Rapporten är framtagen i samarbete mellan tio av kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR): Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

(1)

Rapporten är framtagen i samarbete mellan tio av kommunerna i Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR): Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille,

Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

(2)

(3)

Innehåll

Förord och sammanfattning ...

4 Inledning ...

5 Kommunbeskrivningar ...

6

Ale kommun ... 6 Härryda kommun ... 7 Kungsbacka kommun ... 8 Kungälvs kommun ... 9

Lilla Edets kommun ... 10

Mölndals Stad ... 11 Partille kommun ... 12 Stenungsunds kommun ... 13 Tjörns kommun ... 14 Öckerö kommun ... 15

Resultat ...

17

3.1 Bakgrundsdata ... 17 3.1.1 Antal funktionshindrade ... 17

3.1.2 Funktionshindrade per personkrets ... 18

3.1.3 Kostnad per invånare ... 19

3.1.4 Kostnad per funktionshindrad ... 19

3.1.5 Köpta insatser ... 19

3.1.6 Ökning av LSS-kostnader 2003-2005 ... 20

3.1.7 Standardkostnad ... 20

3.1.8 Kostnader i förhållande till riket, alla insatser ... 21

3.2 Nettokostnad olika insatser i jämförelse med standardkostnaden per kommun ... 22

3.3 Beslutskostnader per insats ... 24

3.3.1 Personlig assistans ... 24 3.3.2 Boende vuxna ... 24 3.3.3 Daglig verksamhet ... 25 3.3.4 Korttidsvistelse ... 26 3.3.5 Övriga insatser ... 27 3.4 Insatsmix ... 28

(4)

Förord och sammanfattning

GR

har tillsammans med tio medlemskommuner –

Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn samt Öckerö – sammanställt nyckeltal för kommunernas LSS-verksamhet under 2005. Det är tredje året i rad som GR presenterar nyckeltal för insatser enligt LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). Föregående år deltog samtliga GRs tretton medlemskommuner. I år har tre kommuner valt att avstå från att delta av olika skäl.

Eftersom alla tio kommunerna som deltar i årets un-dersökning, även deltog i nyckeltalen för 2004, kan jämfö-relser göras mellan åren 2004 och 2005 i den här rappor-ten. För en del kommuner är skillnaderna mellan åren väl-digt stora. Det beror i huvudsak på att det för 2004 fanns en överenskommelse inom Västkom för att kompensera för att systemet för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner har en fördröjning på två år. Det är framförallt för insatsen ”Boende Vuxna” som de stora förändringarna sker, när det tidigare var placerandekommunens beslut som man betalade vistelsekommunen för. I och med utjäm-ningssystemet flyttas beslutet och kostnaderna till den kom-mun där personen bor. Det här förändrar situationen för bland andra Ale och Lilla Edet. Det medför att alla siffror inte är helt jämförbara mellan 2004 och 2005. Från och med 2005 kan man säga att det är ”rätt” siffror för respek-tive kommun, eftersom alla överföringar mellan kommu-nerna nu är genomförda.

Nyckeltalen är en sammanställning av hur kommuner-nas kostnader fördelas för de olika LSS-insatserna. Vidare görs en jämförelse med den så kallade standardkostnaden som SCB räknar fram och anger vad kommunernas kost-nader för LSS bör kosta. Nyckeltalen säger ingenting om vilken kvalitet insatserna har, utan grundar sig enbart på kommunernas produktionskostnader.

Sedan kommunerna tog över ansvaret för omsorgen av de funktionshindrade år 1994, har kostnaderna för LSS i riket ökat med i genomsnitt tio procent per år. För GR-området visar mätningen både för 2003 och 2004 att ut-vecklingen är liknande här. Däremot kan det skönjas en viss stabilisering av kostnaderna för de kommuner som ingår i årets mätning.

Nyckeltalen för GR-området fortsätter att visa på

sto-ra kostnadsskillnader mellan kommunerna för olika insat-ser. Totalkostnaderna per invånare skiljer sig beroende på hur många funktionshindrade som finns i kommunen, men även kostnaden per insats skiljer sig mellan kommunerna. Det är inte unikt att kommunerna skiljer sig åt inom GR-området. Dessa skillnader är stora även i övriga lan-det. Därför införde staten år 2004 ett system för utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner. Staten tillför inga extra medel till verksamheten, utan omfördelar endast kom-munernas kostnader genom avgifter för ”billiga” kommu-ner som blir till bidrag för ”dyra” kommukommu-ner.

Avgiften/bidraget för 2007 baseras på hur många LSS-beslut kommunerna fattade under 2005, samt särskilda in-dex som räknats fram för varje kommun. Dessa inin-dex räk-nas numera om för varje år på uppgifter som kommuner-na årligen lämkommuner-nar den 1 oktober. Beräkningen av kom-mande års avgift/bidrag redovisas för kommunen den 1 oktober året efter det att kommunen redovisat sina upp-gifter. Den här situationen är besvärlig särskilt för de kom-muner som får en avgift. Komkom-munerna befinner sig, vid tidpunkten av publiceringen av avgifterna, i slutfasen av budgetarbetet för nästkommande år. Avgiften blir på det sättet en budgetpost vars storlek är omöjlig att beräkna.

Avgiften/bidraget till utjämningssystemet har stor be-tydelse för kommunerna. För exempelvis Kungsbacka och Tjörns kommuner inom GR-området, är avgiften till sys-temet i det närmaste hälften av vad LSS-verksamheten kos-tar totalt för kommunen. Eftersom systemet har så stor betydelse, försöker kommunerna anpassa verksamheten till det, för att mildra konsekvenserna så mycket som möjligt. Insatserna Personlig assistans, Daglig verksamhet, Bo-ende vuxna och Korttidsvistelse utgör cirka 90 procent av kommunernas totala nettokostnader för LSS. I rapporten redovisas respektive kommuns fördelning av kostnader för de olika insatserna.

Det är vår förhoppning att årets nyckeltal utgör ett bra underlag för GR-kommunernas analyser av den egna verk-samheten samt att man ska kunna göra jämförelser både över tid och med andra kommuner.

(5)

Inledning

GRs

sociala styrgrupp och socialchefsnätverket har gett GR uppdraget att tillsammans med medlemskommu-nerna ta fram nyckeltal för LSS varje år. Nyckeltalen görs på hösten för att siffrorna ska kunna jämföras med riket. Statistiska Centralbyrån presenterar den 1 oktober varje år ett antal uppgifter om landets samtliga kommuners LSS-verksamhet, samt standardkostnaden för respektive kom-mun. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för kommu-nernas avgift till eller bidrag från det utjämningssystem som finns för LSS-området. De siffror som presenterades i oktober 2006, baseras på kommunernas uppgifter för 2005 och ger avgift eller bidrag 2007.

Syfte

Nyckeltalsarbetet syftar till att utveckla den egna kommu-nens verksamhet genom att lära och jämföra sig med an-dra kommuner. Nyckeltalen kan på det sättet fungera som underlag för prognoser och verksamhetsuppföljning samt utgöra en bra grund för diskussioner, nya frågeställningar och fortsatta analyser.

Genomförande

Inför arbetet bildades en grupp med verksamhetsföreträ-dare och ekonomer från respektive kommun tillsammans med projektledning från GR. Gruppen diskuterade hur och vilka uppgifter som skulle tas fram. Eftersom de flesta varit med och tagit fram uppgifter till föregående års nyck-eltal, fanns det en erfarenhet som har underlättat arbetet.

Gruppen har sedan samlats vid två tillfällen för genom-gång av sammanställningen och analysera resultatet.

Respektive kommun har lämnat uppgifter om netto-kostnad för de olika LSS-insatserna. Därefter har jämförel-se gjorts mellan varandra, med föregående år och i förhål-lande till riket.

Kostnaderna som redovisas är för de insatser om stöd och service enligt LSS 9 §, förutom insatsen ”Rådgivning” som är landstingens uppgift.

Kommunernas insatser som redovisas är: - personlig assistans

- ledsagarservice - kontaktperson - avlösarservice - korttidsvistelse

- korttidstillsyn för skolungdom över 12 år - boende i familjehem för barn och ungdom - särskilt boende för barn och ungdom - särskilt boende för vuxna

- daglig verksamhet

För GRs sammanställning av nyckeltal LSS 2005 Lars-Göran Jansson Hans Troedsson

(6)

Kommunbeskrivningar

Ale kommun

Ale kommun gränsar till Göteborg i söder. Befolkningen är ganska jämt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älvdalen, från söder: Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Alafors, Älvängen, Alvhem och längst uppe i norr Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t.ex. Risveden. Kommunen har en förhållandevis ung befolk-ning. Många Alebor pendlar till andra arbeten i Göteborgs-regionen. Antal invånare ca 26500.

Strategi/inriktning

I kommunens handikapplan står att: ”det ska inte vara ett handikapp att vara funktionshindrad i Ale”. Bostäder ska utformas med möjlighet till individuella lösningar. Utifrån den enskildes behov vill Ale kommun erbjuda funktions-hindrade stöd i boendet. Det kan innebära allt från boen-destöd med glesa besök till en gruppbostad med dygnet runt bemanning.

Arbete och sysselsättning ska skapas. Politiskt finns en ut-talad vilja att vi ska eftersträva ”hemmaplanslösningar” och därmed i minsta möjliga utsträckning köpa tjänster av an-dra kommuner/entreprenörer. Socialnämndens presidier i Ale och Kungälv har tagit initiativ till ett samarbete mel-lan kommunerna i syfte att hitta bra lösningar kring olika gemensamma frågor.

Organisationsbeskrivning.

Vård- och omsorgsförvaltningen innehåller tre verksam-hetsgrenar, äldreomsorg, handikappomsorg samt individ-och familjeomsorg. Inom handikappomsorgen fanns 2005 fem enhetschefer och en handikappchef underställda för-valtningschefen. Områdena var uppdelade enl. följande: • Personliga assistenter. Har till sin hjälp en samordnare. • Daglig verksamhet, 5 mindre enheter. En gruppbostad

och två enheter med stöd o service boende. Har till sin hjälp en arbetssamordnare.

• Nystartat serviceboende. Och två korttidsverksamheter. • Psykiatri (daglig verksamhet samt ett boende enligt SOL). Chef för ett personligt ombud, psykiatrisjuksköterska

samt medlevare. (En verksamhet där tre personal turas om att veckovis bo nära två personer med stora stödbe-hov.)

• Två gruppboenden samt en daglig verksamhet för per-soner med autism.

• Ledsagning, kontaktpersoner, avlösning, familjehem samt stödfamiljer, utförs av handikappchefen på en del av tjäns-ten.

Som ytterligare stöd för cheferna finns en administratör på 50 procent.

Biståndbedömningen av insatserna enligt LSS och SOL, utreds och beviljas på en fristående enhet.

Personlig assistans

Kommunen har 25 ärenden. Två av personerna har valt annan utförare än kommunen. Samarbetet mellan kom-munen och försäkringskassan sker vid utredning om per-sonlig assistans enligt LASS samt kontinuerligt vid redo-visning av utförda LASS-timmar.

Daglig verksamhet

I kommunen finns sex olika inriktningar på den dagliga verksamheten för personer med intellektuella funktions-hinder. Fem av dem ligger i Älvängen och en verksamhet finns ute på landet. Följande inriktningar:

• Lantlig miljö för personer med autism. I huvudsak med följande inriktningar: djurhållning, vedhantering, hus-hållsnära tjänster, sinnesupplevelser, naturvistelse. • Industrigruppen, packar och sorterar för olika

industri-er.

• Skapande Center, textilarbeten, målning, tryck mm. • Nätverket, data- kommunikation samt

sinnesupplevel-ser, keramik och köksgrupp.

• Mångsysslarna, sköter gräsklippning, diverse utearbeten, snickeri m.m.

• Servicegrupp vid namn AXET. Arbetstagarna städar till-sammans med sin arbetshandledare vård och omsorgs-kontorets lokaler, sköter kaffekokning mm samt hante-rar återvinning av papper. Tvättavdelning där arbets-tagarna tvättar åt tre boendeavdelningar inom äldre-omsorgen.

I Nödinge finns Treklövern en verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. Den besöks av ca: 15-20 personer dagligen. De lagar mat tillsammans, ordnar kur-ser och aktiviteter, gör utflykter, arbetar med data, syr och skapar av bland annat trä. Treklövern är en öppen verk-samhet och för att delta krävs inget biståndsbeslut.

Ett arbetskooperativ för personer med psykisk ohälsa är under uppstart med hjälp av Miltonpengar.

I

det här kapitlet presenterar respektive kommun sin LSS-verksamhet. Beskrivningarna innehåller hur verksamhe-ten är organiserad och vilken strategi man arbetar efter. Vidare beskrivs hur man arbetar med respektive insats och beskrivningen avslutas med egna kommentarer. Efter be-skrivningen finns en faktaruta för varje kommun, för att ge en snabb överblick av några grundläggande fakta.

(7)

Boenden

Det bor 16 personer i gruppboende, 27 personer i service-bostad samt 6 personer på boendet för psykiskt funktions-hindrade.

Gruppbostäder enligt LSS

Tre gruppbostäder, varav två med inriktning för personer med autism och består av fem lägenheter i varje hus. Till dessa boenden på landet finns en daglig verksamhet i nära anslutning. Den tredje gruppbostaden finns i Älvängen och har sex lägenheter med promenadavstånd till flera av de dagliga verksamheterna och service i övrigt.

Servicebostad enligt LSS

I Älvängen finns också ett stöd o serviceboende. Det är organiserat så att sex lägenheter finns i markplan bredvid varandra i anslutning till en personallägenhet med gemen-samma utrymmen. Kopplat till detta boende finns sex lä-genheter i bostadsområdet, som får stöd av samma perso-nalgrupp. I Surte finns ytterliggare en service bostad med sju lägenheter. Två av hyresgästerna har personliga assis-tenter, de andra fem får stöd av personalgruppen. I Nöd-inge startade i november ytterligare en servicebostad, 8 personer bor där varav 4 har egna personliga assistenter. Särskilt boende enligt SOL

För psykiskt funktionshindrade finns ett boende i Älväng-en med sex lägÄlväng-enheter, de kan delta i verksamhetÄlväng-en som finns på Treklövern i Nödinge. Från detta boende utgår även personal som ger boendestöd till ett flertal personer som bor i lägenheter runt om i kommunen.

Övriga insatser

Korttidsverksamhet finns i Nödinge. Korttidshemmet där främst barn upp till ca.12 år är och Aktiviteten som främst servar ungdomar och vuxna. Båda verksamheterna erbju-der korttidstillsyn och korttidsvistelse. Insatserna kontakt-person, avlösning, stödfamilj och ledsagning samordnas av handikappchefen på del av tjänst. Lägerverksamhet ordnas inte av kommunen, vid enstaka behov av läger köper kom-munen detta av annan utförare.

Kommentarer

Ale köper under 2005 boende till 14 personer och daglig verksamhet för 12 personer. Vi har 4 placeringar enligt § 17 a (LSS) i annan kommun. Vi planerar ytterligare ett boende till år 2007 för ett antal ungdomar i 20-25 –årsål-dern som vill flytta till egen bostad. Utökning samt nya inriktningar på daglig verksamhet kommer att ske för att möta framtida behov.

ALE KOMMUN

Antal invånare ... 26 636 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 45 Kostnad 2005 netto LSS tkr ... 59 861 Kostnad per invånare kr ... 2 247 Kostnad/funktionshindrad kr ... 494 719 Andel köpt insats av totalt % ... 24 Förändring LSS-kostnader 2004–2005 % ... + 6,7

Härryda kommun

Härryda kommun består av sex orter varav centralorten Mölnlycke är den största. Orternas karaktär skiljer sig åt, Landvetter är ett förortssamhälle medan de mer östligt belägna orterna är jordbruksbygder. Boendestrukturen varierar således i kommunen. Mölnlycke och Landvetter präglas av villor, radhus och lägenheter. Härryda är glest bebyggt med villor och fritidshus, i Rävlanda och Häl-lingsjö bor de flesta i villor men det finns även ett antal flerfamiljshus med lägenheter. Majoriteten av befolkning-en, närmare 90 procent, bor i tätorter. Kommunen är geo-grafiskt vidsträckt och sträcker sig från Göteborgs gräns i väster till Bollebygd i öster.

Strategi och politisk viljeinriktning

Under 2003 antog kommunstyrelsen en Handikappolitisk plan för Härryda kommun. Det övergripande målet är att personer med funktionshinder ska kunna leva, bo och ar-beta som andra kommuninvånare. Visionen är att innehål-let i Agenda 22 ska vara genomfört för Härryda kommun inom 10 år. För att konkretisera de antagna målen har rikt-linjer utarbetats och alla sektorer ansvarar för att göra en årlig uppföljning i samband med bokslut. Kommunen har en hög ambition att bygga ut den lokala handikappomsor-gen för att kunna tillgodose behoven inom den egna verk-samheten.

Organisation

Handikappomsorgen bildar tillsammans med Äldreomsorg och Individ- och Familjeomsorg Sektorn för socialtjänst. Sektorn har även en gemensam administrativ enhet. Verk-samhetscheferna utgör socialtjänstens ledningsgrupp där socialchefen är sammankallande. Handikappomsorgen har en egen ledningsgrupp som består av en verksamhetschef, en assistent, fyra enhetschefer för boende, två enhetschefer för daglig verksamhet, en enhetschef för myndighetsutöv-ning, en enhetschef för korttidsvistelse samt ledsagarservi-ce och avlösarserviledsagarservi-ce till barn och en enhetschef för per-sonlig assistans samt ledsagarservice och avlösarservice till vuxna. Inom handikappomsorgen finns tre och en halv handläggartjänst som utreder LSS-insatser samt insatser enligt SoL för psykiskt funktionshindrade. Denna grupp verkställer även beslut om kontaktperson.

Psykiska funktionshinder

En enhetschef har huvudansvar för boenden som särskilt riktas mot personer med psykiska funktionshinder. Inom området finns tre gruppboenden samt ett boendestöds-team. Enhetschefen har ett nära samarbete med öppenpsy-kiatrin och psykiatrivården på Mölndals sjukhus. Härryda kommun erbjuder även en daglig verksamhet för personer med psykiska funktionshinder. Denna leds av en enhets-chef som under 2006 även kommer att ta över ansvaret för boendestödsteamet. Den dagliga verksamheten är inte bi-ståndsbedömd. Merparten av kommunens insatser till psy-kiskt funktionshindrade beviljas enligt socialtjänstlagen.

(8)

Personlig assistans

Under 2005 genomfördes organisationsförändringar så att personlig assistans samt ledsagarservice och avlösarservice till vuxna ligger under en gemensam enhet med en en-hetschef, två biträdande enhetschefer och två samordnare.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet erbjuds i Härryda i huvudsak på de fyra enheterna; Mölnlycke dagcenter, Solhem, Gärdesgår-den och Björkhaga. Utöver dessa enheter har kommunen även en öppen verksamhet som riktas mot personer med fysiska funktionshinder. Kommunen köper daglig verk-samhet av annan utförare för fem brukare. Ett aktivt arbete har inletts för att finna fler utflyttade dagcenterplatser inom näringsliv och föreningsliv inom kommunen.

Boenden

Handikappomsorgen hade under 2005 sju gruppbostäder och tre servicebostäder för personer med beslut enligt LSS. Under 2006 har ytterligare en gruppbostad öppnat. Under 2005 sålde kommunen en plats till annan kommun och köpte en plats för en vuxen person av annan utförare. För barn och ungdom köps samtliga boendeplatser. Kommu-nen har en långsiktig lokalresursplanering. Denna uppda-teras årligen på basis av handläggarnas behovsinventering.

Övriga insatser

Härryda kommun har ett eget korttidsboende med sex platser. Målsättningen är att verksamheten i största möjliga mån ska tillgodose kommuninvånarnas behov av korttids-boende men ett antal platser köps av annan utförare. Kom-munen har ingen egen lägerverksamhet utan köper alla dessa platser. Ansvaret för avlastning till barn ligger hos en enhetschef som med stöd av en biträdande enhetschef an-svarar för korttidsboendet, stödfamiljer samt avlösarservi-ce och ledsagarserviavlösarservi-ce.

Insatsen korttidstillsyn utreds av LSS-handläggare men beslutas och utförs av Sektorn för utbildning och kultur. Från och med 2007 ska Sektorn för utbildning och kultur även ta över myndighetsutövningen för denna insats.

Kommentarer

Härryda kommun har en väl utbyggd handikappomsorg med möjlighet att tillgodose den största delen av stöd och service inom den egna verksamheten. Tack vare en lång-siktig lokalresursplanering är framförhållningen god för att möta nya behov. Handläggningstiderna för beslut är korta och uppföljningen av beslut god.

HÄRRYDA KOMMUN

Antal invånare ... 32 238 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 65 Kostnad 2005 netto LSS tkr ... 103 167 Kostnad per invånare kr ... 3 200 Kostnad/funktionshindrad kr ... 491 271 Andel köpt insats av totalt % ... 13 Förändring LSS-kostnader 2004–2005 % ... + 13

Kungsbacka kommun

Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län. I norr gränsar kommunen mot Göteborg och Mölndal och i öster mot Marks kommun och i söder mot Varberg. Europaväg 6/20 och västkustbanan mellan Göte-borg och Malmö går som två parallella pulsådror i nord-sydlig riktning genom kommunen.

Attraktiva boendemiljöer, närheten till Göteborg och goda kommunikationer har gjort Kungsbacka till en av Sveriges mest expansiva kommuner. Några utmärkande drag är att en stor andel av befolkningen pendlar, inkom-sterna är relativt höga och det är stor efter frågan på bostä-der. Arbetslösheten är relativt låg och befolkningens med-elålder är låg. Demografiskt skiljer sig Kungsbacka där-med från övriga hallandskommuner.

Befolkningen är koncentrerad till kustbygden i väster och till Kungsbacka centralort. Staden har relativt liten andel av kommunens totala befolkning.

Inom kommunområdet finns inga större miljöstöran-de industrier.

Åldersfördelning: Kommunen har 051231 20146 invå-nare mellan 0 och 20 år, 39316 mellan 21 och 64 och 10355 invånare över 65.

Utbildningsnivå: 39 procent av kvinnorna och 35 pro-cent av männen har högskoleutbildning.

Kommunen har låg arbetslöshet, 4 procent av befolk-ningen mellan 18 och 64 var arbetslösa i mars 2005, att jämföra med 6 procent i Halland och 7 procent i riket som helhet. En procent var i arbetsmarknadsåtgärder.

18527 personer pendlar varje dag ut från kommunen för arbete i annan kommun. 5347 personer pendlar in till Kungsbacka

Inkomster: medelinkomsten i kommunen är 271 000. Männens medelinkomst är 328 000:- medan kvinnornas är 215 000:-.

Kommunens areal är 900 kvadratkilometer.

Under 2005 ökade befolkningen med 1121 invånare. 6 procent av befolkningen är födda utrikes, att jämföra med 12 procent för riket i helhet.

Strategi och politisk viljeinriktning

Den 13 oktober 2005 antog kommunfullmäktige i Kungs-backa ett nytt handikappolitiskt program

Programmet har sin utgångspunkt i FNs standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funk-tionsnedsättningar. I FNs regler har Kungsbacka kommun valt att lyfta fram de regler som behandlar bemötande, till-gänglighet och information.

Kommunen ska utforma en verksamhet som underlät-tar för funktionshindrade att leva på samma villkor som andra. Det innebär att alla som är verksamma i Kungs-backa kommun ska medverka till att full delaktighet, jäm-likhet och jämställdhet uppnås och att handikappfrågorna beaktas i allt policy- och planeringsarbete

Organisation

(9)

förvaltning kopplad till sig. Handikappomsorgen är orga-niserad som egen nämnd och förvaltning med ansvar för insatser till stöd för funktionshindrade under 65 år. För insatser till personer över 65 ansvarar äldreomsorgen. För bostadsanpassning ansvarar serviceförvaltningen och för korttidstillsyn (LSS 9:7) ansvarar förskole- och grundskole-förvaltningen.

Förvaltningen för handikappomsorg är organiserad i två verksamheter, som består av två respektive tre team.

Den ena verksamheten består av teamen daglig verk-samhet och boende vuxna samt team boende barn, kort-tid, familjehem och stödfamiljer. Den andra verksamheten består av team socialpsykiatri, team SoL och HSL samt team personlig assistans, ledsagar- och avlösarservice och kontaktpersoner.

I de fem teamen finns både handläggning och verkstäl-lighet.

Till förvaltningschefen finns knutet ett verksamhets-stöd med verksamhetsutveckling, nämndsadministration, MAS och ekonomi- och personalspecialister.

Förvaltningen har c:a 420 anställda.

Psykiska funktionshinder

Handikappförvaltningen har ett socialpsykiatriskt team med handläggning, gruppbostäder, boendestöd sysselsättning och dagverksamhet ingående i teamet. Uppsökande verksam-het bedrivs av personligt ombud. Kungsbacka deltar i ett länsövergripande (Halland) samverkansprojekt med kom-muner och landsting för utveckling av rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder.

Personlig assistans

Handläggningen av assistansansökningar är specialiserat till en handläggare. För verkställigheten ansvarar tre enhets-chefer, som även ansvarar för kostnaderna för assistansupp-drag i privat regi.

Daglig verksamhet.

Daglig verksamhet är organiserad i två enheter med en stor variation av grupper, integrerade med lokala närings-livet, ett kooperativ som drivs som en ekonomisk förening (hunddagis) och egen uppbyggd verksamhet.

Boenden

Kungsbacka har totalt 12 gruppbostäder för vuxna med 65 lägenheter. Boendeenheter är relativt nya och således mo-derna i sin utformning. Det finns servicebostäder som är knutna till gruppbostäder. Under de närmaste åren be-döms det finnas ett behov av utbyggnad av bostäder med särskild service.

För barn finns två gruppbostäder om sammanlagt åtta platser.

Handikappomsorgen säljer verksamhet internt till kom-munens äldreomsorg för de personer som får insatser med stöd av LSS, men där personen fyllt 65.

Under vintern 2005-2006 har det genomförts ett benchmarkingprojekt avseende bostäder med särskild ser-vice enligt LSS och daglig verksamhet.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Kungsbacka kommun har ett korttidshem med sex platser och ett helgkorttidshem med fyra platser. Ett antal platser köps även externt av andra kommuner och privata entre-prenörer p.g.a. individuella behov eller platsbrist. Under 2005-2006 har antalet köpta platser ökat kraftigt. Dessut-om har förvaltningen avtal med 30 stödfamiljer. Under 2006-2007 kommer handikappomsorgen att genomföra ett benchmarkingprojekt för att genom jämförelse med andra aktörers verksamheter få exempel på alternativ till och ut-veckling av korttidsvistelse för barn och ungdomar.

KUNGSBACKA KOMMUN

Antal invånare ... 70 575 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 36 Kostnad 2005 netto LSS tkr ... 127 055 Kostnad per invånare kr ... 1 800 Kostnad/funktionshindrad kr ... 494 376 Andel köpt insats av totalt % ... 3 Förändring LSS-kostnader 2004–2005 % ... + 3

Kungälvs kommun

Kungälv är en kommun med blandad bebyggelse, lands-bygd, kustbygd och flera mindre tätorter utöver Kungälvs stad. Antalet invånare var 38 703 den 31 december 2005. Enligt befolkningsprognosen beräknas folkmängden öka till 42 169 år 2010. Nybyggnationen av bostäder planeras på olika ställen i kommunen och består både av småhus-bebyggelse och flerfamiljshus.

Strategi och politisk viljeinriktning

Handikappomsorgen har som uppdrag att ge stöd till soner under 65 år med funktionshinder samt stöd till per-soner som p g a svåra somatiska sjukdomstillstånd är i be-hov av stöd i hemmet. Insatserna ges med stöd av social-tjänstlagen och LSS.

Socialtjänsten skall stödja brukarna till ett ökat obero-ende och självständighet.

De insatser som ges i handikappomsorgen skall bidra till den enskildes möjligheter att leva i samhället utifrån sina individuella förutsättningar. Insatserna skall stimulera till ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Verksam-heten skall i alla delar arbeta utifrån målen trygghet, delak-tighet och utveckling, med ett tydligt brukarperspektiv.

Organisation

Handikappomsorgen är en del av Socialtjänsten i Kungälv. Handikappomsorgens ledning består av verksamhetschef, verksamhetssekreterare och 10 enhetschefer.

För att kunna utforma ett så väl anpassat stöd som möjligt är verksamheten till stor del uppbyggd utefter målgruppsinriktning:

- Stöd till personer med psykiska funktionshinder. - Stöd till personer med fysiska funktionshinder. - Stöd till personer med utvecklingsstörning/autism

(10)

Utredning, behovsbedömning och beslut enligt Social-tjänstlagen och LSS sker inom enheten för handläggning och administration. Handläggare och enhetschefer har ett nära samarbete. Där finns även en tjänst som habiliterings-pedagog för stöd till personer med speciell problematik t ex autism och autismliknande tillstånd.

Psykiska funktionshinder

Inom enheten som ansvarar för stödet till människor med psykiska funktionshinder finns en bostad med särskild ser-vice med 8 lägenheter och boendestöd. Från hösten 2006 är ett serviceboende för 8 personer enligt trapphusmodell under uppbyggnad. Inom Arbetslivscentrum, som sorterar under kommunstyrelsen, finns verksamhet för sysselsätt-ning och rehabilitering för målgruppen.

Personlig assistans

Tre enhetschefer (från 2006 två) ansvarar för personlig as-sistans. Verkställighet av personlig assistans, både enligt LASS och LSS, är indelad utefter målgrupp, personer med ut-vecklingsstörning och personer med fysiska funktionshin-der.

Det finns utarbetat regler och riktlinjer för vad som gäller när den enskilde anlitar Kungälvs kommun som verk-ställare av personlig assistans. Är uppdragsgivaren/bruka-ren och enhetschefen öveuppdragsgivaren/bruka-rens om innehållet tecknas ett avtal som gäller för det fortsatta samarbetet.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd samt vuxenhjärnska-dade utförs inom Arbetslivscentrum. Verksamheten är dif-ferentierad och finns i olika lokaler och med en geografisk spridning. Enheterna är utformade utefter enskilda perso-ners/gruppers förmåga och behov av sysselsättning.

Handläggare i Handikappomsorgen beslutar om LSS-insatsen daglig verksamhet.

Boenden

För personer med psykiska funktionshinder finns en bo-stad med särskild service med 8 lägenheter och för perso-ner med utvecklingstörning/autism finns 12 bostäder med särskild service för vuxna med sammanlagt 65 lägenheter. Kommunen köper ett fåtal (6) platser, varav fyra är från den läkepedagogiska verksamheten Tobiasgården, som lig-ger inom Kungälvs kommun. Platser säljs för närvarande inte till andra kommuner.

Övriga insatser

Korttidstillsyn för ungdomar 12-21 år och korttidsverk-samheten för ungdomar/vuxna är samlokaliserade på Näck-rosen. Korttidsvistelse för barn/ungdomar finns på Villa Tveten dit även en bostad med särskild service för barn och ungdomar med 4 platser är knuten. Korttidsvistelse i form av läger samt avlösarservice anordnas via Villa Tve-ten.

Korttidsvistelse ges även genom stödfamilj. Ett fåtal beslut om korttidsvistelse verkställs genom köp av plats.

Avlösarservice för vuxna med fysiska funktionshinder

utgår från handikappomsorgens hemtjänst som ger stöd till denna grupp.

Ledsagarservice utförs av olika enheter inom handi-kappomsorgen beroende på det individuella behovet.

Kontaktperson verkställs av habiliteringspedagogen inom enheten för handläggning och administration. Det finns ett stort antal personer som är engagerade som kon-taktpersoner för människor med olika funktionshinder.

Kommentarer

Utökningen av bostäder med särskild service för personer med utvecklingsstörning/autism har inneburit att det un-der 2005 inte varit en akut brist för denna målgrupp. För de närmaste åren vet vi nu att det finns ca femton unga personer som är i behov av bostad med särskild service. En ny servicebostad är planerad till 2007.

KUNGÄLVS KOMMUN

Lilla Edets kommun

Lilla Edets kommun ligger längs Göta Älvs dalgång och gränsar till kommunerna Ale, Kungälv, Trollhättan, Udde-valla och Stenungsund. Kommunen består av tre tätorter, Lilla Edet som är centralort, Göta och Lödöse. Den hu-vudsakliga näringsgrenen i kommunen är industri och jord-bruk. Boendestrukturen består i huvudsak av egna hem.

Strategi och politisk viljeinriktning

Lilla Edets kommun har haft en tradition att köpa boende och daglig verksamhet av Solhaga By som finns beläget i kommunen. Solhaga By är ett privat alternativ till daglig verksamhet och boende enligt LSS. I samband med infö-randet av utjämningssystemet LSS valde kommunen att öppna en ny gruppbostad med särskild service samt utöka antalet platser i daglig verksamhet. Behoven ska tillgodo-ses på hemmaplan i så stor utsträckning som möjligt. Det planeras för ett korttidsboende i egen regi och det sker en fortsatt utveckling av dagligverksamhets platserna. Kom-munstyrelsen antog under 2005 en Handikappolitiskplan för Lilla Edets kommun. Där utvecklingsmålet är ”ett sam-hälle för alla, där funktionshinder inte sätter gräns för del-aktighet!”. Ansvariga nämnder och styrelser skall arbeta med att genomföra de aktiviteter som finns angivna i planen.

Organisation

Socialförvaltningen är indelad i två verksamhetsområden, individ och familjeomsorg samt äldre och handikappom-sorg dessa leds av var sin verksamhetschef. I individ och

(11)

Mölndals Stad

Mölndals Stad, belägen strax söder om Göteborg, har drygt 58 000 innevånare. Staden har ett expansivt näringsliv med rötter långt tillbaka i tiden. Mölndal är en ovanligt ”grön” kommun med vidsträckta naturområden och idyllisk lands-bygd. Det är nära till vardagsservice och rekreation, samti-digt som storstadens hela utbud finns inom räckhåll.

Strategi och politisk viljeinriktning

Handikappolitisk plan för Mölndals stad 2002-2006 har syfte att skapa förutsättningar för personer med funktions-hinder att på lika villkor delta i samhällslivet.

Planen ska motivera nämnder, styrelser, kommunala bolag och förvaltningar att aktivt arbeta med handikapp-frågor.

Organisation

Vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organi-serad i fem programområden:

Administration, Utveckling och planering, Funktions-hinder, Hemvård och Äldreboende.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska finns som stabsfunk-tion.

Förvaltningen har fyra chefsnivåer: vård- och omsorgs-direktör, programområdeschef, sektionschef och enhets-chef.

Programområde Funktionshinder leds av en program-områdeschef. Området är uppdelat i fyra sektioner. Sek-tion1 Bostäder med särskild service för vuxna Daglig verk-samhet,

Sektion 2 Bostäder med särskild service för vuxna Dag-lig verksamhet/DagDag-lig sysselsättning Boendestöd

Sektion 3 Korttidsvistelse Korttidstillsyn Bostad med särskild service för barn

Sektion 4 Personlig assistans Ledsagarservice Avlösar-service Stödfamilj Familjehem

familjeomsorgen ingår också kommunens psykiatri som består av boendestöd och dagverksamhet. I äldre och han-dikappomsorgen ingår särskilt boende, hemtjänst, kostpro-duktion, hemsjukvård, rehabenhet, boende med särskild service enligt LSS och dagverksamhet, personliga assisten-ter samt biståndsenheten där två av handläggarna (50 pro-cent vardera) ansvarar för och handlägger ärenden enligt LSS. För varje enhet ansvarar en enhetschef förutom för hemsjukvården och rehabenheten där ansvarar en enhets-chef som tillika MAS. I handikappomsorgen har en en-hetschef ansvar för kommunens egna boenden med sär-skild service enligt LSS och daglig verksamhet. En enhets-chef ansvar för personliga assistenter samt har ett utökat ansvar för verksälla övriga insatser inom LSS.

Psykiska funktionshinder

Verksamheten tillhör Individ och Familjeomsorgen, en psy-kiatrisjuksköterska är anställd som enhetschef och ansvarar för den dagliga verksamheten samt boendestöd för perso-ner med psykiska funktionshinder. Verksamheten bedrivs i lokaler i centrala Lilla Edet och personalen arbetar på ett individanpassat sätt genom att stödja människor att växa socialt, kulturellt och personligt. Insatserna utförs som SoL-insatser och endast ett fåtal har insats enligt LSS.

Personlig assistans

De personliga assistenterna har en enhetschef och en vårdsamordnare. Av de brukare som beviljats personlig as-sistans har flertalet valt kommunen som utförare, ett fåtal är egna företagare och övriga utnyttjar assistansföretag. Ge-mensamma uppföljningsmöten sker med Försäkringskassan.

Daglig verksamhet

Kommunen har två dagliga verksamheter. Syftet med den dagliga verksamheten är att skapa en meningsfull syssel-sättning utifrån den enskildes önskemål och förmåga. Verk-samheterna har därför skiftande innehåll och inriktning. Ett flertal platser av dagligverksamhet köps av Solhaga By AB och av föreningen Geist i samverkan med arbetsmark-nadsenheten.

Boenden

I kommunen finns det två gruppboenden med totalt 11 lägenheter varav det ena är beläget i en villa med sex lä-genheter och det andra gruppboendet som startades våren 2004 och är inrymt i ett hyreshus. Där finns det olika typer av boende alltifrån självständigt boende till dygnet-runt-stöd.

Övriga insatser

För verkställighet av övriga insatser enligt LSS ansvarar enhetschefen för personliga assistenter. Ledsagarservice och kontaktpersoner ordnas i samförstånd med brukaren och utförs av kommunen. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år köps av andra kommuner. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet köper kommunen av ett fåtal familje-hem, resterande platser köps av andra kommuner och pri-vata företag.

Kommentarer

Under 2005 anställdes en socialpedagog som resurs för bo-ende och dagligverksamhet. Socialpedagogens uppdrag är bland annat att arbeta med metodutveckling och utveckla dokumentationsarbetet. Personal som arbetar i boende och dagligverksamhet inom LSS deltar i projektet Växtkraft i GRs regi. Projektet syftar till kompetenshöjande insatser för baspersonal.

LILLA EDETS KOMMUN

Antal invånare ... 12 932 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 52 Kostnad 2005 netto LSS tkr ... 33 828 Kostnad per invånare kr ... 2 616 Kostnad/funktionshindrad kr ... 504 894 Andel köpt insats av totalt % ... 47 Förändring LSS-kostnader 2004–2005 % ... – 3

(12)

Varje sektion leds av en sektionschef.

Programområdet har 22 enhetschefer som ansvarar för cirka 45 enheter/verksamheter.

Verksamhetsområdena är av olika storlek och kan om-fatta en eller flera verksamheter.

Enhetschefen har ansvar för att insatserna verkställs enligt gällande lagstiftning och lokala riktlinjer och att brukar-nas behov av stöd och omvårdnad tillgodoses, har också ansvar för personal, arbetsmiljö och budget.

Programområdet Funktionshinder verkställer bistånd/ insatser enligt SoL och LSS till personer med funktions-hinder under 65 år efter beslut om beviljad insats av hand-läggare.

Utveckling och planering, biståndssektionen ansvarar för köpta platser/insatser i den mån programområdet Funk-tionshinder inte kan verkställa beviljad insats/bistånd. Detta sker när specialkompetens erfordras i enskilda ärenden.

Psykiska funktionshinder

För målgruppen finns en servicebostad och en gruppbo-stad enligt LSS med sammanlagt 11 lägenheter.

Staden erbjuder personer med psykiska funktionshin-der stöd i sin vardag, boendestöd, som tillgodoses i de fles-ta ärenden genom bistånd enligt SoL. Stödet syffles-tar till att skapa förutsättningar för ett eget boende och vardagliga aktiviteter i samhället. Utöver det individuella stödet i den egna bostaden erbjuder verksamheten aktiv, social gemen-skap och stöd i öppen verksamhet, samtliga dagar i veckan för de personer som har beslut om socialpsykiatriskt stöd. Cirka 150 personer deltager i daglig sysselsättning, ej biståndsbedömd insats, i Aktivitetshuset som erbjuder ett stort utbud av aktiviteter och arbetsförberedande rehabili-tering.

Personlig assistans

Personlig assistans är dels organiserad som en särskild en-het med två enen-hetschefer som verkställer assistansen när den enskilde bor i ordinärt boende och väljer staden som assistansanordnare. Dels ansvarar enhetschefen på bostaden för verkställigheten av assistansen för de personer som har bostad med särskild service, i form av servicebostad.

Ett skriftligt avtal upprättas, mellan den assistansberät-tigade och staden som reglerar åtagandet för genomföran-det av assistansen.

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet omfattar fem verksamhetsområden med olika inriktning och stor bredd av aktiviteter anpassade efter personernas funktionshinder, önskemål och behov av stöd. Verksamheten innehåller basverksamheter, utflyt-tande grupper samt integrerade platser som är individuellt anpassade. En seniorverksamhet finns anpassad för äldre personer med utvecklingstörning som behöver daglig verk-samhet med lugnare tempo. Särskild verkverk-samhet finns också för personer med förvärvad hjärnskada samt för unga per-soner med neuropsykiatriska funktionshinder.

Inom daglig verksamhet ryms även organisation för persontransporter och arbetsanskaffningsenhet.

Partille kommun

Partille är en av Sveriges minsta kommuner till ytan men medelstor ur befolkningssynpunkt med ca 33 500 invåna-re. Befolkningstätheten är relativt hög. 586 invånare per km2. I Västra Götalands län är det bara Göteborg som har högre befolkningstäthet. Bebyggelsen är koncentrerad till vissa områden och stråk och enbart en fjärdedel av kom-munen är bebyggd. Resterande delar utgörs i stor utsträck-ning av naturmark.

Partille kommun är en så kallad förortskommun, vilket innebär att mer än 50 procent av befolkningen pendlar till en närliggande storstad för arbete eller studier.

Antalet bostäder i kommunen uppskattas till cirka 14 000 varav 48 procent i flerbostadshus och 52 procent i småhus. Andelen hyresrätter utgör 43 procent, andelen bostadsrätter 17 procent och andelen äganderätter 40 pro-cent av bostadsbeståndet.

Partilles befolkning är förhållandevis ung jämfört med hela riket. Medellivslängden är något högre än i resten av landet.

Strategi och politisk vilja

Handikappomsorgens affärsidé/uppdrag är att tillgodose omsorgsbehov hos personer med fysiska, psykiska och in-tellektuella funktionshinder samt utföra hälso- och sjuk-vårdsinsatser. I det handikappolitiskt program har kom-munfullmäktige fattat beslut om målet att uppnå full del-aktighet och jämlikhet för människor med funktionshin-der. Handikappfrågor skall vara en naturlig del av all

kom-Boenden

I staden finns 46 lägenheter i 9 gruppbostäder samt 75 lägenheter i 10 servicebostäder, samtliga fullvärdiga lägen-heter. Därutöver finns 2 särskilt anpassade bostäder och en bostad med särskild service för 3 barn. Staden har dessut-om tecknat samverkansavtal med två kooperativ dessut-om totalt 27 lägenheter.

Övriga insatser

Avlösar- och ledsagarservice samt stödfamiljer och famil-jehem för barn verkställs av en enhetschef. Verkställan av ledsagar- och avlösarservice för vuxna handläggs av enhe-ten för personlig assistans. För dessa insatser upprättas en skriftlig överenskommelse mellan den enskilde och Möln-dals Stad för att reglera samverkan och verkställan.

MÖLNDAL STAD

Antal invånare ... 58 581 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 64 Kostnad 2005 netto LSS tkr ... 160 400 Kostnad per invånare kr ... 2 738 Kostnad/funktionshindrad kr ... 430 027 Andel köpt insats av totalt % ... 11 Förändring LSS-kostnader 2004–2005 % ... uppgift saknas

(13)

munal planering. Utifrån målet i handikappolitiskt pro-gram skall delmål utarbetas på nämnd- och styrelsenivå i de årliga mål och budgetdokumenten. Övriga mål för han-dikappomsorgen 2005-2007 är:

· Invånarna skall vara nöjda med kvalitén på våra tjänster utifrån bemötande, trygghet, kontinuitet samt tillgäng-lighet.

· Partilleborna skall få en god och säker hälso- och sjuk-vård.

Organisation

Vård- och omsorgsförvaltningens består av tre avdelningar med varsin ansvarig avdelningschef. Biståndsenheten lig-ger som en separat enhet med en ansvarig chef. Bistånds-enheten fattar beslut enligt SoL och LSS.

Avdelningen för handikappomsorgen är uppdelad i sju verksamheter. För varje verksamhet ansvarar en verksam-hetschef som har budget- och personalansvar. Inom fyra av verksamheterna finns förutom verksamhetschef även verksamhetsledare. Administration och ekonomifunktio-nen ligger centralt i förvaltningen.

Avdelningen ger insatser enligt Lagen om stöd och ser-vice till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Psykiska funktionshinder

I kommunen finns två särskilda boenden med 15 platser för personer med psykiska funktionshinder enligt SoL. En boendestödsgrupp ger stöd i det särskilda boendet och till cirka 25 personer i eget boende. I ett aktivitetshus finns en daglig sysselsättning för personer med psykiska funktions-hinder. Verksamheten har ett väl uppbyggt samarbete med den öppenpsykiatriska mottagningen med regelbundna träffar.

Personlig assistans

Inom verksamhet med personlig assistans finns verksam-hetschef, verksamhetsledare, metodutvecklare samt admi-nistratör.

Vid utgången av 2005 fick 50 personer assistansersätt-ning enligt LASS. Av dessa har 21 anlitat kommunen en-bart som assistanssamordnare, 2 har anlitat både privata fö-retag eller brukarkooperativ jämte kommunen, 27 har en-bart anlitat brukarkooperativ eller privata företag.

Personlig assistans enligt LSS, mindre än 20 tim/vecka, har erhållits av 9 personer under året.

Ledsagarservicen för vuxna personer under 65 år är organiserat under verksamheten med personlig assistans.

Daglig verksamhet

66 personer fick insats i fem olika dagliga verksamheter med olika inriktningar

Inom de närmaste åren förväntas en fortsatt kraftig ökning på LSS-insatser när det gäller behovet av daglig verksamhet.

Boenden

I Partille finns 6 särskilda boende enligt LSS med 43 lä-genheter till personer med intellektuella funktionshinder.

Stenungsunds kommun

Stenungsunds kommun ligger 5 mil norr om Göteborg och har en relativt ung och välutbildad befolkning. Sten-ungsund erbjuder ett varierat boende, två tredjedelar bor i eget hus och övriga i hyres- eller bostadsrätt. Under de senaste åren har en stor inflyttning till kommunen skett. Stenungsunds centralort dominerar befolkningsmässigt. Andra orter av betydelse är Stora Höga, Jörlanda, Speke-röd, Ucklum och Ödsmål.

De petrokemiska industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna och arbetspendlingen är lika stor till som från Stenungsund.

Strategi och politisk vilja

Kommunfullmäktige antog en handikapplan för Stenung-sunds kommun 2004, den skall revideras under 2006. 5 satellitlägenheter är knutna till boendena. Dessutom finns en bostad med särskild service för barn och ungdomar med 2 platser. 13 personer med intellektuella fick boende-stöd enligt SoL.

Övriga insatser

Övriga insatser är korttidsvistelse i form av korttidshem, stödfamilj och läger där det pågår ett arbete att hitta fler hemmaplanslösningar för barn och ungdomar som vi idag köper insatser för. Behovet av korttidsinsatser fortsätter att öka.

Insatserna i form av korttidsvistelse verkställs av ett verksamhetsområde som också ansvarar för ledsagar- och avlösarservicen och kontaktpersoner till barn och unga. Cirka 60 barn och ungdomar får insatser från korttids-verksamheten varav cirka 30 insatser i form av avlösare och cirka 30 i form av ledsagare.

Övriga kommentarer

Ett kvalitetsarbete pågår som följs upp kontinuerligt. Ar-bete innebär en systematisk utvärdering av verksamheten utifrån perspektiven, brukare, personal, ekonomi och lo-kaler. I modellen ingår även en omvärldsanalys vilket inne-bär att noggrant följa befolkningsutvecklingen, behovsut-vecklingen samt bevaka politiska beslut och förändringar av lagar och avtal. Utvärderingen bygger på en brukaren-kät, en kommuncentral personalenkät och statistik. Resul-tatet redovisas i form av kvalitetsbilder.

PARTILLE KOMMUN

(14)

Enligt planen skall kommunen integrera handikapper-spektivet i all planering och alla verksamhetsområden skall beakta funktionshindrades behov. Årliga investeringsmed-el finns avsatta för kommande behov av bostäder med sär-skild service.

Organisation

Handikappenheten är organiserad inom Individ- och fa-miljeomsorg som också omfattar

Barn o Unga, Vuxenenheten och Familjerådgivning. Handikappenheten består av verksamheter enligt LSS och biståndsbedömning enl SoL för funktionshindrade under 65 år.

Handikappenheten leds av en enhetschef och fem områdeschefer. En handläggare utreder och fattar beslut enligt LSS och en utreder och fattar beslut enligt SoL för personer under 65 år.

SoL-besluten verkställs av Social omsorg och LSS-be-slut om korttidstillsyn för skolungdom verkställs av sär-skolan. Övriga LSS-beslut verkställs av Handikappenhe-ten.

Psykiska funktionshinder

Verksamheten för psykiskt funktionshindrade är organise-rad inom Vuxenenheten.

Psykiatrienheten består av ett gruppboende med nio lägenheter, en kontaktlägenhet där personalen även har i uppdrag att arbeta med boendestöd och en daglig verk-samhet.

Verksamheterna leds av en områdeschef som tillika är psykiatrisjuksköterska i kommunen.

En samlad biståndsbedömning görs av socialsekretera-re som fattar beslut om och följer upp insatsen. Ca 40 per-soner har biståndsbeslut om boendestöd.

Den dagliga sysselsättning besöks av ett 50-tal personer regelbundet. Man erbjuds bl.a personligt stöd och social samvaro – datakurser, matlagning med kostlära och fysisk aktivitet. Ingen biståndsprövning sker.

Personlig assistans

Under 2005 hade 34 personer beslut om assistansersätt-ning enligt LASS och 10 personer hade beslut om person-lig assistans enl LSS. Hälften av LASS-besluten verkställdes av privata assistansanordnare. I de fall kommunen är assis-tansanordnare föreligger det ofta ett mer komplicerat om-vårdnadsbehov där assistansersättningen inte täcker hela kostnaden. Samtliga LSS-beslut verkställs av Handikapp-enheten.

En enhetschef ansvarar för ca 30 HÖK-anställda och 15-20 PAN-anställda assistenter.

Daglig verksamhet

Den dagliga verksamheten består av åtta verksamhetsgrup-per som är anpassade utifrån den enskildes förutsättningar och intressen. En av dessa grupperna ingår i ett EU-jekt tillsammans med Kulturförvaltningen. Syftet med pro-jektet är att bevara och återuppbygga en kulturminnes-märkt gård, bl a bygga upp en kvarn och ett orangeri

en-ligt gamla ritningar och på traditionsenen-ligt sätt. Ett tiotal omsorgstagare har individuellt integrerade platser i privata företag och andra kommunala verksamheter. En utveck-lingsledare har kontakt med dessa arbetsplatser. Utveck-lingsledaren arbetar också med att utveckla nya verksam-heter och skaffa legoarbete. Daglig verksamhet behöver ständigt utvecklas för att möta nya gruppers behov.

En områdeschef ansvarar för daglig verksamhet och har ca 20 anställda.

Boende

Stenungsund har fem gruppbostäder, med två satellitlä-genheter, och ett serviceboende, sammanlagt 34 lägenhe-ter. Två områdeschefer ansvarar för boendena och de har ca 20 respektive 30 anställda.

På en av gruppbostäderna finns en jourplats, som ock-så utnyttjas som korttidsboende för vuxna.

Stenungsunds kommun kommer under de närmaste åren att ha stora behov av nya bostäder med särskild servi-ce för funktionshindrade. Under 2007 och 2008 kommer nya boenden för vuxna att starta upp i olika delar av kom-munen.

Kommunen köper boende för barn och ungdomar. Sammanlagt fem platser från andra kommuner och Bräcke Diakoni.

Övriga insatser

Stenungsunds kommun har ett korttidsboende för barn och ungdomar med olika funktionshinder.

Verksamheten som har öppet dygnet runt har fyra plat-ser och en jourplats för barn och ungdomar upp till 18 år. Personalen har olika yrkesbakgrund och består av ha-biliteringspersonal, fritidspedagog, socialpedagog och för-skollärare.

Under 2005 hade 21 familjer sin avlastning på korttids-boendet. Andra avlastningsformer är stödfamilj och läger. Läger är en mycket uppskattad avlastningsform för ungdomar och under 2005 var 37 ungdomar regelbundet på läger.

STENUNGSUNDS KOMMUN

Antal invånare ... 23 148 Antal funktionshindrade per 10 000 invånare ... 56 Kostnad 2005 netto LSS tkr ... 56 748 Kostnad per invånare kr ... 2 452 Kostnad/funktionshindrad kr ... 439 907 Andel köpt insats av totalt % ... 12 Förändring LSS-kostnader 2004–2005 % ... – 6,7

Tjörns kommun

Huvudorten är Skärhamn med c:a 3 500 innevånare, öv-riga större orter med vardera 1 000 till 2 000 innevånare är Rönnäng, Kållekärr, Höviksnäs och Myggenäs.

(15)

tyngdpunkterna ligger i åldersgrupperna 5-20 och 50-65 år. Födelsetalet låg under den senaste 10-årsperioden nå-got högre än riksgenomsnittet.

Boendestrukturen präglas mestadels av villor i artifi-ciellt uppbyggda bostadsområden i nära anslutning till tät-orterna. I övrigt finns äldre villor, dels i tätortskärnorna, dels spridda på landsbygden.

Strategi och politisk viljeinriktning

Politiska mål är uppsatta och revideras årligen.

Organisation

LSS-verksamhet är ett eget verksamhetsområde inom So-cialnämndens organisation.

LSS-verksamheten leds av en verksamhetschef och fem enhetschefer. En LSS-handläggare utreder och fattar be-slut (oavsett ålder) enligt LSS. Bebe-sluten verkställs av en-hetscheferna i aktuellt LSS-område.

Psykiska funktionshinder

Organiseras inom Individ-och familjeomsorg och Äldre-omsorg.

Personlig assistans

Den kommunalt organiserade assistansen har drygt 100 personliga assistenter som samordnas/arbetsleds av enhets-chefer som tillika är boendeansvariga. Ansvaret innefattar ekonomi, personal och internkontroll i en särskild kost-nadsredovisad enhet. Samordning av personal från övriga verksamheter bidrar till lägre kostnader i samband med sjukfrånvaro. Kommunen har 36 personer som har beslut om personlig assistans, varav 20 personer har beslut enligt LASS och 16 personer har beslut enligt LSS. Sju personer har valt annan arbetsgivare än Tjörns kommun.

Samarbetet med Försäkringskassan: Lång handlägg-ningstid vilket för med sig merarbete för kommunens hand-läggare.

Daglig verksamhet

Daglig sysselsättning är organiserad i särskilda kostnadsre-dovisade enheter, som så långt det är möjligt anpassas till den enskildes individuella förutsättningar. Verksamheterna leds av enhetschefer med ansvar för ekonomi, personal och internkontroll. Viss daglig verksamhet är utlokaliserad till privata och offentliga arbetsplatser. Samordning av trans-porter till och från boende/daglig sysselsättning sker ge-nom dagcenterpersonalens försorg, alternativt ombesörjer den enskilde transporten själv genom allmänna färdmedel.

Boenden

Boendet är organiserat i särskilda kostnadsredovisade en-heter, dels som fristående särskilda anpassade boende, lä-genheter i nära anslutning till gruppbostad och dels som boende inom gruppbostad. Verksamheterna leds av enhets-chefer med ansvar för ekonomi, personal och internkon-troll. Dessa enhetschefer är tillika ansvariga för personliga assistenter.

Aktiverande verksamhet: Den enskilde erbjuds fritids-sysselsättning genom boendepersonal.

Tillgången av boendeplatser är tillgodosedda och kom-munen har ej haft svårighet med att verkställa boendebe-slut.

Ledsagning och avlösare enligt LSS

Ledsagare och Avlösare är organiserade i särskilda kost-nadsenheter. Dessa insatser organiseras och leds av enhets-chefer från Daglig sysselsättning, Korttidsvistelse och kort-tidstillsyn och Boendeverksamheter. Det förekommer en del kombinationstjänster ihop med ledsagare och avlösar-tjänster, då dessa i regel ej procentmässigt är så höga. Kom-binationen sker mellan boende, daglig verksamhet, kort-tidstillsyn/korttidsvistelse och personlig assistans

Kommentarer

Personal

Det råder en emellanåt svårighet med att rekrytera perso-nal med spetskompetens inom LSS-området.

Utvecklingsprojekt

Idéer finns, dock saknas ekonomi. Utjämningssystemet

Tjörns kommun är starkt kritiskt till utjämningssystemet med motivering att det är höga verksamhetskostnader som utjämningssystemet premierar. Några mätinstrument är ej framtagna som mäter verksamheternas ”mående”. Utifrån systemets tanke är höga verksamhetskostnader lika med en välfungerande verksamhet och en låg verksamhetskostnad tyder enligt systemet på en dåligt utvecklad verksamhet. Med nuvarande system är det svårt att få en konkretiserad bild av hur det faktiskt ter sig ute i landets kommuner.

Effektivitet, samordning och låga verksamhetskostna-der premieras ej utan värverksamhetskostna-deras som om det alltid vore nå-got negativt. Detta är olyckligt och ej främjande för vare sig ekonomi eller verksamhetsutveckling!

TJÖRNS KOMMUN

Öckerö kommun

Öckerö kommun består av 10 bebodda öar, varav fyra öar är sammanbundna med broar. Större delen av Öckerö kom-muns befolkning, ca 80 procent är bosatta på dessa öar. Den minsta ön har ca 100 invånare och den största ca 5 000 invånare. Övriga öar når man med bil- eller passagerar-förjor. Den enda förbindelsen med fastlandet är bilfärja som går mellan Hönö och Lilla Varholmen. Centralorten är ön Öckerö. Merparten av invånarna bor i eget småhus. Under senare är har dock andra boendeformer etablerats som t ex hyreslägenheter och bostadsrätter. Tidigare var

(16)

fisket huvudnäring men idag arbetar merparten av befolk-ningen i Göteborg med omnejd.

Strategi och politisk viljeinriktning

Handikappomsorgen i Öckerö kommun arbetar utifrån den s k Öckerömodellen med Uppdragshandlingar för verksamheterna. Detta innebär i korthet att verksamhe-tens vision och uppgift tydliggörs genom att mål och sats-ningar tas fram av de anställda Uppdragen ligger till grund för planering och uppföljning avseende såväl kvalitet som ekonomi och arbetsmiljö. Behoven skall tillgodoses på hemmaplan så långt som möjligt, med god kvalitet och på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt.

Organisation

Socialtjänsten är en av kommunens fem förvaltningar. Tre utförarenheter och en beställarenhet leds av en verksam-hetsansvarig chef med stöd av arbetsledare. Beställarenhe-ten ansvarar för all myndighetsutövning samt köp av ex-terna insatser. Biståndsbeslut inom LSS-området verkställs av någon av utförarenheterna: Gruppboende och

Dag-lig verksamhet eller Behandling och Rehabilitering. Från september 2006 är handikappomsorgen organiserad i en verksamhet inom socialförvaltningen med en handi-kappomsorgschef. Det pågår en fortsatt organisationsöver-syn avseende vilka verksamheter som ska tillhöra vilken enhet / enhetschef och i skrivandets stund är det ännu inte klart.

Psykiska funktionshinder

Verksamheten har hittills bestått av 4 tjänster i en integre-rad verksamhet boendestöd och daglig verksamhet. Under år 2006 kommer ytterligare 1,5 tjänster att besättas som ett led i att erbjuda brukarna boendestöd även kvällar och helger. Ett utvecklingsarbete pågår kring hur man på bästa sätt skall förstärka och möjliggöra kvarboende för våra bru-kare i ordinärt boende. Tanken är att på sikt etablera ett multifunktionellt team bestående av hemtjänst och boen-destödjare för att stärka kompetensen och möjliggöra kvar-boende för en större målgrupp bestående av både mål-grupp för psykiskt funktionshinder upp till 65 år samt målgrupp inom äldreomsorgen med psykiatriska symtom. Verksamheten har en tät och nära samverkan med vuxen-psykiatrin på Öckerö. Tillgång finns till kommunal psyki-atrisjuksköterska 10 tim per vecka.

Personlig assistans

Personlig assistans utförs av Behandlings och Rehabilite-ringsenheten för dem som valt kommunen som utförare. Verksamheten har en arbetsledare som bla ansvarar för ut-formandet av insatserna i samråd med brukare enligt det bistånd som finns. Detta följs upp minst en gång per år. Brukaren deltar i de uppgifter som utförs efter de förut-sättningar man har. För dem som har SoL-beslut kan in-satsen utföras som hemtjänst i assistansliknande form i sam-arbetarbete med hemtjänsten.

Daglig verksamhet

Kommunens dagliga verksamhet har som mål att de som

har resurser skall komma ut i samhället och att varje år ”slussa ut” en person i sysselsättning utanför verksamhe-ten. Den dagliga verksamheten är organiserad med en bas-central där det finns en sk skrivar- och kulturverkstad, en andra grupp har sin inriktning i första hand mot sinnes-och naturupplevelser. En tredje grupp arbetar med ”bak och mat”, tvätt och städ samt med odling. Daglig verk-samhet genomför en särskild satsning på att utveckla for-mer för att möta personer med omfattande funktionshin-ders behov. 2005 påbörjades bla arbetet med att anlägga en ”sinnenas trädgård”. Dessutom finns det en servicegrupp som utför uppdrag från kommunen eller enskilda. Ytterli-gare en grupp har hand om caféet på ett äldreboende. Ar-betstagarna får växla mellan de olika grupperna och olika praktikplatser i samhället. Mycket av arbetet bedrivs i cir-kelform så att man kombinerar teori och praktik inom de olika områdena. Daglig verksamhet leds av en arbetsledare med kombitjänst där både ledning, administration samt omsorgsarbetet ingår.

Boenden

Kommunen har 21 hyresgäster fördelat på fyra gruppbo-enden för funktionshindrade och få platser köps externt. Ytterligare ett boende planeras då det är problem att verk-ställa alla beslut och nya platser kommer att behövas. Målet för verksamheten är att de boende skall leva ett värdigt och meningsfullt liv varje dag. Boendena leds av en arbets-ledare som även har ansvar för att organisera och planera för fritidsverksamhet samt att verkställa beslut om ledsag-ning för de boende. Fritidsaktiviteter erbjuds efter de bo-endes behov och önskemål och består bla av bowling, pub-aftnar, dans och olika träffar. Kvalitetsarbetet bedrivs ge-nom bl a enkäter till hyresgästerna samt rutiner för syn-punktshantering.

Övriga insatser

Behandlings- och rehabiliteringsenheten ansvarar för ut-förandet av ledsagning, avlösarservice samt rekrytering av stödfamiljer och kontaktpersoner.

Kommentarer

Här kan man ta upp övriga synpunkter och kommentarer som man vill förmedla, personalsituationen, utvecklings-projekt, vad som helst som är relevant för området.

Inom verksamheterna boende och daglig verksamhet finns brukarråd och utvecklingsråd som ett sätt att ar-beta med kvalitetsutvecklingsfrågor. Det är en arbetsform som slagit väl ut och som vi vill rekommendera flera att ta efter.

ÖCKERÖ KOMMUN

(17)

I

det följande kapitlet redovisas och jämförs resultaten av kommunernas LSS-verksamheter under 2005. Undersök-ningen kan konstatera att det är stora skillnader, både vad det gäller kostnader och vilka insatser som används. Det beror bland annat på kommunernas skiftande förutsätt-ningar. I rapporten görs ingen närmare analys till orsaker-na, eftersom det krävs mera kännedom om de olika lokala förutsättningarna. Något som endast de medverkande kom-munerna har.

Resultatsammanställningen är uppdelad i olika avsnitt. I det första avsnittet redovisas uppgifter som rör

LSS-om-Resultat

rådet allmänt, medan i de efterföljande avsnitten redovisas de olika insatserna var för sig. I diagrammen görs också en jämförelse med 2004. När det gäller spindel- och cirkeldi-agram kan jämförelser göras med föregående års rapport. Eftersom utjämningssystemet redovisar rikets genom-snittssiffror för olika insatser, utgör det ett underlag för jämförelser med riket. I resultatsammanställningen anges vad riksgenomsnittet är för olika nyckeltal i diagramtex-terna. I varje diagram finns en stapel, benämnd ”medel” och är ett medelvärde av de kommuner som deltagit i den här undersökningen.

3.1 BAKGRUNDSDATA

DIAGRAM 1

Antal personkretsbedömda per 10 000 invånare

3.1.1 Antal

personkrets-bedömda enligt LSS

Andelen anges per 10 000 invånare på riksnivå, därför används det också här. För riket är genomsnittet 55 person-kretsbedömda per 10 000 invånare, men varierar stort mellan kommuner-na. Inom GR-området varierar också antalet funktionshindrade stort, från 36 per 10 000 invånare i Kungsbacka till 69 i Partille.

I somliga kommuner har antalet personkretsbedömda sjunkit kraftigt mellan 2004 och 2005. Det beror till största delen av att vistelsekommun har ersatts av boendekommun. Ale, exempelvis, har kunnat överföra ett antal boende till annan kommun, vil-ket medför att deras totala antal per-sonkretsbedömda enligt LSS, minskar.

69 65 64 64 ₆₂ 57 56 ₅₄ 52 45 36 71 60 66 63 53 56 55 60 53 ₅₂ 34 05 04

(18)

3.1.2 Personkretsbedömda

enligt LSS per personkrets

För att en funktionshindrad ska vara berättigad till en insats enligt LSS, krävs det att personen tillhör någon av de tre personkretsarna som beskri-vits i inledningen till rapporten. Det är intressant att jämföra hur de funk-tionshindrade fördelar sig i person-kretsarna i respektive kommun efter-som personkretsarna delvis har olika behov av insatser. Det kan på det sät-tet vara en förklaring till val av insat-ser i kommunerna.

I årets och förra årets mätning val-des en uppdelning av personkrets tre i psykiskt funktionshindrade och öv-riga. Det visade sig att de psykiskt funktionshindrade utgör en väldigt liten andel av personkretsen (se tabell). Trots detta finns vissa förskjutning-ar, det gäller framförallt Ale, Lilla Edet och Öckerö. Personkrets 3 har i den-na undersökning delats upp i 3a och 3b, där 3a utgörs av psykiskt sjuka och 3b gäller övriga somatiskt funktions-hindrade.

För den här uppgiften finns inget riksgenomsnitt att tillgå.

DIAGRAM 2

Procentuell fördelning av personkretsbedömda enligt LSS

05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 05 04 Pk1 Pk2Pk3a Pk3b Par Här Möl Kgv Tjö MEDEL Std LiE Öck Ale Kba 1 2 3a 3b TABELL 1 Fördelning av antal personkretsbedömda enligt LSS Personkrets 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 ALE ... 92 ... 92 ... 1 ... 2 ... 7 ... 1 ... 1 ... 14 HÄRRYDA ... 77 ... 78 ... 5 ... 4 ... 0 ... 1 ... 18 ... 17 KUNGSBACKA ... 75 ... 78 ... 2 ... 3 ... 2 ... 2 ... 21 ... 17 KUNGÄLV ... 78 ... 79 ... 1 ... 1 ... 9 ... 9 ... 12 ... 11 LILLA EDET ... 82 ... 84 ... 0 ... 0 ... 7 ... 4 ... 10 ... 12 MÖLNDAL ... 76 ... 74 ... 4 ... 4 ... 5 ... 2 ... 14 ... 19 PARTILLE ... 77 ... 76 ... 3 ... 4 ... 0 ... 1 ... 19 ... 19 STENUNGSUND ... 88 ... 87 ... 0 ... 1 ... 0 ... 0 ... 12 ... 12 TJÖRN ... 73 ... 69 ... 2 ... 5 ... 1 ... 1 ... 24 ... 25 ÖCKERÖ ... 76 ... 68 ... 3 ... 3 ... 6 ... 7 ... 15 ... 22

(19)

3.1.3 Kostnad per invånare

Nedanstående diagram visar kommu-nens totala nettokostnad per invånare för LSS-verksamheten. För riket är den genomsnittliga invånarkostnaden 2 924 kronor, medan de undersökta kommunerna i GR-området har ett genomsnitt som ligger drygt 500 kro-nor lägre per invånare än för riket och har minskat under åren. Nettokostna-den per invånare påverkas naturligt-vis av antalet personkretsbedömda en-ligt LSS i kommunerna.

3.1.4 Kostnad per

funktions-hindrad

I diagram 4 är kommunernas totala nettokostnad för LSS-verksamheten fördelad på antalet personkretstillhö-riga. Kostnaden per funktionshindrad påverkas inte av hur många funktions-hindrade det bor i respektive kom-mun, men det kan vara ett tecken på skillnader i vårdtyngd.

DIAGRAM 3

Nettokostnad LSS per invånare; kronor

DIAGRAM 4

Nettokostnad LSS per funktionshindrad; tkr

3200 2738 2642 2616 ₂₅₇₂ 2433 ₂₃₇₁ 2247 1800 1526 3168 2887 2532 2530 2852 2234 2574 2320 1685 1277 05 04 Par

Här Möl Kgv LiE Öck MEDEL Ale Kba Tjö

2452 2482

Std

05 04

Par

Här Öck Möl MEDEL Kgv Tjö

LiE Ale Kba

505 ₄₉₅ ₄₉₄ ₄₉₁ 476 430 425 ₄₁₄ 354 246 480 447 493 529 475 437 461 403 314 239 Std 440 448

3.1.5 Köpta insatser

Andelen köpta insatser minskar för så gott som alla kommuner i undersök-ningen. Det största skälet till det är att de här kommunerna nu slipper köpa av andra kommuner, eftersom ett an-tal boende förts över till det som tidi-gare var vistelsekommun.

DIAGRAM 5

Procentuell andel köpta insatser av total nettokostnad LSS

05 04

Par

Här Möl Tjö Kgv MEDEL Öck

LiE Ale Kba

47 24 16 ₁₄ 13 13 11 ₁₀ 7 48 32 18 12 14 18 9 14 10 4 3 Std 1215