Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och stadsdelarna Biskopsgården, Frölunda, Tynnered och Örgryte i Göteborgs Stad samt Göteborgsregionens kommunalförbund.

(1)

(2)

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte ... 4

1.3 Genomförande ... 5

Deltagare i arbetet med nyckeltal: ... 5

2. Kommunbeskrivningar ... 6

2.1 Ale kommun ... 6

2.2 Alingsås kommun ... 7

2.3 Kungsbacka kommun ... 8

2.4 Lerums kommun ... 8

2.5 Lilla Edet... 9

2.6 Mölndal ... 9

2.7 Partille... 10

2.8 Stenungsund... 10

2.9 Biskopsgårdens SDF ... 11

2.10 Frölunda SDF ... 11

2.11 Tynnered SDF ... 12

2.12 Örgryte SDF ... 12

3. Resultat ... 13

3.1 Bakgrundsdata ... 13

3.1.1 Andel invånare 0–20 år av totalt antal invånare 3.1.2 Antal invånare med insats 3.1.3 Antal invånare som påbörjat vård utanför det egna hemmet under 2003

3.2 Nettokostnader barn och unga ... 14

3.2.1 Andel ungdomsverksamhet av total verksamhet kommunen/stadsdelen 3.2.2 Kostnad per invånare 3.2.3 Nettokostnad per invånare 0 – 20 år 3.2.4 Kostnad per insats 3.3.1 Personalkostnad 3.3.2 Personaltäthet 3.3.3 Personaltäthet och placering utanför det egna hemmet

3.4 Köpt vård ... 17

3.4.1 Andel köpt vård av nettokostnad 3.4.2 Olika typer av köpt vård

3.5 Placerade utanför egna hemmet... 18

3.5.1 Andel placerade 3.5.2 Andel köpt vård av total verksamhet 0 – 20 år 3.5.3 Fördelning av de placerade på institution eller familjehem 3.5.4 Fördelning av vårddygn 3.5.5 Antal vårddygn per placerad

3.6 Familjehem ... 20

3.6.1 Kostnad per placerad i familjehem 3.6.2 Kostnad per vårddygn i familjehem

3.7 Institution ... 21

3.7.1 Kostnad per placerad i institutionsvård 3.7.2 Kostnad per dygn i institutionsvård

Bilagor:

... 22

Organisationsbeskrivningar Tabeller

(3)

Sammanfattning

GR har, tillsammans med medlemskommunerna Ale,

Alingsås, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal,

Par-tille, Stenungsund samt Göteborgsstadsdelarna

Biskops-gården, Västra Frölunda, Tynnered och Örgryte, tagit fram

nyckeltal för Individ- och familjeomsorg, verksamheten

barn och unga 0–20 år, under verksamhetsåret 2003.

Rapporten redovisar och jämför sammanlagt 21 nyckeltal inom områdena institution, familjehem och öppenvård. Jämförelserna mellan kommunerna/stadsdelarna visar på stora variationer, när det gäller kostnader, omfattning och typ av insatser. Man kan anta att skillnaderna beror på struk-turella faktorer, politiska ambitioner, effektivitet/produk-tivitet eller en kombination av dessa. Med hjälp av nyckel-talen kan respektive kommun/stadsdel gå vidare och ana-lysera de egna resultaten.

Olikheterna mellan kommunerna/stadsdelarna väcker ett antal funderingar och frågeställningar.

Kranskommunerna har betydligt högre andel invånare 0-20 år än Göteborgs stadsdelar, förutom Tynnered. För Göteborgs Stad totalt gäller samma förhållande, andelen 0-20-åringar är 22 procent, medan andelen är 29 procent i de undersökta åtta kranskommunerna.

Det är svårt att se något entydigt samband mellan antal personer med insatser och kostnader för dessa.

Nettokostnaden per invånare för åldersgruppen skiljer drygt fem gånger mellan den billigaste och dyraste. Beror detta enbart på olika förutsättningar och strukturella skill-nader?

Andelen personalkostnad av den totala nettokostnaden varierar stort. Låg andel personalkostnad innebär att kom-munen/stadsdelen köper mycket vård. Det medför att man lägger mindre resurser till lösningar på hemmaplan. I den här undersökningen har personaltäthet jämförts med an-talet placerade personer i vård utanför det egna hemmet. Det visar sig att det finns ett samband i de flesta av de undersökta kommunerna/stadsdelarna. Lägre personaltät-het, det vill säga flera barn och unga per årsarbetare, ger ett

samband med flera barn och unga placerade i vård utanför det egna hemmet.

Kommunerna/stadsdelarna skiljer sig åt när det gäller hur mycket vård man köper och vad man köper. Vissa köper mycket institutionsvård och andra köper mycket familje-hem och/eller öppenvård. Det finns ett mycket tydligt sam-band att de kommuner/stadsdelar som köper mycket in-stitutionsvård, köper lite öppenvård och vice versa. Har kommunerna/stadsdelarna en medveten strategi för vilken typ av vård man köper?

Kommunerna/stadsdelarna varierar stort i vilken pla-ceringsform, institution eller familjehem, man köper för vård utanför det egna hemmet. Vad avgör vilken place-ringsform man använder?

Kostnaderna per placerad och vårddygnskostnad är betydligt högre för institutionsvård än familjehem och varierar stort mellan kommunerna/stadsdelarna. Har kom-munerna/stadsdelarna olika upphandlingsavtal som ger upphov till skillnaderna i vårddygnskostnad?

(4)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Socialcheferna i Göteborgsregionens medlemskommuner beslutade under våren 2003 att undersöka möjligheterna att utveckla nyckeltal för individ- och familjeomsorgens (IFO) verksamhet för barn och unga 0-20 år inom GR-området, för verksamhetsåret 2002.

En arbetsgrupp bildades med ekonomer och verksam-hetsföreträdare från de olika kommunerna och flera stads-delar i Göteborgs Stad tillsammans med GR.

GR: s erfarenheter från nyckeltalsarbete inom andra områden visar att det är en fördel om man kan inleda med ett fåtal deltagare och uppgifter i ett pilotprojekt. Det ger erfarenheter som är nödvändiga för att utveckla de nyck-eltal som man vill jämföra i större skala.

Kommunerna Ale och Kungsbacka samt Göteborgs stadsdelar Biskopsgården och Örgryte bildade tillsammans med GR en pilotgrupp för att utveckla former för nyckel-tal inom IFO-områdets verksamhet för barn och unga, 0 – 20 år. Resultatet presenterades i rapporten:

”NYCKEL-TAL IFO 2002 – Jämförelser mellan IFO i kommunerna/

stadsdelarna Ale, Biskopsgården, Kungsbacka och Örgryte, avse-ende insatser för barn och ungdom 0-20 år”.

För verksamhetsåret 2003 beslutade socialcheferna 2004 inom GR-området att vidareutveckla nyckeltal för flera kommuner/stadsdelar.

Utöver de kommuner, Ale och Kungsbacka samt Gö-teborgs stadsdelar, Biskopsgården och Örgryte som deltog i 2002 års utredning, deltar Alingsås, Lerums, Lilla Edets, Mölndals, Partille och Stenungsunds kommuner samt Gö-teborgs stadsdelar Frölunda och Tynnered i 2003 års nyck-eltalsarbete.

1.2 Syfte

Nyckeltalsarbetet syftar till att ta fram beskrivningar som möjliggör tillförlitliga och rättvisande jämförelser mellan kommunernas verksamheter för barn och unga 0-20 år inom individ- och familjeomsorg, men även i lika stor utsträckning öka förståelsen för den egna verksamheten. Ytterligare ett syfte är att ge upphov till frågor där för-hoppningsvis nya upptäckter och kunskaper bildas.

(5)

1.3 Genomförande

I allt nyckeltalsarbete uppstår svårigheten att säkerställa att alla mäter samma uppgifter, för att det ska vara möjligt att jämföra resultaten med varandra. Inom IFO-området är detta särskilt svårt, eftersom biståndsinsatser och så kallade ”hemmaplanslösningar” varierar mellan kommuner och organiseras i olika verksamheter. Det blir därför svårt att entydigt definiera vad som menas med sådana insatser.

En annan svårighet i jämförelsen mellan kommuner-na/stadsdelarna beror på olika strukturella, ekonomiska och politiska förutsättningar.

Arbetet med årets rapport har genomförts av en arbets-grupp bestående av representanter från de deltagande kom-munerna/stadsdelarna.

Pilotgruppen från 2002 års nyckeltalsarbete fick upp-draget att utforma förslag till relevanta nyckeltal och defi-nition av innehåll i insamlade uppgifter.

På grund av svårigheterna att definiera framförallt öp-penvård, enades arbetsgruppen om att mäta köpt vård, in-stitutions-, familjehems- och öppenvård, alla andra insat-ser definieras i undersökningen som hemmaplanslösning-ar eller egna öppenvårdsinsatser. Alla insatser som redovi-sas, ska ha ett biståndsbeslut enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller LVU (Lagen om vård av unga). I det sammanhanget har Kungsbacka kommun haft svårigheter, eftersom man genomför alla egna insatser, utan att fatta myndighetsbe-slut (se Kungsbackas verksamhetsbeskrivning). Man har

emellertid kunnat redovisa antalet personer i insatser och därför har Kungsbacka haft möjlighet att delta i alla redo-visade nyckeltal.

För kommunerna/stadsdelarna finns det stora olikhe-ter i vem som organiserar exempelvis skolvård och ung-domsmottagning. I alla kommuner/stadsdelar pågår olika former av samarbetsprojekt med till exempel BUP (Barn-och ungdomspsykiatrin), skolan eller annan samarbetspart-ner. För att undvika jämförelser mellan skiftande verksam-heter, har all sådan verksamhet därför undantagits i kom-munernas/stadsdelarnas redovisning av nettokostnader för verksamheten barn och unga 0-20 år. Partille har ändå valt att redovisa kostnader för ungdomsmottagning och sam-arbetsprojekt med skolan (se Partilles kommunbeskrivning). I kapitel tre redovisas de nyckeltal som respektive kom-mun/stadsdel har lämnat uppgifter om, med kommenta-rer om uppgifternas innehåll.

Det är ett omfattande arbete som genomförts i respek-tive kommun/stadsdel och som har sammanställts och sam-ordnats av GR. Det har tidigare framhållits vikten av att alla uppgifter som redovisas är jämförbara, därför är det viktigt att alla redovisar på samma sätt. Detta pekar på be-hovet av uppdaterade uppföljningssystem för verksamhete-rna, som dels underlättar insamlandet av uppgifter för nyck-eltalen, men framförallt för att kunna följa den egna verk-samhetens utveckling.

Deltagare i arbetet med nyckeltal:

Ale Sonja Helling, Inger Nordberg, Ann-Charlotte Janetun-Söderqvist Alingsås Helena Wikman Ericson, Eva-Lena Egsonius

Kungsbacka Gunnar Jirvén, Jessica Selin Lerum Henrik Gustafsson Lilla Edet Karl Willborg

Mölndal Gunilla Isacsson, Tord Lawner Partille Renée Thulin, Peter Nilsson Stenungsund Birgitta Persson, Anders Johansson Biskopsgården Barbro Forsberg Pehrsson Frölunda Inger Bauer, Mona Bark Tynnered Torgny Karlsson

Örgryte Christina Herrgårdh, Jan Callerås

(6)

2. Kommunbeskrivningar

2.1 Ale kommun

Kommunbeskrivning

Ale kommuns befolkning finns ganska jämt fördelad i ett pärlband av mindre orter belägna i Göta Älvdalen, Surte Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förut-om Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden. I Ale kommun bor cirka 26 000 invånare. År 2003 uppgick antalet barn och ung-domar i åldrarna 0-20 år till 7 477 vilket innebär att kom-munen har en större andel barn och ungdomar än genom-snittet av GR-kommunerna och i riket. Andelen kommun-invånare som är utrikes födda ligger på samma nivå som rikets, dvs. 12 procent.

Ale kommun är en stark del av Göteborg med en väl fungerande kollektivtrafik. Var man än bor i Ale kommun tar bussresan in till Nils Ericsonterminalen i Göteborg högst 40 minuter.

Verksamhetsbeskrivning

Ale kommuns Vård- och omsorgsnämnd ansvarar för äld-reomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeom-sorg.

Individ- och familjeomsorgen leds av en IFO-chef och sju enhetschefer med ansvar för respektive enhet:

• Försörjningsstöds- och flyktingenheten • Barn- och ungdomsenheten

• Missbruksenheten

• Familjerätts- och familjehemsenheten • Öppenvårdsenheten

• Administrations- och serviceenheten

Inom Öppenvården fanns under 2003 Origo öppen råd-givande och behandlande verksamhet för vuxna med be-roende/missbruksproblematik. Origo Ungdom, Spinne-riet – öppen dagverksamhet för ungdomar 15-20 år, Fjäri-len – gruppverksamhet för barn och ungdomar med miss-brukande förälder/föräldrar samt Kriscentrum för Kvin-nor – öppen stödjande och behandlande verksamhet för kvinnor som varit utsatta för övergrepp i nära relationer. Kriscentrum för Kvinnor har omstrukturerats och antalet anställda vid denna verksamhet har minskat under 2003.

Barn- och ungdomsenheten består av 10 socialsekrete-rare varav 5 har inriktning på familjer med barn under 13 år och 5 socialsekreterare arbetar med tonåringar och de-ras familjer. Inom Barn och ungdomsenheten finns också I detta kapitel finns för varje kommun en beskrivning som

omfattar geografi, demografi och organisation, med fokus på individ- och familjeomsorgens verksamheter för ung-domar (0-20 år). Kompletterande organisationsscheman finns i bilagor längst bak i rapporten. Alla Göteborgsregi-onens kommuner ligger i Västra Götalands län, utom Kungs-backa som ligger i Hallands län.

Varje kommun- och stadsdelsbeskrivning avslutas med en faktaruta där några få uppgifter är redovisade som avser att ge en snabb överblick av respektive kommuns/stads-dels verksamhet för barn och unga. De fakta som redovisas är antal invånare totalt, hur stor andel av invånarna som är i åldern 0-20 år och hur många per ett tusen invånare i åldersgruppen som har insatser. Vidare redovisas antal års-arbetare som arbetar i respektive kommuns/stadsdels verk-samhet för barn och unga. Faktarutan innehåller också upp-gifter om kommunens/stadsdelens totala nettokostnad för verksamheten barn och unga, vad nettokostnaden blir per invånare för åldersgruppen, hur stor andel av verksamhe-tens nettokostnad som utgörs av personalkostnader samt hur stor andel av verksamhetens nettokostnad som används för att köpa vård för barn och unga 0–20 år.

(7)

två familjepedagoger som arbetar med stöd och vägled-ning för föräldrar med både förskolebarn och äldre barn. Samtliga låg-, mellan- och högstadieskolor har en egen kontaktperson inom Barn- och ungdomsenheten. Sam-arbetet med Barn- och ungdomspsykiatrin har utvecklats under 2003 inom ramen för det s.k. BAS-teamet.

FAKTA ALE KOMMUN

Antal invånare ... 25 993 Andel invånare 0–20 år i % ... 29 Antal personer med insats per 1 000 invånare 0–20 år ... 34 Antal årsarbetare IFO 0–20 år ... 24 Nettokostnad verksamhet 0–20 år tkr ... 38 604 Kostnad per invånare 0–20 år kr ... 5 163 Andel personalkostnad av nettokostnad 0–20 år i % ... 24 Andel köpta insatser i % ... 73

2.2 Alingsås kommun

Kommunbeskrivning

Alingsås kommun ligger 45 km nordost om Göteborg och hade vid årsskiftet 2003/2004 35 530 invånare varav cirka 70 procent bor i tätorten. Övriga större orter i kommu-nen är Sollebrunn, Stora Mellby och Gräfsnäs. Antalet in-vånare 0-20 år är 9 613 personer. Kommunen har ett va-rierat bostadsutbud med flera större allmännyttiga bostads-områden.

Verksamhetsbeskrivning

Socialnämnden i Alingsås organiserar Handikappomsorg och Individ- och familjeomsorgen där även den kommu-nala psykiatrin ingår.

Individ- och familjeomsorgen består av sex enheter, barn- och ungdomsenhet, ekonomienhet, vuxenenhet, psy-kiatrienhet, utförarenhet och utvecklingsenhet. Avdelnings-chefen är direkt underställd förvaltningsAvdelnings-chefen och varje enhet leds av en områdeschef. På avdelningen finns också en planeringschef som också ansvarar för utvecklingsen-heten.

Barn- och ungdomsenheten handlägger biståndsansök-ningar och anmälbiståndsansök-ningar avseende barn/ungdomar och deras familjer. För att möta behov av insatser på hemmap-lan finns Utförarenheten där man arbetar på uppdrag av de övriga enheterna. Utförarenheten består av Mellanvårds-teamet, Familjepedagoger, Föräldrarådgivning och ett ung-domsboende där ungdomar bor i lägenheter.

Socialnämnden leder också samarbetet mellan Barn-och ungdomsnämnden, Kultur- Barn-och fritidsnämnden Barn-och Utbildningsnämnden – BUS. Inom BUS sker utveckling och samverkan kring barn- och ungdomsfrågorna i kom-munen. Samarbetet sker genom gemensamma verksam-heter som mobilt team, nätverkslag och samordnare för alkoholfrågor.

Solgruppen är en verksamhet där samtal med barn i grupp genomförs. Detta är ett samverkansprojekt mellan IFO och skolan.

2004 avslutas en treårsplan som har präglat de senaste årens arbete på IFO i Alingsås. Syftet med treårsplanen har varit att minska kostnaderna för den köpta vården genom att utveckla det sociala arbetet på hemmaplan. Kostnader-na för den köpta vården och persoKostnader-nalsatsningarKostnader-na har un-der denna period blivit totalt sett lägre.

FAKTA ALINGSÅS KOMMUN

(8)

2.3 Kungsbacka kommun

Kommunbeskrivning

Kungsbacka är en av Sveriges mest expansiva kommuner. Lagom pendlingsavstånd till Göteborg och en lång kust-linje gör att Kungsbacka under en lång rad av år ökat sin befolkning med cirka 1 000 innevånare per år. Kungsbacka stad är förhållandevis liten och de flesta kommuninnevå-narna bor i de västra delarna av kommunen i områden som Kullavik, Särö, Vallda och Onsala. Fjärås ligger i inlan-det vid sjön Lygnern och i den södra delen ligger de något mindre orterna Åsa och Frillesås.

Kungsbacka kännetecknas av en förhållandevis ung be-folkning. Av kommunens 67 700 innevånare är drygt 20 000 i åldrarna 0-20 år.

Merparten av kommunens 26 850 hushåll utgörs av familjer som bor i villa.

Verksamhetsbeskrivning

Verksamheten inom Individ & Familjeomsorg är organi-serad i en egen förvaltning. Ansvaret omfattar bland annat försörjningsstöd, råd och stöd till familjer med barn och/ eller ungdomar, familjehems- och institutionsvård, miss-bruksvård, skuldsanering, familjerådgivning, familjerätt och flyktingmottagande. Individ & Familjeomsorg ansvarar ock-så för verksamhet med psykologer och kuratorer, som ar-betar på beställning från andra förvaltningar. Tillstånds- och tillsynsverksamhet enligt alkohollagen samt speltillstånd är också uppgifter som handhas av Individ & Familjeom-sorg.

De strategiska mål som finns för verksamheten syftar till att fokusera på ”hemmaplanslösningar”, god samord-ning i behandlings- och utredsamord-ningsarbetet, att barn som vi kommer i kontakt med får göra sin röst hörd och gott bemötande och god tillgänglighet. Verksamheten är orga-niserad i sex olika enheter med var sin verksamhetschef. Verksamhetschefen har budget- och personalansvar och deltar tillsammans med utvecklingsledaren i förvaltnings-chefens ledningsgrupp.

FAKTA KUNGSBACKA KOMMUN

2.4 Lerums kommun

Kommunbeskrivning

Lerums kommun består av tätorterna Lerum, Floda, Grå-bo, Tollered, Sjövik och Björboholm. Det bor 35 890 per-soner i kommunen. De flesta av Lerums innevånare bor i villa eller radhus.

Medelåldern är relativt låg och var vid årsskiftet cirka 38 år. Enligt prognoserna kommer denna trend inte att bibehållas, utan medelåldern kommer att öka inom en fem-till tioårsperiod. De unga personerna mellan 0-15 år kom-mer att minska, samtidigt som en ökning sker av antalet personer över 65 år.

Utbildningsnivån är relativt hög i jämförelse med riket i övrigt och hela 80 procent av befolkningen mellan 20-64 år har gymnasial eller högre utbildning. Av kommunens cirka 17 000 förvärvsarbetande över 16 år, pendlar 66 pro-cent eller cirka 11 000 personer för att arbeta i annan kom-mun. Det ska jämföras med de cirka 2 000 som arbetar i kommunen men är bosatta i annan kommun. Det är främst till Göteborg, Partille, Mölndal och Alingsås som arbets-pendlingen går till.

Av de cirka 7 700 arbetstillfällen som finns i kommu-nen finns flertalet i inom den offentliga sektorns utbild-nings- och omsorgsverksamhet samt inom handel och kom-munikation.

Verksamhetsbeskrivning

Individ- och familjeomsorgen utgör tillsammans med arbetsmarknadsenheten, där flyktingverksamheten ingår, socialförvaltningen i Lerums kommun. I socialförvaltningen ingår familjesektionen som arbetar med barn- och ung-domar. Familjesektionen ansvarar bl.a. för myndighets-utövningen. Det finns även en förebyggandesektion inom förvaltningen som arbetar med barn och ungdomar i ett förebyggande syfte. Vi anser att det förebyggande arbetet är mycket viktigt eftersom man arbetar med de unga inn-an det har gått för långt. Detta är en vinst för den enskilde och för kommunen vad gäller institutionsplaceringar och försörjningsstöd.

Kommunfullmäktige har antagit en vision som kallas Vision 2010. I denna vision finns två punkter som berör socialförvaltningen.

• Familjen ska leva ett gott liv. För att familjen ska kun-na leva ett gott liv ska tillgången till befintlig stödverksam-het ses över.

• Alla elever når behörighet för arbetslivet eller högre studier. Ett förvaltningsövergripande nätverk ska skapas för barn i behov at särskilt stöd (BISS)

På socialförvaltningen finns två chefsnivåer. Det är först socialchefen sedan finns ett antal sektionschefer som har verksamhets- och budgetansvar för den sektion de är ar-betsledare för.

(9)

FAKTA LERUMS KOMMUN

2.5 Lilla Edet

Kommunbeskrivning

Lilla Edets kommun består av huvudorterna Lilla Edet och Lödöse, som ligger längs den vackrare delen av Götaälv-dalen. Kommunen har cirka 13 000 invånare varav grup-pen invånare 0-20 år utgör 27 procent. Kommunen präg-las av mycket hög andel industrisysselsatta, med stor ut-pendling till framför allt industrierna i Trollhättan.

Verksamhetsbeskrivning

Individ- och familjeomsorgen lyder under Individnämn-den, men ingår i den gemensamma socialförvaltningen till-sammans med Omsorgsnämndens äldreomsorg och LSS, med en gemensam socialchef. IFO:s mål är bl.a. att försö-ka tillgodose behoven genom öppenvård, i nära samver-kan med andra samhällsinstanser. De egna personalresur-serna inom IFO består av följande delar:

IFO leds av en verksamhetschef som tillsammans med två assistenter utgör den administrativa delen. Det finns tre arbetsgrupper; En Ekonomi- och Vuxengrupp (EoV) vars socionomer handhar stöd till egenförsörjning och miss-bruksarbete. En Barn och familjegrupp (BoF) vars socio-nomer handhar stöd till barn och familjer. Samt en hem-stödgrupp vars hemterapeuter huvudsakligen arbetar gente-mot barnfamiljer. Verksamhetschefen är arbetsledare för samtliga, men en socialsekreterare i vardera BoF och EoV har ett samordningsansvar för respektive grupp, vad gäller ärendefördelning och ärendehandledning.

Till IFO hör även insatser för personer med psykiska funktionshinder, som leds av en enhetschef underställd verksamhetschefen. IFO driver även ett grupparbete för ensamstående småbarnsföräldrar.

FAKTA LILLA EDETS KOMMUN

2.6 Mölndal

Kommun/stadsdels beskrivning

Aktuellt innevånarantal: 57 500 personer. Mölndals kom-mun har en förhållandevis ung befolkning, medelålder 38,6 år mot 40,5 i riksgenomsnitt. Huvuddelen av kommunens resurser används till skola och vård och omsorg. Under 2000-talet förväntas antalet ungdomar att öka med 24 pro-cent medan antalet i åldersklass 7-15 år beräknas minska med 9 procent. Strukturen i Mölndal kan sammanfattnings-vis beskrivas som förort till Göteborg men av landsortska-raktär. 53 procent av bostadsbeståndet är lägenheter och resterande 47 procent småhus. I jämförelse med riket har Mölndal en stor andel högutbildade, låg arbetslöshet, låg andel äldre och en högre medelinkomst. Andelen familjer med försörjningsstöd är märkbart högre än riksgenom-snittet. I kommunen har 22 procent av befolkningen ut-ländsk bakgrund.

Mölndal har ett differentierat näringsliv präglat av med-icin, IT/mikrovågsteknologi, pappersproduktion och han-del.

Verksamhetsbeskrivning

Verksamheten är organiserad i Arbets- och familjestöds-förvaltningen som svarar för kommunens uppgifter vad gäller kommunala arbetsmarknadsfrågor, integrationsfrå-gor avseende invandrare, alkohollagstiftningen, tillstånds-givning för automatspelsverksamhet samt socialtjänst med undantag för äldre- och handikappfrågor.

Verksamheten för barn och unga är organiserade i barn-sektion 0-13 år och ungdomsbarn-sektion från 13 år. Varje barn-sektion leds av sektionschef som är underställd förvaltningschef.

Socialsekreterare i myndighetsutövning, som fattar biståndsbeslut, 8 tjänster på vardera sektionen. Barnsektio-nen har i öppenvårdsverksamhet 2 familjebehandlare, 2 per-sonal i familjeförskola samt 3 stödpersoner. Ungdomssek-tionen har: 3 fältsekreterare, 3 kuratorer, 3 behandlingsas-sistenter, 2 stödpersoner, 1 samordnare, 2 förebyggande i brottsbekämpning och 50 procent förste socialsekreterare. De familjerättsliga frågorna arbetar familjerättssektionen med, dessutom har de ansvar för familjehemsverksamhe-ten. Barn- och ungdomssektionen ansvarar för en gemen-sam utredningsverkgemen-samhet med skolförvaltningen – Ut-redning i samverkan.

FAKTA MÖLNDALS STAD

Antal invånare ... 57 523 Andel invånare 0–20 år i % ... 27 Antal personer med insats per 1 000 invånare 0–20 år ... 34 Antal årsarbetare IFO 0–20 år ... 42 Nettokostnad verksamhet 0–20 år tkr ... 60 351 Kostnad per invånare 0–20 år kr ... 3 880 Andel personalkostnad av nettokostnad 0–20 år i % ... 30* Andel köpta insatser i % ... 80*

*Mölndals summa av andel personalkostnad och andel köpta tjänster blir 110 % av total nettokostnad IFO: s verksamhet barn och unga. Mölndal har ej kunnat utreda anledningen till avvikelsen.

(10)

2.7 Partille

Kommun/stadsdels beskrivning

Partille är i stort en ganska välmående förortskommun till Göteborg. Den största delen av kommunen består av små-hus och radsmå-hus. Vissa delar är relativt tungt socialt belasta-de, i relation till övriga kommunen. Det bor cirka 33 000 personer i Partille kommun. Andelen ungdomar 0–20 år utgör 30 procent.

Verksamhetsbeskrivning

IFO är en del av Social och arbetsförvaltningen (SAF), som utöver IFO också består av Arbetsmarknadsenheten. SAF bestod fram till första november 2003 av 5 avdelning-ar: AME, ekonomi- och mottagningsgrupp (socialbidrag, budgetrådgivning), resursenheten (öppenvård för barn, ungdomar och missbrukare) samt två geografiska distrikt som arbetar med all myndighetsutövning förutom hand-läggning av socialbidrag. Den första november 2003 gjor-des en sammanslagning av AME och ekonomi- och mot-tagningsgruppen.

Alla bistånd som rör barn och ungdomar utreds och beslutas av socialsekreterare på de två distrikten.

De två kuratorer som arbetar på Ungdomsmottagningen är anställda av SAF och ingår därför som en kostnad för IFO i vår redovisning. I den nettokostnad för IFO som vi redovisar ingår inte AME och flyktingmottagningen. Däre-mot ingår kostnaden för olika samarbetsprojekt som vi har med, t.ex. Barn- och utbildningsförvaltningen.

De chefsnivåer som finns är förvaltningschef och fyra avdelningschefer.

De mål som nämnden/förvaltningen har är att barn och ungdomar ska ges möjlighet att växa upp i sin biolo-giska familj, att antalet placerade barn och ungdomar ska minska och lösningar på hemmaplan ska prioriteras. Vid placeringar ska familjehem prioriteras framför institution samt att vi ska arbeta kommunövergripande med att stöd-ja och stimulera till goda uppväxtvillkor för barn och ung-domar i riskzonen (det sistnämnda ingår i kommunens BUS-arbete).

FAKTA PARTILLE KOMMUN

2.8 Stenungsund

Kommun/stadsdels beskrivning

Stenungsunds kommun, fem mil norr om Göteborg, var 2003 den relativt snabbast växande kommunen i Sverige. Stenungsunds centralort dominerar befolkningsmässigt. Andra orter av betydelse är Stora Höga, Jörlanda, Speke-röd, Ucklum och Ödsmål. Stenungsunds kommun har en relativt ung och välutbildad befolkning. Industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna och arbetspend-lingen är lika stor till som från Stenungsund.

Verksamhetsbeskrivning

Individ- och familjeomsorgen leds av en IFO-chef och tre enhetschefer, en för vuxenenheten som arbetar med miss-bruk och psykiatri, en för handikappenheten och en för barn- och unga som arbetar mot barn 0-20 år och deras familjer.

Barn och unga-enheten består av 10 socialsekreterare, varav en familjehemssekreterare en kontaktfamiljessekre-terare och två familjerättssekrekontaktfamiljessekre-terare.

Fyra socialsekreterare arbetar mot barn 0-16 år och deras familjer.

Stenungsund har just startat ett ungdomsteam i sam-verkan mellan vuxenenheten och barn och unga för att arbeta mot målgruppen 16-25 år. Teamet består av två so-cialsekreterare, en psykolog och en socialpedagog från barn och unga tillsammans med socialsekreterare, sjuksköterska och socialpedagog från vuxenenheten. Målet är att hitta behandlingsinsatser på hemmaplan istället för institutions-placeringar.

I kommunen pågår ett samverkansprojekt mellan sko-la/barnomsorg och 4S-aktörerna IFO–BUP. Projektet går under namnet NYBORG och är en familjebehandling med skola. Nyborg har 20 platser med tre enheter för barn mellan 6-15 år.

Inom familjeförskolan arbetar två socionomer förebyg-gande och som insats från IFO. Man arbetar med den hol-ländska metoden MarteMeo, (av egen kraft). Här finns grupper med bl.a. babyföräldrar. Mycket av arbetet går ut på att stötta föräldrarna i sin föräldraroll.

Ungbo är ett boende för ungdomar mellan 16-20 år som av olika anledningar inte kan bo kvar hemma. Här finns plats för 5 ungdomar och i verksamheten ingår också en utslussningslägenhet. Under tiden ungdomen bor på Ungbo stöttas föräldrarna genom samtal.

FAKTA STENUNGSUNDS KOMMUN

(11)

2.9 Biskopsgårdens SDF

Stadsdelsbeskrivning

Biskopsgården är en av 21 stadsdelar inom Göteborgs Stad. Stadsdelen som byggdes under 50- och 60-talen, ligger på Hisingen. Biskopsgården har totalt 25 769 invånare förde-lat på 12 760 hushåll. Antal barn och ungdomar under 18 år är 5 421. 35,7 procent av befolkningen är födda i utlan-det. Stadsdelsförvaltningens förvaltningsservice är indelad i fyra verksamhetsområden, skola/förskola, individ- och familj/funktionshinder, äldre och fritid/kultur. Antalet anställda inom stadsdelsförvaltningen är 1 600.

Verksamhetsbeskrivning

Barn, unga och familj består utav socialsekreterare med myndighetsutövning, en utförarenhet, skolkuratorer och socialsekreterare verksamma på BVC. Utförarenheten, som byggt upp sin verksamhet under de senaste två åren, arbe-tar mot barn, ungdomar och dess familjer på uppdrag av handläggande socialsekreterare. Inom enheten finns bl.a. gruppverksamhet för barn och unga, familjeförskola, team som arbetar både i skolan och i familjen och en särskild verksamhet med möjlighet till skolundervisning i samar-bete med gymnasieskolan. Antalet anställda inom Barn, unga och familj är cirka femtio.

FAKTA BISKOPSGÅRDENS SDF

2.10 Frölunda SDF

Kommun/stadsdels beskrivning

Frölunda är den till ytan minsta av Göteborgs 21 stadsdelar. Stadsdelen är bebyggd med ett flertal höghus, låghus och ett mindre antal radhus och villor. Högt ohälsotal, hög invand-rartäthet, långvarigt försörjningsstödsberoende och låg ut-bildningsnivå. Andelen invånare 0-20 år utgör 17 procent, vilket är en, i jämförelse med övriga kommuner/stadsdelar, förhållandevis låg andel.

Verksamhetsbeskrivning

Socialkontoret är konventionellt uppbyggt med tre chefsni-våer, verksamhetschef, biträdande verksamhetschef och en-hetschef (försörjningsstöd), administratörer, försörjningsstöd, boendesekreterare, vuxengrupp, barn- och ungdomsgrupp och med tillhörande verksamheter utanför socialkontoret. Stadsdelen har ett Familjehus, Trädet, i samverkan mellan IoF, förskola och primärvård. 3 socionomer, tillhörande IoF är anställda där. De arbetar sedan hösten 2003 i ett utvidgat förebyggande arbete med avsikt att nå föräldrar för föräldra-utbildning, även till äldre barn än de som kommer till Trä-dets verksamhet. Till IoF hör, förutom fältassistent som sam-arbetar med grannstadsdelens fältassistent, skolkurator och två behandlingsassistenter, socionom och socialpedagog som arbetar i en liten skolgrupp för högstadieelever (samverkan mellan skola och IoF). Flyktingenhet, som servar elva stads-delar. Skuld- och budgetrådgivning, som servar stadsdelarna i Västra Göteborg tillhör också IoF.

Inom alla områden bedrivs ett kontinuerligt utvecklings-arbete.

Utifrån en strategisk och politisk viljeinriktning i sam-klang med ett förnyat synsätt bedriver Ungdomsgruppen ett intensivt arbete med att undvika institutionsplaceringar och i förekommande fall göra dem korta. Man arbetar med att finna lösningar i samverkan, utifrån ett systemiskt synsätt, på hemmaplan.

All fast anställd personal erbjuds utbildning i Systemiskt arbetssätt, 2+2 år. Alla handläggarna i barn- och ungdoms-gruppen går denna utbildning. Dessutom har fyra av hand-läggarna parallellt utbildat sig till diplomerade nätverkslags-terapeuter.

Biståndsbedömningar i barn- och ungdomsärenden görs på socialkontoret av socialsekreterarna/handläggarna i barn-och ungdomsgruppen.

FAKTA FRÖLUNDA SDF

(12)

2.12 Örgryte SDF

Kommun/stadsdels beskrivning

Örgryte är en av de större stadsdelarna i Göteborg med drygt 33 500 boende. Stadsdelen består av åtta delområ-den; Bagaregården, Redbergslid, Olskroken, Lunden, Över-ås, Kärralund, Skår och Kallebäck. Socialt, ekonomiskt och bostadsmässigt finns stora skillnader mellan de olika del-områdena. Åldersstrukturen är annorlunda mot många andra delar av kommunen. Barn- och ungdomar 0-18 år utgör 16 procent av invånarna, vilket ligger under snittet i Göteborg.

Antalet utländska medborgare ligger väsentligt under kommunsnittet medan personer med eftergymnasial ut-bildning och invånarnas medelinkomst ligger över kom-munsnittet.

Verksamhetsbeskrivning

Inom stadsdelsnämndens ansvarsområde ligger förskole-och grundskoleverksamhet, äldreomsorg, individ- förskole-och fa-miljeomsorg, omsorg om funktionshindrade och lokal

fri-tid- och kulturverksamhet. Förvaltningen är organiserad i fyra verksamhetsavdelningar varav individ- och familje-omsorg/funktionshinder är en avdelning och barn- och ungdomsenheten är en av åtta enheter inom denna.

Barn- och ungdomsenheten leds av en enhetschef och består av Familjehuset och Ungdomsmottagningen. Fa-miljehusets målgrupp är barn och ungdomar 0-20 år och deras familjer. I uppdraget ingår således också att ge olika stöd- och behandlingsinsatser även till vuxna. Familjehuset har en arbetsorganisation där enheten är uppdelad i två team, ett barnteam (0-12 år) och ett ungdomsteam (13-20 år). Varje team består av fyra socialsekreterare, varav en arbetar till hälften med samordningsuppgifter och två be-handlingsassistenter.

Socialsekreterarnas huvuduppdrag är att utreda anmäl-ningar och ansökanmäl-ningar och göra bedömning gällande lämplig insats/bistånd.

Behandlingsassistenterna arbetar på uppdrag av social-sekreterarna och deras huvuduppgift är att ge stöd till ung-domar och familjer. Förutom individinriktade insatser in-går förebyggande uppgifter i uppdraget.

Hösten 2003 startade ett tvåårigt projekt vid Familje-huset med målsättningen att minska institutionsvården för barn och ungdomar till förmån för ”hemmaplanslösning-ar”. I samband med detta har en förstärkning med två socialsekreterare skett. Dessa ingår i teamen ovan.

Stadsdelsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att regelbundet redovisa utvecklingen av mellan- och öppen-vårdsformer för barn och ungdomar.

Under 2003 påbörjades ett utvecklingsarbete tillmans med förskola/skola med syfte att effektivisera sam-arbetet kring unga i behov av stöd.

FAKTA ÖRGRYTE SDF

2.11 Tynnered SDF

Kommunbeskrivning

Tynnered är en stadsdel med 27 500 invånare. Stadsdelen ligger geografiskt sydväst om Frölunda Torg i västra Göte-borg. Bebyggelsen är blandad och består av huvudsakligen villor och radhus i sydväst och i övrigt av flerbostadshus från 1960- och 1970-talet.

Verksamhetsbeskrivning

Individ- och familjeomsorgen är under en verksamhets-chef organiserad i Familjegrupp, Försörjningsstöd och

Vuxen-grupp och arbetar med handläggning av försörjningsstöd

och utredning och behandlingsarbete enligt SOL, LVU och LVM. Boendefrågor handläggs av en boendesekrete-rare.

Under en Öppenvårdsenhet organiseras stadsdelens skol-kuratorer, ungdomssekreterare och mellanvårdsenhet, Ma-rinen.

FAKTA TYNNEREDS SDF

(13)

3. Resultat

I det följande kapitlet redovisas och jämförs resultaten av kommunernas/stadsdelarnas verksamheter för barn och unga, 0-20 år, under 2003. Resultaten uppvisar stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna. Undersökning-en kan konstatera att det är skillnader, som bland annat beror på mycket skiftande förutsättningar. NedanståUndersökning-ende kommentarer till respektive nyckeltal, ska mera ses som vägledning till läsaren än som uttolkning av resultatens betydelse. Det är därefter upp till respektive kommun/stadsdel att analysera och tolka vad olika resultat innebär.

3.1.2 Antal invånare med

insats

Trots att exempelvis Kungsbacka har en hög andel unga av befolkningen, visar diagram 2 att en liten andel av de unga, har behov av sociala stödin-satser. För stadsdelarna Frölunda och Biskopsgården är det tvärtom. Stads-delarna har en förhållandevis låg an-del av befolkningen 0-20 år, men många av de unga har behov av insat-ser.

3.1 BAKGRUNDSDATA

DIAGRAM 1

DIAGRAM 2

3.1.1 Andel invånare 0–20 år

av totalt antal invånare

Det här avsnittet avser att ge en bak-grund över ungdomssituationen i de deltagande kommunerna/stadsdelarna. Diagram 1 visar att de undersökta kommunerna tillsammans med Tynne-reds stadsdel har en hög andel unga, nästan en tredjedel, av sin totala be-folkning. Biskopsgården, Frölunda och Örgryte har en påtagligt lägre andel unga av den totala befolkningen.

3.1.3 Antal invånare som

påbörjat vård utanför det

egna hemmet under 2003

Diagram 3 redovisar hur många per 1 000 invånare som är i åldern 0-20 år och som har påbörjat vård utanför det egna hemmet under 2003. Stadsdelen Biskopsgården har i jämförelse med de andra en mycket hög siffra. Stadsde-len Frölunda visar i det förra fallet att man har en mycket hög andel unga som är i behov av insatser, men de unga behöver tydligen inte vård utanför det egna hemmet i samma utsträckning.

(14)

3.2.2 Kostnad per invånare

I jämförelse av barn- och ungdoms-verksamhetens kostnad per invånare i respektive kommun/stadsdel, har Bi-skopsgården fyra gånger högre kost-nader per invånare än Kungsbacka.

3.2 NETTOKOSTNADER BARN OCH UNGA

Följande avsnitt ger en uppfattning om kostnadsläget över kommunernas/stadsdelarnas verksamhet för barn och unga, 0-20 år.

DIAGRAM 5 DIAGRAM 4

3.2.1 Andel

ungdomsverksamhet av

total verksamhet

kommunen/stadsdelen

I diagram 4 görs en jämförelse med hur stor andel som barn- och ung-domsverksamheten inom socialtjäns-ten, utgör av respektive kommuns/ stadsdels totala verksamhet. I redovis-ningen jämförs stadsdelarna och kom-munerna för sig, eftersom det är omöj-ligt att jämföra stadsdelars och kom-muners verksamheter. Kommunernas totala verksamheter är större än stads-delarnas. Resultatet visar att stadsdelen Biskopsgården har dubbelt så hög andel barn- och ungdomskostnader i jämförelse med de andra stadsdelarna. När det gäller jämförelsen mellan kommunerna visar det sig att Ale, Sten-ungsund och Partille har dubbelt så hög andelskostnad för barn- och ung-domsverksamheten av kommunens totala verksamhet, än vad Kungsbacka har.

(15)

3.2.3 Nettokostnad per

invånare 0-20 år

Vid jämförelse av kostnaden per invå-nare för den grupp som undersökning-en gäller, 0-20 år, blir skillnadundersökning-en mel-lan Biskopsgården och Kungsbacka t.o.m. fem gånger högre för Biskops-gården.

3.2.4 Kostnad per insats

Stadsdelen Biskopsgården har som re-dovisats höga kostnader för barn- och ungdomsverksamheten inom individ-och familjeomsorg. Det beror tydli-gen på att man där har höga kostnader för varje barn och ungdom som har insatser, vilket redovisas i diagram 7.

(16)

3.3.3 Personaltäthet och

placering utanför det egna

hemmet

Det kan finnas ett intressant samband som redovisas i diagram 10. Här görs en jämförelse med antalet personer i insats per årsarbetare, med antal per-soner placerade utanför det egna hem-met. För åtta av tolv jämförda kom-muner/stadsdelar, uppvisas en överens-stämmelse mellan personaltäthet och antal placerade utanför det egna hem-met.

Betyder resultatet att en högre per-sonaltäthet innebär ett lägre antal med insats köpt vård för barn och unga? Enbart kostnaden för en placering i institutionsvård, motsvarar personal-kostnaden för en årsarbetare.

3.3 PERSONAL

Nedanstående avsnitt behandlar personalsituationen i respektive kommun/stadsdel.

3.3.2 Personaltäthet

Diagram 9 gör en jämförelse av kom-munernas/stadsdelarnas personaltäthet för barn och unga i behov av insatser. Alingsås och Biskopsgården har näs-tan dubbelt så hög personaltäthet som Lerum, Mölndal och Tynnered.

DIAGRAM 8

DIAGRAM 9

DIAGRAM 10

3.3.1 Personalkostnad

Diagram 8 visar hur stor andel av den totala verksamhetskostnaden för barn och unga som utgörs av personalkost-nader. Diagrammet visar att Alingsås har hög andel personalkostnader, med-an Tynnered har en förhållmed-andevis låg personalkostnad av sin totala verksam-hetskostnad.

(17)

3.4 KÖPT VÅRD

En stor del av kostnaden för barn- och ungdomsverksamheten inom individ- och familjeomsorg utgörs av köpt vård, särskilt för institutions- och familjehemsvård, men man köper även öppenvårdsinsatser.

3.4.2 Olika typer av köpt

vård

Diagram 12 visar hur kommunerna/ stadsdelarna fördelar sin köpta vård mellan institution, familjehem och öppenvård. Ale köper mycket institu-tionsvård och lite öppenvård, 81 pro-cent respektive 4 propro-cent av total köpt vård. Frölunda däremot köper lite in-stitutionsplatser, men desto mera fa-miljehem och öppenvård. Tynnered som köper mest totalt, köper också färre institutionsplatser till förmån för flera familjehem och öppenvård.

3.4.1 Andel köpt vård av

nettokostnad

Diagram 11 visar hur stor andel av kommunernas/stadsdelarnas totala kostnad för verksamheten 0-20 år som utgörs av köpta insatser. Köpt vård be-tyder institutions- familjehems- och öppenvård. Undersökningen visar att 58-86 procent av kommunernas/stads-delarnas totala nettokostnader för barn och unga 0-20 år utgörs av köpta in-satser. Tynnered köper mest i jämfö-relse, 86 procent av annan utförare medan Alingsås och Stenungsund kö-per knappt 60 procent av annan ut-förare.

(18)

3.5 PLACERADE UTANFÖR EGNA HEMMET

Ett stort antal av insatserna utgörs av placeringar utanför det egna hemmet, både enligt SoL – Socialtjänstlagen och LVU – Lagen om vård av unga. Dessa insatser är mycket kostnadskrävande, särskilt när det gäller institutionsvård.

3.5.2 Andel köpt vård av

total verksamhet 0-20 år

Diagram 14 visar hur stor andel kost-naden för köp av vård på institution eller i familjehem, är av kommuner-nas/stadsdelarnas totala nettokostnad för barn och unga. Kostnadsandelarna är uppdelade på respektive vårdform. Det visar att i Ale och Mölndal utgör köpt vård 71 procent av den totala net-tokostnaden för barn- och ungdoms-verksamheten inom IFO, medan an-delen i Frölunda utgör 48 procent. Det går också att läsa ut hur kommunerna fördelar köpt vård mellan institution och familjehem.

Redovisningen visar också hur stor andel av den totala verksamheten som satsas på så kallade hemmaplanslös-ningar. Ju lägre andel köpt vård, desto högre andel insatser i egen regi.

Siffran inom parantes i diagram-met, ovanför staplarna, anger total an-del köpt vård utanför det egna hem-met av total nettokostnad.

3.5.1 Andel placerade

I diagramm 13 visas hur många per tusen invånare i åldersgruppen 0-20 år som är placerade på institution eller i familjehem. Det är stor skillnad mel-lan Biskopsgården och Kungsbacka och Lerum. Från 28 personer per tu-sen invånare i åldersgruppen, till sex personer. Detta visar på vilka skillna-der det är mellan olika kommuner och stadsdelar.

(19)

3.5.5 Antal vårddygn per

placerad

I jämförelsen visas hur många dygn den placerade personen vistas i respek-tive vårdform. Generellt är den place-rade längre tid i familjehem än på in-stitution. Frölunda har, som visats ti-digare, få unga placerade på institution, men vistelsetiden för de placerade är förhållandevis lång.

3.5.3 Fördelning av de

placerade på institution eller

familjehem

Vidstående redovisning är en utveck-ling av den förra. Ale och Mölndal har en hög andel av de placerade på insti-tution, medan Alingsås och Frölunda har en låg andel i vård på institution och hög andel placerade i familjehem.

3.5.4 Fördelning av

vårddygn

Det föregående bekräftas vid jämfö-relsen av andel vårddygn i institutions-vård och familjehem. Stenungsund, Mölndal och Ale har en hög andel vårddygn i institutionsvård, medan Frölunda har en hög andel vårddygn i familjehem.

(20)

3.6 FAMILJEHEM

I de tidigare redovisade avsnitten visar de medverkande kommunerna/stads-delarna stora skillnader i antal placerade i familjehem. Följande avsnitt redo-visar kostnaderna för insatsen familjehem.

3.6.2 Kostnad per vårddygn

i familjehem

Trots att exempelvis Biskopsgården har förhållandevis korta vistelsetider i fa-miljehem, så blir placeringskostnader-na höga på grund av den höga dygns-kostnaden.

Tyder den stora skillnaden i dygns-kostnad på att barnen från Kungsbacka är mera lättplacerade än barn från Bi-skopsgården och Tynnered?

DIAGRAM 18

DIAGRAM 19

3.6.1 Kostnad per placerad i

familjehem

Diagram 18 visar genomsnittskostna-den för en placerad i familjehem un-der 2003 per kommun/stadsdel. Kost-naden är en kombination av antal dygn i vårdformen och dygnskostnad, som redovisas i diagram 19.

(21)

3.7.2 Kostnad per dygn i

institutionsvård

Skillnaderna i kostnad per placerad verkar bero på vad man betalar per dygn i institutionsvård. Hög dygns-kostnad ger hög placeringsdygns-kostnad. Antal dygn per placerad har också betydelse för den totala placeringskost-naden. Mölndal har korta vistelser i institutionsvård per placerad och kom-binerat med förhållandevis lägst dygns-kostnad, får Mölndal en låg placerings-kostnad.

3.7 INSTITUTION

I det här avsnittets redovisning av institutionsvård gäller liknande resone-mang som för familjehem, med den skillnaden att institutionsvård generellt sett är mycket mera kostnadskrävande än familjehem.

3.7.1 Kostnad per placerad i

institutionsvård

Diagram 20 visar genomsnittskostna-den för en placering i institutionsvård under 2003 per kommun/stadsdel. Det är stora skillnader i totalkostnaden per placerad i institutionsvård. Lerum har dubbelt så hög kostnad per placerad än vad Mölndal har.

(22)

Bilagor:

Organisationsbeskrivningar

Tabeller

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

28

Antal invånare 25 993 35 531 67 653 35 890 12 983 57 523 33 192 22 291 25 773 12 800 27 592 33 620

Antal invånare 0-20 år 7 477 9 613 20 158 11 035 3 453 15 553 9 845 6 365 5 571 2 150 8 052 5 942

Antal invånare 0-20 år som under året erhållit insats 256 245 326 249 93 523 263 192 254 155 210 125

Antal beslutade insatser 106 332 126 200 45 740 216 84 364 8 196 81

varav institutionsvård 15 19 12 31 8 109 26 3 57 2 25 13

varav familjehem 11 75 56 26 3 89 20 3 105 6 23 4

varav öppenvård 80 238 58 143 34 542 170 78 202 148 64

Antal verkställda insatser 102 332 126 420 45 731 216 132 364 138 196 112

varav institutionsvård 15 19 12 47 8 107 26 23 57 7 25 17 varav familjehem 11 75 56 63 3 87 20 21 105 30 23 31 varav öppenvård 76 238 58 310 34 537 170 88 202 101 148 64 Antal vårddygn 15 174 25 212 26 312 15 189 10 670 37 653 21 750 12 495 34 576 12 226 20 712 13 958 varav institutionsvård 6 850 3 963 6 118 4 050 2 672 17 346 7 018 6 003 7 897 1 950 5 317 3 020 varav familjehem 8 324 21 249 20 194 11 139 7 998 20 307 14 732 6 492 26 679 10 276 15 395 10 938

Antal placerade personer 67 88 131 71 35 185 85 44 156 37 98 50

varav institutionsvård 35 18 35 21 11 98 33 23 51 7 32 17

varav familjehem 32 70 96 50 24 87 52 21 105 30 66 33

Antal som under året påbörjat vård 26 22 56 40 7 76 28 6 59 8 48 9

enligt LVU 4 6 7 12 1 16 13 3 14 3 20 4

enligt SoL 22 16 49 28 6 60 15 3 45 5 28 5

Antal årsarbetare 24 34 40 20 8 42 27 24 35 15 16,5 12,34

Totala personalkostnader för 0-20 år 9 087 11 785 14 675 7 884 3 114 18 215 10 642 9 818 11 895 5 500 5 300 4 940

Nettokostnad verksamheten Kommun/Stadsdel tkr 882 996 1 054 500 2 223 000 1 218 800 467 880 2 036 900 1 179 400 714 018 667 940 455 000 786 000 727 687

Nettokostnad IFO tkr 86 386 86 420 94 452 75 764 33 924 138 682 83 650 55 660 93 305 65 000 62 015 70 451

Nettokostnad barn och unga 0-20 år tkr 38 604 34 155 42 600 32 132 15 203 60 351 45 400 28 062 64 451 19 000 37 500 21 699

Kostnader köpta tjänster totalt 0-20 år tkr 28 354 19 822 27 445 22 810 12 089 48 580 31 023 16 507 46 925 12 596 32 190 16 223 varav institutionsvård 23 132 9 567 14 425 15 690 5 197 32 729 19 525 12 376 21 889 4 043 13 600 8 505

varav familjehem 4 142 8 503 7 811 4 962 5 188 10 357 7 931 2 946 20 889 5 146 11 660 5 768

varav öppenvård 1 080 1 752 5 209 2 158 1 704 5 494 3 567 1 186 4 147 3 407 6 930 1 950

Kommun/

stadsdelsuppgifter

ALE ALINGSÅS KUNGSBACKA LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND BISKOPSGÅRDEN FRÖLUNDA TYNNERED ÖRGR

(29)

Antal invånare 25 993 35 531 67 653 35 890 12 983 57 523 33 192 22 291 25 773 12 800 27 592 33 620

Antal invånare 0-20 år 7 477 9 613 20 158 11 035 3 453 15 553 9 845 6 365 5 571 2 150 8 052 5 942

Kostnad per invånare kronor 1 485 961 630 895 1 171 1 049 1 368 1 259 2 501 1 484 1 359 645

Kostnad per invånare 0 - 20 år kronor 5 163 3 553 2 113 2 912 4 403 3 880 4 611 4 409 11 569 8 837 4 657 3 652

Kostnad per person med insats tkr 151 139 131 129 163 115 173 146 254 123 179 174

Andel invånare 0 - 20 år % 29 27 30 31 27 27 30 29 22 17 29 18

Andel kostnad av kommunens totalt % 4,4 3,2 1,9 2,6 3,2 3,0 3,8 3,9 9,6 4,2 4,8 3,0

Andel upphandlat av nettokostnad % 73 58 64 71 80 80 68 59 73 66 86 75

Andel institutionsvård av upphandlat % 81,6 48,3 52,6 68,8 43,0 67,4 62,9 75,0 46,6 32,1 42,2 52,4

Andel familjehem av upphandlat % 14,6 42,9 28,5 21,8 42,9 21,3 25,6 17,8 44,5 40,9 36,2 35,6

Andel öppenvård av upphandlat % 3,8 8,8 19,0 9,5 14,1 11,3 11,5 7,2 8,8 27,0 21,5 12,0

Antal personer med insats per årsarbetare 10,7 7,1 8,2 12,5 11,7 12,5 9,7 8,2 7,3 10,3 12,7 10,1

Andel personalkostnad av nettokostnad 0-20 år % 24 35 34 25 20 30 23 35 18 29 14 23

Antal insatser per 1000 invånare 0-20 år 14 35 6 38 13 47 22 21 65 64 24 19

Antal placerade personer per 1000 invånare 0-20 år 9 9 6 6 10 12 9 7 28 17 12 8

varav andel i procent institutionsvård 52 20 27 30 31 53 39 52 33 19 33 34

varav andel i procent familjehem 48 80 73 70 69 47 61 48 67 81 67 66

Antal personer med insats per 1000 invånare 0-20 år 34 25 16 23 27 34 27 30 46 72 26 21

Antal som påbörjat vård per 1000 invånare 0-20 år 3 2 3 4 2 5 3 1 11 4 6 2

varav andel i procent enligt SoL 85 73 88 70 86 79 54 50 76 63 58 56

varav andel i procent enligt LVU 15 27 13 30 14 21 46 50 24 38 42 44

Andel institutionskostnad av totalkostnad % 60 28 34 49 34 54 43 44 34 21 36 39

Andel familjehemskostnad av totalkostnad % 11 25 18 15 34 17 17 10 32 27 31 27

Antal vårddygn per placerad 226 287 201 214 305 204 256 284 222 330 211 279

antal vårddygn per placerad i institutionsvård 196 220 175 193 243 177 213 261 155 279 166 178

antal vårddygn per placerad i familjehem 260 304 210 223 333 233 283 309 254 343 233 331

Andel vårddygn institution % 45 16 23 27 25 46 32 48 23 16 26 22

Andel vårddygn familjehem % 55 84 77 73 75 54 68 52 77 84 74 78

Kostnad per dygn kronor 1 797 717 845 1 360 973 1 144 1 262 1 226 1 237 752 1 220 1 023

dygnskostnad institutionsvård kronor 3 377 2 414 2 358 3 874 1 945 1 887 2 782 2 062 2 772 2 073 2 558 2 816

dygnskostnad familjehem kronor 498 400 387 445 649 510 538 454 783 501 757 527

Kostnad per placerad tkr 407 205 170 291 297 233 323 348 274 248 258 285

kostnad per placerad i institutionsvård tkr 661 532 412 747 472 334 592 538 429 578 425 500

kostnad per placerad i familjehem tkr 129 121 81 99 216 119 153 140 199 172 177 175

ALE ALINGSÅS KUNGSBACKA LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND BISKOPSGÅRDEN FRÖLUNDA TYNNERED ÖRGR

YTE

Sammanställning

av kommun/

stadsdelsuppgifter

(30)

(31)

(32)

GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 870 000 invånare.

Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetens-utveckling, utbildning och forskning.

GRs förbundsfullmäktige har 91 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.

Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgif-ter från medlemskommunerna (cirka 30 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna.

Besök Gårdavägen 2

|

Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35

|

Fax 031–335 51 19

e-post gr@gr.to

|

www.gr.to