Förskoleklass
Grundskola årskurs 1–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt skolan den 10–11 januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) .
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Byske skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationel-la uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Byske skola intervjuades rektorn, personal, elever i årskurs 2, 6 och 9, samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte olika verksamheter och lektioner i flera årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Byske skola Antal elever
Grundskola 386 Skolbarnsomsorg 85 Förskoleklass 24 Källa: Byske skola
Byske skola omfattar förskoleklass och grundskola årskurserna 1–9 samt skol-barnsomsorg. Skolan ligger centralt i Byske, ett mindre samhälle med småföre-tag och jordbruk cirka 30 km norr om Skellefteå.
Skolan består av flera tegelbyggnader och är uppdelad i två delar, en för de yng-re eleverna och en för de äldyng-re. I skolan finns välutrustade och ändamålsenliga lokaler för slöjd, hem- och konsumentkunskap, musik och bild. Dessutom en stor idrottshall och bad, aula samt bibliotek. För de äldre eleverna finns en elev-cafeteria och flera uppehållsrum som också fungerar som fritidsgård. Skolgår-den har både konstgräsplan och ishockeyrink.
Skolan leds av en rektor. Den pedagogiska personalen är indelad i ett antal ar-betslag, som för de äldre eleverna följer tre spår från årskurs 7 till 9. För varje arbetslag finns en arbetslaglsedare som bildar ledningsgrupp tillsammans med rektorn.
Byske skola tar emot elever från fem mindre skolor. Många elever åker skol-skjuts.
Bedömningar
Samlad bedömning
Inspektionen visar att elevernas lärandemiljö, liksom klimatet och stämningen på Byske skola överlag är lugn och trivsam. Inspektörerna bedömer att relatio-nerna mellan vuxna och elever på skolan präglas av öppenhet och respekt. På skolan finns en samsyn kring normer och värden. Värdegrundsfrågorna är prio-riterade och väl förankrade i det dagliga arbetet och personalen visar ett tydligt engagemang för sitt uppdrag. Skolans satsning på gemensamma kultur- och idrottsevenemang ger också en positiv vikänsla som är påtaglig.
Lärarna följer upp och sammanställer elevernas kunskapsresultat i främst äm-nena svenska, engelska och matematik. Inspektörerna bedömer dock att skolan måste förbättra den systematiska utvärderingen av elevernas kunskapsresultat i förhållande till kraven i kursplanerna i alla ämnen. Inspektörerna menar att rek-torns ansvarstagande för att synliggöra skolans resultat och initiera arbetet med uppföljning och analys av resultaten behöver förstärkas.
Information till elever och föräldrar sker regelbundet och i olika former. In-spektionen visar att de flesta elever har kännedom om målen för utbildningen och att eleverna är med och planerar och utvärderar sina studier. Arbetssätt och arbetsformer i undervisningen är varierad och genomförs ofta i små klasser.
Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas och inspektörerna bedömer att skolan har ett väl fungerande elevhälsoarbete.
Tillgången till kompetent personal, bra lokaler och utrustning ger enligt inspek-törerna bra förutsättningar för goda kunskapsresultat på skolan. Resultaten va-rierar dock både över tid och mellan pojkar och flickor. Inspektionen visar att
resultaten för Byske skola överlag ligger i nivå med eller är något högre än övri-ga skolor i kommunen, men i vissa avseenden också har varit lägre. Inspektö-rerna bedömer att många elever behöver ges större utmaningar och uppmuntras till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse.
I kvalitetsredovisningen för Byske skola saknas en analys av skolans resultat utifrån de nationella målen. Det är svårt att utläsa vad som ligger till grund för bedömningar, i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats, eller vilka ytterligare åtgärder för måluppfyllelse som ska vidtas. Kvalitetsarbetet be-höver enligt inspektörerna utvecklas så att personalen blir mer delaktig. Kvali-tetsarbetet bör också i högre grad kopplas till pedagogiska diskussioner och omfatta även de nationella målen.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas:
- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av ele-vernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fri-tidshemmet).
- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 – 4 §§
förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan anordnar inte elevens val enligt förordningen (2 kap. 19 – 20 §§
grundskoleförordningen).
- Elevernas möjlighet att välja ett av språken engelska eller svenska inom ra- men för språkvalet genomförs inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).
- Skolan informerar inte om elevs rätt till och erbjuder inte studiehandledning på modersmålet (5 kap. 2 § grundskoleförordningen och avsnitt 1 i läropla-nen för det obligatoriska skolväsendet).
- Skolan har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden:
- Rektorn bör ta ett tydligare pedagogiskt ledningsansvar och bli mer förtro-gen med den dagliga verksamheten.
- Skolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete och analysera resultat och kunskaps-utveckling i alla ämnen relaterat till olika arbetssätt och arbetsformer.
- Eleverna behöver ges större utmaningar och uppmuntras till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse.
- Elevernas möjligheter till inflytande över sitt lärande bör utvecklas i de lägre årskurserna.
- Uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen bör förbättras.
- Skolan bör utveckla sitt arbete med betyg och bedömning så att det omfat-tar samtliga ämnen och årskurser.
- Skolan bör följa upp att alla elever får den garanterade undervisningstid de har rätt till enligt gällande timplan.
- Samverkan mellan avlämnande och mottagande skolor bör förbättras.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet är av bra kvalitet och att eleverna i förskoleklassen får goda förutsättningar att utvecklas i den rikt-ning som målen för skolformen anger. Verksamheten pågår fyra dagar i veckan och det pedagogiska arbetet sker i samverkan med både skolbarnomsorg och de yngre årskurserna. En dag i veckan går merparten av eleverna på fritidshemmet som finns i samma lokaler och all personal som är inblandad i de olika verk-samheterna känner därmed alla elever väl.
Uppföljning och dokumentation av de yngre elevernas kunskapsutveckling görs av respektive lärare i varje årskurs. Elevernas kunskapsutveckling följs på flera olika sätt och resultaten av test i läsutveckling enligt den så kallade Skellefteå-modellen i årskurs 2 är goda. Dessutom screenas samtliga elever i förskoleklas-sen avseende deras språkutveckling.
Resultaten av de nationella proven i årskurs 5 visar att samtliga elever uppnått godkänt resultat i svenska, matematik och engelska år 2006. År 2007 var resulta-ten något lägre och exempelvis pojkarnas resultat i svenska var då cirka 87 pro-cent.
Inspektionen visar att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i huvudsak koncentreras till ämnena svenska, engelska och matematik. Skolans lärare menar att de har god kännedom om elevernas kunskapsutveckling även i övriga ämnen, men att resultaten eller uppföljningen inte alltid dokumenteras.
Detta leder till att det även på skolnivå saknas underlag för rektorn att systema-tiskt följa upp och utvärdera kunskapsresultaten i årskurs 5 i samtliga ämnen.
Inspektörerna bedömer att skolan måste förbättra kunskapsuppföljningen i samtliga ämnen för de yngre eleverna och systematiskt följa upp, utvärdera och analysera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i kursplanerna i alla ämnen.
Skolans samlade meritvärde för elever i årskurs 9 för år 2007 är högre än kom-mun- och riksgenomsnittet. Inspektionen visar dock att det finns stora skillna-der mellan flickor och pojkar. Pojkarnas resultat avseende meritvärde är lägre och har försämrats det senaste året, från cirka 200 till 197. För flickorna är ut-vecklingen den motsatta, meritvärdena har förbättrats från knappt 205 till näs-tan 235. Skolan har dock inte analyserat resultaten utifrån ett könsperspektiv och några åtgärder kopplade till arbetssätt och arbetsformer har heller inte ge-nomförts.
Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 i Byske skola, i jämförelse med kom-munen och riket år 2005-2007.
Byske skola Skellefteå kommun Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007
Meritvärde 210,4 202,4 214,8 205,9 208,6 208,2 206,3 206,8 207,3
Flickor 229,6 204,8 234,7 219,6 219,0 222,6 217,3 218,3 218,8
Pojkar 195,6 200,7 197,1 192,9 198,7 194,5 195,8 195,7 196,5 Andel (i
pro-cent) behöriga till nationellt program
92,3 94,3 97,7 89,8 91,1 92,0 89,2 89,5 89,1
Flickor 100 89,6 100 93,0 92,6 94,1 90,7 90,7 90,4
Pojkar 86,4 97,6 95,6 86,7 89,6 90,2 87,7 88,3 87,9 Andel elever
som nått målen i alla
ämnen.
87,2 85,9 93,1 78,1 79,5 82,1 75,5 76,0 76,1
Källa: Skolverkets statistik
Tabell 1 visar att andelen elever som är behöriga till nationellt program i gym-nasieskolan har ökat överlag och är högre än i kommunen och riket, men för pojkarna har andelen sjunkit något år 2007. Motsvarande andel elever som nått målen i alla ämnen är lägre, men fortfarande högre än genomsnittet för både kommunen och riket.
Inspektörerna konstaterar att även för de äldre eleverna fokuserar lärarna mes-tadels på dokumentation, uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i ämnena svenska, engelska och matematik. Nationella prov genomförs i årskurs 9 och provresultat och betyg hade hög överensstämmelse år 2007.
Tabell 2: Resultat i nationella prov i årskurs 9 och slutbetyg i svenska, matematik och engelska år 2007 för pojkar respektive flickor.
Ämnen
Andel elever som uppnått målen i det
nationella provet
Andel elever som fått minst betyget G i
slutbetyget Svenska 95,7 % pojkar / 100 %
flickor
95,7 % pojkar / 100 % flickor Engelska 95,7 % pojkar / 97,6 %
flickor
97,8 % pojkar / 100 % flickor Matematik 89,1 % pojkar / 95,1 %
flickor
95,7 % pojkar / 100 % flickor Källa: Skolverkets statistik och uppgifter från skolan
Tabell 2 visar att provresultat och slutbetyg år 2007 stämmer relativt väl över-ens, och även här är det flickorna som överlag når bättre resultat än pojkarna, både i de nationella proven och i slutbetyg i årskurs 9.
Personalen på Byske skola har inte i någon större omfattning diskuterat betygs-resultaten i jämförelse med betygs-resultaten på de nationella proven, men rektorn har kommenterat kopplingen till elevernas slutbetyg i relation till resultaten i gym-nasieskolan. Rektorn menar att man på Byske skola kommit långt i arbetet med att sätta rättvisa betyg och göra likvärdiga bedömningar. Enligt inspektörerna behöver dock skolan förbättra sin uppföljning så att den omfattar alla ämnen.
Diskussionen bör också relatera till vilka arbetssätt och arbetsformer som kan kopplas till resultaten samt om krav och förväntningar på eleverna är på rätt nivå. Likaså bör jämförelser över tid och mellan pojkar och flickor göras. In-spektörerna bedömer vidare att Byske skola bör utveckla samverkansformer med avlämnande grundskolor och mottagande gymnasieskolor för att på så sätt bidra till att följa elevernas kunskapsutveckling och progressionen utifrån den så kallade ”röda tråden” i utbildningen under hela skoltiden.
Inspektörerna bedömer att eleverna överlag, och särskilt i de högre årskurserna, har goda möjligheter att delta i planering och utvärdering av undervisningen.
Inspektionen visar att elevernas planeringsböcker, skoldagböcker och logg-böcker fungerar som verktyg för att kunna ta ett större ansvar för sitt eget lä-rande. Eleverna uppger att de flesta lärare tydliggör målen och betygskriterierna i de olika ämnena och inspektörerna bedömer att elevernas kännedom om må-len i de flesta fall är goda.
Enligt läroplanen ska skolan sträva mot att varje elev har kunskap om demokra-tins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Ele-ver ska successivt ges möjlighet att få utöva ett allt större inflytande öEle-ver sin utbildning. Elevernas inflytande och ansvarstagande över skolans verksamhet i stort varierar på Byske skola. I de lägre årskurserna har eleverna oftast regel-bundna klassråd varje vecka, medan andra klasser i stället tar upp frågor av ge-mensamt intresse då det blir aktuellt. På skolan är det dock de äldre eleverna som fått och tagit mest ansvar för bland annat elevcafeteria, uppehållsrum och ett stort utbud av bland annat spel och datorer. Eleverna i de lägre årskurserna upplever inte alls att de har samma delaktighet och påverkansmöjligheter.
Elevrådet för de äldre eleverna på skolan anser att de har haft inflytande fram-för allt på frågor som rör den yttre och inre miljön på skolan. Elevrådet har också tagit egna initiativ till att förbättra elevernas delaktighet och skapat vi-känsla på skolan genom anordnande av temadagar, kulturaktiviteter och idrotts-evenemang. Skolan har ett ansvar för att skapa ett intresse för demokratiska arbetsformer bland eleverna. Inspektörernas bedömning är dock att de yngre elevernas inflytande över undervisning och arbetsformer samt i skolgemen-samma frågor bör utvecklas.
Individanpassning och särskilt stöd
Undervisningen och verksamheten på skolan individanpassas mestadels genom olika undervisningsformer och varierade arbetssätt för att alla elever på så sätt ska ges möjlighet att nå målen. Inspektörerna menar dock att en fortsatt diskus-sionen också bör föras huruvida krav och förväntningar på eleverna alltid är på rätt nivå. Som exempel där så inte är fallet kan nämnas undervisningen i svens-ka/engelska inom språkvalet (se vidare under Tillgång till likvärdig utbildning).
Inspektörerna bedömer att elevhälsoarbetet på Byske skola som helhet fungerar mycket bra. På skolan finns väl utarbetade rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Skolans två elevhälsoteam har regelbundna möten var för sig där det förebyggande arbetet och olika åtgärder diskuteras. I varje team ingår, förutom rektorn, skolsköterska, skolkurator och studie- och yrkesvägle-dare samt specialpedagoger och resurslärare som arbetar mot de yngre respekti-ve äldre elerespekti-verna. Den handledande och konsultativa funktionen finns i teamen på skolan, men också i kontakter med kommunens resursteam.
Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att de flesta åtgärdsprogram är av god kvalitet även om de varierar.
Specialpedagogerna arbetar både direkt med enskilda elever, individuellt eller i mindre grupper, men även som resurs i klassrummen. Inspektionen visar dock att särskilt stöd oftast ges endast i ämnena svenska, engelska och matematik.
Inspektörerna vill påpeka att skolan i förekommande fall ska ge eleverna särskilt stöd även i andra ämnen om sådana behov finns.
Vid inspektionen framkommer att det finns nyanlända elever på skolan med annat modersmål än svenska. Undervisning i svenska som andraspråk finns att tillgå med lärare som har adekvat utbildning och kompetens för denna under-visning. På skolan erbjuds dock ingen modersmålsundervisning eller studie-handledning på modersmålet. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att elever med annat modersmål än svenska har rätt att få studiehandledning om de behöver det. I nuläget ger inte skolan någon information till elever eller föräld-rar. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste ta ansvar för att alla elever med annat modersmål än svenska får information om denna rättighet.
Bedömning och betygssättning
Inspektörerna bedömer att de flesta elever har en god kännedom om mål och betygskriterier i de olika ämnena och upplever betygen som rättvisa. Byske sko-la har tillsammans med andra skolor i området deltagit i ett utvecklingsarbete kring bedömning och betygsättning. I inspektionen framkommer att eleverna i de äldre årskurserna i huvudsak är nöjda med lärarnas information om mål, betygskriterier och elevernas kunskapsutveckling.
Läraren skall fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. I de högre årskurserna på Byske skola är det eleverna själva som planerar sitt utvecklingssamtal och förbereder det genom en egen utvärde-ring i alla ämnen inför utvecklingssamtalet. Dokumentet kommenteras skriftligt av respektive undervisande lärare. Inspektörerna bedömer att tillvägagångssät-tet främjar elevers delaktighet och ansvarstagande över sitt eget lärande. Föräld-rar uppger vid intervju att de i huvudsak är nöjda med samtalen. En individuell utvecklingsplan, IUP, ska också upprättas vid utvecklingssamtalen, men skolan har ännu inte påbörjat sådana dokument. Även om ett snarlikt underlag finns i elevernas planeringsböcker, bedömer inspektörerna att en IUP till samtliga ele-ver snarast måste upprättas. Se Skolele-verkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.
Normer och värden
Inspektionen visar att en positiv och trivsam stämning råder på skolan och att elevernas lärandemiljö mestadels är lugn, även om undantag finns och det kan variera mellan klasser. Elever i de äldre årskurserna är indelade i årskursblanda-de mentorsgrupper som träffas regelbunårskursblanda-det. Kontakten och relationen mellan vuxna och elever är god och personalen har en samsyn i sitt värdegrundsarbete.
Intervjuade elever uppger att de trivs och att de är rädda om sin skola. Trivsel-regler är framtagna gemensamt och är väl kända på skolan. Inspektionen visar dock att yngre elever, framför allt i årskurs 6, har en stark känsla av att det på skolan råder olika villkor och att tillgång till exempelvis lokaler, rastaktiviteter och uppehållsrum skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever på skolan.
Inspektörerna bedömer att arbetet med normer och värden har gett goda resul-tat. Alla på skolan är delaktiga i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling. På skolan finns förutom en likabehandlingsgrupp även kamratstödjare i varje klass.
Det råder numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan krän-kande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros-uppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och för-hindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår att vid-ta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakas-serier och annan kränkande behandling, liksom att vid behov utreda omstän-digheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
Inspektörerna bedömer att den likabehandlingsplan som tagits fram för Byske skola inte motsvarar lagens krav. Likabehandlingsplanen bör utgå från en kart-läggning av den aktuella situationen på skolan. De behov skolan har ska vara utgångspunkt för vilka insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. De ska också ha en tydlig koppling till varje diskriminerings-grund. Inspektörerna bedömer att skolan måste arbeta med att ta fram en lika-behandlingsplan som uppfyller kriterierna. Vid inspektionen framkommer att eleverna vid skolan inte har någon kännedom om skolans likabehandlingsplan.
Inspektörerna vill i det sammanhanget uppmärksamma skolan på att likabe-handlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever. Arbetet ska därmed anpassas till elevernas ålder och mognad. Det är också viktigt att planen utvärderas och revideras varje år. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
Byske skola leds av en rektor som nyligen genomgått den statliga rektorsutbild-ningen. Rektorn har drygt 50 medarbetare och upplever arbetsbelastningen som mycket hög med många arbetsuppgifter. En ledningsgrupp finns som består av arbetslagsledare från de olika arbetslagen. Personalen uppskattar rektorns tydli-ga ledarskap och uttrycklitydli-ga satsnintydli-gar bland annat på värdegrundsarbetet och elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt önskar personalen en större tillgäng-lighet och förtrogenhet med den dagliga verksamheten av sin rektor. Inspektio-nen visar att ett visst administrativt stöd finns, men rektorn uttrycker ett behov av förstärkning, då den pedagogiska ledningen är eftersatt.
Vid inspektionen framkommer att skolan av många upplevs som två separata
Vid inspektionen framkommer att skolan av många upplevs som två separata