Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av vuxenutbildningen ... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt vuxenutbildningen den 29, 30 och 31 januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se) .
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och verksamheten, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och verksamheten som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I verksamheten intervjuades chefen för vuxenutbildningen, tillika rektor, samt tre rektorer med olika ansvarsområden inom vuxenutbildningen. Vidare inter-vjuades representanter för de studerande, lärare, studie- och yrkesvägledare samt övrig personal. Inspektörerna besökte lektioner i vuxenutbildningens grundläggande och gymnasiala kurser, särvux och sfi (egenregin) samt inom den externa utbildningsanordnaren Lernia. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i verksamheten utgör underlag för kvalitetsbe-dömningen.
Chefen för vuxenutbildningen och rektorerna har tagit del av och givits möjlig-het att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av vuxenutbildningen
Verksamheten Antal studerande
Grundläggande vuxenutbildning 200
Gymnasial vuxenutbildning 450
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 65 Svenskundervisning för invandrare, sfi 330 Källa: Vuxenutbildningen
Den kommunala vuxenutbildningen i Skellefteå bedrivs i huvudsak på Skeria-området i centrala Skellefteå och omfattar grundläggande och gymnasial vuxen-utbildning, undervisning för vuxna utvecklingsstörda, särvux, samt svenskun-dervisning för invandrare, sfi. Intill utbildningslokalerna på Skeria finns Campus med högskolans verksamheter och tillgång till information, studie- och yrkes-vägledning samt bibliotek och café för de studerande. I Skellefteå bedrivs vux-enutbildningen till största delen i kommunens egen regi. Därutöver har kom-munen avtal med Lernia i Skellefteå, vilka genomför ca hälften av omvårdnads-programmet samt svets- och mekanikutbildning.
I Skellefteå ansvarar gymnasienämnden genom gymnasiekontoret för all vuxen-utbildning i kommunen. Verksamheterna inom vuxenvuxen-utbildningen leds av en vuxenutbildningschef som sitter placerad i Vuxenutbildningshuset på Skeria-området. Här finns även administrationen.
Verksamheten inom den gymnasiala vuxenutbildningen har nästan halverats sedan 2006. Totalt erbjuds uppemot 48 kurser och utbildningar på grundläg-gande och gymnasial nivå för cirka 870 studerande under våren 2008.
Bedömningar
Samlad bedömning
Inspektionen visar att vuxenutbildningen i Skellefteå har goda förutsättningar att ge de studerande en bra utbildning och nå hög måluppfyllelse. Lokalerna erbjuder en trivsam studiemiljö och det finns överlag kompetent och erfaren personal. Stämningen inom vuxenutbildningen är trivsam och god.
Ett tidigare flexibelt och brett kursutbud för de studerande har idag minskat.
Inom den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds idag endast ett fåtal kurser och för sfi-studerande är det svårt att kombinera sina sfi-studier med andra kurser på grundläggande eller gymnasial nivå, liksom även med förvärvsarbete eller praktik. Inspektörerna bedömer också att rekryteringsarbetet till målgrup-pen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning bör förbättras.
Inspektörerna bedömer att lärarna följer upp de studerandes kunskaper på indi-vidnivå, men vuxenutbildningen följer inte upp kunskapsresultaten på verksam-hetsnivå. Vuxenutbildningen bör dessutom på ett bättre sätt följa upp och ut-veckla analyser orsakerna till studieavbrotten.
Ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs och man agerar direkt när incidenter in-träffar. Verksamheterna arbetar för att skapa en samsyn och verkar för ett
ge-mensamt förhållningssätt. Likabehandlingsplanen bör dock utvecklas avseende det förebyggande värdegrundsarbetet.
Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen behöver utveckla sitt kvalitetsar-bete och upprätta en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav.
Personalens delaktighet i kvalitetsarbetet bör öka och i kvalitetsredovisningen måste bedömas i vilken utsträckning de nationella målen för vuxenutbildningen har förverkligats. Dessutom måste kvalitetsredovisningen innehålla en redogö-relse för vilka åtgärder man avser att vidta när så inte är fallet.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Vuxenutbildningen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärde-ring av kunskapsresultaten (2 kap. 8 § förordningen om kommunal vuxen-utbildning samt avsnitt 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna).
- Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Studerande har inte tillgång till alla kurser inom den grundläggande vuxen-utbildningen (1 kap. 2 § och 2 kap. 15 – 17 §§ förordningen om kommunal vuxenutbildning).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Vuxenutbildningens uppföljning och analys av studieavbrott bör förbättras.
- Kommunen bör förbättra arbetet med att aktivt nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och motivera dem att delta i ut-bildningen.
- Tillgången till modersmålslärare och tolkar samt specialpedagogisk kompe-tens bör öka.
- Möjligheterna för sfi-studerande att kunna kombinera sina studier med ar-bete, praktik eller andra studier, bör förbättras.
- De studerandes möjligheter att ha inflytande över hur deras utbildning ut-formas bör förbättras.
- Rektorerna bör tydliggöra det pedagogiska ledarskapet och i högre grad ta sitt ansvar för skolans resultat och kvalitetsarbete.
- Kvalitetsarbetet för vuxenutbildningen bör förbättras.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
Av kvalitetsredovisningen för 2007 framgår att 42 procent av deltagarna på grundläggande vuxenutbildningen fick betyg efter avslutad kurs. Motsvarande siffra för den gymnasiala delen var 67 procent.
Enligt officiell statistik för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning av-bröt 36 respektive 42 procent av de studerande sina studier läsåret 2006/07.
Jämförande statistik för samtliga kommuner i riket är 27 procent respektive 20 procent. Skolan är medveten om att man ligger över rikssnittet. Man har kän-nedom om en del av orsakerna till avbrotten men analyserar inte resterande del.
Verksamhetsåret 2007 var andelen studerande på den gymnasiala vuxenutbild-ningen med betyget Icke godkänt i Engelska A 23 procent, i Matematik A 25 procent och i Svenska A 11 procent. För samtliga kommuner i riket var
jämfö-rande statistik Engelska A 16 procent, Matematik A 19 procent och Svenska A 17 procent.
Verksamhetsåret 2007 uppnådde, enligt skolans uppgifter, 59 procent av de studerande målen för kurserna inom sfi. Samma läsår var andelen sfi-studerande som avbröt sina studier 37 procent. Avslutningssamtal och uppföljning av av-brott görs för sfi-studerande. Orsakerna till avav-brott kan vara att de studerande får arbete eller andra personliga skäl.
Vuxenutbildningens resultat ska följas upp och utvärderas i förhållande till bland annat de nationella målen. Bland dem finns läroplanens mål och riktlinjer samt kursplanerna. Inom vuxenutbildningen i Skellefteå följs de studerandes kunskapsutveckling på individnivå och lärarna har god kontroll på de studeran-des kunskapsresultat. Det finns en sammanställning över de studeranstuderan-des betyg i olika kurser samt andelen studieavbrott inom vuxenutbildningen för 2007. Där-emot finns inga rutiner för att systematiskt följa upp, utvärdera och analysera resultaten. Ett viktigt verktyg saknas därmed för att på verksamhetsnivå kunna genomföra förbättringar av undervisningen.
Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen har förutsättningar att ge de stu-derande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet, men verksamheten bör fördjupa analysen av studieavbrotten. Inspektörerna bedömer vidare att kommunen måste förbättra sitt arbete med att följa upp och utvärdera kun-skapsresultaten inom vuxenutbildningen.
Individanpassning
De studerande i vuxenutbildningen får vägledning och individuella studieplaner upprättas vid Centrum för vägledning och validering, CV. Tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs och valideras vid behov. Vid CV finns tillgång till vali-deringsledare som i sitt arbete har kontakter med arbetsplatser för validerings-dialog. Verksamheten ger på ett bra sätt de vuxenstuderande möjlighet att möta de individuella behoven av att få komplettera sin tidigare utbildning och anord-narna möjlighet att anpassa utbildningsinsatserna. Den individuella studiepla-nen, som upprättas kan senare revideras efter individens önskemål och behov.
Vid inspektionen framkommer dock att möjligheterna att kombinera studier med arbete har försämrats det senaste året på grund av minskade resurser. Det har också lett till att antalet kvällskurser minskat inom gymnasial vuxenutbild-ning under våren 2008 och inom grundläggande vuxenutbildvuxenutbild-ning och sfi ges inte några kvällskurser alls. Möjligheten att kombinera arbete, praktik och andra studier är särskilt viktig att beakta för de studerande inom sfi. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen bör utveckla flexibiliteten och möjligheten att kombinera studier med arbete och praktik utifrån den studerandes behov.
I förordningen om kommunal vuxenutbildning talas inte om begreppet särskilt stöd utan om undervisning, handledning och vägledning samt bedömning av måluppfyllelse och kunskaper som stöd för vuxnas lärande. Detta stöd skall anpassas till den enskildes behov och förutsättningar. Inom sfi och särvux finns rätten till stödundervisning inskriven i förordningstext. Inom vuxenutbildning-en diskuteras behovet av stöd i första hand mellan dvuxenutbildning-en studerande och lärarvuxenutbildning-en.
Om stödet gäller ämnet svenska finns möjlighet att delta i dyslexigruppen och gäller stödet ämnet matematik ges möjlighet att delta i så kallad mattestuga, ett tillfälle till enskilda studier med lärare som handledare. Vid inspektionen fram-kommer att dessa grupper har ökat i storlek och därmed har möjligheten till stöd i den dagliga verksamheten minskat.
För de studerande inom sfi ges möjligheter till nivåindelningar inom ramen för undervisningen. Dessutom finns en särskild grupp för analfabeter. Vid inspek-tionen framkommer dock att behovet av specialpedagogisk kompetens är stort och inspektörerna bedömer därför att vuxenutbildningen måste arbeta för att öka tillgången på specialpedagogisk kompetens inom sfi.
Inspektörerna vill särskilt lyfta fram utbildningen för särvux, som ett gott ex-empel, där det finns hög kompetens på det specialpedagogiska området och de studerande erbjuds en verksamhet av mycket god kvalitet.
Bedömning och betygssättning
Vuxenutbildningen arbetar med olika former för bedömning av resultat. Sam-verkan kring kompetensutveckling har skett dels med gymnasieskolan dels med externa utbildningsanordnare. Lärarna kommunicerar med de studerande om målen för utbildningen och om de resultat som de studerande uppnår. Den individuella studieplanen ligger som grund för dialog mellan den studerande och läraren. I intervjuer framkommer att de studerande har kännedom om sin individuella studieplan. I arbetet med bedömning och betygssättning används nationella prov, andra prov samt redovisningar av gruppuppgifter eller indivi-duella arbeten. Vid betygssättning samverkar lärarna med varandra. Vid vuxen-utbildningen ges möjlighet till prövning, men vid inspektionen framkommer att antalet prövningar minskar i omfattning. Inspektörerna bedömer att verksam-hetens arbete med bedömning och betygssättning är av god kvalitet inom vux-enutbildningen.
Normer och värden
Verksamheterna inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbild-ning, särvux och sfi bedrivs i gemensamma lokaler på Skeria-området. I inter-vjuer framkommer värdet av att vuxenutbildningen finns placerat lokalmässigt i samma område som andra utbildningsanordnare och Lärcentrum för högskole-studier. Samstämmiga intervjuer bekräftar inspektörernas uppfattning om att det råder en trivsam och trygg studiemiljö för de studerande. Med så många olika kulturer inblandade har det dock förekommit problem, vilket enligt skol-ledningen ställer höga krav på att verksamheterna har en samsyn och bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Vid eventuella incidenter agerar man direkt.
I läroplanen uttrycks att de studerande ska få reellt inflytande på arbetssätt, ar-betsformer och undervisningens innehåll. Inspektionen visar att de studerandes möjlighet till inflytande varierar beroende på vilken lärare man har. Vid vuxen-utbildningen saknas ett forum där de studerande kan diskutera på vilket sätt de gemensamt kan ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. I intervjuer framkommer att de studerande har lite tid för engagemang i dessa frågor, men att de tycker att frågorna är viktiga. Inspektörerna bedömer att sko-lans arbete med att ge de studerande större möjligheter till inflytande bör för-bättras.
Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling skall varje skola upprätta en likabehandlingsplan. Huvudmannen för verksam-heten eller den huvudmannen bestämmer, ska se till att det finns en likabehand-lingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros-uppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och för-hindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Ett aktivt
värde-grundsarbete bedrivs vid vuxenutbildningen och enligt intervjuer agerar man direkt när incidenter inträffar. Verksamheterna arbetar för att skapa en samsyn och verkar för ett gemensamt förhållningssätt. Likabehandlingsplanen bör dock utvecklas avseende det förebyggande värdegrundsarbetet.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
I läroplanen anges att som pedagogisk ledare för skolans verksamhet och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansva-ret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Vid vuxenutbildningen finns en chef som tillika är rektor för särvux. Dessutom finns ytterligare tre rektorer med olika ansvarsområden, som arbetar i en led-ningsgrupp med nära samverkan med varandra. Flera rektorer har nyligen bytt ansvarsområden och har, enligt personalen, ännu inte hunnit bli förtrogna med sina respektive verksamheter. Personalen önskar ett tydligare pedagogiskt ledar-skap där rektorn är väl förtrogen med den dagliga verksamheten och där rek-torn kan leda utvecklingsarbetet för verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektorerna bör tydliggöra det pedagogiska ledarskapet och i högre grad ta sitt ansvar för skolans resultat och kvalitetsarbete.
Kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete innebär att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Tidigare har nämnts att lärarna har god kontroll på de studerandes kunskapsutveckling inom vuxenutbildningen. Vid inspektionen framkommer att varje lärare gör en egen individuell utvärdering av sitt arbete som lämnas till ledningen. Inspektio-nen visar även att personalen genomför olika kursutvärderingar. Dessa efterfrå-gas dock inte av skolledningen och det finns inte något systematiskt kvalitetsar-bete som redovisar vuxenutbildningens samlade resultat. Även om skolledning-en har påbörjat ett arbete med uppföljning av kunskapsresultatskolledning-en och skolledning-en analys av studieavbrotten är det, enligt inspektörerna, angeläget för vuxenutbildningen att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete.
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska vuxenutbildningen årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga upp-följningen och utvärderingen av verksamheten. Vuxenutbildningens verksamhet ska också ingå i kommunens kvalitetsredovisning. I den kvalitetsredovisning som inspektörerna tagit del av, upprättad av gymnasiekontoret, ingår inte alla verksamheter och endast ett fåtal resultat redovisas och analyseras. Inspektö-rerna bedömer därför att vuxenutbildningen behöver utveckla sitt kvalitetsarbe-te och upprätta en kvalikvalitetsarbe-tetsredovisning som motsvarar förordningens krav.
Tillgång till likvärdig utbildning
Enligt skollagen ska vuxenutbildningen vända sig till dem som fått minst ut-bildning och på det sättet stärka deras ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbildningen ska i första hand nå dem som har kortast ut-bildning. Vuxenutbildningen i Skellefteå erbjuder överlag ett flexibelt och brett utbud av gymnasiala kurser. Inom den grundläggande vuxenutbildningen er-bjuds dock endast ett begränsat utbud. De studerande ges därför inte möjlighet att studera alla de kunskapsområden och kärnämnen som finns enligt förord-ningen. Inspektörerna bedömer därför att utbudet av kurser inom den grund-läggande vuxenutbildningen måste utökas.
Enligt skollagen ska kommunen aktivt verka för att nå dem som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och sfi i syfte att motivera dem att delta i ut-bildningen. Vuxenutbildningen bedriver ett aktivt informationsarbete och sam-verkar med arbetsförmedling, socialtjänst, försäkringskassa samt det lokala när-ingslivet. I intervjuer framkommer att det valideringsarbete som bedrivs i sam-verkan med det lokala näringslivet är framgångsrikt. Inspektörerna bedömer dock att rekryteringsarbetet till målgruppen som har rätt till grundläggande vux-enutbildning bör förbättras.
Resurser
Vuxenutbildningen har i huvudsak en kompetent en kompetent och erfaren personal. En stor del av personalen har arbetat inom vuxenutbildningen under ett flertal år. Samtliga rektorer har genomgått den statliga rektorsutbildningen.
Inom sfi anställer man endast lärare med god kompetens inom svenska som andra- språk, men inspektionen visar att det finns behov av specialpedagogisk kompetens för de studerande. Enligt personalen behövs kompetensutveckling för all personal inom vuxenutbildningen för att bättre möta de behov och för-utsättningar som vuxenstuderande med utländsk bakgrund har.
Vid inspektionen framkommer att bristen på modersmålslärare är stor och att ytterligare behov av tolkar finns vilket bör åtgärdas. Likaså är tillgången till elevhälsopersonal bristfällig med tanke på de behov en stor andel av de stude-rande har. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildning behöver se till att dessa kompetenser finns i verksamheterna i tillräcklig omfattning.
Inspektionen visar att de materiella resurserna i form av läromedel, hjälpmedel för funktionshindrade, lokaler, datorer och annan utrustning, är god. Inspektö-rerna bedömer att verksamheterna har trivsamma lokaler och god tillgång till uppehållsutrymmen för de studerande. Tillgång till bibliotek, caféer, restaurang-er på Campusområdet bidrar yttrestaurang-erligare, enligt de studrestaurang-erande, till en stimulrestaurang-eran- stimuleran-de studiemiljö.
Datum Ort
2008-05-27 Umeå
Marita Björkman-Forsman Lena Ålander
Anderstorps särskola Dnr 53-2007: 2250