Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö och stadsdelarna Lundby och Tynnered i Göteborgs Stad samt Göteborgsregionens kommunalförbund.

(1)

(2)

Innehåll

Sammanfattning ... 3

1. Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte ... 4

1.3 Genomförande ... 5

Deltagare i arbetet med nyckeltal: ... 5

2. Kommunbeskrivningar ... 6

2.1 Ale kommun ... 6

2.2 Alingsås kommun ... 7

2.3 Härryda kommun ... 7

2.4 Kungsbacka kommun ... 8

2.5 Lerums kommun ... 9

2.6 Lilla Edet ... 9

2.7 Mölndals Stad ... 10

2.8 Partille ... 10

2.9 Stenungsund ... 11

2.10 Tjörn ... 12

2.11 Öckerö ... 13

2.12 Lundby SDF ... 14

2.13 Tynnered SDF ... 14

3. Resultat ... 15

3.1 Bakgrundsdata ... 15

3.2 Nettokostnader barn och unga ... 19

3.3 Personal ... 22

3.4 Köpt vård ... 23

3.5 Placerade utanför egna hemmet ... 24

3.6 Familjehem ... 27

3.7 Institution ... 28

Bilagor: ... 29

Organisationsbeskrivningar ... 29

Sammanställning av kommun/stadsdelsuppgifter .... 34

Kommun/stadsdelsuppgifter ... 35

(3)

Sammanfattning

GR har tillsammans med medlemskommunerna: Ale,

Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet,

Möln-dal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt

Göte-borgsstadsdelarna Lundby och Tynnered, tagit fram

nyck-eltal för Individ- och familjeomsorg, verksamheten barn

och unga 0–20 år, verksamhetsåret 2004.

Det här är andra året som vi gör ”Nyckeltal IFO, 0-20 år”. Flertalet av de kommuner/stadsdelar som medverkade i nyckeltal 2003, deltar även i år. Därför är det möjligt att för de flesta kommunerna göra jämförelser med 2003 års nyck-eltal i årets rapport. Kommunerna Härryda, Tjörn och Öckerö samt stadsdelen Lundby har tillkommit, för dessa har det varit omöjligt att jämföra med tidigare år.

Förra årets rapport redovisade och jämförde samman-lagt 21 nyckeltal inom områdena institution, familjehem och öppenvård. Årets rapport redovisar något flera, 26 nyck-eltal. Jämförelserna mellan kommunerna/stadsdelarna vi-sar fortsatt på stora variationer när det gäller kostnader, omfattning och typ av insatser. Kommunerna har själva i resultatredovisningen kommenterat och uppgivit vissa skäl till avvikelserna.

Rapporten redovisar i år hur kostnadsutvecklingen för verksamheterna har varit de senaste åren. Dels mellan 2004 och 2003, jämfört med utvecklingen mellan 2003 och 2002. Dessutom görs en jämförelse mellan 2002 till 2004 mellan kommunerna, se sid 21.

Nyckeltalen visar att kommuner och stadsdelar i varie-rande grad har satsat på så kallade hemmaplanslösningar. Erfarenheterna från de kommuner som mest systematiskt satsat på hemmaplanslösningar är att dessa snarast ska be-traktas som ”kommunlösningar” som ställer krav på lång-siktiga åtaganden inom flera verksamhetsområden som skola, fritid, kultur etc. Självklart leder detta resonemang också till ett uttalat behov av samarbete med andra aktörer utanför kommunen. Viktiga aktörer här är barn-, ungdoms-och vuxenpsykiatri, men även strategiska vårdleverantörer som Gryning Vård AB och Statens Institutionsstyrelse.

Flera kommuner uttalar att man medvetet försöker pla-cera barn och ungdomar i familjehem med den uttalade målsättningen att åstadkomma en mer hållbar och effektiv vård. Detta ställer krav på ett fördjupat och långsiktigt sam-arbete med vårdleverantörer som tillhandahåller familje-hem av hög kvalitet.

GRs medlemskommuner har under senare år på olika sätt försökt att säkerställa en strategisk dialog med sina vård-leverantörer. Exempel på detta är: gemensam upphandling av institutionsvård, återkommande Dialogdagar med alla berörda institutioner och ett gemensamt utvecklingsarbe-te i den s.k. X-gruppen. Gruppen består av chefer från olika GR-kommuner, med särskilt intresse för att utveckla samverkan mellan kommunens socialtjänst och vårdleve-rantörer. X-gruppen har tagit initiativ till årliga invente-ringar av vårdbehoven och också inlett ett tätare samarbe-te med Stasamarbe-tens Institutionsstyrelse.

FoU i Väst har under 2005 påbörjat en kartläggning av hemmaplanslösningar för barn och unga i GR-kommu-nerna.

Göteborgsregionens kommunalförbund publicerar åter-kommande ”Välfärdsbilder i Göteborgsregionen” – en sam-manställning av 13 välfärdsparametrar hämtade från offentlig statistik.

Genom att jämföra respektive kommuns/stadsdels dia-gram syns tydliga likheter mellan olika kommuner och stadsdelar.

I årets arbete med Nyckeltal IFO har vi utifrån Väl-färdsbilderna undersökt om dessa går att använda för att undersöka samband mellan socioekonomisk struktur och olika nyckeltal. Det visade sig emellertid vara omöjligt att se något sådant samband. Det är således andra bakgrunds-faktorer än de sammanställda 13 välfärdsparametrarna som måste sökas för att hitta kommunvisa samband.

(4)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Under 2004 genomförde GR, tillsammans med medlems-kommunerna och fyra stadsdelar i Göteborg, en utredning av nyckeltal för kommunernas verksamhet för barn och unga, 0-20 år, inom individ- och familjeomsorg. Under-sökningen visade på stora variationer mellan kommuner-na/stadsdelarna.

GRs politiska styrgrupp för det sociala området och socialcheferna beslutade efter förra nyckeltalsutredningen att gå vidare med nyckeltal även för 2004.

I början av 2005 bjöds GRs medlemskommuner in för att delta i arbetet med 2004 års nyckeltal.

Kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Le-rum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö samt stadsdelarna Lundby och Tynnered, besluta-de sig för att besluta-delta i arbetet.

1.2 Syfte

Nyckeltalsarbetet syftar till att ta fram beskrivningar som möjliggör tillförlitliga och rättvisande jämförelser mellan kommunernas verksamheter för barn och unga 0-20 år inom individ- och familjeomsorgen, men även i lika stor utsträckning till att öka förståelsen för den egna verksam-heten.

Ytterligare ett syfte är att ge upphov till frågor där för-hoppningsvis nya upptäckter och kunskaper bildas.

(5)

1.3 Genomförande

I allt nyckeltalsarbete uppstår svårigheten att säkerställa att alla mäter samma saker, för att det ska vara möjligt att jäm-föra resultaten med varandra. Inom IFO-området är detta särskilt svårt, eftersom biståndsinsatser och så kallade ”hem-maplanslösningar” varierar mellan kommuner och organi-seras i olika verksamheter. Det blir därför svårt att entydigt definiera vad som menas med sådana insatser. Här kan den påbörjade FoU-studien vara värdefull på sikt.

Arbetet med årets rapport har genomförts av en ar-betsgrupp bestående av representanter från de deltagande kommunerna/stadsdelarna. I arbetsgruppen har både eko-nomer och verksamhetsföreträdare ingått.

Arbetsgruppen var överens om att årets nyckeltal skul-le vara desamma som föregående års för att kunna göra jämförelse mellan de båda åren.

På grund av svårigheterna att definiera framförallt öp-penvård, enades arbetsgruppen om att mäta köpt vård, institutions-, familjehems- och öppenvård. Alla andra in-satser definieras i undersökningen som hemmaplanslösning-ar eller egna öppenvårdsinsatser. Alla insatser som redovi-sas, ska ha ett biståndsbeslut enligt SoL eller LVU. I det sammanhanget har Kungsbacka kommun haft svårigheter, eftersom man genomför alla egna insatser utan att fatta myndighetsbeslut (se Kungsbackas verksamhetsbeskriv-ning). Man har emellertid kunnat redovisa antalet perso-ner i insatser och därför har Kungsbacka haft möjlighet att

Deltagare i arbetet med nyckeltal:

Ale Ann-Charlotte Janetun-Söderqvist, Inger Nordberg, Ann-Britt Pernmyr Alingsås Helena Wikman Ericsson, Eva-Lena Egsonius

Härryda Agneta Blom, Barbro Rohdin, Cecilia Netzén Kungsbacka Gunnar Jirvén, Jessica Selin

Lerum Anette Johannesson, Henrik Gustafsson Lilla Edet Karl Willborg, Lena Glavander

Mölndal Christer Bergman

Partille Renée Thulin, Peter Nilsson Stenungsund Birgitta Persson, Lena Litzén

Tjörn Anne-Marie Nykvist, Claes-Allan Öberg, Joakim Ulmefors Öckerö Juan Navas, Johanna Johansson

Lundby SDF Christina Johansson, Jenny Karlsson, Lena Magnusson Tynnered SDF Lars Olausson, Torgny Karlsson

GR Projektledning och sammanställning: Hans Troedsson och Elvy Persson delta i alla redovisade nyckeltal.

För kommunerna/stadsdelarna finns det stora olikhe-ter i vem som organiserar exempelvis skolvård och ung-domsmottagning. I alla kommuner/stadsdelar pågår olika former av samarbetsprojekt med till exempel BUP, skolan eller annan samarbetspartner. För att undvika jämförelser mellan skiftande verksamheter, har all sådan verksamhet därför undantagits i kommunernas/stadsdelarnas redovis-ning av nettokostnader för verksamheten barn och unga 0-20 år.

Efter att arbetsgruppen hade enats om vilka nyckeltal som skulle tas fram och hur de skulle beräknas, utarbetades en gemensam mall för beräkning av nyckeltalen i respek-tive kommun/stadsdel.

I kapitel tre redovisas de nyckeltal som respektive kom-mun/stadsdel har lämnat uppgifter om, med kommenta-rer om uppgifternas innehåll.

Det är ett omfattande arbete som genomförts i respek-tive kommun/stadsdel och som har sammanställts och sam-ordnats av GR. Det har tidigare framhållits vikten av att alla uppgifter som redovisas är jämförbara, därför är det viktigt att alla redovisar på samma sätt. Detta pekar på be-hovet av uppdaterade uppföljningssystem för verksamhete-rna, som dels underlättar insamlandet av uppgifter för nyck-eltalen, men framförallt för att kunna följa den egna verk-samhetens utveckling.

(6)

2. Kommunbeskrivningar

2.1 Ale kommun

Kommunbeskrivning

Ale kommun gränsar i söder till Göteborg. De två största orterna heter Nödinge och Älvängen. Närmast Göteborg ligger Surte och Bohus och längre norrut finns de mindre orterna Nol, Alafors, Skepplanda, Alvhem och Hålanda. Förutom runt Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd.

Verksamhetsbeskrivning

Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun ansvarar för Handikappomsorg, Individ- och familjeomsorg och Äld-reomsorg.

Individ- och familjeomsorgen i Ale är en funktionsin-delad organisation som består av Försörjningsstöds- och flyktingenhet, Barn- och ungdomsenhet, Familjerätts- och familjehemsenhet, Missbruksenhet, Administrations- och serviceenhet samt Spinneriets ungdomsboende. Verksam-heten leds av en IFO-chef och sex enhetschefer.

Barn- och ungdomsenheten består av tio socialsekre-terare varav fem har inriktning på familjer med barn un-der 13 år och fem arbetar med ungdomar över 13 år och deras familjer. Inom enheten finns dessutom två familje-pedagoger som arbetar med stöd och vägledning för för-äldrar med förskolebarn/äldre barn. Handläggarna arbetar med myndighetsutövning. Till samtliga grundskolor i Ale har knutits socialsekreterare inom Barn- och ungdomsen-heten som kontaktperson. Utvecklingen av samarbetet med Barn- och ungdomspsykiatrin sker inom ramen för det s k BAS-teamet där även skolhälsovård, barnhälsovård och re-sursteam inom skolan ingår.

I februari startade ungdomsboendet Spinneriet med sex boendeplatser, en akutplats och planering för fem bo-ende i satellitlägenhet. Spinneriets personal består av en enhetschef och sju behandlingsassistenter.

Som resurs för barn och ungdomar finns även Fjärilen som är en gruppverksamhet för barn och ungdomar med missbrukande förälder/föräldrar.

Från och med 1 september 2005 kommer Barn- och ungdomsenheten att delas i en Barn- och familjeenhet (0-12 år) och en Ungdomsenhet (13-20 år) vilka kommer att ledas av var sin enhetschef. Vårt nystartade ungdomsboen-de, Spinneriet, kommer också organisatoriskt att tillhöra Ungdomsenheten som även förstärkas med 2,0 fältanknutna socialsekreterare. Vi kommer vidare att genomföra en ut-bildningsinsats kring drogproblematiken tillsammans med vår personal inom Missbruksenheten. Vi satsar på att ut-I detta kapitel ger varje kommun en kortfattad

presenta-tion av kommunen allmänt och en beskrivning av indi-vid- och familjeomsorgens verksamheter för ungdomar (0-20 år). Kompletterande organisationsscheman finns i bila-gor längst bak i rapporten. Alla Göteborgsregionens kom-muner ligger i Västra Götalands län, utom Kungsbacka som ligger i Hallands län.

Varje kommun-/stadsdelsbeskrivning avslutas med en faktaruta där några få uppgifter är redovisade som avser att ge en snabb överblick av respektive kommuns/stadsdels verksamhet för barn och unga. De fakta som redovisas är antal invånare totalt, hur stor andel av invånarna som är i åldern 0-20 år, hur många per tusen invånare i åldersgrup-pen som har insatser. Vidare redovisas antal årsarbetare som arbetar i respektive kommuns/stadsdels verksamhet för barn och unga. Faktarutan innehåller också uppgifter om kom-munens/stadsdelens totala nettokostnad för verksamheten barn och unga, vad nettokostnaden blir per invånare för åldersgruppen, hur stor andel av verksamhetens nettokost-nad som utgörs av personalkostnettokost-nader samt hur stor andel av verksamhetens nettokostnad som används för att köpa vård för barn och unga 0-20 år.

(7)

veckla arbetet under utredningstiden för att bli säkrare i valet av insats. Vår målsättning är att försöka inrikta oss på tidiga insatser.

Vi vill fortsatt utveckla och stärka barnperspektivet genom att arbeta riktat mot bland annat barn till missbru-kare, barn som bevittnar våld, barn till psykiskt sjuka för-äldrar. Där vill vi utveckla metoder för att arbeta med hela familjen/nätverket.

FAKTA ALE KOMMUN

Antal invånare ... 26 288 Andel invånare 0–20 år i % ... 29 Antal personer med insats per 1 000 invånare 0–20 år ... 30 Antal årsarbetare IFO 0–20 år ... 27 Nettokostnad verksamhet 0–20 år tkr ... 45 452 Kostnad per invånare 0–20 år kr ... 5 984 Andel personalkostnad av nettokostnad 0–20 år i % ... 26 Andel köpta insatser i % ... 67

2.2 Alingsås kommun

Kommunbeskrivning

Alingsås kommun ligger 45 km nordost om Göteborg och hade vid årsskiftet 2004/2005 35 761 varav cirka 70 pro-cent bor i tätorten. Övriga större orter i kommunen är Sollebrunn, Stora Mellby och Gräfsnäs. Andelen invånare 0-20 är 27 procent. Kommunen har ett varierat bostadsut-bud med flera större allmännyttiga bostadsområden.

Verksamhetsbeskrivning

Socialnämnden i Alingsås organiserar Handikappomsorg, Individ- och familjeomsorgen där även den kommunala psykiatrin ingår.

Individ- och familjeomsorgen består av sex enheter, barn- och ungdomsenhet, ekonomienhet, vuxenenhet, psy-kiatrienhet, utförarenhet och utvecklingsenhet. Avdelnings-chefen är direkt underställd förvaltningsAvdelnings-chefen och varje enhet leds av en områdeschef. På avdelningen finns också en planeringschef som också ansvarar för utvecklingsen-heten.

Barn- och ungdomsenheten handlägger biståndsansök-ningar och anmälbiståndsansök-ningar avseende barn/ungdomar och deras familjer. För att möta behov av insatser på hemmap-lan finns Utförarenheten där man arbetar på uppdrag av de övriga enheterna. Utförarenheten består av Mellanvårds-teamet, Familjepedagoger, Föräldrarådgivning och ett ung-domsboende där ungdomar bor i lägenheter.

Socialnämnden leder också samarbetet mellan Barn-och ungdomsnämnden, Kultur- Barn-och fritidsnämnden Barn-och Utbildningsnämnden – BUS.

Inom BUS sker utveckling och samverkan kring

barn-och ungdomsfrågorna i kommunen. Samarbetet sker ge-nom gemensamma verksamheter som mobilt team, nät-verkslag och samordnare för alkoholfrågor.

Solgruppen är en verksamhet där samtal med barn i grupp genomförs. Detta är ett samverkansprojekt mellan IFO och skolan.

2004 avslutades en treårsplan som har präglat de senas-te årens arbesenas-te på IFO i Alingsås. Syfsenas-tet med treårsplanen har varit att minska kostnaderna för den köpta vården ge-nom att utveckla det sociala arbetet på hemmaplan. Kost-naderna för den köpta vården och personalsatsningarna har under denna period blivit totalt sett lägre.

FAKTA ALINGSÅS KOMMUN

2.3 Härryda kommun

Kommunbeskrivning

Härryda kommun gränsar till Göteborg och Mölndal. Huvudorten är Mölnlycke som endast ligger cirka 15 min bilväg från Göteborgs centrum. Här bor merparten av kommunens invånare. Övriga större orter är Landvetter, Hindås och Rävlanda. Kommunen har både välbärgad för-ortsprägel och levande landsbygd. Av kommunens cirka 31 500 invånare utgör barn och ungdomar 0-20 år 31 pro-cent. Landvetters flygplats är av stor betydelse för kommu-nen. Majoriteten av befolkningen arbetspendlar in till Göteborg. Kommunen har hittills haft en låg arbetslöshet.

Verksamhetsbeskrivning

Härryda kommun har en ovanlig politisk organisation så till vida att vi inte har några specialnämnder som ex soci-alnämnd mm utan kommunstyrelsen beslutar i de flesta frågor. För socialtjänsten finns ett socialt utskott under kommunstyrelsen som fattar beslut i individärenden. Indi-vid- och familjeomsorgen tillhör den sociala sektorn till-sammans med äldreomsorg och handikappomsorg och är en funktionsindelad organisation, som består av ekonomi-och mottagningsenhet med flyktingmottagning, barn- ekonomi-och familjeenhet, ungdomsenhet, vuxenenhet, familjerådgiv-ning och en konsumentrådgivfamiljerådgiv-ningsenhet med budget- och skuldrådgivning och överförmyndarnämndens kansli.

(8)

2.4 Kungsbacka kommun

Kommunbeskrivning

Kungsbacka är en av de mest expansiva kommunerna i Sverige. Lagom pendlingsavstånd till Göteborg och lång kustlinje gör Kungsbacka till en attraktiv kommun som ökat sin befolkning med cirka tusen innevånare per år.

Kommunen är stor till ytan och de flesta invånare bor i den västra delen av kommunen i områden som Kullavik, Särö, Vallda och Onsala. Fjärås ligger i inlandet vid sjön Lygnern och i söder finns de mindre orterna Åsa och Fril-lesås. Kungsbacka stad är liten om man jämför med övriga kommunen.

Kungsbacka kännetecknas av en förhållandevis ung befolkning. Av kommunens 68 696 innevånare är drygt 20 000 i åldrarna 0-20 år. Merparten av kommunens 26 850 Kännetecknande för kommunen är det mycket täta och givande samarbete som sker mellan IFO och skolan. Vi har gemensamt satsat på vissa förebyggande insatser som t.ex. ungdomsarbetare för senare delen av grundskolan, kurator anställd av socialförvaltningen på gymnasiets individuella program, flexibelt stödteam för arbete i senaredelen, På Ängen, ett hälsobefrämjande arbete bland skolungdomar, familjecentral mm. Verksamhetscheferna inom IFO, grund-skola, fritid, gymnasium och kultur träffas regelbundet för gemensamma strategier. Samarbetet med Arbetsförmed-lingen har också intensifierats under det sista året och vi har nyligen startat en gemensam ungdomssatsning för att förhindra långtidsarbetslöshet bland ungdomar.

Vi har fått EU-medel till två större projekt, ”Växt-kraft”, som syftar till att intensifiera arbetet bland ungdo-mar i gymnasiets individuella program samt ”Viktiga Vux-na” vars syfte är att på olika sätt engagera föräldrar och andra vuxna kring barn och ungdomar.

Genom projektpengar från länsstyrelsen har vi också sedan ett år tillbaka kunnat starta upp en drogrådgivning för ungdomar som är i riskzonen för att utveckla ett drog-missbruk

FAKTA HÄRRYDA KOMMUN

Verksamhetsbeskrivning

Individ & Familjeomsorg är organiserad som egen förvalt-ning. Ansvaret omfattar försörjningsstöd, råd och stöd till enskilda och familjer, familjehems- och institutionsvård, missbruksvård, skuldsanering, familjerådgivning, familje-rätt samt olika behandlingsformer i egen regi. Inom verk-samheten finns även psykologer och kuratorer som främst arbetar inom andra verksamheter som skola och handi-kappomsorg i en intäktsfinansierad organisation. Individ & Familjeomsorg ansvarar även för tillstånds- och tillsyns-verksamhet enligt alkohollagen.

De verksamheter som riktar sig till barn och unga är organiserade i tre enheter. Utredning Barn och Ungdom samt Familj Barn och Ungdom är de myndighetsutövan-de verksamheterna. Utredning BoU ansvarar för utred-ningar enligt socialtjänstlagen, institutionsplaceringar samt uppföljning av vissa biståndsinsatser. Familj BoU arbetar med de barn och unga som är placerade i familjehem eller som har bistånd i form av kontaktfamilj/person.

Resurs Barn och Ungdom innehåller ett flertal behand-lingsverksamheter. Hit kan familjer och unga söka sig utan att ha beviljats bistånd via andra enheter. Resurs BoU be-står av fem olika arbetsgrupper och hade under 2004 25 årsarbetare. Under 2004 fick omkring 550 barn och unga stöd från Resurs BoU

De strategiska mål som finns för verksamheten syftar till att fokusera på ”hemmaplanslösningar”, god samord-ning av resurser och att barn ska få göra sina röster hörda. För att öka tillgängligheten har nämnden satsat på öppna verksamheter där stöd och behandling kan erbjudas utan biståndsprövning.

FAKTA KUNGSBACKA KOMMUN

(9)

2.5 Lerums kommun

Kommunbeskrivning

Lerums kommun består av tätorterna Lerum, Floda, Grå-bo, Tollered, Sjövik och Björboholm. Det bor 36 224 per-soner i kommunen. De flesta av Lerums innevånare bor i villa eller radhus.

Medelåldern är relativt låg och var vid årsskiftet cirka 38 år. De unga personerna mellan 0-15 år kommer att mins-ka till antalet samtidigt som en ökning sker av antalet per-soner över 65 år.

Av kommunens cirka 17 000 förvärvsarbetande över 16 år, pendlar cirka 66 procent eller cirka 11 000 personer för att arbeta i annan kommun. Det ska jämföras med de cirka 2 000 som arbetar i kommunen men är bosatta i an-nan kommun. Det är främst till Göteborg, Partille, Möln-dal och Alingsås som arbetspendlingen går till.

Verksamhetsbeskrivning

Individ- och familjeomsorgen utgör tillsammans med arbetsmarknadsenheten, där flyktingverksamheten ingår, socialförvaltningen i Lerums kommun. Inom socialförvalt-ningen ingår familjesektionen som arbetar med barn- och ungdomar. Familjesektionen handlägger bl.a. myndighets-utövningen. Det finns även en förebyggandesektion inom förvaltningen som arbetar med barn och ungdomar i ett förebyggande syfte. Vi anser att det förebyggande arbetet är mycket viktigt eftersom man arbetar med de unga innan det har gått för långt. Detta ger en vinst för den enskilde och för kommunen vad det gäller institutionsplaceringar och försörjningsstöd.

På socialförvaltningen finns två chefsnivåer. Under so-cialchefen finns ett antal sektionschefer som har verksam-hets- och budgetansvar för den sektion de är arbetsledare för.

FAKTA LERUMS KOMMUN

2.6 Lilla Edets kommun

Kommunbeskrivning

Lilla Edets kommun består av huvudorterna Lilla Edet och Lödöse, som ligger längs den vackrare delen av Götaälv-dalen. Kommunen har cirka 13 000 invånare varav grup-pen invånare 0-20 år utgör 28 procent. Kommunen präg-las av stor andel industrisysselsatta, med stor utpendling till framför allt industrierna i Trollhättan.

Verksamhetsbeskrivning

Individ- och familjeomsorgen lyder under Individnämn-den, men ingår i den gemensamma socialförvaltningen med en gemensam socialchef, tillsammans med Omsorgsnämn-dens äldreomsorg och LSS. IFO:s mål är bl.a. att försöka tillgodose behoven genom öppenvård, i nära samverkan med andra samhällsinstanser. De egna personalresurserna inom IFO består av följande delar:

IFO leds av en verksamhetschef som tillsammans med två assistenter utgör den administrativa delen. Det finns tre arbetsgrupper; En Ekonomi och Vuxengrupp (EoV) vars socionomer ger stöd till egenförsörjning och missbruks-arbete. En Barn och familjegrupp (BoF) vars socionomer (4,8 årsarbetare) ger stöd till barn och familjer. En samord-nare är arbetsledare i vardera BoF och EoV. Det finns en hemstödgrupp (2,0 årsarbetare) vars hemterapeuter huvud-sakligen arbetar gentemot barnfamiljer.

Till IFO hör även insatser för personer med psykiska funktionshinder, som leds av en enhetschef underställd verksamhetschefen. IFO driver med sin personal även grupparbete för ensamstående småbarnsföräldrar.

Två av de mer betydelsefulla förändringarna för IFO sedan 2002 är att antalet ansökningar/anmälningar kring barn som far illa ökat med 79 procent och att den egna öppenvårdsresursen minskats med 14 procent. Kommu-nens strategi för att nå balans mellan budget och verksam-hetens omfattning är fortsatta rationaliseringar och effekti-viseringar under 2005. Bland annat sker en omdispone-ring av personal till familjehemsrekryteomdispone-ring.

FAKTA LILLA EDETS KOMMUN

(10)

2.8 Partille kommun

Kommunbeskrivning

Partille är en ganska välmående förortskommun till Göte-borg. Kommunen består av Partille, Sävedalen och Jonse-red och har totalt cirka 33 000 invånare. 28 procent av befolkningen är mellan 0-20 år. Den största delen av kom-munen består av småhus och radhus. Vissa delar är tungt socialt belastade i relation till övriga kommunen.

Verksamhetsbeskrivning

IFO är en del av Social och arbetsförvaltningen (SAF) som utöver IFO består av Arbetsmarknadsenheten. SAF består av fyra avdelningar: avdelningen för ekonomi/arbetsmark-nad, avdelningen för vuxna, avdelningen för barn och ung-dom samt avdelningen för barn och ungung-dom öppenvård (se organisationsskiss).

Alla bistånd som rör barn och ungdomar utreds och beslutas av socialsekreterare på avdelningen för barn och ungdom.

De två kuratorer som arbetar på Ungdomsmottagningen är anställda av SAF och ingår därför som en kostnad för IFO. I nettokostnaden för IFO som vi redovisar ingår inte AME och flyktingmottagningen. Däremot ingår kostna-den för olika samarbetsprojekt som vi har med t.ex. Barn och utbildningsförvaltningen.

De chefsnivåer som finns är förvaltningschef och 4 av-delningschefer.

De mål som nämnden/förvaltningen har är att barn och ungdomar ska ges möjlighet att växa upp i sin biolo-giska familj, att antalet placerade barn och ungdomar ska minska och lösningar på hemmaplan ska prioriteras, vid placeringar ska familjehem prioriteras framför institution samt att vi ska arbeta kommunövergripande med att stöd-ja och stimulera till goda uppväxtvillkor för barn och ung-domar i riskzonen (det sistnämnda ingår i kommunens BUS-arbete). Det finns ett kommunövergripande perspek-tiv att tillsammans arbeta med hemmaplanslösningar.

Under 2004 tog Social- och arbetsförvaltningen över flera verksamheter från andra huvudmän. Partille verkstad, kombinerad skola och praktik för ungdomar mellan 13-19 år, togs över från Gymnasieförvaltningen. Spädbarnsverk-samheten togs över från primärvården och Familjetrappan togs över från Barn- och utbildningsförvaltningen. Samt-liga dessa verksamheter arbetar med insatser som inte krä-ver biståndsbeslut.

Familjetrappan och Spädbarnsverksamheten kom att ingå i Familjehuset som startade under hösten 2004. På Familjehuset finns de flesta av förvaltningens öppenvårds-resurser för barn, ungdomar och familjer samlade.

2.7 Mölndals Stad

Kommunbeskrivning

Mölndals kommun har en förhållandevis ung befolkning. Medelåldern bland de 57 500 invånarna är 38,6 år mot 40,5 i riksgenomsnitt. Huvuddelen av kommunens resur-ser används till skola och vård och omsorg. Under 2000-talet förväntas an2000-talet ungdomar att öka med 24 procent medan antalet i åldersklass 7-15 år beräknas minska med 9 procent. Strukturen i Mölndal kan sammanfattningsvis be-skrivas dels som förort till Göteborg och dels med lands-ortskaraktär. Bostadsbeståndet utgörs av 53 procent lägen-heter och resterande 47 procent småhus. I jämförelse med riket har Mölndal en stor andel högutbildade, låg arbets-löshet, låg andel äldre och en högre medelinkomst. Ande-len familjer med försörjningsstöd är märkbart högre än riksgenomsnittet. I kommunen har 22 procent av befolk-ningen utländsk bakgrund.

Mölndal har ett differentierat näringsliv präglat av med-icin, IT/mikrovågsteknologi, pappersproduktion och han-del.

Verksamhetsbeskrivning

Verksamheten är organiserad i Arbets- och familjestöds-förvaltningen som svarar för kommunens uppgifter vad gäller kommunala arbetsmarknadsfrågor, integrationsfrå-gor, alkohollagstiftning, tillståndsgivning för automatspels-verksamhet samt socialtjänst med undantag för äldre- och handikappfrågor.

Verksamheten för barn och unga är organiserad i barn-sektionen 0-13 år och ungdomsbarn-sektionen från 13 år. Varje sektion leds av en sektionschef som är underställd förvalt-ningschefen.

Det finns åtta socialsekreterartjänster på vardera sek-tionen med ansvar för myndighetsutövning och bistånds-beslut. Barnsektionen har i öppenvårdsverksamheten två familjebehandlare, två personal i familjeförskola samt tre stödpersoner. Ungdomssektionen har tre fältsekreterare, tre kuratorer, tre behandlingsassistenter, två stödpersoner, en samordnare, två förebyggande i brottsbekämpning samt en halvtid förste socialsekreterare. Familjerättssektionen arbetar med de familjerättsliga frågorna och har dessutom ansvar för familjehemsverksamheten. Barn- och ungdomssektio-nen ansvarar för en gemensam utredningsverksamhet med skolförvaltningen – Utredning i samverkan.

FAKTA MÖLNDALS STAD

(11)

2.9 Stenungsund

Kommunbeskrivning

Stenungsunds kommun, fem mil norr om Göteborg är en snabbt växande kommun.

Stenungsunds centralort dominerar befolkningsmässigt. Andra orter av betydelse är Stora Höga, Jörlanda. Speke-röd, Ucklum och Ödsmål. Industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna och arbetspendlingen är lika stor till som från Stenungsund.

Verksamhetsbeskrivning

Individ- och familjeomsorgen leds av en IFO-chef och tre enhetschefer, en för vuxenenheten som arbetar med miss-bruk och psykiatri, en för handikappenheten och en för barn och unga som arbetar mot barn 0-20 år och deras familjer. En ny administrativ enhet kommer att starta upp 2005.

Barn och unga-enheten består av 14 socialsekreterare, varav en familjehemssekreterare, en kontaktfamiljssekre-terare, två familjerättssekreterare och två familjebehandla-re på familjeförskolan, en psykolog samt en socialpedagog. I september 2004 startades ett ungdomsteam i samver-kan mellan vuxenenheten och barn och unga för att arbe-ta mot målgruppen 16-25 år. Teamet består av två socialse-kreterare, en psykolog och en socialpedagog under barn och unga tillsammans med 0,5 socialsekreterare, 0,5 sjuk-sköterska och en socialpedagog från vuxenenheten. Målet är att hitta behandlingsinsatser på hemmaplan istället för institutionsplaceringar, att arbeta mot ungdomarnas för-äldrar och nätverk.

I kommunen pågår ett samverkansprojekt mellan sko-la/barnomsorg och 4-S aktörerna IFO och BUP. Projek-tet går under namnet Nyborg och är en familjebehandling med skola. Nyborg har 20 platser med tre enheter för barn mellan 6-15 år.

Inom familjeförskolan arbetar två socionomer förebyg-gande som insats från IFO. Man arbetar med den holistiska modellen MarteMeo (av egen kraft). Här finns grupper med bl.a. babyföräldrar. Mycket av arbetet går ut på att stötta föräldrarna i sin föräldraroll.

Ungbo är ett boende för ungdomar mellan 16-20 år, som av olika anledningar inte kan bo kvar hemma. Här finns plats för 5 ungdomar och i verksamheten ingår också en utslussningslägenhet. Under tiden ungdomen bor på Ungbo stöttas föräldrarna genom samtal.

För att minska kostnader för institutionsplaceringar håller vi på att diskutera olika metoder som skulle passa för Stenungsunds kommun. Kommunen har haft långa pla-ceringar och vi arbetar nu för att kunna korta ner dessa. När det gäller ungdomar har vi vårt Ungdomsteam med psykolog och våra socialpedagoger som skall arbeta till-sammans med institutionen för att få en bra hemgång/ avslut. Att tidigt komma in och arbeta i barnets/ungdo-mens nätverk och att hitta lösningar på hemmaplan är också frågor vi kommer att utveckla.

Genom att vi har vårt Ungbo har vi kunna erbjuda familjer i kris ett vettigt alternativ och slippa akuta jour-placeringar då ungdomen kan bo på Ungbo under tiden vi utreder.

Familjeförskolan arbetar förebyggande som gör att för-äldrarna får ett tidigt stöd och inte behöver bli aktuella på socialkontoret.

FAKTA STENUNGSUNDS KOMMUN

FAKTA PARTILLE KOMMUN

(12)

2.10 Tjörns kommun

Kommunbeskrivning

Huvudorten är Skärhamn med cirka 3 500 innevånare, öv-riga större orter med vardera cirka 1 000 till 2 000 innevå-nare är Rönnäng, Kållekärr, Höviksnäs och Myggenäs.

Totalt innevånareantal i kommunen är cirka 15 000, varav tyngdpunkterna ligger i åldersgrupperna 5-20 och 50-65 år. Födelsetalet låg under den senaste 10-årsperio-den något högre än riksgenomsnittet.

Boendestrukturen präglas av mestadels villor i artifi-ciellt uppbyggda bostadsområden i nära anslutning till tät-orterna. I övrigt finns äldre villor dels i tätortskärnorna, dels spridda på landsbygden. Lägenheter och radhus ökar alltmer i omfattning.

Verksamhetsbeskrivning

Kommunens organisation är sedvanlig kommunstruktur, med traditionella nämnder och förvaltningar såsom t ex fastighets- och teknik, sociala, utbildning, kultur och fritid etc.

IFO är organiserad som en särskild avgränsad verk-samhet inom socialförvaltningen och är uppdelad i följan-de verksamheter: Barn och unga enhet, ekonomigrupp, en socialmedicinsk mottagning, ungdomsmottagning och ett Ungbo.

Verksamheten är organiserad som en självständig enhet och inte sammanblandad med äldreomsorgen eller Social omsorg.

Individ och familjeomsorgen leds av en enhetschef, underställd socialchefen, med föreståndare/1:e socialsekre-terare för respektive verksamhet som har ansvar för lång-siktig planering och internkontroll.

Politiska verksamhetsmål formuleras och revideras år-ligen.

Barn och unga enheten leds av en 1:e socialsekreterare och omfattar 4,5 tjänster socialsekreterare. Socialsekrete-rarna ansvarar för utredning och handläggning av ären-den.

Ekonomigruppen består av tre tjänster. Handläggarna inom ekonomi hanterar sedvanliga ekonomiärenden för alla individer inom IFO. Två tjänster är avdelade för barn, ungdom och familjearbete. En av tjänsterna är riktad mot handläggning för ensamstående vuxna utan hemmavaran-de barn.

Socialmedicinska mottagningen består av en förestån-dare/socialsekreterare, två psykiatrisjuksköterskor, ekono-mihandläggare samt boendestödspersonal.

Vuxenärenden på den Socialmedicinska mottagningen definieras som individ över 18 år i eget hushåll utan sta-digvarande hemmavarande barn. Individerna som hand-läggs utifrån den Socialmedicinska mottagningen har en problematik som omfattar beroende och eller psykiska funktionshinder.

Ungdomsmottagningen består av en 50 procent

kura-torstjänst samt två 50 procent barnmorsketjänster varav 50 procent finansieras av HSO 4 tillsammans med två läkar-timmar per vecka som disponeras av mottagningen.

Ungbo är ett projekt som startade augusti 2003 med en projekttid på tre år. Ungbo startades med en tanke om att detta skull sänka kostnaderna för köpt vård samt erbju-da ett hållbart alternativ till institutionsvård på hemmap-lan. Ungbo består av en föreståndartjänst om 100 procent samt fem heltidstjänster som behandlingsassistenter.

FAKTA TJÖRNS KOMMUN

(13)

2.11 Öckerö kommun

Kommunbeskrivning

Öckerö kommun består av tio bebodda öar, varav fyra har broförbindelse mellan sig. Av kommunens cirka 12 000 in-vånare bor 78 procent på någon av dessa öar. Merparten av invånarna bor i småhus. Befolkningen har vuxit stadigt sedan 1950-talet. Mer än hälften av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen trots att den enda förbindelsen med fastlandet är bilfärja.

Verksamhetsbeskrivning

Socialtjänsten i Öckerö kommun har en beställar- utförar-organisation. Beställarenheten ansvarar för all myndighets-utövning och biståndsbesluten verkställs av olika utföra-renheter.

Inom individ och familjeomsorg finns socialsekrete-rarna på socialkontoret (beställarkontoret) som är lokalise-rat på Öckerö och det är där myndighetsutövningen sker. Utförarna finns på Hönö under samlat namn, Hedens by. Där finns behandlingsenheten bestående av både socialse-kreterare och socialpedagoger. Beställarenheten har sin verksamhetschef och utförarenheten sin. Verksamhetsche-ferna leder sin enhet gentemot socialchefen och ansvarar för personal, budget, uppföljning samt verksamhetens kva-litet och utveckling.

Den huvudsakliga strategin är som många andra också arbetar med att arbeta förebyggande och se till barn- och ungdomars behov så tidigt som möjligt.

På strukturell nivå är Öckerös strategi att fortsätta ha nära samarbete med Barn och ungdomspsykiatrin. Kvali-tetssäkra samverkan/samarbetet med skola, Bup, ungdoms-mottagningen samt kultur och fritid, genom att ha sche-malagda möten.

Konkret samverkan, både på strukturell och på indi-vidnivå, förvaltningsövergripande tillsammans med skola och kultur- och fritidsförvaltningarna är strategiskt viktigt för Öckerö.

”Barn i riskzonsgruppen” träffas en eller två gånger per år. Där ingår polis, habiliteringen, socialtjänsten, skola, fritid, BVC, MVC, primärvården, vuxenpsykiatrin m.m.

Det är viktigt att delta i GR:s olika nätverk som arbe-tar med övergripande strukturella barn- och ungdomsfrå-gor.

Öckerö arbetar aktivt med arbetsgruppens värdegrun-der.

Det finns en drogsamordnare med särskilt fokus på barn och ungdom.

Fältverksamheten bedrivs ihop med fritid.

På individnivå har Öckerö Humlan, en barngrupp som socialtjänsten och kyrkan arbetar med enligt Ersta model-len.

”Två andra dygn” är en samverkan mellan skolan, fri-tid och socialtjänsten som vänder sig till ungdomar i risk-zonen.

Spindelskolan är en heldagsskola där socialtjänsten för-stärker genom familjearbete.

Öckerö satsar särskilt på att utveckla råd och stöd utan biståndsbeslut.

Öckerö har ett mycket tydligt barnperspektiv i utred-ningar som baseras på ett nätverkstänkande, där familjen omkring barnet ses i ett större perspektiv, även släkting-perspektivet får en mer framträdande roll i insatstänkan-det.

FAKTA ÖCKERÖ KOMMUN

(14)

2.12 Lundby SDF

Stadsdelsbeskrivning

Lundby är en centralt belägen stadsdel i Göteborg som förväntas expandera. Fram till 2006 planeras närmare 2000 nya bostäder och befolkningen förväntas öka med 3000 personer. Flertalet av de nya bostäderna byggs på norra Älvstranden som också kommer att få en betydande ök-ning av antalet arbets- och studieplatser.

I Lundby finns stora socioekonomiska skillnader, vissa områden i stadsdelen har en hög andel invånare med miss-bruksproblem. Ohälsotalen för Lundby är högre an ge-nomsnittet för Göteborgsregionen och bland långtidssjuk-skrivningar är psykisk ohälsa en vanlig diagnos. Den stora andelen mindre lägenheter innebär att det bland hushållen finns färre barnfamiljer och fler äldre än kommungenom-snittet. Andelen invånare med utländskt medborgarskap motsvarar genomsnittet för Göteborg.

Andelen Lundbybor med eftergymnasial utbildning är lägre än Göteborgsgenomsnittet men har ökat de senaste åren.

Av Lundbys 34 000 invånare bor drygt 20 000 i lägen-heter, det innebär att vi har många små och ensamhushåll och många av dessa, cirka 60 procent, bor i ettor och tvåor. Ungefär en fjärdedel av all nyproduktion i Göteborg sker inom Lundbys gränser men detta har hittills inte påverkat sammansättningen när det gäller lägenhetsstorlek och ägan-deförhållanden. Flerbostadshusen ägs ungefär lika mycket av allmännyttan som av bostadsrättsföreningar, nästan lika många har privata ägare.

Lundby har en låg andel barn och ungdomar i sin be-folkning, i synnerhet i åldersgruppen 6-15 år. I de nya bo-stadsområdena ökar andelen barn 0-5 år.

Elevernas levnadsvillkor skiftar mellan olika bostads-områden. I Lundby finns skolor som domineras av barn från välmående villaområden och andra skolor med upp-tagningsområden med hög arbetslöshet och social proble-matik förekommer.

I ungefär en tredjedel av barnhushållen bor barnen med bara en av sina föräldrar, det är något högre siffra än ge-nomsnittet för Göteborg.

Lundby har ett rikt föreningsliv som lockar medlem-mar i alla åldrar. Genom ett samedlem-marbete mellan framförallt stadsdelarna på Hisingen erbjuds barn och ungdomar ett brett utbud i form av ordinarie föreningsverksamhet, ” prova på aktiviteter” och sommarläger.

Lundby har ett geografiskt läge som gör det lätt för stadsdelens invånare att ta del av stora delar hela stadens utbud.

2.13 Tynnered SDF

Stadsdelsbeskrivning

Tynnered är en av Göteborgs 21 stadsdelar i med 27 500 invånare. Stadsdelen ligger geografiskt sydväst om Frölun-da torg i västra Göteborg. Bebyggelsen är blanFrölun-dad och består i sydväst huvudsakligen av villor och radhus och i övrigt av flerbostadshus byggda på 60- och 70-talen. Andelen in-vånare 0-20 år utgör 29 procent och Tynnered är därmed den barnrikaste stadsdelen i Göteborg.

Verksamhetsbeskrivning

Individ- och familjeomsorgen är under en verksamhets-chef organiserad i två enheter, Försörjningsstöd/Vuxen-grupp och FamiljeFörsörjningsstöd/Vuxen-grupp/Öppenvårdsenhet, vilka leds av enhetschefer.

Familjegruppens målgrupp är barn och ungdomar 0-20 år och deras familjer. Socialsekreterarna arbetar huvud-sakligen med utredningar, biståndsbeslut och psykosocialt förändringsarbete.

Öppenvårdsenheten har samma målgrupp och organi-serar stadsdelens skolkuratorer, ungdomssekreterare och mellanvårdsenhet, Marinen.

Stadsdelsnämnden har satt som prioriterat mål att mins-ka antalet barn och ungdomar som omhändertas för sam-hällsvård och har gett förvaltningen i uppdrag att arbeta för att utveckla olika mellanvårdsformer i stadsdelen.

FAKTA TYNNEREDS SDF

FAKTA LUNDBY SDF

(15)

3. Resultat

I det följande kapitlet redovisas och jämförs resultaten av kommunernas/stadsdelarnas verksamheter för barn och unga, 0-20 år, under 2004. I årets rapport finns i flera fall möjligheter att göra jämförelser med 2003 års nyckeltal. Resultaten uppvisar fortsatt stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna, men också i jämförelse med tidigare år. Undersök-ningen kan konstatera att det är skillnader som bland annat beror på mycket skiftande förutsättningar. Respektive kom-mun/stadsdel har själva kommenterat en del nyckeltal för att förklara siffrorna.

Kommuerna/stadsdelarnas namn i diagrammen har förkortats enligt följande: Ale (Ale), Alingsås (Aås), Härryda (Här), Kungsbacka (Kba), Lerum (Ler), Lilla Edet (LiE), Lundby (Lun), Mölndal (Möl), Partille (Par), Stenungsund (Std), Tjörn (Tjö), Tynnered (Tyn) och Öckerö (Öck).

3.1.2 Antal invånare med insats

Trots att Lundby har få invånare i åldersgruppen, har man en hög andel med insatser. Det betyder att många av Lund-bys barn och unga har stora behov av stöd och hjälp. För

3.1 Bakgrundsdata

3.1.1 Andel invånare 0-20 år

Det här avsnittet avser att ge en bakgrund över ungdoms-situationen i de deltagande kommunerna/stadsdelarna. Diagram 1 visar att de undersökta kommunerna tillsam-mans med Tynnereds stadsdel har en hög andel unga, näs-tan en tredjedel, av sin totala befolkning. Tendensen pekar

på att andelen är i ökande. Stadsdelen Lundby avviker dock kraftigt.

I Partille har andelen invånare mellan 0-20 år minskat av den totala befolkningen från 30 procent år 2003 till 28,4 procent, vilket har medfört ökade kostnader per in-vånare för åldersgruppen.

exempelvis Kungsbacka är förhållandet omvänt. I jämfö-relse med förra året är det framförallt i Ale och Tynnered som antalet personer med insats minskar.

DIAGRAM 1. ANDEL INVÅNARE 0–20 ÅR AV TOTALT ANTAL INVÅNARE

DIAGRAM 2. ANTAL PERSONER MED INSATS PER 1 000 INVÅNARE 0–20 ÅR

(16)

3.1.3 Fördelning av personer med insats

I diagram 3 visas hur antalet personer med insatser förde-las mellan öppenvård, familjehem och institutionsvård. Tjörn och Tynnered har få i insatser, men de insatser som ges sker i huvudsak i familjehem och institution.

Öckerö har en hög andel i öppenvård beroende på ett

3.1.4 Antal beslutade påbörjade insatser

under 2004

I de båda följande diagrammen redovisas hur många som påbörjat insatser under året 2004 och hur de har fördelats mellan öppenvård, familjehem och institutionsvård. Det visar på stor överensstämmelse med de båda föregående diagrammen. De kommuner/stadsdelar som har många i

insats, har också påbörjat flest insatser under 2004. Öckerö uppger att förebyggande insatser och metoder har stabiliserats i kommunen, vilket har lett till mindre antal anmälningar och ansökningar.

målmedvetet förändrat synsätt bland socialsekreterarna i synnerhet och bland samverkansparter i allmänhet.

Den här fördelningen gjordes inte i förra årets nyckel-talsmätning, varför ingen jämförelse kan göras med före-gående år. DIAGRAM 3. PROCENTUELL FÖRDELNING AV PERSONER MED INSATS DIAGRAM 4. ANTAL BESLUTADE PÅBÖRJADE INSATSER UNDER 2004 PER 1 000 INVÅNARE 0–20 ÅR

(17)

3.1.5 Fördelning av påbörjade insatser

under 2004

När det gäller hur påbörjade insatser under 2004 fördelar sig, följer kommunerna/stadsdelarna mönstret över hur insatserna fördelas för dem med pågående insatser. Jämfö-relse med diagram 3.

Stenungsund har under året varit tvungna att placera på institution på grund av för svår problematik för famil-jehem.

I Mölndal har barnsektionen och ungdomssektionen

3.1.6 Antal personer som aktualiserats

under 2004

Diagram 6 avser att visa hur många som aktualiserats i kom-munerna/stadsdelarna under 2004 och ger därmed en bild av hur stort ”söktryck” det finns i kommunerna/stadsde-larna. Exempelvis Lundby har många i insats och antalet som söker är också stort.

Alingsås hänvisar personer efter ett första samtal till

öppna verksamheter inom eller utanför IFO. I dessa fall sker ingen aktualisering och förklarar Alingsås låga siffror för aktualiserade under året.

Mölndal uppger att antalet aktualiseringar har ökat med 40 procent under 2004.

startat ett behandlarforum där sektionernas alla yrkesgrup-per bidrar med att hitta alternativa öppenvårdslösningar.

Lundby hade under 2003 omfattande insatser på hem-maplan för ungdomar med svår social problematik. På grund av försämrad budget tvingades stadsdelen göra ned-dragningar som medförde otillräckliga öppenvårdsinsatser och ledde till ett antal institutionsplaceringar under 2004.

DIAGRAM 5. PROCENTUELL FÖRDELNING AV PERSONER MED PÅBÖRJAD INSATS 2004 DIAGRAM 6. ANTAL PERSONER PER 1 000 INVÅNARE 0–20 ÅR SOM AKTUALISERATS UNDER 2004

(18)

3.1.7 Aktualiseringar som lett till insats

Diagram 7 redovisar hur stor andel av de aktualiserade under 2004, som lett till insats.

Alingsås har få aktualiseringar, men leder i de flesta fal-len till insats, beroende på att aktualisering först görs när

DIAGRAM 7.

PROCENTUELL ANDEL AV AKTUALISERADE SOM LETT TILL INSATS 2004

det är hög sannolikhet för behov av insats.

I Stenungsund leder också många aktualiseringar till insats. Enligt kommunen beror det på att man beviljar före-byggande insatser generöst.

(19)

3.2 NETTOKOSTNADER BARN OCH UNGA

Följande avsnitt ger en uppfattning om kostnadsläget över kommunernas/stadsdelarnas verksamhet för barn och unga, 0-20 år.

3.2.1 Andel ungdomsverksamhet av total

verksamhet kommunen/stadsdelen

I diagram 8 görs en jämförelse av hur stor andel som barn-och ungdomsverksamheten inom socialtjänsten, utgör av respektive kommuns/stadsdels totala verksamhet. I redo-visningen jämförs stadsdelarna och kommunerna för sig,

3.2.2 Kostnad per invånare

I jämförelse av barn- och ungdomsverksamhetens kostnad per invånare i respektive kommun/stadsdel, har Ale tre gånger så hög kostnad som Öckerö har. Den

genomsnitt-eftersom det är omöjligt att jämföra stadsdelars och kom-muners verksamheter. Kommunernas totala verksamheter är större än stadsdelarnas. Resultatet visar att kommuner-nas genomsnittliga kostnadsandel för verksamheten ökar i jämförelsen mellan 2003 och 2004. I Alingsås, Lerum och Stenungsund minskar kostnadsandelen.

liga invånarkostnaden ökar mellan 2003 och 2004 för alla kommuner/stadsdelar utom för Alingsås, Lerum och Sten-ungsund. DIAGRAM 8. ANDEL KOSTNAD FÖR IFO :S VERKSAMHET 0–20 ÅR AV KOMMUNENS/ STADSDELENS TOTALA NETTOKOSTNAD DIAGRAM 9. NETTOKOSTNAD PER INVÅNARE; KRONOR

(20)

3.2.3 Nettokostnad per invånare 0-20 år

Vid jämförelse av kostnaden per invånare för den grupp som undersökningen gäller, 0-20 år, är kostnadsskillnader-na stora mellan kommunerkostnadsskillnader-na/stadsdelarkostnadsskillnader-na. Här ger Lund-bys låga antal unga invånare och många i behov av insatser, genomslag. Tittar man på Lundbys kostnader per invånare totalt (diagram 9) sticker inte stadsdelen ut, men utslaget på antalet invånare 0-20 år visar på höga kostnader.

3.2.4 Kostnad per insats

De genomsnittliga kostnaderna per person med insats har ökat marginellt mellan 2003 och 2004. Tynnered visar på en kraftig ökning. Tjörn har också höga kostnader per in-sats, men här finns ingen jämförelse med 2003, eftersom Tjörn inte deltog i 2003 år undersökning.

Tjörn och Tynnered har få öppenvårdsinsatser (dia-gram 3) och många institutionsplaceringar som ger den höga kostnaden per insats.

DIAGRAM 10. NETTOKOSTNAD PER INVÅNARE 0–20 ÅR; KRONOR

DIAGRAM 11. KOSTNADER PER PERSON MED INSATS; TKR

När kostnaderna slås ut på åldersgruppen är det ingen större skillnad genomsnittligt mellan 2003 och 2004, trots kostnadsökningar totalt. En orsak är att antalet invånare 0-20 år, ökar totalt i de undersökta kommunerna/stadsdelar-na.

Även i det här fallet minskar Alingsås, Lerums och Stenungsunds kostnader i jämförelse mellan åren 2003 och 2004.

(21)

3.2.5 Kostnadsutveckling 2002-2003

Diagram 12 och 13 visar kostnadsutvecklingen för de un-dersökta kommunernas/stadsdelarnas nettokostnader för IFO: s verksamhet för barn och unga 0-20 år, mellan 2002 och 2004. Kostnaderna baseras på respektive kommuns/ stadsdels bokslutsuppgifter. Resultatet uppvisar en ryckig-het när jämförelse görs år för år. För exempelvis Lerum ökade kostnaderna mellan 2002-2003 med 31 procent, för att sedan minska med 18 procent mellan 2003-2004. Det tyder på stora svårigheter att förutsäga utvecklingen för området.

För Kungsbacka har ett målmedvetet arbete medfört att trenden av kostnadsökning för placeringar av barn och

3.2.6 Kostnadsutveckling 2002-2004

Den genomsnittliga kostnadsökningen för de undersökta kommunerna/stadsdelarna över två år är sex procent, med stora variationer mellan respektive kommun/stadsdel.

ungdomar på institution bröts 2003. Ett underskott på sju mkr 2002, vändes till ett överskott med tre mkr för 2003, en kostnadsminskning med 10 mkr på ett år.

Lerum har minskat institutionsplaceringarna till för-mån för familjehem och öppenvård. Under 2004 gjordes ingen ny institutionsplacering i Lerum.

Skillnader i jämförelse mellan 2003 och 2004 för Ale är i första hand kopplade till att kostnader för institution, köpta boenden, viss familjehemsvård med mera, tillsammans har belastat ett bundet konto och alltså ej särredovisats. Detta har gjorts för 2004 vilket kommer att ge ett relevant jäm-förelsematerial inför kommande års nyckeltalsredovisningar.

DIAGRAM 13. PROCENTUELL

KOSTNADSFÖRÄNDRING FÖR IFO:S VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA 0–20 ÅR MELLAN 2002– 2004 DIAGRAM 12. PROCENTUELL KOSTNADSFÖRÄNDRING FÖR IFO:S VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA 0–20 ÅR MELLAN 2002– 2003 OCH 2003–2004.

(22)

3.3 PERSONAL

Nedanstående avsnitt behandlar personalsituationen i respektive kommun/stadsdel.

3.3.1 Personalkostnad

Det första diagrammet, diagram 14, visar hur stor andel av den totala verksamhetskostnaden för barn och unga som utgörs av personalkostnader. Flera kommuner uppvisar en

3.3.2 Personaltäthet

Diagram 15 gör en jämförelse av kommunernas/stadsde-larnas personaltäthet för barn och unga i behov av insatser. Antalet personer med insats är delat med antalet årsarbeta-re och visar att personaltätheten är i ökande för de under-sökta kommunerna/stadsdelarna. Satsningarna på mera hemmaplanslösningar ger den effekten.

I Lilla Edet har Migrationsverket en förhållandevis stor verksamhet. Det har varit tunga ärenden med apatiska

el-ler utagerande barn, suicidförsök och depressioner hos vuxna. Genom att kommunen kan få ersättning för en del av sina kostnader för dessa ingår dessa barn inte i underla-get för IFOs arbete, så som det redovisas i nyckeltalen. Det innebär att 35 procent av IFOs tyngre arbete för barn och unga inte ”syns” i nyckeltalen. Så är t.ex. det reella talet för insatser per handläggare egentligen 14 och inte de 10,7 som redovisas.

markant ökning av andelen personalkostnader. Enligt kom-munerna/stadsdelarna beror detta på medvetna satsningar på egna lösningar och minskade institutionsplaceringar.

DIAGRAM 14. PROCENTUELL ANDEL PERSONAL-KOSTNAD AV TOTAL NETTOKOSTNAD DIAGRAM 15. ANTAL PERSONER MED INSATS PER ÅRSARBETARE

(23)

3.4 KÖPT VÅRD

En stor del av kostnaden för barn- och ungdomsverksamheten inom individ- och familjeomsorg utgörs av köpt vård, särskilt för institutions- och familjehemsvård, men man köper även öppenvårdsinsatser.

3.4.1 Andel köpt vård av nettokostnad

Diagram 16 visar hur stor andel av kommunernas/stads-delarnas totala nettokostnad för verksamheten 0-20 år som köps av annan utförare. Köpt vård betyder institutions-familjehems- och öppenvård. Undersökningen visar att kommunerna/stadsdelarna köper mellan 44-88 procent av den totala nettokostnaden för verksamheten för barn och

3.4.2 Olika typer av köpt vård

Diagram 17 visar hur kommunerna/stadsdelarna fördelar sin köpta vård mellan institution, familjehem och öppen-vård. För de undersökta kommunerna ökar andelen

fa-unga, 0-20 år. Tynnered köper mest i jämförelse, 88 pro-cent av annan utförare medan Öckerö köper vård för 44 procent av sin totalkostnad. Generellt minskar andelen köpt vård och bekräftar kommunernas/stadsdelarnas uppgifter om större satsningar på hemmaplanslösningar.

DIAGRAM 17. PROCENTUELL FÖRDELNING AV KOSTNADERNA FÖR KÖPT VÅRD – ÖPPENVÅRD, FAMILJEHEM, INSTITUTION DIAGRAM 16. PROCENTUELL ANDEL KÖPT VÅRD, ÖPPENVÅRD, FAMILJEHEM, INSTITUTION, AV TOTAL NETTOKOSTNAD VERKSAMHETEN BARN OCH UNGA 0–20 ÅR

miljehem markant i jämförelse med 2003 års undersök-ning.

(24)

3.5 PLACERADE UTANFÖR EGNA HEMMET

Ett stort antal av insatserna utgörs av placeringar utanför det egna hemmet, både enligt SoL – Socialtjänstlagen och LVU – Lagen om vård av unga. Dessa insatser är mycket kostnadskrävande, särskilt när det gäller institutionsvård.

3.5.1 Andel placerade

Diagram 18 visar hur många per tusen invånare i ålders-gruppen 0-20 år som är placerade på institution eller i familjehem. Det är stor skillnad mellan Lundby och Öckerö. En orsak till skillnaderna är problematikens svårighetsgrad

3.5.2 Andel köpt vård av total verksamhet

0-20 år

Diagram 19 visar hur stor andel kostnaden för köp av vård på institution eller i familjehem är av kommunernas/stads-delarnas totala nettokostnad för barn och unga. Kostnad-sandelarna är uppdelade på respektive vårdform. Samtliga kommuner/stadsdelar som har jämförelsesiffror för 2003 uppvisar minskade köp av vård utanför det egna hemmet.

hos de placerade, men kan också vara ett uttryck för olika strategier. Antalet som placeras utanför det egna hemmet minskar i jämförelse med 2003 för nästan alla undersökta kommuner/stadsdelar.

DIAGRAM 19. PROCENTUELL FÖRDELNING AV KOSTNADER FÖR KÖPT VÅRD – FAMILJEHEM, INSTITUTIONSVÅRD

Flera av dem visar också att köp av familjehem ökar och institutionsvård minskar.

Redovisningen visar också hur stor andel av den totala verksamheten som satsas på så kallade hemmaplanslösningar. Ju lägre andel köpt vård, desto högre andel insatser i egen regi.

DIAGRAM 18. ANTAL PLACERADE UTANFÖR DET EGNA HEMMET PER 1 000 INVÅNARE 0–20 ÅR

(25)

3.5.3 Fördelning av de placerade på

institution eller familjehem

Diagram 20 visar antalet placerade personer i familjehem och på institution. De kommuner/stadsdelar som har fler-talet placerade i familjehem, har angivit att man har en

3.5.4 Fördelning av vårddygn

Diagram 21 redovisar hur andelen vårddygn fördelas mel-lan familjehem och institution. Tendensen från det förra

DIAGRAM 20. PROCENTUELL FÖRDELNING AV PLACERADE PERSONER – FAMILJEHEM, INSTITUTION

medveten strategi att välja familjehem i första hand. För flertalet av de undersökta kommunerna/stadsdelarna som också deltog 2003 ökar andelen placerade i familjehem.

DIAGRAM 21. PROCENTUELL ANDEL VÅRDDYGN – FAMILJEHEM, INSTITUTION

diagrammet bekräftas med att andelen familjehem ökar i jämförelse med tidigare år.

(26)

3.5.5 Antal vårddygn per placerad

I jämförelsen visas hur många dygn den placerade perso-nen vistas i respektive vårdform. Generellt är den placera-de längre tid i familjehem än på institution. Lilla Eplacera-det och

Alingsås har sänkt antalet placeringsdygn kraftigt från 2003, medan Lerum och Tynnered redovisar omvänt förhållan-de.

(27)

3.6 FAMILJEHEM

Följande avsnitt redovisar kostnaderna för insatsen familjehem. Kostnaderna ökar både per placerad och per vårddygn. En förklaring kan vara kommunernas/stads-delarnas ökade satsningarna på familjehem som vårdform.

3.6.1 Kostnad per placerad i familjehem

Diagram 23 visar genomsnittskostnaden för en placerad person i familjehem under 2003 per kommun/stadsdel. Kostnaden är en kombination av antal dygn i vårdformen och dygnskostnad, som redovisas i nästa diagram.

Lilla Edet redovisar relativt höga kostnader för

familje-3.6.2 Kostnad per vårddygn i familjehem

Kostnaderna per vårddygn i familjehem ökar för flertalet kommuner/stadsdelar i jämförelse med 2003. Även i detta

fall kan ökade satsningar på familjehem vara orsaken och att man placerar personer med svårare problematik. DIAGRAM 23. NETTOKOSTNAD PER PLACERAD PERSON I FAMILJEHEM; TKR DIAGRAM 24. NETTOKOSTNAD PER VÅRDDYGN I FAMILJEHEM; KR

hem. En orsak till detta är dels en familjehemsplacering av ett multihandikappat barn med en kostnad som motsvarar fyra vanliga familjehem, dels att flera placeringar har skett genom Gryning AB – konsultstödda familjehem.

(28)

3.7 INSTITUTION

I det här avsnittets redovisning av institutionsvård gäller liknande resone-mang som för familjehem, med den skillnaden att institutionsvård generellt sett är mycket mera kostnadskrävande än familjehem.

3.7.1 Kostnad per placerad i institutionsvård

Diagram 25 visar genomsnittskostnaden för en placering i institutionsvård under 2003 per kommun/stadsdel. Flera kommuner redovisar minskade kostnader, även om genom-snittskostnaden ökar.

3.7.2 Kostnad per dygn i institutionsvård

Kostnaderna per vårddygn på institution ökar för flera kommuner/stadsdelar. Alingsås och Lerum har emellertid minskat sina vårddygnskostnader kraftigt.

Alingsås har mer än halverat sina kostnader per place-rad på institution. Det beror dels på att placeringstiderna har varit kortare än år 2003 samt att några placeringar har varit billiga. DIAGRAM 25. NETTOKOSTNAD PER PLACERAD PERSON PÅ INSTITUTION; TKR DIAGRAM 26. NETTOKOSTNAD PER VÅRDDYGN PÅ INSTITUTION; KR

(29)

Bilagor:

Organisationsbeskrivningar

Ale kommun

(30)

Härryda kommun

(31)

Lerums kommun

(32)

Lundby SDN

(33)

(34)

Tynnered SDN

(35)

(36)

Kommun/

stadsdelsuppgifter

(37)

Sammanställning

av kommun/

stadsdelsuppgifter

(38)

GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 870 000 invånare.

Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetens-utveckling, utbildning och forskning.

GRs förbundsfullmäktige har 91 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.

Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgif-ter från medlemskommunerna (cirka 30 %) och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna.

Besök Gårdavägen 2

|

Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35

|

Fax 031–335 51 19

e-post gr@gr.to

|

www.gr.to