Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av verksamheten... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat och besökt särskoleverksamheten i Skellefteå kommun den 11 december 2007 och den 14 februari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, som utgörs av skolans uppdrag att främja elevernas lärande, Normer och värden, demokratiuppdra-get som handlar om att överföra grundläggande värden, samt Ledning och kvalitetsarbete, som fokuserar rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning, och hur skolans uppföljnings-system fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Bedöm-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolvä-sendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolver-kets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i hel-hetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket fram-går av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektio-nen vid nästkommande inspektion.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och särskoleverksamheten dels den information som samlats in under besöket.
Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I särskoleverksamheten intervjuades representanter för personal, elever och föräldrar samt rektorer. Inspektörerna besökte även lektioner i olika undervis-ningsgrupper. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Kommunföreträdare har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av verksamheten
Särskolan Antal elever
Obligatorisk särskola 113
Elever som är mottagna i särskolan och får sin undervisning i grundskolan
40 Gymnasiesärskola 77 Källa: Kommunens statistik
Särskoleverksamheten i Skellefteå kommun består av den obligatoriska särsko-lan och gymnasiesärskosärsko-lan.
Vid inspektionstillfället är den obligatoriska särskolan organiserad i särskolek-lasser vid fyra av kommunens grundskolor– Alhemsskolan (grundsärskola års-kurserna 2–6), Brännanskolan (träningsskola årsårs-kurserna 6–10), Norrhammar-skolan (grundsärskola årskurserna 7–10) och Sjungande dalens skola (tränings-skola årskurserna 1–5). Det finns också en verksamhet med enbart sär(tränings-skola – Anderstorps särskola (träningsskola årskurserna 1–10). Därutöver är en relativt hög andel elever mottagna i särskolan inkluderade i sina hemgrundskolor.
I april år 2007 beslutade barn- och grundskolenämnden att elever som är mot-tagna i särskolan i första hand ska erbjudas skolgång i hemgrundskolan. Om elev och elevs vårdnadshavare önskar särskola så ska det finnas centrala särsko-leenheter i varje skolområde. För årskurserna 1–5 är följande skolor aktuella – Alhemsskolan i område norr, Sjungande dalens skola i område söder och Urs-viksskolan i område öster. För särskoleelever i årskurserna 6–10 ska Brännans-kolan vara en central enhet. Denna organisationsförändring träder successivt i kraft och de elever som går i särskoleklasser i Norrhammarskolan ges möjlighet att avsluta sina studier där.
Gymnasiesärskolan erbjuder eleverna två nationella och ett individuellt pro-gram. I Balderskolan genomförs gymnasiesärskolans hotell- och restaurangpro-gram samt individuella prorestaurangpro-gram. I Kaplanskolan finns gymnasiesärskolans in-dustriprogram. Elever har även möjlighet att inkluderas vid naturbrukspro-grammet i Burträsk.
Verksamheten i särskoleklasserna är organiserad i både åldershomogena och åldersblandade grupper. Särskolepersonalen bildar egna arbetslag. Särskoleverk-samheten är delvis lokalmässigt inkluderad men även separata lägenhetslösning-ar förkommer, tre grupper i Anderstorps särskola och en vid Brännanskolan.
Bedömningar
Samlad bedömning
Särskoleverksamheten i Skellefteå kommun erbjuder eleverna stimulerande och allsidiga lärandemiljöer där undervisningen överlag utgår ifrån läroplanens, de olika programmens och kursplanernas mål Personalen i särskolorna har god kompetens och individanpassar verksamheten utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vid inspektionen framkommer dock att det finns elever som inte får tillräckliga utmaningar i sin utbildning. För elever mottagna i särskolan som undervisas i grundskoleklasser garanteras inte alltid undervisning enligt
särsko-lans kursplaner. De undervisande lärarnas kännedom om särskosärsko-lans kursplaner är ofta bristfällig.
Rektorer är engagerade i särskolefrågor men driver inte pedagogiskt utveck-lingsarbete i tillräcklig omfattning. Ett angeläget område för rektorerna att ta ansvar för är uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i för-hållande till de nationella målen. För elever mottagna i särskolan som undervi-sas i grundskoleklasser bör även en tydlig analys av elevens behov av stöd kopplat till måluppfyllelsen utgöra en viktig grund för hur skolorna på bästa sätt kan ge dessa elever en utbildning av god kvalitet.
Ett annat viktigt utvecklingsområde för särskoleverksamheten är att systemati-sera och utarbeta rutiner för kvalitetsarbetet. I de olika verksamheterna finns behov av att utvecklas vidare och uppnå ännu bättre resultat. Kvalitetsredovis-ning måste förbättras och tydligare omfatta i vilken utsträckKvalitetsredovis-ning nationella mål har förverkligats i de olika verksamheterna samt tydliggöra vilka åtgärder som ska vidtas för att öka måluppfyllelsen.
För att bibehålla en god kvalitet och utveckla särskolan vidare bör kommunen erbjuda all personal som arbetar med elever mottagna i särskolan en anpassade och väl avvägd kompetensutveckling utifrån elevgruppens behov.
Avslutningsvis visar inspektionen att särskoleverksamheten inom Skellefteå kommun har många goda kvaliteter. Eleverna trivs i sina skolor och värde-grundsfrågor är ständigt aktuella frågor som belyses på olika sätt. De intervjua-de eleverna upplever sig ha inflytanintervjua-de i unintervjua-dervisningen och föräldrarna är i hu-vudsak nöjda med verksamheten. Inspektörerna bedömer att Skellefteå kom-mun bör utveckla samverkansformer såväl inom särskoleverksamheten som mellan de olika skolformerna för att främja elevernas långsiktiga lärande, under-lätta övergångar och nyttja den personalkompetens som finns. Vidare bör pro-gramutbudet för gymnasiesärskolans elever utökas.
Verksamhet inom respektive särskola, eventuella förbättringsområden och bris-ter, är beskrivna i de skolrapporter där särskola finns. I denna rapport beskrivs endast förbättringsområden och brister som är av kommunövergripande karak-tär.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Särskoleverksamheternas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordning-ens krav (3 och 4 §§ förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling på kommun- och skolnivå bör förbättras för alla elever mottagna i särskola.
- Kvalitetsarbetet bör utvecklas och systematiseras så att skolorna ska kunna vidta relevanta åtgärder för ökad måluppfyllelse för alla elever mottagna i särskola.
- Rektorerna som ansvarar för elever mottagna i särskolan bör ta ett tydligare ansvar för den pedagogiskt ledningen och för resultatuppföljning samt ana-lysera stödbehovet till elever som är inkluderade i grundskoleklasser.
- Pedagogisk samverkan mellan skolformerna inom särskolans verksamhet bör förbättras för att stödja elevernas långsiktiga lärande och underlätta övergångar.
- Kommunen bör säkerställa att lärare i grundskolan som undervisar inklude-rade elever mottagna i särskolan får handledning som garanterar att eleverna får undervisning enligt särskolans kursplaner
- Programutbudet för gymnasiesärskolans elever bör utökas.
- Kompetensutveckling riktad till lärare som undervisar elever mottagna i särskola bör ses över.
- Kommunen bör säkerställa att alla elever som är mottagna i särskolan får garanterad undervisningstid utifrån särskolans timplan.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
I särskoleklasserna är i huvudsak läroplanens, de olika programmens och kurs-planernas mål förankrade och styrande för den undervisning som bedrivs. Ele-ver och föräldrar har god kännedom om målen. ÖEle-verlag följs den enskilda ele-vens kunskapsutveckling upp, dokumenteras och delges på ett tydligt sätt. Det finns dock exempel inom gymnasiesärskolan på att dokumentationen för en-skilda elever bör förbättras, se vidare i respektive gymnasierapport. Lärare upp-ger att kunskapsresultaten är goda och att elever i de allra flesta fall når målen för utbildningen. Det saknas dock en samlad uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i särskolan.
Inspektörerna bedömer att detta är något som kommunen bör utveckla och förbättra.
Bedömning och betygssättning
Om elev eller elevs vårdnadshavare i grundsärskolan och gymnasiesärskolans nationella program begär betyg ska betyg sättas. Beteckningarna som används i särskolan är godkänt eller väl godkänt. Vid inspektionen framkommer att ele-verna i huvudsak är nöjda med lärarnas information om mål, hur eleele-verna ligger till och betygssättning. Enligt intervjuer ges betyget godkänt eller högre per automatik till alla elever i grundsärskolan på Norrhammarskolan som begär att få betyg. Detta förfarande är enligt inspektörerna inte förenligt med särskolefö-rordningen. Läraren ska göra en bedömning av respektive elevs kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, se vidare i Norrhammarskolans rapport. I gymnasiesärskolans nationella program lyfter eleverna frågan om varför betygs-steget mycket väl godkänt inte kan ges i särskolan. Denna fråga har eleverna också ställt till Skolverkets avdelning för styrdokument.
Genomförande av utbildning
Enligt läroplanen ska läraren organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Organisation och arbetssätt ska ge utrymme för olika kunskapsformer. Inspektionen visar att i särskolan kommer kunskap till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förut-sätter och samspelar med varandra. Undervisningen i särskolans verksamheter sker mestadels utifrån elevernas förutsättningar och behov och utgår i huvudsak från styrdokumentens krav. Vid intervjuer framkommer dock att det finns ele-ver som inte får tillräckliga utmaningar i sin utbildning. Inspektionen visar
vida-re att skolorna bör försäkra sig om att alla elever får undervisning utifrån sin kunskapsnivå. För de elever som är inkluderade i grundskoleklasser framkom-mer att det i några klasser finns behov att anpassa undervisningen ytterligare och att särskolans styrdokument bör tydliggöras. Inspektörerna bedömer att kommunen måste försäkrar sig om att alla elever mottagna i särskola får under-visning utifrån styrdokumentens krav.
I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbets-former och undervisningens innehåll. I särskolan ges elever möjlighet att ha inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll utifrån sina förutsättningar. Inspektörerna bedömer att särskolan ger eleverna inflytande och ansvar över lärandet anpassat efter elevernas förmåga.
Enligt skollagen ska alla som arbetar i skolan verka för att de demokratiska principerna - att kunna påverka, ta ansvar och varadelaktig - omfattar alla ele-ver. I den obligatoriska särskolan ges elever möjlighet att ta ansvar, vara delaktig och kunna påverka utifrån sina förutsättningar. I gymnasiesärskolan genomförs inte regelbundna klassråd vilket inte är förenligt med förordningen och måste därför åtgärdas, se vidare i respektive gymnasierapport.
I läroplanen anges att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritids-hem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.
Läraren ska vidare utbyta kunskaper och erfarenheter med personal såväl inom den egna verksamheten som mellan olika verksamheter. Inspektionen visar att delar av den obligatoriska särskolans verksamheter bedrivs i mindre byggnader en bit ifrån skolorna. I många verksamheter upplever personalen att de utgör egna små öar som är isolerade från övrig skolverksamhet. Samverkan inom den obligatoriska särskolan sker i viss utsträckning men det saknas rutiner och en långsiktig planering. För att synliggöra elevernas kunskapsutveckling i ett 6–16 årsperspektiv är detta ett viktigt utvecklingsområde för den obligatoriska sär-skolan. Enligt Carlbeck-kommitténs betänkande För den jag är – om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35) – är barn och ungdomar med utveck-lingsstörning, liksom barn och ungdomar utan utveckutveck-lingsstörning, individer med individuella behov. Elevernas skilda behov och förutsättningar måste mö-tas med flexibilitet. Flexibilitet tillsammans med ett stort mått kreativitet såväl inom särskolan som inom grundskolan kan öppna upp för många nya lösningar.
Ökad samverkan inom särskolan och mellan skolformerna ges bättre förutsätt-ningar om klasserna finns under samma tak. Inspektörerna bedömer att den pedagogiska samverkan bör förbättras såväl mellan skolformerna som inom särskolans verksamheter för att stödja elevernas långsiktiga lärande och under-lätta övergångar. Detta gäller även övergångarna mellan den obligatoriska sär-skolan och gymnasiesärsär-skolan som bör struktureras på ett tydligare sätt.
Individanpassning och särskilt stöd
I skollagen föreskrivs att särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Verksamheten i särskolan är individanpassad och pedagogerna dis-kuterar kontinuerligt tillsammans med eleverna vad som ska genomföras och hur det gick. Elever som behöver ytterligare stöd i skolarbetet får detta och åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilda stödåtgärder. Vid in-spektionen framkommer att elever mottagna i särskolan som undervisas i grundskoleklasser inte alltid får det stöd de behöver, se avsnitt Styrning och ledning. Vidare bör kvaliteten på åtgärdsprogrammen i några skolor förbättras, se vidare i respektive skolrapport.
Normer och värden
Enligt läroplanen ska personalen arbeta aktivt med att utveckla elevernas känsla för samhörighet och ansvar, visa respekt för individen och ha ett demokratiskt förhållningssätt i det vardagliga arbetet. Lärarna ska bedriva ett aktivt värde-grundsarbete. I särskolans verksamheter är arbetsklimatet överlag gott. Vid in-spektionsbesöken råder en positiv stämning mellan elever och personal. Ele-verna trivs i sina skolor. Detta bekräftas bland annat av de årliga enkätunder-sökningar som genomförs i de obligatoriska särskolorna och av intervjuer. In-spektionen visar att särskolans värdegrundsarbete fungerar bra.
Numera råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att före-bygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola. Särsko-lans verksamheter ingår ofta i den angränsande skoSärsko-lans likabehandlingsplan.
Planen har utarbetats utan elevernas medverkan och i många skolor utan föräld-rarnas deltagande. Vid inspektionen framkommer att planernas kvalitet varierar.
Exempelvis tydliggörs inte vilka insatser verksamheterna ska påbörja och genomföra under året. Vidare ska planen också utgå från en kartläggning av skolans situation, se vidare i respektive skolrapport. Likabehandlingsplanerna uppfyller inte författningarnas krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
Enligt läroplanen är rektorn pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan samt har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Inspektionen visar att rektorernas förtrogenhet med respektive verksamhet varierar. Personalen har stort förtro-ende för sina rektorer men anser inte att alla rektorer driver pedagogiskt utveck-lingsarbete i tillräcklig omfattning. Ett angeläget område för rektorerna att ta ansvar för är uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i för-hållande till de nationella målen, se avsnitt Kvalitetsredovisning. Utifrån kom-munens vision att i första hand erbjuda elev mottagen i särskolan en grundsko-leplacering är det viktigt att rektorerna och kommunen vidtar lämpliga åtgärder för att förbättra uppföljning och utvärdering för dessa elever. Vidare bör en tydlig analys av elevens behov av stöd kopplat till måluppfyllelsen utgöra en viktig grund för hur skolorna på bästa sätt kan ge de elever som inkluderas i grundskoleklasser en utbildning av god kvalitet. Inspektörerna bedömer att rektorerna bör ta ett tydligare pedagogiskt ledningsansvar för respektive skolas resultatuppföljning och utveckling samt analysera stödbehovet till elever som är inkluderade i grundskoleklasser.
Kvalitetsarbete
Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsätt-ningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgi-vande samhället. I särskolans verksamheter är personalen delaktig i arbetet med underlaget till kvalitetsredovisningen som rektorerna sedan sammanställer.
Kvalitetsredovisningen uppfattas dock inte av personalen som ett levande do-kument för utvecklingsarbetet på skolorna. Inspektörerna bedömer att rutiner för kvalitetsarbetet bör utvecklas och systematiseras på ett tydligare sätt.
Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kom-munalt bedriven förskola och varje komkom-munalt bedrivet fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga upp-följningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbild-ningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen re-spektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad målupp-fyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen utarbetas under medverkan av perso-nal och elever. Den styrkortsmodell som används i Skellefteå kommun används även av särskolornas verksamheter. I kommunens kvalitetsredovisning redovi-sas särskolan endast i form av elevstatistik. I de fall särskolans verksamhet ingår i skolans kvalitetsredovisning får särskolan litet utrymme i kvalitetsredovisning-en som till stora delar behandlar kommunkvalitetsredovisning-ens och skolans prioriterade mål.
Vanligt är att det saknas en tydlig redogörelse för vilka åtgärder särskolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Elever och föräldrar i särskolan ges inte möj-lighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Det saknas också en sam-lad bild av särskolans resultatuppföljning både på skol- och kommunnivå. In-spektörerna vill i sammanhanget också påpeka vikten av att kommunen får en samlad bild av måluppfyllelse för de elever som är mottagna i särskolan och inkluderad i grundskolan. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovis-ning inte uppfyller förordkvalitetsredovis-ningens krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.
Tillgång till likvärdig utbildning
Skol- och kulturförvaltningen har ansvar för mottagande i särskolan. Enligt det tidigare beskrivna nämndsbeslutet från april år 2007 är även organisationen för mottagande i särskolan förändrad. Områdeschefen för respektive skolområde beslutar, på delegation från barn- och grundskolenämnden, om elev har rätt att bli mottagen i särskolan. Underlag för mottagandet utgörs av medicinsk, peda-gogisk, psykologisk och social utredning. Kommunen har inrättat ett inskriv-ningsteam med en representant från varje skolområde bestående av en psyko-log, en skolsköterska och en specialpedagog. Teamet har till uppgift att bedöma underlagen och avgöra om en elev ska mottas i särskolan innan det slutgiltiga beslutet fattas av respektive områdeschef. Enligt kommunens information har rektorn ansvar för att ha kontakten med vårdnadshavarna under utredningarnas gång. Vid inspektionen framkommer att föräldrarnas behov av kontakt och möjlighet att diskutera med olika professioner är stort. Inspektörerna vill upp-märksamma kommunen på att mottagande i särskola i hög grad handlar om
rättssäkerhet och likvärdighet för enskilda elever och därför bör hanteras med stor stringens.
De elever mottagna i särskolan som är inkluderade i grundskolan får i huvudsak undervisning enligt grundskolans garanterade undervisningstid. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att skillnaderna i antal timmar är stora mellan grundsärskolans och grundskolans garanterade undervisningstid, främst i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. Rektorn har rätt att besluta om anpassning av timantalet efter samråd med elevernas vård-nadshavare. Det är av största vikt att anpassningen då sker i syfte att säkerställa att eleverna får förutsättningar att nå målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer att kommunen bör säkerställa att alla elever som är mottagna i särsko-lan får sin garanterade undervisningstid utifrån särskosärsko-lans timpsärsko-lan.
Information om rätten till ett tionde skolår för elever i den obligatoriska särsko-lan ges och de flesta elever som går i särskoleklasser väljer att gå ett tionde skol-år efter det nionde skolskol-året. Elever som är inkluderade i grundskolan nyttjar däremot inte rätten till ett tionde skolår i samma utsträckning. För särskolans elever finns en gemensam studie- och yrkesvägledare i kommunen som bistår eleverna med informationen och vägledningen om utbildning i gymnasiesärsko-lan.
Enligt skollagen ska varje kommun erbjuda de elever som har bedömts kunna gå på ett nationellt program inom ett urval av olika program. Antalet platser på de olika programmen ska anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.
Enligt skollagen ska varje kommun erbjuda de elever som har bedömts kunna gå på ett nationellt program inom ett urval av olika program. Antalet platser på de olika programmen ska anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.