D IS S E R T A T IO H IS T O R IC A D E
M E R I T I S
JAC OB I ULPHONIS,
A R C H IE P IS C O P I U P S A L IE N S IS ,
Q U A M ,
CONS, A M P L , O R D. PHIL. UPS,
P R A E S I D E
M a c . ERICO AI. FANT,
H I S T O R . P R O F . R E G . & O R D .
S. R. S. M.
P R O L A U R E A
:PUBLICE V E N T I L A N D A M SISTIT
C A R O L U S L I N D E S T R Ö M *
S T I P E N D . R E G I U S , C A L M A R I E N S I S . ]
IN AU D IT. GUST. MAJ. D. l g DEC. 17 8 4. HORIS A. M. SOLITIS.
U P S A L I Æ ,
T ypis JOH. E DM AN Direét. & Reg. A c a d , Typogr.
IN
SACRAM R EG IA M M A JE S TA TE M M A G N Æ FID EI V I R O , R E G IÆ A U L Æ M A R E S C H A L L O ,
L E G IO N IS C R O N O B ER G EN SIS P R Æ F E C T O , R EG II O R D IN IS EN SIFEROR. E Q V IT I A U R A T O ,
P E R IL L U S T R I G E N E R O SISSIM O Q V E D O M I N O
AC LIBERO BARONI
CAROLO AXELIO STRQMFELT»
M Æ C E N A T I M AX IM O
D. D . D.
PERILLUSTRIS G ENEROSISSIM IQVE N O M IN IS
Cultor Devotifllmus
C A R O L U S L I N D E S T R Ô M
S :æ R :æ M : t i s
M A G N Æ F I D E I V I R O ,
DIOECESEOS W E X I0N E N S1S E P IS C O P O EMINENTISSIMO, SE N A T U S ECCLESIASTICI P R Æ S I D I GRAVISSIMO, GYMNASII SCHOLARUMQVE E P H O R O ADCURATISSIM Or
E Q V IT I D E STELLA POLARI SPLENDIDISSIMO,
R E V E R E N D I S S I M O P A T R I a c D O M I N O ,
D O M I N O
OLA VO OSANDER,
M Æ C E N A T I S U M M A A N IM I V E N E R A T IO N E S U S P IC IE N D O , C O L E N D O ;
NEC NON
VIRIS
SUMME ADMODUMq v e REVERENDIS, CELEBERRIMIS
e t PRÆ CLARISSIMIS,
D : n i s DOCTORIBUS e t MAGISTRIS,
ARCHI - PRÆPOSITO e t GYMN. W EX . LECTORIBUS,
S A C R I S Y N E D R I I
- A D S E S S O R I B U S ,
P A T R O N IS e t E V E R G E T IS O P T IM I S ,
S A C R U M .
S:ræ R:æ M:tis Spe&atæ Fidei V iro ,
Regii Collegii Metallici AdfefTori, AmplilTîmo Nobilitfïmoque D :n o M A G N O A L G U L IN ,
Patrui loco Æflimando;
Viris
Admodum Reverendis & Præclarifïïmis, D :n o Mag. D A V ID I S T Â H L ,
Ecclefiarum, quæ Deo in Wernamo, Woxtorp & Tånno colliguntur, Paftori Vigilantifiimo,
Earumque & Traftus ôfsboënfis Præpofito Adcuratifllmo ,
D:no Mag. J O H A N N I D R Y S éN ,
Cœtus Divini in Algutsbo Paftori & Præpofito Dignifiimo ,
D :n o Mag. OLAVO FLODERO,
Reftori Scholæ Trivialis Wexionenfis longe Meritiffimo,
D:no Mag. JOHANNI ALGULIN,
Paftori Xenodochii Wexionenfis Laudatiflimo,
Patrui loco Honorando,
Fautoribus maximo honoris cultu ad cineres profequendis, Ç \pufculum hocce, in te/Jeram animi venerabundi & bene
ficiorum per plures retro annos collatorum memoris, in- que Jpem futurae commendationis ac favoris, cum calidi(Ji- nia omnimodœ [alutis adprecatione, conjecratum voluit , debuit
N O M I N U M V E STRO RUM
Cultor Obfervantiftimus
C A R O L U S L I N D E S T R Ô M .
DE MERITIS JACOBI ULPHONIS,
a r c h i e p i s c o p i u p s a l i e n s i s.
§- I.
Duo funt, in quæ frequenter im pegere finguli, qui Suecanas res pofteritati tradendas in fe fufcepe- rint. A lte ru m , antiquioribus gentis noftræ Hiftori- cis c o m m u n e, in eo confiftit, q u o d nimia cum vici
nis populis aemulandi cupidine d u & i, aetatem hujus regni ultra om nem probabilitatem extendere fuarum partium duxerint. Pofl editum fcilicet a Danis Sa
xon em G ra m m a tic u m , gentis hujus originem ab ulti
ma vetuftate d u ce n te m , Suecano nomini maculam adfpergi exiftimavit Johannes M a g n u s, nifi in M a - gogi usque Japheti filii tem p o ra , natales ejus inve- ftigando, adfcenderet. H uic in Petro Parvo Rofi fo n tano , E quite Dano & Profefiore Hafnienfi, adverfa- rius contigit, cui non minori arg u m en to ru m conqui- fitione, quam orationis vehementia fefe oppofuit Suc
cus Johannes M ei fe m u s , commilitonem na&us e fuis ftrenuiflimiim J oh an nem T h o m a A g riv ille n fim Bu- rceum. H u n c refellere adgrelTus eft Job. W orrm us, in O lao W erelio atque 01. Rudbeckio Sen. Suecis vehe- mentiffimos contra excitans caufîæ Suecicæ defenfo- res. Dici non p o teft, q uot in Hiftoriam intrufi er
ro res, q uot fuppofita & fabricata ab utraque parte m o n u m e n ta , quot fabularum moles veritati impofita ,
A ex
ex perverfo hoc zelo & in fallaciis aemulandi ffudio.
Felici vero aufpicio hoc d udum evanuit; verum haut dicam, anne remaneat alterum , recentioribus etiam non in freq u ens, quo omnia medii aevi infortunia il- lo ru m q u e culpam in Clerum Romano - Catholicum conjiciunt. A mendis quippe & humanis inventis p u rgata fan&iffima Religione; deprehenlum eff, ejus adm iniftrorum longe alia atquc manfuetiora officia effe, quam politicis faflionibus atque Reipublicae ne
gotiis fe im m ifcendo, tumultus & turb as, quas haec excitare folent, ingredi. H inc cum Epifcopos alios- q u e Ecclehæ Antiffites, non tantum magnam Sena
tus regni portionem; fed & ejusdem moderatores haud raro fidat media H iftoria, ex eo etjam addufti funt fummi Hiftoricorum noftratium , ut omnium m alorum auftores eosdem ubique facerent. M ulta tam en f u n t , quibus mitius de fe judicium mereri vi
de an tu r venerandi patres. C ogitandum prim o eff, non illos fuifle ex inficeta plebe atque communi luto fiffos homines; fed natalium fplendore atque majo
r u m vetufla gloria Laicum quemvis Magnatem aemu
lantes. Joannes Benedicti O x e ti/h e n ia , K ettilus Ca- roli IVaJe, M atthias Gregorn L ilie , ceteri cum Bon- d iis, S tu riis , aliis de antiquitate generis certabant, neque forte minus fibi competere jus de publico ffa- tu en d i, quam h is , exiftimabant. Acceffit, quod cum nem inem fere Laicum ex nobilium ordine citare pos- fum us, qui aliqua in litteris progreffione ceteris fe
Eræffantiorem reddidiffet, m ultos, im m o plurimos abem us ejusdem dignitatis C lericos, qui pro tem
po*
p o rn m ratione ingenii eruditione politi laudem m e r u ere. N icolaum Herrn a n ili lo q u o r, Lincopenfem E p i fcopum a)\ ejus Succeffores tie n n c u m T id em a n n i b)\ B tm m in g u m Gadd c } & Jobannem Brafk d)\ Ragval- duvi bige m u n d i, A rch i-D iaco n u m Upfalienfem e) ; lfraëletn E rla ndi, Epifcopum Arofienfem f ) \ N ico la u m R a g v a ld i, Upfalienfem A rchi-Epifcopum g ) Eri- cum O lai, Diaconum & Profefîorem Upfalienfem h )• Conradum Rogge, Epifcopum Stregnefenfem / )• A n d re- am A n drew A n d , Upfalienfem A rchipræpofitum k ) ; reliquos. H o s, cum ftudiis operam dederint tem p o re , q u o reliquam nobilitatem vix nomina fignare
A 2 pot-
tf) f 1391. Scripfit. I. Gregorii Sedolåror. 2. Cur Deus U3 homo. 3. Explicationem Ju ris Canonici diSlam Hvite- hok. 4. H erfionem Suet, v ita Ansgarii. 5. Hymnos Latinos.
£) f 1 500. ScrJpfit 4 P[almos Suecicos. Computiwi ec- cleßaßicum.
c) f 1520. Pontif. A l e x a n d r i VI Mathematicus feri- pfit i. Librum de Paß ore. 2. Orationem contra Danos.
d) Primus in patria inffituit officinas chartarias &
ch akographicas, ollas falinarias & navigationem inter La
cum Wenern Oceanumque Septemtrionalem.
e) L&tine vertit 1487 Sueciæ Leges Provinciales, ed. a Me [Jen io 1614.
/ ) Scriplit circa 1330 Hi tam î f miracula S. Erici.
g ) Oratio ejus in Concilio Ba/ilienli 1434 habita.
h) Au&or Hifloria Suecorum Got horum que.
i ) Oratio pro impetrandis Dottorutus inßgniis Pe
ru fi i hab. 1460.
k) Donavit ædem in vico ferpentum Parifiis pauperi
bus de Uplandia ftudentibus ibidem , ut & infuiam Up*
faiicCj in qua prima Schola fundabatur an. 1316.
potuifîe conflat; nec mirum eft, fe meliori modo R em publicam adminiftrare ipfos cogitafîe. Multa quo
q ue funt alia, quæ afflidæ Reipublicæ Ecclefia tum tem
poris attulit, commoda. Rudi quippe ævo, quo inter Laicos nulla hum anitas, nulla fecuritas ; fed omnia rapinis & violentiae erant fubjeda; quo verbi gratia Senatorem regni Carolum Nicolai Ferla regni Dapi- fer Boetius1 Joannis propria manu trucidaret; Engel- brecbtum vita privaret M agnus Benedifti &c. oppres
se innocentiae afylum & refugium obtulere templa &
m o n afte ria, & fanditas Ecclefiæ , non fine interdidi p oena violanda, aliquam, lilentibus legibus, vi obicem pofuit. Qui Ecclefiis & Clericis fuberant, ruricolae m ulto lenius tradabantur atque tranquillius fua exfe- q u e b a n tu r m unera, quam qui Laicis & juri illorum aulico fu b je d i, haud lecus ac fervi putabantur. Ad- feribenda etiam almae nutrici ecclefiæ plurium vitam toTerandi adminiculorum incrementa, horticulturae vi
delicet, rei apiariæ &c. quae hoc aevo forte majora fuere«, q u am noftro. Otia Monachorum illi occafio- nem dedere, huic templorum & rei facræ, quae lu
m inibus cereis tum maxime indigebat, neceffitates.
Wadftenis adhuc inter incolas remanet infignis texta denticulata conficiendi dexteritas, atque Nådendalii tibialia contexendi fingularis induftria ; utraque mo- nafteriis Brigittinis, his in locis olim florefeentibus, adferibenda.
§- II.
H is vero in praeviam confiderationem .admiffis,
&
fî vitam nonnullorum præfulum Romano - Catholico
r u m in Suecia exam inem us, mitius forte de illis fe
rendum judicium, convincimur, quam quidem latum eft ha&entis. In primis Jacobum U lp h o n is, Upfali- enfem A rchiepifcopum , dignum judicavim us, cujus hac ratione aliquales fufciperemus vindicias, atque clariori in luce collocaremus merita. N atu s ille erat de vetufta eadem que nobili familia , cujus indgnia f la v u m a q u ila pedum cum p lu m is albidis in campo caruleo g effit, inde etjam Oruefot cognomen ade
ptus. In juventute litterarum (ludiis operam addicens iYlagiflerii q u o q u e grad u m fufeepit R o m æ , ibidem- q ue ceu Canonicus Upfalienfîs atque Archidiaconus Wexionenfis verfabatur, c u m , m o rtu o Archiepifcopo Joanne Benedicti O xen fliern a , Upfalienfîs infula va
caret an. 1469. E legerant quidem Capitulares in ejus locum Thar donem Decanum Lincopenfem ; fed com mendatione regni M oderatoris Stenonis S tu re .Senio
ris fu (fultus Ja co b u s, plurim a in Collegio Cardinali
um vota confecutus efl 8z diplomate Pontificis P A U L I II:di conflitutus A rch i-E p ifco p us. Romæ deni
qu e ab Archiepifcopo Sim one Anribarenfi confecra- tus Upfaliam advenit d. 7 0£t. 1470. Summis dein donationibus & reditibus vere Regiis ditatus, utpo- te qui territorium N o rd m a rk in Wermelandia an.
1 4 7 1, qu artam montis argentei in F ilm partem, ho
die Dannemora G ritfva 1481; B otbniam Occidenta
lem cum om nibus ejus paroeciis 1482; territorium Oland in Uplandia 1483 atque territorium Ståke &
U rbem UpJalienfe m cum om nibus reditibus 1497-*
A 3 O rd i-
O rdinum atque M oderatorum regni conceffione, fue- ric na&us. Hinc magnus etjam ejus in R em publi- cam influxus varias Stenont S ture moleftias creavit.
O pibus vero fatis onuftus pariter & annis, m u n ere Archiepifcopali fponte fe abdicavit an. 1514 & inter monachos Carthufianos Gripsholmiæ reliquam trans
egit v itam , quam finiit an. 1522. Sepultus eft, c u ra Archiepifcopi Jobannis M agni, an. 1526 in tem plo Cathedrali Upfalienfi /).
$. IU-
Laudabilem fuæ ecclefîæ confiât geffilîe curam,
& u t tum erant te m p o ra , ejus flori & incremento confuluifle. Ejus fuafu & commendatione Sanfla Catharina Divæ B r ig itte filia San&orum Sueciæ auxit n u m e ru m & confenfu S1X T I IV. Pontificis Romani an. 1482 eft confecrata. Pleraque fuæ Dicecefeos templa reficienda atque pi&uris ornanda cu rav it, in q u ibus ideo ejus infîgnia frequentilîime cônfpiciuntur.
In ufum cultus facri Stockholmiæ edidit an. 1496 B revia riu m Upfalienfe in 8:0 m ) atque Bafileæ an.
1513 MiJJale Upfalenfe in fol. n ) nec non P j alteri- urn D avidis bene correctum cum antiphonis & hy
m n is, Upfal. 1510. 4 :0 .0 ). An. I 5 I 2 in controver- fiam incidit T h e o lo g ic a m , fu p e r Jytiodalibus ante an
n u m l ) Rbyzelii Epifc. SuioG. p. 50.
ni) v. Stiernm. Tai. p. 117.
1» c. p. 6i.
0) 1. c. p. i i8. In medio libri figura confpicitur Serva
toris ultimum pera&uri judicium, his verfibus adpofiti«
m in t confettis z f com pofitis, fn p e r fe flis m o b ilib u s, q u a tu n c fu tu r a e r a n t, cum Doct. Nicolao Decano Stregnefenfi p ) , Sacræ Theologiae Profefîore, q u a m r e p lic a n d o , iinmo & deinceps triplicando egerant.
H u ic componendae fe interpofuere D octor Petrus Gal le, C antor ecclefiæ Upfalenfis atque Ericiis, ejusdem eccleliae Scholafticus, litteris ad Do£t. N icolaum da
tis UpL d itio anno d. 6 Sept. q \ Jacobo q u o q u e noftro dicatus efl: Job. G erjon de tentationibus D ia
boli,
Judicabit judices judex generalis, Ibi nihil proderit dignitas Papulis:
Sive f t episcopus, f v e Cardinalis 3 Reus condemnabitur, non curatur qualis.
Exemplum libri fupereft in Bibliotheca Uplalienfi , quin
& in ecclefia Fårila Helfingiæ. Nuperrime Bibliothecae Gymnafii Ltncopenfis ceflifle volumen juiis Canonici Ja cobo n o d ro oiim proprium , ex Novellis Litterariis AllefC Gjhrxvell e d o c e m u r , in quibus etju n nodi i Biograpbia adfignato præmio elaboranda proponitur,
p ) Ejus funt Errores Magidri olim dich Martini Lu- t ber i cum vecenfiombus Decani Strengnefenßs^ ed. i>23, ubi vocatur Nicolaus 0(iro Goth, Ma g ni Birgeri Confelîoris Gener. Ord. C irm el. Ôrebroénf. litte ræ ad ilium *521, de fratribus 01. och Laur. Petri qu a entes, lrgi poilu t in Halim. L e tV. p. 21. Renovatio flatuti juper divifione inter Curatos decedentes if f r unique Succe ff ores, publicata in Syno- dali Se (pone anno Salutis 1 j 10, X Julii-, anno \ L l /hebie- pifcopatus Jacobi Clphonis, edita elt inte Statuta Provinci
alia Upjahenfts provinciae, imp. Uqlaha* 1525 & re u d a ap, NetteP’ladt Sch ved Bibi. Sdick U. p 119.
q) Legi p (Tunt ao. Spegel, (kiifteiiga Btvis til Bir fkops Krön. p. 74 (q.
buli, in linguam Suecanam tradu&us ab Erico N ico lai Canonico Upfalenfi, Stockh. 1495 per Job. F abri 4:0 \ quin & ejus juffu ab eodem Suetice reddita A r s m onendi Job. Gerftm t Upf. ap. Paulum G rijs 1514. 8:0 r).
§. IV.
N e q u e minori (ludio reliquas difeiplinas a m plexus eît. Academia Upfalienfis fuos illi refert na
tales. An. 1 476, una cum regni Moderatore S T E - N O N E S T E R E , effecit, ut Bulla Pontificis S IX T I IV. eadem jura atque privilegia concederentur ffudio generali in Theologia nec non in Canonico & Civili ju
ribus atque etjam Medicina, Philofophia& quibuscum- q ue aliis F acultatibus, Upfaliæ infiituendo, ac Impe
rato r T H E O D O S IU S II:dus olim Bononienfi in Ita
lia concefferat; ipfeque ejus conftitutus primus Can
cellarius an. 1477 d. 4 0£L illam inauguravit. Mag.
P eirum Aflronomurn U ajjpodium , Monachum Wad- ftenenfem in Sphœra m ateriali ftudiofis juvenibus an.
1509 Upfaliæ lefliones habere permiffit, atque con
tra Ordinis fui querimonias ideo motas defendit s ).
P er eundem Da/ypodium an. 15O4, numerata CCL m arcarum pecunia, Horologium A ltronom icum con
ficiendum curavit, quod pone altare magnum in tem
plo Cathedraîi Upfaliæ collocatum non dies tantum horasque*, fed & lunæ periodos planetarumque cur- fus eo artificio monffrabat, ut turbatum poftea nemo
ante r) Alnand. Hilt. Art. 'Fypogr. in Suecia p. 22, 25.
f ) Knos, Hift. Acad. U pf p. 135.
ante Polhem im n reficere potis eilet t \ Krico Olai, Hiftoriæ Suionum G o th o ru m q u e au&ori, præmii &
falarii loco, ingentem annonæ vim ob hunc fuuin la
b o rem concefiit u). A b H em m ingo Gadd Orationem ejus contra Danos a tq u e , q u o d in illa citaverat, S a xo n is G ram m atici opus an. 1510. follicite perquifivit v)\
quin & de famofiifimo illo tonitru factitio W ibur- genfi relationem Epifcopi Aboënfis M anni N ico la i Stiern ko rs fili faftam an. 1496 fuperftitem habem us x ).
Quæ omnia indicant non otiofum fpe& atorem ; fed curiofum & accuratum ev entuum indagatorem Jaco- bum no ftru m fuiffe.
§. V.
T r i a vero {untpotiflîm um ,quæ eidem ab Hiftoricis objici meminerim. P rim u m , quod multas S T E N O N I S T U R E facefiendo moleftias aditum R. J O H A N N I Il:do in re g n u m paravit. A lte ru m , quod G u fia vu m Trolle in fuum locum abiens commendavit, & deni
q u e tertium , quod, p er legatum fuum de demolitio
ne Stakenfts arcis coram R. C H R I S T I E R N O II.
c o n q u eren d o , lanienam Stockholmienfem properavit.
A d p rim u m q u o d attinet, differtationi adjeftum &
n o n d u m antea editum ex Mfcr. Bibliothecas Açade-
ß micæ
t ) Alter Dafypodius, Conradus fcilicet, H orolog'i A- ftronom . in templo Cachedr. Argentor. an. 1570 exditit AuAor.
u ) v. Stternm. Ta!, p. 94.
v ) Cfr. Kpiftolas ejus & Oaddii amoebæas ap. Job.
Magn. Hid. SvioG. Fd. 1617. 8:0, p. 87°- x ) v. Stierum, T a l , p. 68.
micæ examinare forfan juvabit documentum. De- fum tum hoc eft ex codice perantiquo, in quo
& exftat commercium epiftolare inter S T E N O N E M S T U R E & Jacobum Ulphonis. Teftatur vero, fi vel maxime regni Moderatori adverfus fuifiet, illum fuis verbis & a&ionibus inducere fcivifle colo
rem , qui facile cuivis perlvaderet, non fine caufia le hunc animum concepifie. Guflavo Troile, confentiente
& commendante S T E N O N E ju n io re, ftipulata fibi certa ex reditibus fedis Archiepifcopalis portione, pro qua quotannis reddenda p ater, A rvid u s Troile fidem fuam interpofuit, infulam per manus quafi tradidit;
q uo nefcimus, anne fuæ potius profpexerit fuftenta- tioni, ingravelcente ætate, quam patriæ, quæ fubfe- q u e r e tu r, intenderit mileriem. Ultim um maximo forte ei vitio verti potuerit, fi lenio jam confe&o viro haec querela tribuenda fit, & numne ejus fub nomine illam egerint alii, conftaret. Durior certe vi
d etur R. G U S T A V I I:mi de mortui Jacobi exuviis fumta vindi&a, utpote quas per quadriennium terræ mandari non permitit, telle MeJJemo y).
y) Scondia illuftrata, Tom. V. p. 6.
Her?
H err S T E N S T U R E S T al til A rchie Bi/kopen uppä Upfala Capite I tit i C apitularium oc b nägre a f
11. Räds närvaro A:o 14$?.
0
y ^ v efter Guds Vård To y sdu gen näß efter Dip ingen var Hög hor en Herre ocb Furße Herr Sten Sture Sverges Föreftåndare uti Upfala Capitel, i vårdigafle Faders och Herres Archie Bifknp Jacobs ocb Knut Efkilsfons och vägre andre a f K. Räds när varo och fpotde Dom.
F rob fl en til ocb Capitlet, om han eller hans Fogde, eller någon bans tjänare i den tid ban Sv. Rikes Fbreflåndare varit j the Helga Kyrko, lier kerna eller deras hjonom emot eller t i l oråtta varit bade i n äg or ban da måtto , om få vore och funnos, at han eller de honom tilhörde fä gort hade vil
le han vara den , fom der fkulle i allehanda mätto lågga bot uppå, ocb efter Dom Pr ob (len ocb Capitlet icke alstinges flra x t
J varade dert il; då [varade vårdigfle Fader ocb Herre Archie B i- fkop Jacob dertil och fade: F i bafve icke annars fbm um - m it eller [port ån J bafve varit den helga Kyrko , Cl er i kom ocb deras hjonom god, viljog och behagelig til godo til lag och til rått ; dock altfbrty Hanimarfta undantagit ocb den vått Upfala Domkyrka menar fig hafva til Hamviarfta kfc.
Ther [varade Herr Sten flra x t fä till och [ade : Den fom efter Sverges lag mera rått hafver til Hammarfta ban be holle det : mig hoppas at J unnen mig blifva vid Sv. Lag
bok. Der efter [por de äter Herr Sten Capitlet til jom fö rr , då fvarade Dom Probflen ocb fade ; mot then Helga Kyrko, eller ofs, eller de ofs tilbbra, fä mycket fom jag a f vet haf
ver J varit fom en god Herre och milder Förefländare at vi k år liga tackom Er och bedje at J få dån ofs fore b år ef
ter [om J hårt ils gort hafver. Der uppå begåvade Herr Sten bref med Capitlet s in [eg le ocb bref a f Archie B i fkop J a cob vied hans infegle, cch häda vart honom lofvat.
B 2 Ther-
7her ejt er talade v år di ga Fader och Herre Archie Bifkop Jacob til Herr Sten , och fade, K. Herr Sten> efter nu gå många
handa rygte i landet ofs emellan, och ibland annor år ende få ges och lågges ofs til at vi bafve mer fkuld, mer vilja och mer gort dert il at Konung Hans a f Dannemark fkuUe varda Konung i Sver- ge ån J eller någon annan a f R. Råd ; ty bed je vi Eder kår- lig a , at J vilje i denna vårdiga Capituli och goda Månds nårvato Jaga, huru vi bafvom ojs i de famnia årende haft.
D å fvarade Herr Sten och fade til Archie Bifkop Jacob få : Mot mig eller Sv. R ike, eller R. Råd, bafve J icke an
nars varit j med ordom, rådom och gårningom , ån, [om en trofafl och vårdoger Herre och Fader. Deruppå begårade Archie Bifkop Jacob a f Herr Sten hans bref och hans in
feg le , det vart honom ock lofvat.
Tbercfter fade Herr Sten till värdigafle Fader ocb Archie Bifkop Jacob och fade : kåre Herre, fom J veten i den Herredag, fom i Telje (lod , he går a de ja g o f Eder och all Sv. Rikes R å d, varda a (lod a f Sver ges Riks För eß ända- redöme och den flora omforg och fiåpan jag haft jör Sv.
båfta i långan tid , måtte komma til ro ocb hvHa , ocb nu bål(l i min ålderdom och at en annan vor de kefler til HSf«
vids man ocb R. FbrcRåndare then Riket vore nyttig c. Men efter mycket tal ocb mån g råd begårade J , och all Sv, Ri
kes R å d , at ja g fkulle bl i f va Sv. Rikes ForeRåndare f:dan fom fb rr ocb veta ocb fkaffa Sver ges baßa med ordom rådom och gårningene efter min förmåga. Då J alle jå det a f mig begår aden, då anammade jag det til mig igån i få d ti
na m åtto, at J ocb all Rikets Råd (kulle vara mig behjelpe- lige med råd och magt e hvart det gör es behof til Rik fens bå- fta : det vart mig ock lofvat ocb tilfagt, men den tid , det var alt mig fa öfver löpet. i. Vart mig betagit at jag intet fkulle bafva magt någon taga Slott i f rå eller Slott slofven \
2. V a rt mig ock betagit at fåtta dom eller rått , fårdeles i fomlige Månds dr end er ocb faker. 3. Gordes ock emellan de i R. Råd dre et Broderfkap, at hvad den e m ginge uppå
det fkiiUe ock den andre galla uppå. Denne förening, Jom mig tycker > ar mig til förfång och til binder, ty ja g år icke i [å fu ll vingt join R. Förcflåndnre borde och vara [kulle, 7ber fvarade Archie Bifkop Jacob til och fade til det för fl a : Kåre Herr Sten, J vete vål at i den recejs jom i Calmar var gord, ibland andra Artiklar var der en punckt , at den, jom Sv. Konung [kulle varda, [kulle lofva och holla ingen blott eller Slottslofven taga ifrån någon, for någon Jak , med mindre ån de a f R. R åd, [om i det Bi/kops- dôme åre hem•
ma , jom Slottet ligger uti , [kulle få dan a jak ran ja ka och rått finna , jom de ville fô r alt R. Råd tilfiå ocb bekånde var
da : K. Herr Sten , ef t er det at J åre Sv. Föred åndare, ocb dån i Kongs fia à , ty vart ock Ja mm a A rtiklar vidare Eder förelagt intet til något förfång eller hinder , utan uppå det at ingen a f R. Råd Jhille varda forderfvad, jom det hånde uti Komm g Cbriflopbers tid når han ville någon förderfva, få fick han honom ett Slott en , t v å , eller tre månader , derefi ter g a f han [amma Slott enom androm Jom var hans jrånde eller gode vån jom fö rr hade Slottet fånget och b an dt dem få til hopa ti l kifs om jå dan e Slott at hvar fkiiUe förderfva
annan,
F il det andva fvarade Archie Bifkop en och f å t i l : Kå
ra Herr Sten det J jagen at Eder vart förtaget at [åtta dom eller rått &c. Kår a Herr Sten R. Råds mening var icke annars, ån når fam hånde, at någon jak vart rörd el
ler fa tt mot någon af R. R åd , då (kulle Jåaana Jak icke an- norfiåds förhöras och ravjakas eller dömas, ån för R. Råd, Eder icke til hinder eller dermed rått eller Dom at betaga, utan uppå det at jådane jak måtte dejs klar ligare finnas til råttu.
T il det tredje fvarade Archie Bifkopen och jade jå : K, H err S te n , det at R. Råd gort det förbund fig emellan âet kom i få d ana måtto : R. Råd befinn ade ocb begrundade y at mången vore, fom beddes til R iket, Bömifke honunge jo n , item Kong Hans a f Dünnem ar k , item Hans Broder, ocb ty
B 3 a t
at nlle the, icke kunde varda Konung, derfhre hajva R, Råd fô r mànge f r ngt a oek rådas och tilkom nppå den tid et rygte fom j j ock fje/fve der af faden, förr ån man viftte et ord a f, /kulle man förmoda Hg 20 eller 30 tufen bönder til att k aß a opp en E n relbveckt Riket öfver halfen , och de r f öre ty at R. Råd för fådana fukcr 1 frugtan var, gorde de lig förbund Jjelfve emellan dock Ja, at det ingalunda ßulle vara Eder emot, och uppå det at fådan hund fkulle vara faß gaf R. Rad bref och infegle deruppa , och då jl börden det at förbundet fkulle intet vara Eder emot utan m ed, då famtyck*
te J d et, ocb gingen in i fa mm a förbund med R, Råd, ocb gof- ven der Edert egit bref uppå med Edert infegle.
Men den tid Archie Bifkopen fade, at Herr Sten hade fa g t a f 20 eller 50 tufende bönder Jöm fkulle komma och ha
f t a up en Engefbreckt få fvarade Herr Sten och fade dere mot ocb fade at han icke fagt mer ån 7 eller åtta tujende Bönder.
Item den tid af Archie Bifkopen fade at Herr Sten fim tyckte i det famma förbundet, ocb gick i famrnaförbund ined R. Råd, ocb g a f der ftt bref ocb infegle på: Då fade H err Sten emot ocb fade at han gaf aldrig hvarken bref eller infegle uppå.
Sedan fade vårdigafte Fader och Herre Bifkop Jacob til Herr Sten : K. Herr Sten, åndock at nu löpa mångahanda rygte kring landet om m ig, och får de les at mig jåges til at ja g Ikall mer fkuld bafva ocb mer gort dertilat K. Hans [kal varda Konung öfver Sverge mer jag ån J eller någon annan a f R. Råd : Dock alt förty låter jag til den alsmågtiga Gud huru der om år, och dertil få vete J vål ocb alt R. Råd at det icke få år, ty at Jöm jj v ål vet en i den Herredag , fom i Calmar ftådt var jag icke, men jl och andre af R.
Råd voro der ; Dock år det fan t, at jag gaf min röß der
t i l , at det jj ocb andre af R. Råd uppå den Herredag gar
den, ville ja g bafva för fu lt ocb g ilt, derfhre efter at ban få å r , ocb jag Jjelf der icke var, bör mig icke tncr fkuld
ocb rygte om K. Hans an Eder ocb de andre a f R. Pad r Jom den recefs utg afve, begreppe ocb infeglede, fom i Cal
mar gafs ut ocb f å och bollas /kulle emellan Svevge, Danne- mark ocb Nervige. Item i det mote fom ßod i Nya Lödbfe var ock icke j a g , men det år fa n t, at Bijkop Brynolpb ocb andre R. R åd, Jotn i det mbtct voro, bade allas vårt viagt- h re f, fom icke d, r voro , ined våre infegle 3 ocb för det magt- bref ßod Jå val Edert infegle fom m i t , cllev andra gode Herrars a f R. Råd , ty boj pas mig at jag I n f ver ickc mera gort i det famina möte ån J kåre Herr Sten, eller någon annan a f A\ Råd.
Item K. Herr Sten i den Herredag fednnß ßod i Stock
holm den tid vi komme ibland annan årende til at tala ocb öfver våga, bv ar Jom Konung fl ulle vara öfver Sv er ge, fpor- de j l mig til hvem ja g ville bafva til Konung. Dertil fva- rade ja g Eder ocb androm a f R. Råd Jå : K. Herr S te n , den fom Konung varder ofver Svcrge bail varder icke min Domare eller min R att are eller öfver de (fe andra vår di ge F åder, men bail varder Eder Domare ocb Eder Råttare.
Ocb dertil ver de han annor ledes ån god ocb komme förden- fkull övlig i R iket, då år J den famma kindbenet jåtten e- m o t, derfor e bör Eder förße roßen g i f va dertil. Den fom år Eder god for Konung ban år mig god jö r Konung. E fter mångahanda tal K. Herr Sten, då vore J den förße fom Jina röft g a f dertil ocb fade få : J a g hafver med Guds bjelp in til denna dag fö rt i min fköld tre Siöb/ad år lige och jom cn Cbrißen Riddare , ja g bajver ock få tånkt föra til dbde dagar: der före vt II jag bolla m itt tnjegle fom ja g fatte ftp' den recefs , Jom i Calmar gor des och ut gafs. K. Herr Steny då J för f l bade g ifv it Edra rhß dertil ocb fedan de(s likes de andre gode Herrar a f R. Råd: a f alt detta K Herr Sten år det vål vitter tigit både Eder ocb ella R. R åd, at ja g icke hafver mer fkuld ån J eller någon annan af R. Rådy om någon Konung intage, Konung Hans eller någon annan- Då Archie Bifkopen bade det alt f a g t , då fpcrde ban Herr
Sten
Sten ti! och jade : K. Herr Sten, dr det iche font jag fan t bafver ? Dd Jvarade Herr Sten och fade : Käre Fårdigafle Fader ocb H erre, det J bafve ja g t, det dr alt fa n t, ont Konung Hans eller någon annan intaga för Konung bafver J tcke mer /kuld dn någon annan a f R. R åd, icke förty år Eder nåd det rygtet påkommit, fjag bafver ock for den [kull urfakat Eder i Enekhpings marknad ocb defslikes uppe i Da
lar ne. D ert il jvarade ock de , f m med Herr Sten hade va
rit i Dalarne ocb annor (lädes, ocb jade, at Herr Sten bade ur ja kat À r chie Bifkopen i det rygte om Konung Hans, icke allenaß i Dalarne, utan i hvar Sokn, der Herr Sten bade varit ocb dagtingat.
Sedan fade Herr Sten til värdiga Fader ocb Arcbie Bi*
fkop j/acob: K åra Herre det J fägen at jag var i den Her
redag jom i Calmar ft od ocb icke J , det år fa n t; Men om den recejs jom der begreps ocb utgafs fvarade ja g jå at
bon gordes utom min v ilja , ty jag fee k icke råda jö r dem fom uppå den Herredag voro ocb nödigt
Jatte ja g m itt infegle derföre.
