Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–6
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av ... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Ersmarksskolan och Kusmarksskolan och besökt skolor den 23 och 24 oktober 2007. I slutet av denna rapport fram-går vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) .
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ans-variga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolorna intervjuades rektorn, personal och elever i årskurs 5 vid Kusmarks skola och årskurs 6 vid Ersmarks skola samt föräldrar med barn i olika årskur-ser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten
i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av skolorna
Ersmarksskolan Antal elever
Förskoleklass 14
Grundskola 109
Skolbarnsomsorg 48
Kusmarksskolan Antal elever
Förskoleklass 3
Grundskola 27
Skolbarnsomsorg 14 Källa: Rektorn vid Ersmarks och Kusmarks skolor
Skolorna i Ersmark och Kusmark ligger cirka 20 respektive 25 kilometer nord-ost om Skellefteå och ingår i det norra för- och grundskoleområdet i Skellefteå kommun.
Utbildningen vid Ersmarksskolan omfattar förskoleklass och grundskolans års-kurser 1–6 samt skolbarnsomsorg. Undervisningen bedrivs i åldershomogena grupper.
Utbildningen vid Kusmarks skola omfattar förskoleklass och grundskolans års-kurser 1–5 samt skolbarnsomsorg. Undervisningen bedrivs i två åldersblandade grupper. Den ena gruppen omfattar förskoleklass och årskurserna 1 och 2 och den andra gruppen årskurserna 3–5.
Elever från Kusmarks skola går årskurs 6 i Ersmarks skola. Från de båda sko-lorna fortsätter eleverna i årskurser 7–9 sin skolgång vid Kåge skola.
Sitt språkval får eleverna i årskurs 6 vid Kågeskolan dit de åker buss en gång i veckan. För slöjdundervisning bussas eleverna som går i Ersmarks skola till Kusmarksskolan.
De båda skolorna leds av en rektor som också ansvarar för fem förskoleavdel-ningar och två familjedaghem i området. Verksamheten i förskola och skol-barnsomsorg omfattas inte av denna rapport.
Bedömningar
Samlad bedömning
Skolorna präglades vid besöket av en lugn och trivsam lärandemiljö och inspek-törerna fick samstämmiga uppgifter om att stämningen i skolorna är god. Per-sonalen arbetar engagerat med värdegrundsfrågor och inspektörerna såg exem-pel på verksamhet präglad av arbetsro och lust att lära. Elevernas lärandemiljö varierar dock och det finns klasser där lärandemiljön behöver förbättras. Sko-lorna saknar också en tydlig uppföljning och utvärdering av det värdegrundsar-bete som bedrivs.
Personalen är engagerad i kvalitetsarbetet och ett utvecklingsarbete kopplat till målformulering och utvärdering pågår. Kvalitetsarbetet och kvalitetsredovis-ningen, som i hög grad styrs av de kommunala så kallade styrkorten, behöver dock fortsätta utvecklas och tydligare omfatta de nationella målen. Skolans styrdokument behöver förankras bättre i verksamheten och bli mer styrande för skolorna. Inspektörerna bedömer att lärarna på ett tydligare sätt måste följa, bedöma och dokumentera varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen relaterat till målen i kursplanerna. Vidare bör rektorn sammanställa skolan resul-tat och tillsammans med lärarna analysera skolans resulresul-tat och diskutera vilken påverkan resultaten bör få på undervisningens organisation, innehåll och ar-betssätt.
Informationen till elever och föräldrar om skolans mål bör förbättras liksom utvecklingssamtalen och de individuella utvecklingsplanerna som i högre grad bör kopplas till kursplanernas och läroplanens strävansmål.
Elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande behöver förbättras både vad gäller inflytande över innehåll, arbetssätt och arbetsformer i undervisningen.
Skolorna har engagerade, utbildade lärare och vilket innebär förutsättningar att genomföra undervisning i samtliga ämnen. Det finns dock enstaka lärare som undervisar i ämnen de inte har utbildning för.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kun-skapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läropla-nen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
- Ersmarksskolan anordnar inte elevens val enligt förordningen (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).
- Skolornas kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§
förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Språkvalet anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 § grund-skoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolorna inom följande områden.
- Lärarnas uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras och omfatta samtliga ämnen.
- Skolans uppföljning och utvärdering av värdegrundsarbetet bör förbättras.
- Lärandemiljön bör förbättras så att alla elever får tillgång till en lugn ar-betsmiljö.
- Information till elever och föräldrar om målen för utbildningen bör förbätt-ras.
- Kursplaner och läroplan bör bli mer styrande i verksamheten.
- Elevernas möjligheter till inflytande över sitt lärande bör förbättras.
- Kusmarks skola bör fortsätta utveckla individanpassningen i undervisningen utifrån varje enskild elevs förutsättningar och behov oavsett om det gäller behov av stöd eller utmaningar.
- Skolan bör tydligare följa upp och utvärdera de stödinsatser som ges till elever i behov av särskilt stöd.
- Åtgärdsprogrammens innehåll och kvalitet bör förbättras.
- Information om elevens kunskapsutveckling vid utvecklingssamtal bör i större utsträckning relatera till mål i kursplaner och läroplan.
- De individuella utvecklingsplanernas kvalitet bör förbättras.
- Samverkan mellan avlämnande skolor och mottagande skolor bör öka i syfte att nå större kontinuitet i elevernas kunskapsutveckling.
- Skolan måste säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisning utifrån timplanen.
Kunskaper
Genom förskoleklassen ska övergången från förskola till grundskola underlät-tas. Därför är det viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i verksamheten och att året i för-skoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. I förför-skoleklassen är tanken, att förskolans och grundskolans olika pedagogiska traditioner ska mötas. En peda-gogik där också lek, omsorg, skapande och barns eget utforskande bör få stort utrymme i verksamheten.
Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet i Ersmarksskolan pla-neras och genomförs utifrån läroplanens intentioner och att barnen ges förut-sättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Lek och skapande utgör grunden för verksamheten och stimulerar barnens möjligheter till utveckling och lärande samt lägger en grund för fortsatt skolgång.
I Kusmarksskolan finns endast tre barn i förskoleklassen och verksamheten bedrivs integrerat med årskurserna 1 och 2. Undervisning i åldersblandade grupper innebär höga krav på individanpassning av verksamheten utifrån ålder och mognad. Det är därför särskilt viktigt att personalen i Kusmarksskolan ut-värderar och analyserar verksamheten för att på bästa sätt ge eleverna både sti-mulans och utmaningar på lagom nivå.
I de nationella kursplanerna finns mål för vad eleverna ska lära sig i samtliga ämnen och enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt ut-värdera varje elevs kunskapsutveckling och fortlöpande informera elever och föräldrar om studieresultat och utvecklingsbehov.
På de båda skolorna är det den enskilde läraren som ansvarar för utvärdering och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Personalen arbetar i varie-rande grad med elevmappar/pärmar för att dokumentera elevernas utveckling och lärande. Kunskapsutvecklingen följs och dokumenteras företrädesvis i svenska, matematik och engelska. I övriga ämnen sker ingen systematisk upp-följning och utvärdering. Inspektörerna bedömer att lärarna måste följa upp och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.
Eleverna i årskurs 2 genomgår diagnoser i läsutveckling enligt Skellefteåmodel-len och skolorna genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5. De flesta eleverna uppnår godkänt resultat på proven. Resultaten kommuniceras till ele-ver och föräldrar vid utvecklingssamtalen. Skolorna följer dock inte upp och analyserar resultat systematiskt över tid. Inspektörerna bedömer att arbetet med att analysera resultaten och vidta åtgärder för att nå högre måluppfyllelse är ett angeläget utvecklingsarbete i skolorna. Vidare är det viktigt att skolornas
resul-tat inte enbart används för åtgärder på individ- och gruppnivå, utan också utgör ett underlag för diskussioner på skolnivå om hur undervisningen kan utvecklas.
Lärarna behöver också i högre grad diskutera och samverka kring grunderna för utvärdering och bedömning.
Undervisningen ska enligt läroplanen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Läraren behöver också följa upp och dokumentera varje elevs kun-skapsutveckling för att kunna individanpassa undervisningen samt göra bedöm-ningar av om en elev är i behov av särskilt stöd.
För att kunna utgöra underlag för utvecklingssamtal och upprättande av indivi-duella utvecklingsplaner bör kunskapsuppföljningen tydligare kopplas till kurs-planernas och läroplanens mål. Vid Ersmarksskolan och Kusmarksskolan upp-ges alla elever ha individuella utvecklingsplaner. De planer som inspektörerna tagit del av är dock mer beskrivningar av vad eleverna gjort och ska göra än framåtsyftande. Formuleringarna i planerna är inte tydligt kopplade till läropla-nens och kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer att de individuella utveck-lingsplanerna bör förbättras avseende innehåll och kvalitet. Stöd för hur indivi-duella utvecklingsplaner kan upprättas finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.
Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att elever utifrån stigande ålder och mognad successivt får utöva ett allt större inflytande över sin utbildning. En förutsättning för att eleverna ska kunna få ett verkligt inflytande är att de har kunskaper om skolans mål. Vid Ersmarkskolan och Kusmarksskolan varierar elevernas kunskaper om skolans mål. Detta medför, enligt inspektörerna, att många elever vid skolorna saknar verktyg att utöva inflytande över undervis-ningens innehåll och arbetssätt. Vid intervjuer framkommer att innehåll och arbetssätt i undervisningen vid de båda skolorna i stor utsträckning bestäms av läraren och att lärarna i varierande grad försöker utgå från elevernas intressen och önskemål. Eleverna kan i varierande grad påverka i vilken ordning de utför sina arbetsuppgifter. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över un-dervisningens innehåll och arbetssätt samt deras kunskaper om skolan mål bör förbättras.
Beträffande elevernas formella inflytande över verksamheten uppges former för detta fungera bra. Klassråd och elevråd genomförs regelbundet och eleverna upplever att deras frågor och synpunkter tas tillvara.
Läroplanen betonar samverkan som ett verktyg för att stödja elevernas utveck-ling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. För att nå en kontinuitet i elevernas kunskapsutveckling krävs samverkan mellan lärare såväl inom som mellan sko-lor. Vid intervjuer framkommer att samverkansformerna mellan förskoleklass och skola fungerar väl medan samverkan mellan Ersmarksskolan och den mot-tagande 7–9 skolan, Kågeskolan, behöver utvecklas liksom samverkan mellan Kusmarksskolan och Ersmarksskolan. Överlämnandesamtal förekommer, främst gäller det elever i behov av särskilt stöd. Samtliga elevers kunskapsut-veckling behöver dock beaktas och ses ur ett långsiktigt perspektiv. Inspektö-rerna bedömer att samverkan mellan avlämnande skolor och mottagande skolor bör öka i syfte att nå större kontinuitet i elevernas kunskapsutveckling.
Individanpassning och särskilt stöd
Undervisningen ska enligt läroplanen utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Eleverna vid Kusmarks skola är organiserade i åldersblandade grupper, F–2 och 3–5. Undervisning i
åldersblan-dade grupper ställer höga krav på individanpassning av undervisningen. Lärarna uppger vid intervju behov av att i högre grad kunna individualisera undervis-ningen utifrån elevernas olika behov, särskilt för de äldre eleverna. Inspektörer-na bedömer att Kusmarks skola bör fortsätta diskussionen om hur de kan ut-veckla individanpassningen i undervisningen utifrån varje enskild elevs förut-sättningar och behov oavsett om det gäller behov av stöd eller utmaningar.
Från och med den 1 juli 2006 har det införts förändringar i skolformsförord-ningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utarbetandet av pro-grammet. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur beho-ven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Vid Ersmarksskolan och Kusmarksskolan finns rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd, främst i ämnena svenska, matematik och engelska. Sär-skilt stöd ges företrädesvis i dessa ämnen. Vid skolorna finns två specialpeda-goger som kartlägger behov av stöd, handleder personal och arbetar med stöd till enskilda elever. Stödinsatserna ges ofta enskilt utanför klassens ram men också inom klassens ram. I skolan pågår en pedagogisk diskussion om hur sär-skilda stödinsatser bör utformas. Inspektörerna bedömer att skolorna bör fort-sätta den diskussionen samt tydligare följa upp och utvärdera de insatser som görs för att kunna ta ställning till om rätt stöd ges.
Personalen uppger att åtgärdsprogram utarbetas för elever i behov av särskilt stöd men att det finns behov av att utveckla åtgärdsprogrammens kvalitet. In-spektörerna bedömer att skolan i det arbetet bör fortsätta utveckla en gemen-sam kunskap om hur mål och åtgärder kan beskrivas och utvärderas i åtgärds-program.
Normer och värden
Inspektionen visar att skolorna i huvudsak erbjuder en trygg arbetsmiljö för elever och personal. Elevrepresentanter och föräldrar uttrycker i intervjuer att det sällan förekommer kränkningar och att de känner sig trygga med att vuxna tar tag i situationer som uppstår. Det framkommer dock att arbetsron i några klasser inte är tillfredställande trots insatser av personalen. Inspektörerna be-dömer att fortsatta insatser behövs för att förbättra lärandemiljön så att alla elever får tillgång till en lugn arbetsmiljö.
Vid intervjuer framkommer att arbetet med normer och värden är prioriterat och att varje pedagog arbetar med värdegrundsfrågor utifrån behov och intresse i elevgrupperna. Bland annat arbetar skolorna med kamratstödjare. Som ett led i värdegrundsarbetet deltar några i personalen i ett kommunövergripande pro-jekt, Kometprojektet, som bland annat handlar om bemötande och förningssätt. Skolorna har behov av fortsatta diskussioner om en gemensam håll-ning kring arbetet med skolans värdegrund. Skolan följer inte regelbundet vär-degrundsarbetet och behöver därför utveckla rutiner för att följa upp resultatet av arbetet med normer och värden på ett tydligare sätt.
Det råder numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan krän-kande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
tros-uppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och för-hindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda om-ständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsat-ta kränkningar. Kusmarksskolan och Ersmarksskolan har vid inspektionstillfäl-let likabehandlingsplaner som inte kan anses uppfylla lagens krav Planerna be-skriver i allmänna ordalag insatser för det förebyggande arbetet vid kränkande behandling. I planerna framgår även hur personalen skall agera vid akuta situa-tioner av kränkande behandling. Planerna saknar dock uppgifter om vilka insat-ser som avses att påbörjas och genomföras under det kommande året utifrån en kartläggning av verksamhetens behov. Elever har vid inspektionstillfället ännu inte involverats i arbetet. Inspektörerna vill i det sammanhanget uppmärksam-ma skolan på att sedan den 15 oktober 2006 ska en sådan likabehandlingsplan upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barn och elever. Mot bakgrund av ovanstående bedömer inspektörerna att skolan måste fortsätta arbetet med att omarbeta sin likabehandlingsplan så att den uppfyller lagens alla delar. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
I läroplanen anges att rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamhe-ten inriktas på att nå de nationella målen och skollagen anger att det är rektorns ansvar att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Rektorn vid Ersmarks och Kusmarks rektorsområde är ny för läsåret och har ännu inte genomgått den statliga rektorsutbildningen. Rektorn ansvarar för de båda grundskolorna, verksamheten i förskoleklassen och skolbarnsomsorgen vid de båda skolorna, fem förskoleavdelningar samt 2 dagbarnvårdare. Intervju-er visar att rektorn i huvudsak hållIntervju-er sig förtrogen med det dagliga arbetet och känner till vilka utvecklingsbehov som är angelägna för de båda skolorna. Samt-liga intervjuer bekräftar att rektorn bedriver ett tydligt pedagogiskt arbete och strävar efter att utveckla verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektorn tar ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Kvalitetsarbete
Som tidigare nämnts i rapporten behöver skolans uppföljning av kunskapsresul-tat samt resulkunskapsresul-tat av arbetet med normer och värden förbättras. Analyser av upp-följning bör ligga till grund för utveckling av verksamheten.
Rektorn uppger att kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning är ett av skolornas utvecklingsområden. Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningen tydligare bör kopplas till nationella mål och innehålla mer utvecklade analyser av resultat. Vidare ska varje verksamhetsform redovisas i kvalitetsredovisningen. Föräldrar ska också ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Ett utvecklingsarbete kring målformulering, utvärde-ring och analys har påbörjats för att utveckla skolans kvalitetsarbete och kvali-tetsredovisning vilket inspektörerna ser positivt på. Inspektörerna bedömer dock att skolornas kvalitetsredovisning vid inspektionstillfället inte lever upp till
författningarnas krav. Stöd för hur kvalitetsredovisningar kan upprättas finns i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.
Tillgång till likvärdig utbildning
Elevernas tillgång till garanterad undervisningstid och möjlighet att nå målen i samtliga ämnen i kursplanerna behöver ses över. Vid inspektionstillfället såg inspektörerna scheman för de yngre eleverna som till stor del endast innehöll beteckningen arbetspass vilket kan försvåra en uppföljning av tidsanvändning-en. Vidare ser inspektörerna att de yngre elevernas scheman bland annat inne-håller ”OÄ”, en beteckning på ett ämnesblock som försvann när 1994 års läro-plan infördes. Vid samtal med personal och rektorn framkom en otydlighet kring hur fördelning på schemat av ämnen utifrån timplan och kursplaner följs upp. Inspektörerna vill tydliggöra att det är målen i kursplanerna som skall styra undervisningen och timplanen som skall styra fördelningen mellan olika ämnen.
Detta blir särskilt viktigt mot bakgrund av att skolan saknar systematik i att följa upp elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer att det är viktigt att rektorn i sitt fortsatta arbete säkerställer elevernas tillgång till likvärdig utbildning.
Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av äm-nen inom ramen för elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen för att öka elevernas motiva-tion för studier. Eleverna vid Ersmarks skola erbjuder inte elevens val i den omfattning som timplanen anger. Inspektörerna bedömer att skolan måste infö-ra elevens val enligt förordning och timplan.
Eleverna vid Ersmarks skola åker buss till Kågeskolan en gång i vecka för att
Eleverna vid Ersmarks skola åker buss till Kågeskolan en gång i vecka för att