla sitt arbete med betyg och bedöm-ning.
- Skolan bör utveckla samarbete mellan arbetslagen och skolformerna.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9, år 2005–2007.
Brännanskolan Skellefteå kommun Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 216,4 221,6 213,7 206,0 208,6 207,7 206,3 206,8 207,3 - Flickor 222,9 231,3 221,6 219,6 219,0 222,4 217,3 218,3 218,8 - Pojkar 210,8 210,9 203,4 192,9 198,7 193,8 195,8 195,7 196,5 Andel (i
procent) behöriga till natio-nellt pro-gram
98,0 97,0 98,3 89,8 91,1 92,0 89,2 89,5 89,1
- Flickor 100,0 98,1 98,1 93,0 92,6 94,0 90,7 90,7 90,4
- Pojkar 96,4 95,8 98,5 86,7 89,6 90,1 87,7 88,3 87,9
Andel elever som nått målen i alla äm-nen.
93,1 95,0 94,2 78,1 79,5 82,1 75,5 76,0 76,1
Källa: Skolverkets statistik
Grundskoleeleverna i Brännanskolan når goda resultat. Under ett flertal år har elevernas betygsresultat varit högre än både kommunens och rikets genomsnitt-liga resultat, se tabell 1. Inspektionen visar dock att det finns skillnader mellan flickors och pojkars kunskapsresultat de senaste åren. Även om flickornas och pojkarnas meritvärde har varierat över tid har denna skillnad varit relativt kon-stant. Skolan har inte analyserat resultaten utifrån ett könsperspektiv. Inspektö-rerna bedömer att skolan i sitt kvalitetsarbete bör söka orsaken till ovanstående skillnader.
Andelen elever som var behöriga till nationellt program i gymnasieskolan upp-gick år 2007 till 98,3 procent. Andelen elever som nått målen i alla ämnen sam-ma år var något lägre 94,2. Brännanskolans andel är högre än både kommunens och rikets genomsnitt. Enligt en utredning som kommunen genomfört, kallad BUGG, klarar Brännanskolans elever sina studier bra i gymnasieskolan och höjer ofta sina betyg, se vidare under avsnittet Bedömning och betygssättning.
Tabell 2: Andel elever (i procent) som uppnått målen i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 9 och slutbetyg i samma ämnen år 2007.
Ämnen Andel elever som upp-nått målen i det
nationel-la provet år 2007
Andel elever som minst fått betyget G i slutbetyget,
år 2007
Svenska 100 99,2
Engelska 98,3 98,3
Matematik 81,0 99,2
Källa: Skolans statistik.
Resultaten i de nationella ämnesproven i svenska och engelska följer i huvudsak slutbetygen i samma ämnen år 2007, se tabell 2. I matematik är dock differen-sen stor. Vid inspektionen framkommer att skolan har påbörjat gemensamma betygsdiskussioner och gemensamma diskussioner vid bedömning av de natio-nella proven, vilket skolan bör utveckla vidare. Se vidare under avsnittet Be-dömning och betygssättning.
Undervisningen i den obligatoriska särskolan sker mestadels utifrån elevernas förutsättningar och behov och utgår i huvudsak från styrdokumentens krav.
Vid inspektionen framkommer dock att det finns elever som inte får tillräckliga utmaningar i sin utbildning. Inspektörerna bedömer att skolan bör försäkra sig om att alla elever får undervisning utifrån sin kunskapsnivå. Särskolans kurspla-ner är förankrade och styrande för den undervisning som bedrivs. Den enskilda elevens kunskapsutveckling följs upp, dokumenteras och delges på ett tydligt sätt. Det saknas dock en samlad redovisning av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i den obligatoriska särskolan. Inspektörerna bedömer att ovanstående är något som skolan bör utarbeta, se vidare under avsnittet Styrning och ledning.
Enligt grundskole- och särskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka in-satser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Lärarna genomför regelbundet utvecklingssamtal med alla elever då även den individuella utveck-lingsplanen upprättas. Vid inspektionen framkommer att föräldrar och elever i huvudsak är nöjda med samtalen. I den obligatoriska särskolan är planen ett aktuellt verktyg för att följa elevens kunskapsutveckling. I grundskolan har ar-betet med att utforma individuella utvecklingsplaner nyligen påbörjats. Inspek-tionen visar att de planer som upprättas i grundskolan behöver utvecklas, främst avseende de framåtsyftande målbeskrivningarna, samt på ett mer utför-ligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. Se Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.
Bedömning och betygssättning
Brännanskolan har deltagit i ett utvecklingsarbete kring bedömning och betyg-sättning tillsammans med andra 6–9-skolor i skolområdet. Vid inspektionen framkommer att eleverna i huvudsak är nöjda med lärarnas information om mål, betygskriterier och hur eleverna ligger till. Ibland kan det dock vara svårt att få vet vad eleverna ytterligare ska göra för att höja ett betyg. Vidare upplever elever att lärarna i Brännanskolan är tuffare vid betygssättning än i andra 6–9-skolor. Som tidigare nämnts höjer ofta Brännanskolans elever sina betyg i gym-nasieskolan. På Brännanskolan har gemensamma betygsdiskussioner och ge-mensamma diskussioner vid bedömning av de nationella proven påbörjats.
In-spektörerna bedömer sammantaget att detta är viktiga utvecklingsområden för skolan. För att kunna arbeta med kvalitetssäkring och likvärdighet av skolans bedömning och betygssättning vill inspektörerna peka på vikten av att diskus-sioner i ökad utsträckning förs mellan de olika arbetslagen och inom kommu-nen. Dessutom bör skolans resultat analyseras övergripande, se vidare under avsnittet Styrning och ledning.
Inspektörerna bedömer att arbetet med bedömning och betygssättning bör stärkas i syfte att anpassa bedömningar till mål och betygskriterier samt att öka likvärdigheten i betygssättningen. Skolan bör även fortsättningsvis arbeta för att diskussioner och erfarenhetsutbyte om bedömning och betygsättning med and-ra grundskolor genomförs.
Genomförande av utbildning
Enligt läroplanen ska läraren organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Organisation och arbetssätt ska ge utrymme för olika kunskapsformer. Inspektionen visar att i särskolan kommer kunskap till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förut-sätter och samspelar med varandra. I grundskolan förekommer ett traditionellt ämnesvist arbetssätt som i stor utsträckning utgår från enskild lärares planering och mestadels följer den struktur olika läromedel anger. Vid enstaka tillfällen genomförs ämnesövergripande arbete. Därutöver finns det för varje ämne en kursplan som anger mål som undervisningen ska sträva mot och mål som ele-verna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Lärarna i grund-skolan följer kontinuerligt upp kursplanernas mål att uppnå på olika sätt. Vid inspektionen framkommer dock att arbetet med kursplanernas mål att sträva mot bör betonas tydligare i verksamheten.
Inspektörerna bedömer att såväl användandet av olika kunskapsformer som arbetet med kursplanernas mål att sträva mot är viktiga utvecklingsområden för grundskolan. För att eleverna ska bli mer medvetna om sitt lärande är det vik-tigt att alla mål för undervisningen blir tydliga och kända. Det är också av stor vikt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska och värdera samt lära sig att utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra. In-spektörerna bedömer att skolan bör arbeta med att tydliggöra mål att sträva mot som avser kunskaper i läroplanen och i kursplanerna samt ge utrymme för olika kunskapsformer.
I läroplanen uttrycks vidare att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande över sin undervisningssituation i grundskolan är be-gränsad. Exempel som framkommer är att elever någon gång får leda en id-rottslektion eller ha möjlighet att välja lämplig redovisningsform. Enligt skolla-gen ska alla som arbetar i skolan verka för att de demokratiska principerna - att kunna påverka, ta ansvar och varadelaktig - omfattar alla elever. I grundskolan genomförs demokratiska samverkansformerna för elever i form av klass- och elevråd i olika omfattning. Elevrådsmöten sker regelbundet medan klassråd genomförs i olika stor omfattning. I den obligatoriska särskolan ges elever möj-lighet att ta ansvar, vara delaktig och kunna påverka utifrån sina förutsättningar.
Eleverna i den obligatoriska särskolan har ett eget elevråd där samtliga elever deltar. Inspektörerna bedömer att grundskolan bör förbättra elevernas möjlig-heter inflytande över sitt lärande och att arbeta i demokratiska former.
Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet för att nå ut-bildningsmålen. Läraren ska vidare utbyta kunskaper och erfarenheter med per-sonal såväl inom den egna verksamheten som mellan olika verksamheter. I grundskolan sker samarbete mestadels årskursvis/arbetslagsvis och i liten ut-sträckning även ämnesvis. Det saknas dock en långsiktig planering för samver-kan. Trots att den obligatoriska särskolan finns i samma byggnad genomförs ingen planerad samverkan mellan de olika skolformerna. Vid inspektionen framkommer att Brännanskolan är en skola med sex olika verksamheter.
Inspektionen visar även att verksamheten för de elever i den obligatoriska sär-skolan, som undervisas i extern byggnad mestadels planeras och genomförs oberoende av den övriga särskoleverksamheten. Personalen upplever också att de utgör en egen verksamhet och att de ibland inte är lika välinformerade som övrig personal. Samverkan inom den obligatoriska särskolan sker i viss ut-sträckning men det saknas rutiner och en långsiktig planering. För att synliggöra elevernas kunskapsutveckling i ett 6–16-årsperspektiv är detta ett viktigt utveck-lingsområde för den obligatoriska särskolan. Enligt Carlbeck-kommitténs be-tänkande För den jag är – om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35) är barn och ungdomar med utvecklingsstörning, liksom barn och ung-domar utan utvecklingsstörning, individer med individuella behov. Barnens skilda behov och förutsättningar måste mötas med flexibilitet. Flexibilitet till-sammans med ett stort mått kreativitet, såväl inom särskolan som inom grund-skolan, kan öppna upp för många nya lösningar. Ökad samverkan inom särsko-lan och melsärsko-lan skolformerna ges bättre förutsättningar om klasserna finns un-der samma tak. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska samverkan bör förbättras såväl mellan skolformerna som mellan grundskolans årskurser och inom den obligatoriska särskolans verksamhet.
Individanpassning och särskilt stöd
I skollagen föreskrivs att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Brännanskolan har rutiner för att identifiera elever i behov av sär-skilt stöd och åtgärdsprogram upprättas. Inspektionen visar dock att åtgärds-programmens kvalitet varierar. Exempelvis är vissa mål inte konkreta och där-med svåra att utvärdera. Även vem som är ansvarig för att åtgärder vidtas sak-nas i vissa program. Inspektörerna bedömer att skolan behöver förbättra kvali-teten på och tydliggöra innehållet i åtgärdsprogrammen.
Skolans elevhälsoteam består av rektorerna, skolsköterska, kurator, en special-pedagog/lärare samt studie- och yrkesvägledare. Teamet har en stödjande roll gentemot arbetslagen men arbetar också i direkta elevärenden. De övriga tre specialpedagogerna/lärarna ingår inte i elevhälsoteamet utan finns i en sidoor-ganisation. I huvudsak arbetar specialpedagogerna/lärarna direkt med elever och i mindre utsträckning handledande i klassrummen. Inspektörerna vill upp-märksamma skolan på att specialpedagogiskt stöd i första hand ska ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Det är också viktigt att skolan säker-ställer att arbetet med att stödja elever har sin utgångspunkt i ett inkluderande synsätt och att elever inte rutinmässigt tas ut ur klassrummet för stödundervis-ning. I grundskolan ges det specialpedagogiska stödet i ämnena svenska, matik, engelska, SO och NO-ämnen samt moderna språk med fokus på mate-matik. Vid inspektionen framkommer att det finns övriga lärare som har tid för stöd i sina tjänster, ibland i liten omfattning, vilket inte alltid kan användas ut-ifrån elevers behov av stöd. Inspektionen visar att det finns en otydlighet i or-ganisationen för elever i behov av särskilt stöd och att samverkan mellan de
olika aktörerna inte alltid fungerar optimalt. Inspektörerna bedömer att grund-skolan bör utvärdera organisationen för elever i behov av särskilt stöd och vidta lämpliga åtgärder till förbättring.
I Brännan skolan finns ett fåtal elever med utländsk bakgrund. Inga elever med annat modersmål vid Brännanskolan får studiehandledning på sitt modersmål.
Skolan informerar heller inte om denna rättighet. Inspektörerna vill betona att elever med annat modersmål än svenska har rätt att få studiehandledning om de behöver det. Inspektörerna bedömer att skolan måste informera alla elever med annat modersmål än svenska om denna rättighet.
Normer och värden
Enligt läroplanen ska personalen arbeta aktivt med att utveckla elevernas känsla för samhörighet och ansvar, visa respekt för individen och ha ett demokratiskt förhållningssätt i det vardagliga arbetet. Lärarna ska bedriva ett aktivt värde-grundsarbete. I skolan är arbetsklimatet överlag gott. Klimatet förefaller tryggt och trivsamt. Dock framkommer att lärare arbetar mycket olika med grundsfrågor. Samtal genomförs om något hänt, men det förebyggande värde-grundsarbetet sker på olika sätt i klasserna beroende på lärare. Vid inspektionen framkommer att lärarna engagerar sig olika mycket. Vidare framkommer att stora delar av värdegrundsarbetet förläggs till SO-undervisningen. Inspektörer-na vill påpeka att omsorg om den enskildes välbefinInspektörer-nande och utveckling ska prägla verksamheten och kan inte förläggas till ett specifikt ämne. Två kamrat-ombud finns i varje klass men vid inspektionen framkommer att deras roll och funktion är otydlig för andra elever och utgör därför inte det avsedda kamrat-stödet. Skolan har ett Likabehandlingsteam bestående av rektorerna och perso-nalrepresentanter som rektorerna utsett. Att upptäcka och motverka kränkning-ar i ett tidigt skede är teamets målsättning. Fall av kränkningkränkning-ar hkränkning-ar förekommit vid skolan och upptäckts först i ett senare skede. Ett mer utvecklat förebyggan-de värförebyggan-degrundsarbete bidrar sannolikt till att kränkningar upptäcks tidigare.
Inspektörerna noterar att elevhälsoteamet inte ingår i likabehandlingsteamet utan istället fungerar som en remissinstans då svårare fall av kränkningar upp-står. Sammantaget vill inspektörerna uppmärksamma skolan på att det saknas ett förebyggande och målinriktat värdegrundsarbete som genomsyrar hela sko-lan. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sitt värdegrundsarbete.
Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreg-lerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal
Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreg-lerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal