• No results found

Klas Östman; Krönika

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Klas Östman; Krönika"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KLAS ÖSTMAN

om

management

by

ka-poffi

D

et är någ

o

t mystiskt med det politiska landskapet inför

valet.

Varför

~ar s~cial~emokrater.na int~

100 procent i opinionsmätningarna? Själv har

Jag giVetvis sträckt mma nyhberala vapen för länge sedan. Vad annat är att

göra, när Göran Persson och hans statsråd bortom minsta tvivel har visat att de är

Sveriges mest kompetenta regering någonsin?

Med hjälp av den senaste internationella

spetsforsk-ningen inom mediahantering har man ju tillägnat sig ett alldeles idiotsäkert sätt att lösa alla samhälleliga

problem. Metoden har ett långt och invecklat veten-skapligt namn - men brukar för enkelhetens

skull kallas "ka-poff!", rätt och slätt. Den har hittills applicerats med fullständig framgång på en rad områden.

A

RBETSMARKNADSPOLITIKEN erbjuder

kanske det mest häpnadsväckande

exemplet. För inte så många år sedan var Sverige fullt av arbetslösa människor. De är som bekant försvunna nu. Ka-poff! Det räckte att flytta en del av de besvärande

siff-rorna till andra kolumner, som

arbets-marknadsåtgärder, kunska pslyft,

förtids-pension ... så var det klart.

Arbetslöshetsmå-let uppnått. Liksom många andra banbrytande upptäckter framstår ka-poffmetoden för

arbets-löshetsbekämpning i efterhand som generande enkel. Men det gäller ju faktiskt att komma på den.

Och det hade Bo Lundgren aldrig klarat. Aldrig.

Inom näringspolitiken har samtidigt utvecklats en specialmodell av ka-poffmetoden, den så kallade Björ-ne-poffen. När det ser ut att strula till sig är det bara

att kasta in Björn Rosengren i röran. Han är själv allt

ka-poff som behövs. Med ett eller två briljant

oge-nomtänkta uttalanden kan Rosengren få såväl

samt-liga journalister som alla vanliga medborgare i lan-det att glömma allt om vad saken handlade om från början. Och ser man inga problem, så finns det heller inga; åtminstone inte i någon politiskt relevant menmg.

A

LLRA MEST använd är dock ka-poffmetoden inom utbildning och forskning. Ja, egentligen var det här den först utarbetades, när studentexamen avskaf-fades i slutet av 1960-talet. Den tidens

ka-poffpion-IJ

l

Svensk Tidskrift l2oo2, nr 3-41

järer hade insett att en formell prövning av

studen-ternas kunskaper var ett onödigt hinder för en dra-matisk höjning av utbildningsnivån i landet. Utan den besvärliga examinationen blev det fritt fram att göra studenter av hela årskullar på en gång. Ordet utbild -ning framstod, bör man notera, som avgörande i

sam-manhanget. Ka-poffmetoden har begränsningar, även

den. Och en av de saker den inte kan ftxa är bildning.

Utbildning går däremot fint. Det allt mer momu-mentala studentfirandet är faktiskt ett ständigt väx-ande monument över ka-poff. Utanverket står, som vi alla kunnat notera vid senaste terminsslut, i omvänt

proportionellt förhållande till innehållet, helt enligt

ka-pofflärans grundsatser.

A

NVÄ DNINGEN AV KA-POFF på utbildningsområ

-det har dock stegrats till helt nya nivåer under de

senaste åren. Fler professorer? Enkelt, bara att ge

uni-versitetslektorerna en ny titel- högre lön eller tid för forskning behövs inte, för vem tackar nej till att få

kalla sig professor? Fler universitet? Lika enkelt, man döper om några högskolor, utan att fästa avseende vid dvärgalåten från olika så kallade sakkunniga. Eller en massa grundskoleelever som blir så eftertryckligt

underkända att de inte alls är behöriga till gymnasi-et? Minister Ostros ger bara begreppet behörig ett

nytt innehåll, så att det i fortsättningen inkluderar

även obehöriga.

Det enda jag inte förstår är varför regeringen inte

använderka-poff ännu mer. Genom att lägga till några nollor på alla sedlar kan man göra samtliga svenskar

till miljonärer, medan vår allmäna statushunger kan tillgodoses med ett stort nyadlingsprogram. Ett folk enbart bestående av professorer, miljonärer och her-tigar-vore inte det ett mål värdigt den mest

kompe-tenta regeringen någonsin?

Klas Östman

(klas.ostman@svensktidskrift.se) är redak-tör för Svensk Tidskrift.

References

Related documents

Kanske kan någon annan regissör göra om projektet om några år och visa det från en annan mer pedagogisk synvinkel, där alla lärarna får ungefär lika

Till exempel då vid blöjbyten då pratar ju vi väldigt mycket om, då kan man prata kroppsdelar och man kan ju liksom… eeh… som vi har ju hängt upp olika saker när dom ligger

(2002a) studie visade att barnen genom att ställa frågor till personal och sina föräldrar skaffade sig information angående sjukhusrutiner och om vad som planerades angående

Jag vill ha det här betyget, alla vill ha ett bra betyget men det handlar om viljan att göra detta jag ser min framtid såhär och såhär jag vill bli detta, vad skall jag

När studenterna hamnar i periferin kommer de slutligen att hoppa av sina studier eller bli ännu mer marginaliserade som till slut leder till att högskolan ber dem

Whereas the focus was on the individual stories in the previous interviews, these two were concerned with how the overall institution and production team relates to ethics

Vid femårsundersökningen sågs det att barn med karies (manifest och initial) hade mer frekvent intag av kariogen kost jämfört med kariesfria barn, dock inga signifikanta

Aspegren och Dahlström har använt olika experiment i sitt arbete “En jämförelse av maskininlärningsalgoritmer för upp- skattning av cykelflöden baserat på cykelbarometer-