1 LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
HISTORISKA STUDIER
Masteruppsats i Historiska studier
30 högskolepoäng, avancerad nivå
Den medicinska fosterfördrivningen: En diskursanalys av
läkarvetenskapens medikaliserande av fosterfördrivning
1870–1900
The Medical Abortion: A Discourse Analysis of Medical
Science Medicalization of Abortion 1870-1900
Petronella Rosenquist
Masteruppsats 30 hp 7 juni 2020
Examinator: Thomas Småberg Handledare: Johan Lundin
3
Abstract
Uppsatsens syfte är att undersöka hur läkarvetenskapen uttrycker sig om medicinska fosterfördrivningar under tidsperioden 1870–1900 samt studera om det har skett ett medikaliserande av fosterfördrivning. Till uppsatsens syfte hör även att studera hur förhållningssättet till de medicinska fosterfördrivningarna förändrades under den aktuella tidsperioden samt undersöka om det förekom ett motstånd mot utförandet av medicinska fosterfördrivningar inom den medicinska diskursen. Frågor som ställs för undersökningen är vilka föreställningar om medicinsk fosterfördrivning som uttrycks i samtida medicinska skrifter, om det i dessa går att utläsa ett motstånd inom den medicinska vetenskapen beträffande utförandet av de medicinska fosterfördrivningarna, vilken medicinsk
fosterfördrivningstradition beträffande medicinska metoder och regelverk som kännetecknar de olika nedslagsperioderna 1870–1875; 1885–1890; 1895–1900 samt hur förhållningssättet till de medicinska fosterfördrivningarna har förändrats över tid.
Med en utgångspunkt i Foucaults diskursanalys samt begreppen föreställning, tradition, förändring och medikalisering studeras det hur läkarvetenskapen under perioden 1870–1900 har förhållit sig till utförandet av medicinska fosterfördrivningar samt vad som har varit möjligt att uttrycka inom den medicinska diskursen beträffande dessa.
Resultatet visar att början av tidsperioden innehåller en medicinsk fosterfördrivning som inte utfördes under resten av tidsperioden. Det rör sig om en fosterfördrivning i ett tidigt skede av graviditeten. Generellt sett så sker oftast en medicinsk fosterfördrivning annars i samband med en komplicerad förlossning. Utöver ett direkt förgörande av fostret inuti livmodern så problematiseras även igångsättningar av en tidig förlossning då dessa av lagstiftningen klassade som en sådan vid tidpunkten.
Undersökningen visar att utförandet av medicinska fosterfördrivningar till stor del var allmänt accepterade av läkarvetenskapen även om det sker ett visst motstånd inifrån det egna medicinska ledet. Tydligt är även att läkarvetenskapen vid tidpunkten ser kvinnan som huvudpatient och inte fostret.
Nyckelord: Medikalisering, Foucault, läkarvetenskap, medicinska fosterfördrivningar,
fosterfördrivning, fosterförgörande, kejsarsnitt, prematur födsel, 1800-tal, rakit, engelska sjukan, Sverige
5
Innehållsförteckning
1. Medicinen, läkarvetenskapen och makten ... 6
1.1 Syfte och frågeställning ... 8
1.2 Disposition ... 8
2. Diskursanalys och medikalisering i Foucauldiansk anda ... 10
2.1 Diskursanalys ... 10
2.1.1 Diskursens enheter ... 12
2.2 Kritisk medicinhistoria och begreppet medikalisering ... 13
2.2.1 Medikalisering ... 15
2.3 Abort, fosterfördrivning och fosterförgöring ... 17
2.3.1 Medicinska termer i materialet... 18
2.4 Vad sa lagen om fosterfördrivning? – Swensk författnings-Samling år 1864 ... 21
3. Källmaterial, urval och avgränsningar ... 23
3.1 Handbok i rättsmedicinen, Nordiskt medicinskt arkiv & Hygiea... 24
4. Forskningsöversikt ... 26
5. Empirisk genomgång: Föreställningar om medicinsk fosterfördrivningstradition och dess förändring över tid ... 32
5.1 Rättsmedicinen, lagstiftningen och läkarvetenskapen ... 32
5.2 Medicinsk fosterfördrivning och dess nyanser: 1870–1875 ... 39
5.3 En inbördes diskursiv konflikt beträffande den medicinska fosterfördrivningen: 1885–1890 ... 47
5.4 Nya metoder prövar den medicinska fosterfördrivningen: 1895–1900 ... 53
5.5 Medicinsk fosterfördrivningstradition: 1870–1900 med fokus på kontinuitet & förändring ... 57
6. Slutdiskussion ... 60
6.1 Föreställningar om medicinska fosterfördrivningar ... 61
6.2 Medicinsk fosterfördrivningstradition och dess förändring över tid ... 63
6.3 Läkarvetenskapens medikaliserande av fosterfördrivning ... 65
6.4 Vidare forskning ... 69
6
1. Medicinen, läkarvetenskapen och makten
Under 1800-talet uppstod en önskan bland de ledande i samhället att skapa en välmående befolkning för att stärka nationalstaten Sverige. Den svenska befolkningen hade vid
tidpunkten ett allmänt dåligt hälsotillstånd vilket berodde på att en stor del av befolkningen levde i fattigdom och trångboddhet samt att många tvingades till arbete i unga år.1 Läkaren tilldelades en expertroll inom hälsorörelsen och fick därmed en tillåtelse att reglera hela människan, både till kropp och själ.2 I förlängningen bidrog detta till att stärka läkarens maktposition i samhället något som kom att hålla i sig under en stor del av 1900-talet. Professor Seved Ribbing lär under slutet av 1800-talet ha uttryckt att ”läkaren måste bli det moderna samhällets nya prästerskap”.3
Att medicinen hade en specifik kunskap och expertis gjorde det svårt för utomstående att ifrågasätta disciplinen. Det har gjort det möjligt för den medicinska vetenskapen att
legitimera och problematisera medicinska situationer samt berättiga dess lösning. Få har haft möjlighet att ifrågasätta utövandet och motståndet som kunde tänkas uppbringas kom därför oftast inne ifrån de egna leden. Tidigare forskning visar samtidigt att patienten inte var helt maktlös i relationen mellan läkare och patient. Det fanns bland annat en möjlighet att påverka genom valet av vårdgivare. Från mitten av 1800-talet var det många gravida kvinnor som vände sig till läkarvetenskapen istället för till en barnmorska i samband med en förlossning. Det fanns vid tidpunkten en större tilltro till läkarvetenskapen då denna hade tillgång till mekaniska hjälpmedel vid komplicerade förlossningar.4 Och komplicerade förlossningar fanns det gott om under 1800-talet. Ett skäl till detta var den allmänt förekommande bristsjukdomen rakit även kallad för engelska sjukan. Från 1700-talets mitt fram till 1900-talets början var sjukdomen vanlig i Sverige och den resulterade i att skelettet mjuknade vilket i sin tur ledde till deformerade kroppar.5 Sjukdomen var inledningsvis en barnsjukdom men tillståndet medförde att en flicka i ett senare skede i livet kunde få problem vid en
1 Karin Johannisson, ”Folkhälsa: Det svenska projektet från 1900 till 2: a världskriget”, Lychnos: Årsbok för
idé- och lärdomshistoria, Uppsala: 1991, 140–141.
2 Johannisson 1991, 152. 3 Johannisson 1991, 155.
4 Karin Johannisson, Den mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin-de-siècle, Stockholm: 1994/2013,
224.
5 Birgitta Ivarsson, 1177 Vårdguiden, ”Rakit”,
https://www.1177.se/fragor--svar/nationellt/sjukdomar--besvar/vad-ar-rakit/, (hämtad 2019-12-16); Gunnar Norvenius, ”Rakit, engelska sjukan eller horeskävern: Gammal sjukdom med ny aktualitet i Sverige”, Läkartidningen, Stockholm: 1997, 122–123.
7
förlossning. Nedan visas ett utdrag från en 1700-talläkares beskrivning av ett tänkbart händelseförlopp.
Fruentimmer, som hafwa eller haft denna sjuka, böra wäl betänka sig, innan de gifta sig. Om deras bäcken blifwit för trångt få de antingen swåra Förlossningar och gärna död-födda Barn, eller dö de i Barnsäng.6
Läkaren menar således att kvinnor som har drabbats av sjukdomen borde undvika att bli gravida då en förlossning kan bli komplicerad och det finns en risk att kvinnan kan dö i barnsäng. En komplicerad förlossning berodde ofta på ett trångt bäcken som gjorde det svårt för fostret att födas fram vaginalt. Kejsarsnittet var vid tidpunkten under utveckling och innebar stora risker såsom att kvinnan och /eller barnet avled.7 Det gjorde att
läkarvetenskapen utvecklade nya metoder och att gynekologin med tiden kom att övergå till kirurgiska behandlingsmetoder.8 Tidigare forskning visar att läkare utförde aborter vid tidpunkten trots att lagen inte tillät några sådana. Dessa utfördes då i en ”juridisk gråzon”.9
Det är vid denna slutsats som den här undersökningen tar vid. Fosterfördrivning var vid tidpunkten olagligt. Lagstiftningen gjorde ingen skillnad på vem som utförde
fosterfördrivningen, om den skedde i ett tidigt skede av en graviditet eller om kvinnans liv var i fara. Faktiskt inte ens om fostret dog. En fosterfördrivning innebar att fostret
provocerades ut ur livmodern vilket även sker vid en igångsättning av en tidig förlossning. När tidigare forskning visar på läkarvetenskapens medikaliserande av abort under 1900-talet har den sin grund i läkarvetenskapens stöd från lagstiftningen som tillät abort vid vissa medicinska skäl.10 Men frågan är emellertid om inte också 1800-talets så kallade medicinska fosterfördrivningar går att klassa som ett medikaliserande.
6 Norvenius 1997, 122–123.
7 Ulrika Nilsson, Kampen om kvinnan: Professionalisering och konstruktioner av kön i svensk gynekologi 1860–
1925, Uppsala: 2003, 98–103.
8 Johannisson 1994/2013, 183–185.
9 Lisa Öberg, Barnmorskan och läkaren: Kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870–1920,
Stockholm: 1996, 58.
10 Lena Lennerhed, ”Kvinnan, aborten och teratologin”, red. Bosse Holmqvist, Lychnos: Årsbok för idé- och
8
1.1 Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att undersöka hur läkarvetenskapen uttrycker sig om medicinska fosterfördrivningar under tidsperioden 1870–1900 samt studera om det har skett ett medikaliserande av fosterfördrivning. Till uppsatsens syfte hör även att studera hur förhållningssättet till de medicinska fosterfördrivningarna förändrades under den aktuella tidsperioden samt undersöka om det förekom ett motstånd beträffande utförandet av medicinska fosterfördrivningar inom den medicinska diskursen. Frågor som ställs för undersökningen är:
1) Vilka föreställningar om medicinsk fosterfördrivning uttrycks i samtida medicinska skrifter och går det i dessa att utläsa ett motstånd beträffande utförandet av dessa? 2) Vilken medicinsk fosterfördrivningstradition beträffande medicinska metoder och
regelverk kännetecknar de olika nedslagsperioderna 1870–1875; 1885–1890; 1895– 1900 och hur har förhållningssättet till de medicinska fosterfördrivningarna förändrats över tid?
1.2 Disposition
Uppsatsen har fortsättningsvis följande disposition. Det inledande kapitlet ”Diskursanalys och medikalisering i Foucauldiansk anda” redogör för vilka teoretiska perspektiv och metodiska ansatser som undersökningen vilar på. Genom att utgå från ”Foucaults
verktygslåda” lånas de verktyg som är användbara för denna undersökning vilket rör sig om
diskursanalys, diskursens enheter, medikalisering och makt/motstånd. I kapitlet förklaras
även vilka medicinska termer som kommer att följas i materialet för att lokalisera fosterfördrivning och fosterförgörande samt hur lagstiftningen förhöll sig till fosterfördrivning vid tidpunkten.
I kapitlet ”Källmaterial, urval och avgränsning” beskrivs det källmaterial som har blivit valt för undersökningen samt vilka avgränsningar som har gjorts. Materialet för
undersökningen rör sig om en rättsmedicinsk handbok och två utvalda läkartidningar. Analysdelen är indelad i fem avsnitt där det i det första ”Rättsmedicinen, lagstiftningen och läkarvetenskapen” sker en analys av verket Handbok i rättsmedicinen och hur
9
rättsmedicinen förhåller sig till lagstiftningen i frågan om fosterfördrivning. De tre
efterföljande avsnitten är indelade efter nedslagsperioderna för undersökningen som är 1870– 1875; 1885–1890; 1895–1900. Avslutningsvis sker det i avsnittet ”Medicinsk
fosterfördrivning 1870–1900” en jämförelse av de olika nedslagsperiodernas utförande av medicinska fosterfördrivningar samt dess förändring över tid.
Undersökningen avslutas med en slutdiskussion samt tankar om hur uppsatsens resultat öppnar upp för vidare forskning.
10
2. Diskursanalys och medikalisering i Foucauldiansk
anda
Vid en diskursanalys är det omgivningen snarare än subjektet som är i fokus. Utgångspunkten är att språket speglar en generell föreställning samt att denna skapas inom en diskurs.
Avsikten är att söka efter föreställningar som präglar en grupp individer i samhället.
Diskursanalysen innebär således både en teori och en metod även om tyngdpunkten i denna undersökning ligger på diskursanalysen som metod. Då denna undersökning riktar in sig på den medicinska diskursen eller mer specifikt läkarvetenskapen kommer den även utgå från medikalisering som ett teoretiskt perspektiv. En grundläggande definition av begreppet medikalisering är ”beteenden eller tillstånd som tidigare inte har beskrivits som medicinska – exempelvis kvinnlighet, manlighet, sexualitet eller kriminalitet – ges medicinsk betydelse och definieras i termer av hälsa och sjukdom”.11 Denna definition kommer att breddas i
nästkommande avsnitt där även diskursanalysen som har valts ut för undersökningen förklaras mer ingående.
2.1 Diskursanalys
Diskursanalysen har sin grund inom lingvistiken där språket ses som det centrala. I lingvistisk mening innebär diskursanalysen kopplingen mellan det uttryckta språket och dess
sammanhang. En diskursanalys innebär således en textanalys. Diskursanalysen har sedan utvecklats till flera inriktningar där filosofen och idéhistorikern Michel Foucaults
diskursanalys är en av dem.12 Lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kan ses
som en vidareutveckling av Foucaults diskursanalys. Till skillnad från Foucault skiljer
Fairclough den diskursiva praktiken från den sociala praktiken. Fairclough pekar på vikten av att studera händelsen i sig själv och dess omliggande strukturer.13 För Fairclough får sociala strukturer stor betydelse. Foucault i sin tur lägger vikten vid uttrycket i diskursen och vad detta uttryck kan spegla för ett större sammanhang. Något som förenar de båda inriktningarna är att de utgår ifrån att språket speglar en generell föreställning samt att dessa skapas inom en
11 Nilsson 2003, 21.
12 Göran Bergström & Kristina Boréus, Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text och
diskursanalys, Lund: 2000/2012, 355–357.
11
diskursiv enhet. En mer postmodernistisk diskursanalys anläggs av Ernesto Lauclau och Chantal Mouffe. Tillskillnad från de två tidigare nämnda inriktningarna menar Laclau och Mouffe att föreställningar skapas i en diskursiv helhet istället för en enhet. Språket ingår i en övergripande diskurs och dess uttryck har sitt ursprung i en mer omfattande
föreställningsvärld.14 Skillnaden är således förhållningssättet till diskursbegreppet där de två första är mer begränsade. En annan väsentlig skillnad är att termer enligt Laclau och Mouffe inte har någon definitiv innebörd då de grundar sig i en subjektiv föreställning. En del av en sådan diskursanalys skulle innebära studiet av begreppens tillblivelse vilket inte är aktuellt för denna undersökning.15
Foucault förklarar begreppet diskurs med det som kan ses som kontinuerligt.16 Han menar att man studerar föreställningar och tankebanor som rör sig i ett större sammanhang och som kan tänkas länkas samman med varandra. Frågor som då ställs till materialet är vilka
föreställningar som tillåts inom en diskurs och på vilket sätt dessa uttrycks. Det rör sig således inte om sociala strukturer eller subjektiva upplevelser. Istället rör det sig om att språket och handlandet ses som sammanlänkade i en mer övergripande föreställningsvärld.17
Det är många som har kritiserat idén om diskurser. En uppfattning är att
diskursanalytikern inte kan se en icke-diskursiv verklighet. Som argument lyfts kroppen fram som ett bevis på en icke-diskursiv verklighet. Man menar att upplevelsen av fysisk smärta inte är påverkad av en omgivande diskurs. Historikern Roddy Nilsson pekar emellertid på att uttrycket för smärtan är påverkat av den omgivande diskursen.18 När uttrycket för smärtan
formas till ett språk ingår det således i en diskurs.
En annan kritik som har förts fram mot diskursanalysen är att människan inte anses ha någon möjlighet att påverka sin situation. Foucault själv hävdar att vi människor inte går fria från diskursernas påverkan. Diskurserna skapar vår föreställningsvärld och påverkar också hur vi uttrycker oss. Vi är alltid influerade, begränsade och i slutändan ett resultat av den diskurs som vi befinner oss i. Kritiker menar att denna uppfattning tenderar att ta bort subjektets egen påverkan vilket skulle innebära att individen egentligen inte har något eget val. Foucault anser emellertid att det går att vara kreativ inom diskursens ramar.19 Det är normbrytandet som förändrar och skapar nya föreställningsvärldar.
14 Bergström och Boréus 2000/2012, 364. 15 Bergström och Boréus 2000/2012, 364–370.
16 Michel Foucault, Vetandets arkeologi, Lund: 1972/2011, 27. 17 Foucault 1972/2011, 43–45.
18 Nilsson 2008, 65. 19 Nilsson 2008, 56.
12
Syftet med Foucaults diskursanalys är således att studera hur enskilda händelser och utsagor går att koppla samman till ett större mönster och en gemensam föreställningsvärld. Genom att ringa in mönster och studera dess uttryck undersöks vilka villkor som dess existens bygger på.20 Det är därför av största vikt att studera samexistensen mellan flera händelser och inte bara en enskild händelse på djupet. Avsikten är även att undersöka om det finns en inneboende ordning som dessa händelser följer.21
Det är svårt att ta sig an Foucaults diskursanalys utan att inkludera maktperspektivet och uppfattningen om en makthierarki som kommer till uttryck genom olika
samhällsinstitutioner. Institutioner som ofta har sin grund i en vetenskap vilket gör att även vetenskapen kan ringas in som en diskurs där medicinen kan ses som ett exempel.22 Inom en vetenskap finns det alltid ett formellt kunskapsfält men även en praktisk verksamhet.
Kunskapen och vetandet kommer således till uttryck genom både språket och ett praktiskt handlande.23 Understrykas bör att det inte rör sig om att kopiera Foucaults diskursanalys som teori och metod utan att inspireras av hans tillvägagångssätt. Som han själv ofta påpekade var hans ambition inte att berätta för andra hur de ska gå till väga i sina undersökningar. Han ansåg inte att han föreläste för en publik utan delgav sin kunskap till användaren och
beskriver sina teorier och metoder som verktyg i en verktygslåda vilka kan plockas fram och användas vid behov.24 För denna undersökning rör det sig om lånandet av det som Foucault kallade för diskursens enheter.
2.1.1 Diskursens enheter
Foucault anser att det finns vissa begrepp som utmanar historieforskningen så som
diskontinuitet, brytning, tröskel och gräns. Han pekar på att brytpunkter bör uppmärksammas för att det ska vara möjligt att finna regelbundenheter i historien. När regelbundenheter upphör att existera ges möjligheten att kunna spåra förändringar i människans
föreställningsvärld. Foucault hävdar att det är dessa brytpunkter som gör det möjligt att ringa in en diskurs.25 Han ser även att det finns en anledning till att studera sambanden mellan olika
20 Foucault 1972/2011, 45. 21 Foucault 1972/2011, 47. 22 Nilsson 2008, 57. 23 Nilsson 2008, 57.
24 Michel Foucault, ”Viljan att veta”, Sexualitetens historia (2002), s 10. 25 Foucault 1972/2011, 37.
13
diskurser och händelser för att se om dessa möjligt kan kopplas samman då de kan vara sprungna ur samma föreställningsvärld.26 Diskursanalysen och begreppet arkeologi i
Foucaults mening rör sig således om sökandet efter ny kunskap och olika system. Det rör sig även om sökandet efter de gränser och riktlinjer som har avgjort vad som har varit möjligt att uttrycka inom olika diskurser.27
För denna undersökning lånas även delar av Foucaults kontinuitetsbegrepp. Det första är traditionsbegreppet som syftar till att ringa in fenomen som är likvärdiga och kan jämföras med varandra. Genom att titta på liknande fenomen går det att ringa in en diskurs med ett likvärdigt tankesätt. Traditionsbegreppet för denna undersökning innebär lokaliserandet av vilka medicinska metoder som utmärker varje undersökningsperiod. Utifrån analysen av specifika handlingsmönster ringas således en medicinsk fosterfördrivningstradition in.
Andra kontinuitetsbegrepp som Foucault använder sig av är utveckling och evolution som syftar till att kartlägga tankesystem inom en diskurs och spåra dess förändring över tid. Det kan även röra sig om att studera en mer övergripande diskurs. För denna undersökning studeras därför förändringen över tid inom den övergripande undersökningsperioden 1870– 1900. På liknande sätt tar sig Foucault an begreppen mentalitet och anda för att spåra en övergripande diskurs vars föreställning tar sig till utryck inom flera områden.28 Utifrån
studiet av olika händelser som inte uppenbart upplevs ha någon anslutning till varandra kan det vara möjligt att spåra liknade tankebanor som kan representera en mer övergripande föreställningsvärld. I denna undersökning rör det sig om att studera föreställningar om den medicinska fosterfördrivningen som uttrycks i materialet under tidsperioden 1870–1900.
För att överföra Foucaults diskursverktyg till denna undersökning har begreppen anpassats. Det rör sig om att spåra en övergripande föreställningsvärld om medicinska fosterfördrivningar som ger sig till uttryck genom en medicinsk fosterfördrivningstradition och sedan följa dess förändring över tid.
2.2 Kritisk medicinhistoria och begreppet medikalisering
Uppsatsen är en undersökning i medicinhistoria. Inom medicinhistorien finns det flera inriktningar där den traditionella medicinhistorien, sociala medicinhistorien och kritiska medicinhistorien kan nämnas som några exempel. Den traditionella medicinhistorien har ofta
26 Nilsson 2008, 52–53.
27 Roddy Nilsson, Foucault – en introduction, Malmö: 2008, 51. 28 Foucault 1972/2011, 37–38.
14
utförts av läkarna själv vilket har inneburit att det till stor del har varit framstegen som har lyfts fram medan misstagen har tonats ner. Framstegstanken är även mer utpräglad inom den traditionella medicinhistorien men utveckling innebär inte nödvändigtvis en förbättring. Inriktningen fyller ändå en viktig funktion i förmedlandet av den medicinska vetenskapens förändring historiskt.29 Beträffande den sociala medicinhistorien så har fokus legat på den sjukes roll i samhället. Här sker det en tydlig koppling till en samhällskontext vid studiet av medicinhistorien. Ett fokus har legat på den sjukes sociala status och dess förhållande till läkaren. Det rör sig således inte om läkarvetenskapens historia utan om människans. 30
Inom kritisk medicinhistoria, som denna undersökning ansluter sig till analyseras hur medicinens intressen har fått styra över vad som har gått att klassa som sjukdom och inte. Den sjuke ses som ett objekt för den medicinska vetenskapen att experimentera på vilket i sin tur har lett till att individen har blivit medikaliserad.31 En företrädare till denna inriktning är den tidigare nämnde Michel Foucault som bland annat har visat hur fängelsestraff och
återanpassning till samhället av den psykiskt sjuka resulterar i att individen aldrig är riktigt fri i sitt tillstånd. ”Botandet” innebär enligt Foucault ett maktutövande på individens själ.32 Foucault visar även hur den medicinska vetenskapen har avgjort gränserna för när något kan klassas som en psykisk störning samt bestämt vad som ska ses som ”normalt” och vad som ska botas.33 En svensk forskare inom kritisk medicinhistoria var idé- och lärdomshistorikern Karin Johannisson. Johannisson har bland annat visat hur den medicinska vetenskapen har kommit att få styra över folkhälsan i Sverige samt hur depressioner har kommit att klassas som en kvinnlig sjukdom med en koppling till hennes kön.34
Grundläggande för kritisk medicinhistoria är utgångspunkten om att medicinen har visat vägen för människans föreställning om sjukdom men även att människans moraliska föreställningar har sin grund inom den medicinska vetenskapen. Johannisson menar att medicinen hade sina glansdagar under den senare delen av 1800-talet. Det skedde vid denna tidpunkt stora förändringar inom den medicinska vetenskapen som ledde till att läkarna kom att få en frälsarsymbol i samhället.35 De olika inriktningarna av medicinhistoria går inte fria
29 Karin Johannisson, Medicinens öga: Sjukdom, medicin och samhälle – historiska erfarenheter, Stockholm:
1990/2013, 13–14.
30 Johannisson 1990/2013, 15. 31 Johannisson 1990/2013, 19.
32 Michel Foucault, Övervakning och straff, Lund: 1987/2017, 44–53.
33 Michel Foucault, Vansinnets historia under den klassiska epoken, Lund: 1983/2010, 157–178.
34 Karin Johannisson ”Folkhälsa: Det svenska projektet från 1900 till 2: a världskriget”, Lychnos: Årsbok för
idé- och lärdomshistoria, Uppsala: 1991; Karin Johannisson, Den mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin-de-siècle, Stockholm: 1994/2013, 161–167.
15
från kritik, inte heller den Foucaultinspirerade kritiska medicinhistorien. Den australienska sociologen Deborah Lupton visar att Foucault-anhängare har kritiserats för att enbart fokusera på officiella texter och därmed uteslutit läkarnas egna upplevelser av den
medicinska praktiken.36 En kritik som kan anses vara berättigad även i denna undersökning som innebär studiet av ett skrivet, officiellt material. Å andra sidan är det en undersökning i 1800-talshistoria och det finns ingen möjlighet att uppsöka någon av de inblandade. En annan kritik som har framförts är att Foucaults syn på begreppet medikalisering inte ger någon möjlighet för den medicinska vetenskapen att lämna över makten helt till patienten.37
Patienten anses vara fast i en underordnad ställning i mötet med läkaren. Foucault förklarar å andra sidan den medicinska makten som en disciplinär makt vilket inte ska ses som
detsamma som en förtryckande makt. Inom den disciplinära medicinska makten underkastas individen den medicinska vetenskapens observationer, examinationer och mätningar.38 Men Foucault anser att trots det disciplinära maktutövandet är makten fortfarande produktiv och rörlig och därför inte förtryckande. Något som ansluter till Foucaults tanke om att ”där det finns ett maktutövande finns det alltid ett maktmotstånd”.39 Ett motstånd som i sin tur leder till förändring. Patienten är således inte helt maktlös i sin relation med läkaren.
2.2.1 Medikalisering
Begreppet medikalisering etablerades inom samhällsvetenskapen under 1970-talet.
Inledningsvis var begreppet starkt kopplat till en kritik mot den medicinska vetenskapen och dess uppfattning om ett övermedicinerande av patienten men begreppet innehöll även kritiken om en socialmedicinsk kontroll.40 Den var förhållandevis svart-vit i sitt tänkande och
anhängare lade stor vikt vid att läkaren utövade sin makt på patienten. Patienten sågs alltid vara i underläge. Med Foucaults syn på makt öppnas tanken upp om att makten inte alltid är negativ. Foucault ser makten som en rörlig kraft som ger dynamik åt samhället. Sociala relationer växer och utvecklas med makten och makten blir en förutsättning för att samhället ska fungera, ifrågasättas och utvecklas. Makten är således produktiv och medikaliseringen kan anses fylla ett syfte.41
36 Deborah Lupton, ”Foucault and the medicalisation critique”, Editors: Alan Peterson, Robin Bunton, Foucault,
Health and Medicine, London: 1997, 101.
37 Lupton 1997, 99. 38 Lupton 1997, 99. 39 Lupton 1997, 102.
40 Peter Conrad, ”Medicalization and Social Control”, Annual Review of Sociology, Palo Alto: 1992, 210. 41 Lupton 1997, 95–100.
16
Definitionerna av begreppet medikalisering är flera. Den svenska nationalencyklopedin definierar medikalisering med ”ett problem som i grunden inte är av medicinsk karaktär diskuteras eller betecknas som en medicinsk företeelse”.42Denna definition är inte helt
tillfredsställande för denna undersökning då den begränsas av orden ”i grunden inte är av medicinsk karaktär”. Materialet som studeras för denna undersökning visar tydliga
kopplingar till det som förklaras som ett medicinskt problem vid utförandet av en medicinsk fosterfördrivning. Definitionen går även emot Foucaults tankar om diskurser då varje diskurs enligt honom har sina egna begränsningar. Orden ”inte av medicinsk karaktär” syftar
dessutom till något definitivt vilket går emot uppfattningen om föränderlighet över tid och rum. Det krävs således ett breddande av begreppet medikalisering för att det ska vara möjligt att studera hur läkarvetenskapen legitimerade det medicinska problemet inom den egna medicinska diskursen.
Sociologen Peter Conrad menar att en definition av medikalisering kan innehålla ett medicinskt maktutövande på patienten i vardagen, en annan att patienten tillskrivs vad som klassas som ett medicinskt problem och att den medicinska vetenskapen förklarar sedan dess behandling. Definitionerna av begreppet är således flera men de flesta tycks emellertid innehålla uppfattningen om att läkare utför medicinska behandlingar som leder till problem för patienten. Den centrala punkten är ändå densamma, det rör sig om att läkare definierar ett problem med hjälp av medicinska termer samt använder sig av medicinska metoder för att åtgärda det.43 Conrad pekar emellertid även på att en grundläggande definition inte är
tillräcklig om det ska vara möjligt att studera medikaliseringsprocesser i flera dimensioner. Conrad bryter därför ner begreppet ytterligare och visar att en medikaliseringsprocess sker på olika nivåer såsom konceptuellt och institutionellt. Med konceptuellt menar han att
medicinska termer används för att definiera ett medicinskt problem. Med institutionellt att det medicinska problemet legitimeras och definieras av en läkare.44 Det är alltså en bredare definition av begreppet medikalisering vilket gör den användbar för att studera de medicinska fosterfördrivningarna under 1800-talet utifrån hypotesen om att det sker ett medikaliserande av fosterfördrivning.
En kritik som har framförts mot medikaliseringsstudier är dess utgångspunkt om att
kunskapen som medicinen lägger under sig per automatik anses vara felaktig. Så är inte fallet.
42 Nationalencyklopedin, ”medikalisering”, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/medikalisering,
(hämtad 2019-12-17).
43 Conrad 1992, 210–211. 44 Conrad 1992, 211.
17
Syftet med att studera medikaliseringsprocesser rör sig snarare om att belysa tillvägagångssätt inom medicinen, hur medicinsk kunskap har upprätthållits samt utvecklats.45
2.3 Abort, fosterfördrivning och fosterförgöring
Termen fosterfördrivning kan jämföras med det som idag kallas för abort. Det finns emellertid tydliga skillnader på hur samhället, medicinen och lagstiftningen över tid har förhållit sig till en fosterfördrivning eller abort men grundläggande för termerna är detsamma: fostret provoceras ut ur livmodern. I denna undersökning är det termen fosterfördrivning som används då det ligger närmre materialet och förståelsen för termens innebörd vid tidpunkten blir klarare. Det kan diskuteras om undersökningen borde anpassa språkbruket till en
modernare svenska men då termen abort under 1800-talet användes främst för att beskriva det som vi idag kallar för missfall finns det skäl att använda 1800-talets terminologi. Vid de tillfällen som abort används beror det på redogörelsen för forskning som behandlar 1900-talets aborter. Beträffande termerna fosterfördrivning/abort går det att dra en gräns mellan 1800- och 1900-talen gällande användningen av termerna.
En ytterligare språklig förändring som har skett över tid är att fosterfördrivning under 1800-talet stavades fosterfördrifning, alltså med ett f istället för ett v. Termen används inte i någon större utsträckning i de medicinska tidskrifterna Nordiskt medicinskt arkiv och Hygiea som har blivit lästa för denna undersökning. I dessa förklarar läkaren oftast inte sitt utförande med termen fosterfördrivning utan använder sig istället av andra medicinska termer för att förklara utförandet av en medicinsk fosterfördrivning. Både lagstiftningen och verket
Handbok i rättsmedicinen använder sig emellertid av termen fosterfördrifning när de
förklarar ett liknande utförande. Det måste därför ske en diskussion gällande var gränserna går för en fosterfördrivning för just denna undersökning och vilka termer som kommer att följas i materialet. Termen medicinsk fosterfördrivning är inte vedertaget. Det har tillkommit för denna undersökning för att hjälpa till att ringa in de fosterfördrivningar som sker inom den medicinska vetenskapen och som har en koppling till medicinska problem.
Gränsen för fosterfördrivning har å ena sidan dragits vid ett förgörande46 av fostret i
livmodern å andra sidan vid en igångsättning av en tidig förlossning. Gränsdragningen
45 Conrad 1992, 212.
18
motiveras med att det är så lagstiftningen vid tidpunkten definierade en fosterfördrivning.47
Utifrån analysen av både lagstiftningen och Handbok i rättsmedicinen utgiven 1853–1888 framkommer det alltså vad som vid tidpunkten klassades för en fosterfördrivning.48
Beträffande de så kallade medicinska fosterfördrivningarna delas dessa sedan in i tidig
fosterfördrivning och sen fosterfördrivning. Den tidiga fosterfördrivningen utförs i ett tidigt
skede av graviditeten medan den senare utförs i samband med en komplicerad förlossning eller när en tidig förlossning har satts igång. Termerna tidig och sen fosterfördrivning är heller inga vedertagna. Även dessa har tillkommit efter att det i undersökningen har framkommit olika förhållningssätt beträffande både utförandet av de medicinska fosterfördrivningarna och olika föreställningar om dessa två typer av medicinska fosterfördrivningar. En annan term som användes vid tidpunkten var fosterförgöring är detsamma som dödandet av ett foster.
2.3.1 Medicinska termer i materialet
Eftersom de medicinska tidskrifterna Nordiskt medicinskt arkiv och Hygiea: Medicinsk och
Farmaceutisk månadsskrift inte använder termen fosterfördrivning måste andra termer följas i
det materialet. Resultatet är i slutändan detsamma, det sker ett förgörande av fostret i livmodern eller så sker det en igångsättning av en tidig förlossning. Att läkarvetenskapen använder sig av latinska termer innebär en direkt koppling till ett konceptuellt
medikaliserande, det vill säga när medicinska termer används för att definiera ett problem.
Det ”egna” språket sätter den medicinska vetenskapen per automatik i en maktposition då det exkluderar medicinskt okunniga. Foucault menar att en vetenskap använder sig av dels ett diskursivt språk dels en diskursiv praktik. Det diskursiva språket används för att
kommunicera med varandra inom diskursen men det medför även att medicinskt okunniga stängs utanför.49 Det material som har blivit studerat för denna undersökning är således riktat
till individer inom den egna medicinska diskursen och alltså inte menade att kommuniceras till en bredare publik.
47 Swensk författnings-Samling, ”14 Kap. Om mord, dråp och annan misshandel”, 26–29 §§, Stockholm: 1864,
50; Dr. A. Timoleon Wistrand och Dr. A. Hilarion Wistrand, Handbok i rättsmedicinen: Med särskild hänsyn till Sveriges lagstiftning till ledning för läkare och jurister, Stockholm: 1888, 314–315.
48 Aug. Timol. Wistrand Och A. Hilarion Wistrand, Handbok i rättsmedicinen: Med särskild hänsyn till Sveriges
lagstiftning för läkare och jurister, Stockholm: 1853, 299–300.
19
För att lokalisera de medicinska fosterfördrivningarna i materialet kommer nedanstående medicinska termer att följas för undersökningen.
Abortus – abort50
Dekapitation – halshuggning51
Detrunkation – halshuggning, styckning52
Embryotomi – ”styckning av fostret inuti livmodern”53
Extraktion – ”utdragning”54
Kranioklast – var ett verktyg som användes för att minska fostrets huvudomfång55 Kraniotomi – ”Kirurgiskt öppnande av skallen”56
Partus praematurus – tidig förlossning57
Perforation – ”genomborrning”.58 Denna term används mest frekvent i de medicinska tidskrifterna. Perforation innebar i detta avseende att fostrets kropp (ofta huvudet direkt) genomborrades. Därefter skedde det en utsugning av hjärnan.
Termerna ovan visar vilka metoder som användes vid en förlossning då komplikationer uppstod. Vanliga komplikationer var att fostret hade svårigheter att födas fram vaginalt på grund av att kvinnan hade ett trångt bäcken. Igångsättandet av en tidig förlossning var en annan metod som användes för att undvika en eventuell komplicerad förlossning. Vanligtvis skedde detta då kvinnan redan hade ett konstaterat trångt bäcken. Genom att förlösa fostret i ett tidigare skede var fostret mindre vid födseln och risken för att denna skulle fastna var inte lika stor. En annan metod vid en komplicerad förlossning var kejsarsnittet. Denna kunde
50 Glosbe, ”Abort”, https://sv.glosbe.com/sv/la/Abort, (hämtad 2020-03-09).
51 Wiktionary, ”Dekapitation” – ”dekapitering/halshuggning”, https://sv.wiktionary.org/wiki/dekapitering,
(hämtad 2020-02-19).
52 Wiktionary, ”Detruncation”, https://en.wiktionary.org/wiki/detruncation, (hämtad 2020-02-19). 53 Nationalencyklopedin, ”embryotomi”, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/embryotomi,
(hämtad 2019-10-22).
54 Medicinsk ordbok, ”extraktion”,
http://medicinskordbok.se/component/search/?searchword=extraktion&option=com_search, (hämtad 2019-10-22).
55 Sörmlands museum, ”Förlossningstång”, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/319713,
(hämtad 2020-03-09).
56 Medicinsk ordbok, ”kraniotomi”, http://medicinskordbok.se/component/content/article/9-b/54177-kraniotomi,
(hämtad 2019-10-22).
57 Medicinsk ordbok, ””partus”, https://www.medicinskordbok.se/term/partus, (hämtad 2020-02-19).
58 Medicinsk ordbok, ”perforation”, http://medicinskordbok.se/component/content/article/9-b/55588-perforation,
20
emellertid inte räknas som en säker metod vid tidpunkten vilket innebar att den inte var ett självklart alternativ.
De metoder som är direkt fosterförgörande kan kanske ses som skrämmande med vår tids kunskap och erfarenhet, men de bör även ses i relation till 1800-talets kontext om dels ett outvecklat kejsarsnitt, dels bör de ses som en direkt överföring från det agrara
bondesamhället där metoderna troligt hade praktiserats på djur vid komplicerade
förlossningar. Nedanstående utdrag är förvisso från 1940-talet men visar att metoden har praktiserats inom veterinärmedicinen sedan länge.
Embryotomi eller fostrets styckande i livmodern kommer till användning, när vid förlossningshinder fostret i sin helhet icke kan extraheras utan stor risk för moderdjuret.59
Det framkommer således att en embryotomi utfördes när det fanns en risk för att
moderdjurets liv var i fara. Metoden används än idag inom veterinärmedicinen, det sker dock aldrig en avlivning av exempelvis kalven inuti livmodern. Styckningen, eller närmare bestämt sågandet sker efter att kalven är försäkrad död inuti kvigan eller kons mage. Det finns alltid en önskan om att kalvens liv ska gå att rädda kalven men veterinärmedicinens främsta prioritet är kvigan/kon.60
Två termen som inte har med fosterförgörande att göra men som ändå följs i materialet är
kejsarsnitt och symfyseotomi. Kejsarsnittet behöver troligt ingen vidare förklaring men
symfyseotomi var en metod som användes parallellt med kejsarsnittet vid de tillfällen när fostret hade svårigheter att födas fram vaginalt på grund av ett trångt bäcken hos kvinnan. Metoden innebar att kvinnans blygdbensfog sågades upp.61 I Sverige fick metoden inget större genomslag enligt Nordisk familjebok, det var endast ett fåtal operationer som utfördes under slutet av 1800-talet.62 Metoden används emellertid än idag i de länder där ett kejsarsnitt
inte är möjligt att utföra.63
59 Svenskt lantbrukslexikon, 1941, ”Embryotomi”, 196, http://runeberg.org/lantblex/0196.html, (hämtad
2019-12-16).
60 Veterinär (anonym), Distriktsveterinärerna i Sjöbo, Telefonsamtal 2019-12-16.
61 Wikipedia, ”Blygdbensfog”, ”Blygdbensfogen sitter i bäckenet. […] Under graviditet gör hormon som relaxin
att brosket i leden mjuknar och leden blir mer flexibel.”, https://sv.wikipedia.org/wiki/Blygdbensfog, (hämtad: 2019-12-23). Nationalencyklopedin, ”Symfyseotomi”,
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/symfyseotomi, (hämtad 2019-11-28).
62 Nordisk familjebok, ”Symfyseotomi”, Uggleupplagan. 27., 1410–1411, http://runeberg.org/nfcg/0759.html
(hämtad 2019-12-04).
63 Nationalencyklopedin, ”Symfyseotomi”, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/symfyseotomi,
21
2.4 Vad sa lagen om fosterfördrivning? – Swensk författnings-Samling
år 1864
Även om verket Handbok i rättsmedicinen framhåller en diskussion beträffande
läkarvetenskapens förhållningssätt till fosterfördrivning och lagstiftningen så finns det skäl att förklara vad det egentligen stod i lagboken vid tidpunkten. Vad som är viktigt att poängtera är att lagstiftningen inte alltid går hand i hand med moralen. Marie Lindstedt Cronberg visar till exempel i sin studie om ogifta mödrar under perioden 1680–1880 att det under 1800-talet fanns en föråldrad syn på kvinnans sexualitet och utomäktenskapliga sexuella förbindelser trots att lagstiftningen inte såg utomäktenskapliga förbindelser som något brottsligt. Hon menar att denna uppfattning går koppla samman med det borgerliga familjeidealet som var rådande vid tidpunkten.64 Ett annat exempel på när lagstiftningen inte går hand i hand med
praktiken berör dödsstraffet. Trots att dödsstraffet efter införandet av 1864 års strafflag stod kvar för flertalet brott var det få som i praktiken faktiskt utfördes.65
I 1864 års strafflag finns det fyra paragrafer som berör fosterfördrivning. Den första paragrafen riktar sig till den kvinna som har för avsikt att döda eller föda fram sitt barn i ett tidigare skede än vad som är beräknat. Det framkommer dessutom med orden ”om fostret kommer utan lif eller ofullgånget fram” att en fosterfördrivning inte nödvändigtvis innebär fostrets död.66 Den andra paragrafen berör istället den som med kvinnans vilja har hjälpt henne att fördriva ett foster. Här nämns ingenting om var fosterfördrivningen ska ha ägt rum. Om fostret är fördrivet så har det skett ett lagbrott.67 Den tredje paragrafen berör istället den som emot kvinnans vilja har försökt att fördriva hennes foster. Inte heller i denna paragraf nämns det något om var fosterfördrivningen ska ha ägt rum för att den ska klassas som illegal. Det som skiljer sig från de andra är att om kvinnan har dött i samband med
fosterfördrivningen så kan även gärningsmannen mista livet.68 Det är således oklart om det utfärdades något dödstraff för en sådan utgång efter en fosterfördrivning.
De tre första paragraferna använder sig av termen fosterfördrivning. Den fjärde och sista paragrafen skiljer sig dels för att den riktar sig till den som misshandlar en havande kvinna så ”att fostret förgås eller kommer ofullgånget fram”, dels för att termen fosterfördrivning inte
64 Lindstedt Cronberg 1997, 14–15.
65 Christian Häthén, Stat och straff: Rättshistoriska perspektiv, Lund: 2004/2014, 203–211.
66 Swensk författnings-Samling, No 11, 1864, 14 Kap., ”Om mord, dråp och annan misshandel”, § 26, 50. 67 Swensk författnings-Samling, No 11, 1864, 14 Kap., ”Om mord, dråp och annan misshandel”, § 27, 50. 68 Swensk författnings-Samling, No 11, 1864, 14 Kap., ”Om mord, dråp och annan misshandel”, § 28, 50.
22
finns med i paragrafen. Avsikterna bakom handlandet tycks därför ha stor betydelse för straffet även om resultatet av handlandet är detsamma.69
Det skedde även en lagändring år 1890 som berörde brottet fosterfördrivning. I riksdagen diskuteras ändringen som till stor del kom att handla om hur kvinnans omständigheter har påverkat henne att begå brottet. Det framkom således att kvinnan ansågs vara ett offer för sin situation. En liknande uppfattning uttrycktes emellertid inte om fosterfördrivaren såsom framkommer i nedanstående utdrag.
Deremot finnes, enligt Beredningens åsigt, intet skäl till nedsättning af det i 27 § stadgade straff för den, som biträder vid fosterfördrifning. De förmildrande omständigheter, som kunna tala till förmån för den brottsliga modren, i synnerhet då fostret är frukten af en oloflig förbindelse, ega aldrig i samma grad tillämpning på hennes medhjelpare, hvilken ofta endast af vinningslystnad drifves till sin skamliga gerning.70
Fosterfördrivaren ansågs således vara driven av sin ”vinningslystnad”. Diskussionen i riksdagen kom slutligen att mynna ut i en lagförändring som innebar att kvinnan som begår en fosterfördrivning får minimum ett års straffarbete och maximum sex års straffarbete. Paragrafens tidigare innehåll sa minimum två år vilket därför innebar en sänkning med ett år för kvinnan. Beträffande den paragraf som rör den fosterfördrivare som anlitas av kvinnan anser utskottet inte att samma förmildrande omständigheter går att tas hänsyn till. För denna kvarstår det tidigare straffet om minimum två år. I praktiken innebar detta att den största skulden lades på fosterfördrivaren och motivet som utskottet lade fram var att
fosterfördrivaren ansågs vara girig.
Sammanfattningsvis går det att se att det inte framkommer någonting i lagstiftningen som specifikt behandlar de medicinska fosterfördrivningarna. Dessa lyfts inte fram som något undantag vilket rent lagmässigt borde tyda på att de är illegala. Ändå tycks texten vara riktad till en utomvetenskaplig diskurs beträffande utförandet av illegala fosterfördrivningar.
69 Swensk författnings-Samling, No 11, 1864, 14 Kap., ”Om mord, dråp och annan misshandel”, § 29, 50. 70 Riksdagen, Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21, Motiv 1890, 70–71.
23
3. Källmaterial, urval och avgränsningar
För undersökningen har två typer av medicinskt material valts ut. Det första materialet är det rättsmedicinska verket Handbok i Rättsmedicinen: med särskild hänsyn till Sveriges
lagstiftning till ledning för läkare och jurister vilken behandlar frågan om fosterfördrivning i
förhållande till lagstiftningen och rättsmedicinen. Verket gavs ut vid tre tillfällen – 1853, 1869 och 1888. Alla tre utgåvorna kommer att bli analyserade i undersökningen. Verket gör det möjligt att studera förändringen över tid beträffande förhållningssättet till medicinska fosterfördrivningar utförda av läkare. Verket kontextualiserar även läkarvetenskapens förhållningssätt till fosterfördrivningar i relation till lagstiftningen.
Den andra typen av material är läkartidskrifter. Här har Nordiskt medicinskt arkiv och
Hygiea Medicinsk och Farmaceutisk Månadsskrift valts ut för undersökningen vilka var två
av de stora läkartidningarna vid tidpunkten. Urvalet beror dels på att Nordiskt Medicinskt
Arkiv belyser händelser i Norden. Även om skillnaderna mellan de nordiska länderna inte
kommer att studeras för undersökningen så finns det skäl att se hur händelserna skildras i tidskriften. Hygiea Medicinsk och Farmaceutisk Månadsskrift innehåller i sin tur protokoll från läkarsällskapets träffar. Urvalet som har skett ger således en inblick i en bred medicinsk diskurs. En tidning som har blivit bortvald på grund av dessa premisser är läkartidskriften
Eira: tidskrift för hälso- och sjukvård. Även denna läkartidskrift gavs ut vid tidpunkten men
innehöll inte samma breda ansats. Inom de utvalda tidskrifterna sker det sedan ytterligare avgränsning vilket förklaras mer ingående under varje materialpresentation. Materialet som analyseras för denna undersökning riktar sig till individer inom medicinen. Språket är därför som tidigare har diskuterats anpassat till den egna medicinska diskursen.
Beträffande avgränsning i tid så motiveras tidsperioden 1870–1900 dels med att det vid denna tidpunkt växer fram nya föreställningar i samhället på grund av bland annat
industrialismens inträde, urbaniseringen, nya politiska förordningar och förändrade villkor för människan. Det är således en tidsperiod som inkluderar omvälvande samhällsförändringar som den medicinska vetenskapen och de medicinska fosterfördrivningarna är en del av. Inom den övergripande tidsperioden sker det sedan tre nedslag för att studera vad som
kännetecknar de olika nedslagsperioderna samt om det sker någon förändring beträffande förhållningssättet till de medicinska fosterfördrivningarna över tid. Det första nedslaget, 1870–1875 motiveras med att tidigare forskning visar att fosterfördrivning kom att bli en
24
aktuell fråga inom läkarvetenskapen under 1870-talet.71 Den andra nedslagsperioden 1885–
1890 motiveras med att lagförändringen 1890 hade sin grund i en samhällskontext som den medicinska vetenskapen är en del av. Det är därför intressant att se hur medicinen förhöll sig till frågan om fosterfördrivning innan lagförändringen trädde i kraft. Den tredje
nedslagsperioden 1895–1900 motiveras med två faktorer: det första för att det ska vara möjligt att se om det har skett någon förändring beträffande de medicinska
fosterfördrivningarna efter att lagändringen 1890 trädde i kraft, det andra för att
läkartidskriften Nordiskt medicinskt arkiv förändrades 1901 och delades då in i två tidskrifter istället för en. Av metodiska skäl avslutas därför undersökningen innan denna ändring sker.
3.1 Handbok i rättsmedicinen, Nordiskt medicinskt arkiv & Hygiea
Handbok i rättsmedicinen: med särskild hänsyn till Sveriges lagstiftning till ledning för läkare och jurister är skriven av bröderna och rättsmedicinarna D:r A. Timoleon Wistrand
och D:r A. Hilarion Wistrand, båda ledamöter i medicinalrådet.72 Bröderna tillhör alltså inte bara en rättsmedicinsk diskurs utan är även representanter för en mer övergripande medicinsk diskurs. Periodindelning för detta verk ser annorlunda ut än den för hela undersökningen. Den första utgåvan av verket kom 1853. Därefter omarbetades verket och gavs ut vid ytterligare två tillfällen, 1869 och 1888. Analysen börjar med en undersökning av verket
Handbok i rättsmedicinen: med särskild hänsyn till Sveriges lagstiftning till ledning för läkare och jurister då verket kontextualiserar brottet om fosterfördrivning samt
läkarvetenskapens förhållningssätt till fosterfördrivningar.
Nordiskt medicinskt arkiv var en medicinsk tidskrift som gavs ut från 1869–1900. Efter
1900 fortsatte tidskriften att ges ut men delades upp i två tidskrifter. Tidskriften innehåller medicinska notiser från alla de nordiska länderna.73 Det är alltså inte bara svenska fall som
presenteras i denna tidskrift utan även finska, norska och danska. Nordiskt medicinskt arkiv syftade således till att belysa medicinska vetenskapliga händelser som hade utspelat sig i Norden. Tidskriften är indelad i olika avsnitt där avsnittet ”Obstetrik och gynekologi”
71 Öberg 1996, ”Under början av 1870-talet aktualiserades fosterfördrivningsfrågan i läkaresällskapet. Det
gällde illegala aborter som utförts med hjälp av olika typer av droger eller gift som terpentin, sävenbomsolja, mjöldryga eller starkt kaffe med saffran. Även insprutningar och införande av sonder i livmodern hade använts”, 56.
72 Wikipedia, ”August Timoleon Wistrand”, https://sv.wikipedia.org/wiki/August_Timoleon_Wistrand, (hämtad:
2019-11-19); ”Alfred Hilarion Wistrand”, https://sv.wikipedia.org/wiki/Alfred_Hilarion_Wistrand, (hämtad: 2019-11-19).
73 Wikipedia, ”Nordiskt medicinskt arkiv”, https://sv.wikipedia.org/wiki/Nordiskt_medicinskt_arkiv, (hämtad
25
studeras för denna undersökning. Storleken på avsnitten varierar från tidning till tidning och från år till år. Det rör sig oftast om korta notiser med en hänvisning till annan tidskrift för en djupare läsning. Redigerare för tidskriften var patologen Axel Key. Han var även rektor vid Karolinska institutet och satt med i andra kammaren 1882–1887.74
Hygiea Medicinsk och Farmaceutisk Månadsskrift gavs ut av Svenska läkaresällskapet
under perioden 1839–1938. I denna undersökning kommer tidskriften fortsättningsvis att förkortas Hygiea. Tidskriften innehåller uppsatser, medicinska händelser och material från Svenska läkaresällskapets träffar. De uppsatser och medicinska händelser som har blivit lästa för denna undersökning är utvalda efter hänvisning ifrån Nordiskt medicinskt arkiv. I
Nordiskt medicinskt arkiv skedde som tidigare nämnt ofta hänvisning till en annan tidskrift
för djupare läsning. Urvalet som har skett kan därför innebära att det finns fall av medicinska fosterfördrivningar i tidskriften som inte har blivit lästa för denna undersökning.
26
4. Forskningsöversikt
Abort är ett ämne som har tagit plats inom forskningen utifrån flera perspektiv. Beträffande synen på den ogifta gravida 1800-talskvinnan är denna behandlad inom både etnologin och historievetenskapen genom Jonas Frykman och Marie Lindstedt Cronberg. Historikerna Svante Jakobsson och Sten W. Jakobsson likaså men beskriver även svensk abortlagstiftning historiskt.75 Internationell forskning som berör kvinnan och aborten är medicinhistorikern John M. Riddle som visar hur kvinnor i tusentals år har använt sig av växter för att avsluta en oönskad graviditet samt att de har använt örter för att försöka kontrollera sin reproduktion.76
På forskningstemat 1900-talets abortutveckling politiskt är det framför allt tre forskare som bör lyftas fram. Nationellt är abortdebatten och förändringar inom 1900-talets
lagstiftning behandlad av idéhistorikern Lena Lennerhed. Lennerhed visar bland annat att det var läkaren som avgjorde om kvinnan blev berättigad en abort i en tid då kvinnan var tvungen att ansöka om denna. Makten låg således hos medicinen i denna fråga.77 Historikern Elisabeth Elgán har undersökt hur svensk 1900-tals abort- och preventivmedelspolitik förhöll sig till den franska.78 Hon skriver att det redan under 1800-talets början fanns kampanjer gällande preventivmedel i England och USA. Det visar att det tidigt fanns ett samtal om sexualitet i förhållande till familjeplanering. Elgán framhåller även att det fanns kopplingar till Malthus befolkningsteori, nymalthusianismen och barnbegränsning i abort- och
preventivmedelsfrågan.79 Elgán tar således avstamp i 1800-talet i sin undersökning om 1900-talet. Internationellt visar den amerikanska historikern Leslie Reagan hur relationen mellan den privata och offentliga sfären har påverkat den politiska debatten och utvecklingen av 1900-talets abortlagstiftning. Hon menar att det var relationen mellan läkaren och kvinnan
75 Jonas Frykman, Horan i bondesamhället, Lund: 1977; Marie Lindstedt Cronberg, Synd och skam: Ogifta
mödrar på svensk landsbygd 1680–1880. Lund: 1997; Svante Jakobsson & Sten W. Jakobsson, Orons och förtvivlans gärningar: Ogifta kvinnors vånda för havandeskaps och barnbörds skull, Stockholm 1887–1901, Stockholm: 1990.
76 John M. Riddle, Eve´s Herbes: A History of Contraception and Abortion in the West, Harvard: 1997,
Kunskapen om och utövandet av abortmetoderna tros ha försvunnit med häxjakten när ”kloka gummor” kom att misstänktas för att vara just häxor. Kunskapen tros emellertid ha åter kommit i bruk när häxjakten minskade, 160–170.
77 Lena Lennerhed, Historier om ett brott: Illegala aborter i Sverige på 1900-talet, Stockholm: 2008, Lena
Lennerhed, Kvinnotrubbel: Abort i Sverige 1938–1974, Möklinta: 2017.
78 Elisabeth Elgán, Genus och politik: En jämförelse mellan svensk och fransk abort- och preventivmedelspolitik
från sekelskiftet till andra världskriget, Uppsala: 1994.
27
som lade grunden till lagförändringarna. Reagan pekar även på att legaliserandet av abort var möjlig för att det fanns läkare som trotsade lagen och utförde aborterna.80
Reagan berör även 1800-talets aborter som utfördes av den medicinska vetenskapen. Hon visar att lagstiftningen gjorde undantag i de fall då kvinnans liv måste räddas. Lagstiftningen var emellertid diffus och de medicinska aborterna hamnade därför i en gråzon.81 När det gäller 1800-talets medicinska fosterfördrivningar i Sverige visar historikern Lisa Öberg och idéhistorikern Ulrika Nilsson vilka metoder som användes vid en fosterfördrivning. Öberg menar att det fanns barnmorskor som utförde illegala fosterfördrivningar men även att det fanns fosterfördrivningar som utfördes av läkare och då inom ramen för vad som kunde kallas legalt. Öbergs forskning visar liknande resultat som det Reagan visar för USA.82 Skillnaden är att lagstiftningen i USA tycks ha gjort ett undantag för de medicinska
fosterfördrivningarna vilket inte går att finna i den svenska lagstiftningen. Öberg konstaterar således att det utfördes medicinska fosterfördrivningar i en tid då fosterfördrivning enligt lag
inte var tillåtet men att läkarna i dessa fall lyckades kringgå lagen.83 Hon förklarar även att det även fanns en möjlighet för läkare att framkalla en tidig förlossning framför allt då
kvinnan hade en bäckenförträngning. Dessa gjorde att gränsen blev flytande mellan abort och igångsättandet av en förtidig förlossning som ofta resulterade i att fostret ofta dog.
Igångsättning av en tidig förlossning tycks ha varit ”allmänt accepterade” enligt Öberg.84
Frågan är emellertid om de var så allmänt accepterade som Öberg uttrycker eller om det fanns en diskussion gällande dess legitimitet.
Nilsson visar i sin avhandling vilka medicinska metoder som användes inom gynekologin under 1800-talet. Hon förklarar att embryotomin och kejsarsnittet existerade vid samma tidpunkt och menar att en embryotomi utfördes när det inte fanns möjlighet att genomföra ett kejsarsnitt. Nilsson visar att första gången ett kejsarsnitt genomfördes i Sverige var 1862, i det fallet överlevde barnet men inte modern.85 Det första lyckade kejsarsnittet i Sverige skedde 1881. Då överlevde både barnet och modern.86 Öberg och Nilsson är inne på samma område som är aktuellt för denna undersökning då de visar att den medicinska vetenskapen utförde fosterfördrivningar och att de skedde utan stöd från lagstiftningen. Det sker emellertid
80 Leslie Reagan, When abortion was a Crime: Woman, Medicine and Law in the United States, 1867–1973,
Oakland: 1998, 10–20. 81 Reagan 1998, 12. 82 Öberg 1996, 58–60. 83 Öberg 1996, 58–59. 84 Öberg 1996, 189. 85 Nilsson 2003, 98–99. 86 Nilsson 2003, 103.
28
inget djupare problematiserande i deras undersökningar av hur läkarvetenskapen berättigade dessa fosterfördrivningar eller om det skedde en diskussion gällande dess legitimitet inom den medicinska diskursen.
Ett mål med denna undersökning är att studera om det går att tala om en medikaliserad fosterfördrivning under 1800-talet. Medikaliseringen av abort har blivit undersökt av Lennerhed som visar hur den medicinska vetenskapen under 1900-talet kom att berättiga en abort om kvinnan led av exempelvis depression eller om den blivande pappan bar på ett oönskat beteende. Dessa medicinska aborter utspelade sig under 1930-talet och Lennerhed visar att den svenska lagstiftningen stod bakom abort med hänvisning till vissa medicinska skäl. I Sverige legaliserades således abort år 1938 om vissa medicinska kriterier uppfylldes.87 Idéhistorikern Karin Johannisson visar emellertid att obstetriken och gynekologin under 1880- och 1890-talen tenderade att använda kniven ”lite för lätt” ofta med hänvisning till att patienten skulle slippa all form av lidande.88 Johannisson framhåller att det fanns en hård konkurrens inom gynekologin vid tidpunkten som gjorde att det uppstod ”spektakulära behandlingsmetoder”.89 Här tänjde alltså de medicinska utövarna på gränserna med möjlighet att upptäcka nya metoder som stack ut. Johannisson visar att operationerna utförda inom gynekologin under perioden 1870–1914 övervägande bestod av aborter och
livmodersskrapningar. De tre sista åren av perioden ökade operationerna enligt hennes undersökning.90 Här finns alltså forskning som visar att en stor del av de gynekologiska
operationerna vid tidpunkten var just fosterfördrivningar.
Det finns en hel del internationell forskning som visar att läkarvetenskapen har påverkat lagstiftningens förhållande till abort. Den irländska statsvetaren Barry Gilheany belyser hur statliga intressen har påverkat frågan om abort i Irland. I Irland blev abort en politisk fråga först under 1980-talet vilket kan jämföras med 1930-talets Sverige. I det religiösa Irland hade kyrkan haft moraliskt monopol.91 Men Gilheany visar även andra maktpositioner i samhället som kom att få betydelse för abortfrågan, däribland den medicinska vetenskapen.92 En specifik fråga som lyftes fram i den irländska debatten om abort var fostrets rätt till liv. Man enades politiskt om att en abort fick genomföras inom ramen för en medicinsk praktik.93
87 Lena Lennerhed, ”Kvinnan, aborten och teratologin”, red. Bosse Holmqvist, Lychnos: årsbok för idé- och
lärdomshistoria, Uppsala: 2015, 141.
88 Johannisson 1994/2013, 182–184. 89 Johannisson 1994/2013, 184. 90 Johannisson 1994/2013, 188.
91 Barry Gilheany, ”The state and the discursive construction of abortion”, editors: Vicky Randall och Georgina
Waylen, Gender, Politics and the State, London: 1998, 58–59.
92 Gilheany 1998, 59–76. 93 Gilheany 1998, 76.
29
Läkarvetenskapen i Irland har således påverkat vad som har gått att klassa som en giltig abort och inte. En liknande fråga är behandlad av den finska sociologen Mianna Meskus som menar att medicinen kom att få expertstatus beträffande aborträtten i Finland under mitten av 1950-talet. Meskus undersökning visar att det uppstod ett behov av att diskutera
legaliserandet av abort då illegala aborter hade ökat, men det fanns även påtryckning från medicinens håll då läkare ansåg att det var legitimt att utföra aborter när kvinnans
hälsotillstånd var i fara.94 Hon visar emellertid även att läkarna inte diskuterade illegala aborter då de själv utförde medicinska aborter utan stöd i lagstiftningen för dessa.95
Den newzeeländska historikern Barbara Brookes visar att det fanns en inomvetenskaplig konflikt bland 1700-talsläkare i England beträffande synen på fosterfördrivning. Inom det medicinska samfundet uttryckte vissa ledare att de inte ville förknippas med ett yrke som fördrev foster. Att ett visst fosterfördrivande ansågs vara medicinskt berättigat komplicerade frågan. Läkare som utförde fosterfördrivningar var tvungna att ta hänsyn till både lagen och religionen som förbjöd en fosterfördrivning, samtidigt som läkaren kände sympati för kvinnan. Brookes menar att det var läkarvetenskapen som avgjorde gränserna för när en medicinsk fosterfördrivning skulle utföras.96 Den engelska medicinhistorikern Michael Thomson uttrycker en liknande uppfattning och pekar på att mycket tyder på att läkarna har haft en stor påverkan på utformningen av nuvarande abortlagar. Yrket har bidragit till både ett kriminaliserande och ett liberaliserande. Det har även varit läkarvetenskapen som har avgjort när en abort har varit kriminell och när den kunde klassas som medicinsk. Abort ansågs inte legitimt från medicinskt då det inkräktade på reproduktionen.97 Den engelska filosofen Andrew Grubb anser att de medicinska aborterna under 1800-talet bör ses i relation till läkarnas oro för moderns hälsa och att kirurgin kom att utvecklas först senare.98 Det finns således en del som tyder på att den medicinska diskursen inte var enig ifrån om utförandet av de medicinska aborterna.
Grubb belyser emellertid även att läkarna vid samma tidpunkt ville professionalisera yrket och ge den en högre status än de yrkeskategorier som avfärdades som kvacksalvare. Det finns därför en uppfattning om att om lagen blev tydligare gällande fosterfördrivning som ett brott
94 Mianna Meskus, ”To exclude or to enclose?”, Scandinavian Journal of History, 30:1, Oslo: 2005, 45–60. 95 Meskus 2005, 47.
96 Barbara Brookes, Abortion in England 1900–1967, London: 1988, 51.
97 Michael Thomson, ”Woman, Medicine and Abortion in the Nineteenth Century”, Femnist Legal Studies, Vol.
III no.2, Liverpool: 1995, 159–164.
98 Andrew Grubb, ”Abortion Law in England: The Medicalization of a Crime”, Law, Medicine and Health Care,
30
då det fanns en chans för läkarna att behålla makten om den medicinska expertisen.99
Nationell forskning som har behandlat liknande frågor är medicinhistorikern Motzi Eklöf. I sin avhandling visar hon att 1800-talets läkare sågs som en ”rättskaffens man” och att läkarens självbild har bidragit till professionens upphöjdhet. Läkare ansågs vara ett kall som innebar ”att leva för andra och icke för sig själv”.100 Det framkommer även i Eklöfs studie att professionen var ytterst lite reglerad av staten. En viktig poäng är att inte alla yrken kan bli en profession. Det krävs en specifik teoretisk kunskap som endast går att få genom en specifik utbildning vilket leder till ett monopol beträffande kunskapen inom ett visst område.101 Läkarprofessionen och det faktum att staten inte lade sig i regelverket lämnade en stor frihet för läkarvetenskapen att upprätta sina egna regler. Det har även inom den medicinska vetenskapen pågått en kamp om vem som har utövat så kallad ”riktig” medicin. Eklöf visar hur läkaren har placerat sig i förhållande till kvacksalvaren. Hon menar att det har skett ett upphöjande av läkarkåren och den medicinska vetenskapen samtidigt som folkmedicinen och den alternativa medicinen har avfärdats som kvacksalveri.102 Likaså visar historikern Sofia Ling som menar att läkarkåren har haft befogenheten att avgöra vad som skulle klassas som läkekonst och vad som skulle avfärdas som kvacksalveri. Universitetsutbildningen skapade en maktposition i sig men läkarkåren och staten var även influerade av Europas utveckling i stort. Ling förklarar att läkarkårens professionalisering skedde i samråd med statens
intresse.103 Det fanns alltså ett stöd från statens sida då den medicinska vetenskapen agerade i
samklang med statens intresse. Historikern Christina Romlid har studerat
medicinvetenskapens samhälleliga institutionalisering. Hon visar att förlossningsvårdens förändringar under perioden 1663–1908 grundar sig i läkarnas maktskapande snarare än i deras maktövertagande.104 Romlid menar att den nya kunskapen som uppstod gav upphov till en ny makt. Hon anser att den nya makten grundade sig i viljan att kontrollera hälso- och sjukvården med syfte att stärka den egna professionen samtidigt som det fanns en vilja att utveckla den medicinska vetenskapen.105 Romlid belyser alltså både läkarnas vilja att
99 Grubb 1990, 146-150.
100 Motzi Eklöf, Läkarens Ethos: Studier i den svenska läkarkårens identiteter, intressen och ideal 1890–1960,
Linköping: 2000, 193–195.
101 Eklöf 2000, 195; 12.
102 Motzi Eklöf, ”Doctor or Quack: Legal and Lexical Definitions in Twentieth-Century Sweden”, Historical
Aspects of Unconventional Medicine: Approaches, Concepts, Case studies, Sheffield: 2001.
103 Sofia Ling, Kärringmedicin och vetenskap: Läkare och kvacksalverianklagade i Sverige omkring 1770–
1870, Uppsala: 2004, 33–34.
104 Christina Romlid, Makt, motstånd och förändring: Vårdens historia speglad genom det svenska
barnmorskeväsendet 1663–1908, Stockholm: 1998, 34.
