Fritidshem
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolbarnsomsorgen... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat skolbarnsomsorgen i Skellefteå kommun den 5–9 no-vember 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läro-planen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar.
Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida. (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i hel-hetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspek-tionen vid nästkommande inspektion.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dokument från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsom-sorg som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Skellefteå kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, an-svarig ledningspersonal från kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från skolområdenas fritidshem samt föräldrar med barn i verksamheterna.
Beskrivning av skolbarnsomsorgen
Skolbarnsomsorg Antal barn
Fritidshem 2491
Öppen verksamhet 20
Källa: Kommunens statistik
Skolbarnsomsorgens verksamhet i Skellefteå kommun är organiserad i tre om-råden, i vilka även förskoleverksamhet, förskoleklass och skolverksamhet ingår.
Varje område har en områdeschef med underställda rektorer. En del rektorer ansvarar såväl för skolbarnsomsorg och skola som förskoleverksamhet. Andra rektorer ansvarar för skolverksamhet och skolbarnsomsorg eller förskoleverk-samhet och skolbarnsomsorg. Det finns också en förvaltningschef med över-gripande ansvar.
Skolbarnsomsorgens verksamhet bedrivs i eller i anslutning till skolorna eller förskolorna. Det finns 72 fritidshemsavdelningar i kommunen. Cirka 76 pro-cent av barnen i åldern 6–9 år är inskrivna i fritidshem och för barn i åldern 10–
12 år är 13 procent inskrivna.
I kommunen finns två enskilda fritidshem. Kommunen har ansvar för tillsyn av de enskilda verksamheterna. De omfattas inte av Skolverkets utbildningsinspek-tion.
Bedömningar
Samlad bedömning
I Skellefteå kommun är många fritidshemsgrupper stora och kommunen genomför inte någon konsekvensanalys innan beslut om ändrade gruppstorle-kar fattas. Det är därför angeläget att kommunen utreder och analyserar konse-kvenserna innan beslut som påverkar fritidshemmens gruppstorlekar och gruppsammansättning genomförs. Faktorer såsom personaltäthet, antalet barn i behov av särskilt stöd och lokalernas storlek har stor betydelse för att bibehålla en god pedagogisk verksamhet.
Kvalitetsarbetet bör utvecklas såväl på kommun- som fritidshemsnivå. Fritids-hemmen ingår oftast som en del i skolornas kvalitetsredovisningar men deras verksamhet synliggörs inte. Resultat från fritidshemmens verksamhet redovisas inte i kommunens kvalitetsredovisning. Detta måste Skellefteå kommun åtgär-da. Likaså behöver fritidshemmens verksamheter synliggöras i de likabehand-lingsplaner som utformas.
Det varierar hur förtrogna rektorerna är med verksamheterna. I många fritids-hem saknas en tydlig pedagogisk ledning. Kommunen bör därför se över förut-sättningarna för rektorerna så att de ges bättre möjlighet att utveckla fritids-hemsverksamheten i riktning mot de nationella målen.
Barn i behov av särskilt stöd får i huvudsak stöd under skoltid. Detta kan inne-bära att alla barn inte får det stöd de har rätt till i fritidshemmet, något som intervjuade föräldrar bekräftar. Inspektörerna bedömer att kommunen bör sä-kerställa att alla barn erbjuds det stöd de behöver. Kommunen och fritidshem-men bör dessutom kontinuerligt följa upp och utvärdera de utförda stödinsat-serna och resurstilldelningen.
Avslutningsvis visar inspektionen, via dokumentstudier och intervjuer, att fri-tidshemsverksamheten inom Skellefteå kommun har många goda kvaliteter.
Enligt de intervjuade föräldrarna trivs barnen i fritidshemmen som i allmänhet satsar mycket på ett förebyggande värdegrundsarbete. Barnen erbjuds varierade aktiviteter och personal med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmen är i nivå med riket. Föräldrarna är också nöjda med verksamheten som erbjuder barnen en meningsfull fritid. Inspektörerna uppmanar Skellefteå kommun att försäkra sig om att all personal som tjänstgör i fritidshem också har insikter i styrdokumenten.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Fritidshemmens kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Kommunen bör utföra konsekvensutredningar innan beslut som påverkar fritidshemmens gruppstorlekar och gruppsammansättning genomförs. Även hänsyn till personaltäthet och lokalernas storlek bör beaktas.
- Kommunen bör se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen i fritidshemsverksamhe-terna.
- Kommunen och fritidshemmen bör följa upp och utvärdera de utförda stödinsatserna och resurstilldelningen.
- Samverkan mellan flertalet fritidshem och skolor bör förbättras.
- Kvalitetsarbetet bör utvecklas och systematiseras såväl på fritidshems- som kommunnivå.
- Arbetet med likabehandlingsplanerna bör förbättras.
- Kompetensutveckling bör i högre grad omfatta fritidshemsverksamheten.
Utveckling och lärande
Enligt skollagen är skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Enligt dokument-studier och intervjuer erbjuder Skellefteå kommunen barnen en meningsfull fritid och utgör ett komplement till skolan. Personalen arbetar aktivt för att barnen ska vilja påverka och ta ansvar. Det framkommer vid intervjuer att i många fritidshem är verksamhetens innehåll till största delen inriktade på de yngre barnen. I de fritidshem som har möjlighet att organisera barnen i flera grupper och därmed erbjuda mer varierade aktiviteter stannar också de äldre barnen kvar i verksamheten. Föräldrar och barn är i huvudsak nöjda med fri-tidshemmens verksamhet.
Barnens rätt till stöd
Enligt skollagen ska skolbarnsomsorgens verksamhet utgå från varje barns be-hov. Barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. I Skellefteå kommun prioriteras särskilt stöd under skoltid vilket kan innebära att alla barn inte får det stöd de har rätt till även i fritidshemmet. Elevhälsans personal kan nyttjas som stöd även för per-sonal i fritidshem. Intervjuer bekräftar att det kan vara svårt att få extra stöd vid
behov. Inspektörerna bedömer att kommunen bör säkerställa att alla barn er-bjuds det stöd de behöver.
Utvärdering av resurser och insatser
Enligt Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, är regelbunden uppfölj-ning och utvärdering av verksamheternas kvalitet en förutsättuppfölj-ning för att kom-munen ska kunna fördela resurser i förhållande till de olika behov som barnen har. Kommunen och fritidshemmens personal bör fortlöpande utvärdera om resurserna är tillräckliga och om insatserna har fungerat. I Skellefteå kommun förekommer inte någon uppföljning eller utvärdering av stödinsatserna vare sig av kommunen eller fritidshemmens personal. Inspektörerna bedömer att kom-munen och fritidshemmen kontinuerligt bör följa upp och utvärdera de utförda stödinsatserna och resurstilldelningen.
Samverkan med hemmen, förskola, förskoleklass och skola
Enligt läroplanen ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritids-hem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. I Skellefteå kommun fungerar samverkan mellan verksamheterna överlag bra.
Vid intervjuer framkommer dock att samverkan ”ofta sker på fritidshemmets bekostnad”. Personalen från fritidshemmet är oftast med i skolans verksamhet samt deltar i utvecklingssamtal och föräldramöten när behov finns. I enstaka fall deltar skolans personal i fritidshemmets verksamhet för att exempelvis fri-tidshemmets personal ska kunna genomföra arbetsträffar, kompetensutveckling och liknande. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan fritidshemmet och skolan bör förbättras.
Samverkan med hemmen fungerar bra, något som bekräftas av de intervjuade föräldrarna.
Normer och värden
Värdegrundsarbete
Läroplanens grundläggande demokratiska värderingar ska ligga till grund för arbetet i fritidshemmen. Personalen har ett stort ansvar för att diskutera olika värderingar och uppfattningar och ta avstånd mot det som strider mot dessa.
Enligt intervjuer pågår ett aktivt arbete för att motverka alla former av diskri-minering i verksamheterna. Personalen arbetar för att utveckla barnens förmåga att respektera varandra, känna empati och hantera konflikter bland annat med hjälp av drama och samtalsövningar. Intervjuer och kommunens enkätunder-sökning bekräftar att barnen trivs i verksamheterna och att det förebyggande värdegrundsarbetet ständigt är aktuellt. Inspektörerna bedömer att värde-grundsarbetet i fritidshemmen fungerar bra.
Likabehandlingsplan
Det råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande be-handling av barn och elever (SFS 2006:67). Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. I planen ska åtgärder som ska genomföras under året redovisas och planen ska följas upp varje år.
Kommunen ansvarar även för att planerna anpassas utifrån varje verksamhets behov. Inspektionen visar att fritidshemmen oftast ingår som en del i den när-liggande skolans eller förskolans likabehandlingsplan. Planerna är av skiftande kvalitet och flertalet behöver anpassas utifrån varje fritidshems behov.
Inspek-törerna bedömer att fritidshemmens likabehandlingsplaner måste förbättras utifrån ovanstående.
Ledning och kvalitetsarbete
Ledningens kunskap om mål och uppdrag och ansvar för verksamhetens utveckling
Enligt läroplanen är rektor pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal samt har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i fri-tidshem, betonas vikten av att rektorn har goda kunskaper om verksamhetens mål och uppdrag samt har möjlighet att följa det dagliga arbetet i fritidshem-men. I Skellefteå kommun varierar hur väl förtrogna rektorerna är med fritids-hemsverksamheterna. I många fritidshem saknas en tydlig pedagogisk ledning.
Enligt de intervjuade rektorerna räcker inte alltid tiden till för att vara delaktiga i verksamheterna och bedriva pedagogiskt ledarskap i den utsträckning de öns-kar. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver se över förutsättningarna för rektorerna att ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska utveck-lingen av sina fritidshemsverksamheter.
Systematiskt kvalitetsarbete
Enligt läroplanen ska fritidshemmet arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. För att få kännedom om målen uppnåtts ford-ras uppföljning och utvärdering i verksamheterna, ett system som kvalitetssäk-rar resultaten. I Skellefteå kommun utvärdekvalitetssäk-rar och dokumentekvalitetssäk-rar fritidshem-men sitt arbete tillsammans med skolan och utgår till största delen från kom-munens prioriterade mål. I kommunen används så kallade styrkort som ett verktyg för kvalitetsredovisning. Personalen och rektorerna uppger att det har varit svårt att få de nationella målen att passa in i styrkortens mål. En del fri-tidshem gör egna utvärderingar av sin verksamhet. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet bör utvecklas och systematiseras såväl på fritidshems- som kommunnivå.
Kvalitetsredovisning
Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kom-munalt bedriven förskola och varje komkom-munalt bedrivet fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga upp-följningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbild-ningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen re-spektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad målupp-fyllelse. Som tidigare nämnts utarbetar oftast fritidshemmen sina kvalitetsredo-visningar tillsammans med skolan och utvärderar endast delvis de nationella målen. En sammanställning av resultaten i fritidshemmens verksamhet saknas i de flesta kvalitetsredovisningar. I kommunens kvalitetsredovisning omnämns endast fritidshemmens verksamhet sparsamt. Inspektörerna bedömer att kom-munens kvalitetsredovisning och flertalet av fritidshemmens kvalitetsredovis-ningar inte uppfyller förordningens krav.
Personalens utbildning och erfarenhet
Enligt skollagen ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodo-ses. Enligt Skolverkets statistik år 2007 har 74 procent av personalen som tjänstgör i fritidshemmen pedagogisk högskoleutbildning med inriktning mot
fritidshem. Motsvarande siffra för riket är 51 procent. Vid intervjuer fram-kommer att vissa fritidshem fått ta emot omplaceringar av personal från annan verksamhet. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att all personal som tjänstgör i fritidshem också bör ha insikter i styrdokumenten som gäller för denna verksamhet. Inspektörerna bedömer att andelen personal med pedago-gisk högskoleutbildning i fritidshemmen är god.
Kompetensutveckling
Personalen i fritidshemmen deltar mestadels i de kompetensutvecklande insat-ser som erbjuds skolans verksamheter. Någon inriktning utifrån fritidshemmens behov sker sällan förutom nu då Skolverkets nyligen reviderade allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, erbjuds till alla. Vid intervjuer framkommer att det ibland kan vara svårt för personal att delta då inga vikarier sätts in. Mestadels genom-förs kompetensutvecklande inslag på kvällstid. Detta är en angelägen fråga för kommunen att arbeta vidare med. Kommunen har nyligen inrättat en tjänst som utvecklingspedagog på deltid som ska stödja utvecklingen av fritidshem-mens verksamheter samt även anordna kompetensutveckling för personal. In-spektörerna bedömer att tillgången till kompetensutveckling för personalen bör förbättras och i högre grad omfatta fritidshemsverksamheten.
Tillgång till plats
Enligt skollagen ska kommunen erbjuda plats i skolbarnsomsorgen till barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar eller utifrån barnets egna behov utan oskäligt dröjsmål, inom 3–4 månader efter anmälan. Skolbarnsomsorg ska tillhandahål-las till och med 12 års ålder. I kommunen bedrivs fritidshemmens verksamhet i eller i anslutning till skolorna eller förskolorna. Som tidigare nämnts stannar barn som är 12 år kvar i verksamheter som anpassats åldersmässigt. I andra fall slutar barnen oftast efter årskurs 3. Inspektörerna bedömer att tillgången till plats sker i enlighet med lagstiftningen.
Gruppstorlekar och konsekvensutredningar inför beslut
Enligt skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek.
Hänsyn bör bland annat tas till barnens ålder, behov av särskilt stöd, persona-lens kompetens och lokaler. I Skellefteå kommun finns en strävan att grupp-storleken inte ska överskrida 19 barn per personal. Inspektionen visar att antalet barn per personal i kommunen är mellan 16 till 18 barn. Enligt Skolverkets sta-tistik för år 2007 är antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunen 16,6 vilket är lägre än riksgenomsnittets 19 barn per årsarbetare. Kommunen har i genom-snitt 33 barn per avdelning vilket kan jämföras med riksgenomgenom-snittets 32 barn per avdelning. Vid intervjuer framkommer att kommunen vid ändringar av gruppstorlekar inte alltid tar hänsyn till exempelvis hur många yngre barn det är i grupperna eller barn i behov av särskilt stöd. Inte heller lokalernas storlek och beskaffenhet beaktas alla gånger. I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i fritids-hem, anges att kommunen bör genomföra dokumenterade konsekvensanalyser innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör omfatta såväl ekonomiska som pedagogiska konsekvenser. I Skellefteå kommun genomförs inte konsekvens-analyser som ovan nämns. Inspektörerna bedömer att kommunen bör utföra konsekvensutredningar innan beslut som påverkar fritidshemmens gruppstorle-kar och gruppsammansättning genomförs. Även hänsyn till personaltäthet och lokalernas storlek bör beaktas.
Lokalernas ändamålsenlighet
Enligt skollagen ska skolbarnsomsorgens lokaler vara ändamålsenliga. Vid de intervjuer som genomförts framkommer att många lokaler behöver anpassas utifrån bland annat gruppernas storlekar. Inspektörerna bedömer, som tidigare beskrivits, att kommunen även bör beakta lokalernas storlek inför beslut som påverkar gruppstorlekar och gruppsammansättning.
Datum Ort
2008-05-27 Umeå
Eva Edlund
Veronica Bonivart-Säfström
Dnr 53-2007: 2250