Älmhults kommun 2012 Årsredovisning

Älmhults kommun

Årsredovisning

Idrottsskola Babysagostund

2012

Blåljushuset Blåljushuset

P

- A

- R

Bokslut

2010 Bokslut

2011 Bokslut

2012 Budget 2013 Årets resultat, tkr 9 738 -2 691 6 869 7 412 Utdebitering, kr 20,60 20,60 20,60 21,35 Verksamhetens nettokostnad, tkr 661 495 676 469 681 509 719 928

Nettokostnaden i procent av skatteintäkter

och utjämningsbidrag, procent 98,4 99,7 98,4 97,1 Nettoinvesteringar, tkr 53 472 158 799 145 486 153 561 Låneskuld, tkr 80 000 190 000 300 000 440 000 Antal kommuninvånare 15 603 15 629 15 724 15 629 Antal kommunanställda 1 371 1 401 1 365 - Sjukfrånvaro, procent 4,5 4,6 4,7 - Antal barn i förskoleverksamhet 795 835 859 860 Antal barn i förskoleklass och grundskola 1 749 1 775 1 760 1 788 Antal elever i kommunens gymnasieskola 582 554 535 531 Antal elever i kulturskola 330 316 305 350

ÄLMHULTS KOMMUN april 2013

Ansvarig sammanställare: Layout & sättning: Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB Ekonomichef: Katarina Andersson Carina Glanshagen Foto: Älmhults kommuns bildarkiv

tema Blåljushuset

Innehåll

1 FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

1.1 Kommunalrådet har ordet 4

1.2 Organisation 5

1.3 Vision, mål och uppdrag 6

Måluppfyllelse kommunövergripande mål 7

God ekonomisk hushållning 8

Måluppfyllelse nämnder/förvaltningar 9 Uppföljning av uppdrag i samband med

budgetbeslut 10

1.4 Kvalitet i korthet 11

1.5 Millenniemål 13

1.6 Allmänna förutsättningar 14

Omvärldsfaktorer 14

Näringsliv och arbetsmarknad 14

Kommunikationer 14

Befolkning 15

Kommunens landareal 15

Utdebitering 15

1.7 Ekonomisk redogörelse 16

Sammanställning över externa poster 16

1.8 Ekonomiska nyckeltal 17

1.9 Ekonomisk analys 18

Resultat och kapacitet 18

Risk och kontroll 19

Ekonomichefens avslutande kommentar 21

1.10 Driftsredovisning 22

1.11 Investeringsredovisning 25

Exploateringsverksamhet 26

1.12 Ekonomiska redovisningar 27

Resultaträkning 27

Kassaflödesanalys 27

Balansräkning 28

Noter 29

1.13 Vatten- och avloppsredovisning 34 1.14 Redovisningsprinciper och tilläggs-

upplysningar 38

1.15 Personalförhållanden 41

2 NÄMNdS- OCH BOLagSredOvISNINgar

2.1 Politisk organisation 43

2.2 Kommunledningsförvaltningen 45

2.3 Tekniska förvaltningen 49

2.4 Miljö- och byggnämnden 53

2.5 Kultur- och fritidsnämnden 56

2.6 Utbildningsnämnden 59

2.7 Socialnämnden 63

2.8 Gemensamma nämnden för familjerätt 66

2.9 Kommunala bolag 68

AB Älmhults kommunala Industrifastigheter 68

Älmhults Terminal AB 68

Älmhultsbostäder AB 69

3 övrIga redOvISNINgar

3.1 Personalredovisning med hälsobokslut 70

3.2 Jämställdhet 73

3.3 Folkhälsa 75

3.4 Miljöredovisning 77

3.5 Revisionsberättelse 80

4 OrdFörKLarINgar 82

viktiga händelser 2012

• Firande av 150-årsjubileum för järnvägens ankomst till Älmhult

• Första spadtaget till ny station i Diö togs

• Ett Lean-team har bildats inom socialförvaltningen med syfte att stödja arbetet med ständiga förbättringar

• Inom ”Våra Barn” arrangerades en gemensam dag om barnrätts frågor för lärare, socialsekreterare, fritidsledare med flera

• Arbetet med ”Samordning runt Linnea” (Projekt kring stöd till multisjuka äldre) har fortgått under året i samarbete med övriga länets kommuner och landstinget

• Projektet- ”Medborgaren i fokus” - som tar avstamp i Strategi för e-Samhället inleds

• En rådgivande rapport från Revisionsfirma PWC angående ut- bildningsnämndens ekonomi och styrning presenterades

• Friskis&Svettis byggde ny motionsanläggning med borgen och lån från bland annat kommunen

• Blåljushuset, med lokaler för räddningstjänst polis och ambu- lans, invigdes

• Ombyggnad av Östra Esplanaden med mera färdigställdes till invigningen av IKEA:s nya varuhus

• Utbildning inom entreprenörskap är genomförd på alla grund- skolor

• Tvåårigt matematikprojekt inom grundskolan har avslutats

• Solenergimässa

• ”Snålskjutsen”-lokaltrafik i Älmhult i samarbete med Länstrafi- ken och IKEA invigs

• Busslinje 157 snabbuss mellan Älmhult och Ljungby invigdes

• Ny cirkulationsplats är byggd i korsningen Källargatan–Torngatan

• Avledning av dagvatten från det nya handelsområdet i Haganäs till sjön Möckeln färdigställs

• Handelsvägen byggs med anslutning till Danska vägen

• Byggande av bredband mellan Älmhult – Häradsbäck påbörjades

• Boendet i Älmhult för ensamkommande flyktingbarn öppnades

• Värdegarantier inom äldreomsorgen införs

• Beslut om att avveckla grundskolorna i Eneryda och Häradsbäck

• Beslut att förskolornaVitsippan, Tornet och Möckelns ska byggas ut

• Beslut att uteförskolan Kojans bas ska flyttas till Vitsippan

• Beslut att inrätta utvecklingsråd mellan Osby och Älmhults kommun. Rådet har att konkritisera samarbetet inom ett antal områden till exempel skolfrågorna, räddningstjänsten, bostads- byggande, infrastruktur samt vatten och avlopp

• Haganäsbadet var stängt under första halvåret för reparation

• Nytt speakerbås på Älmekulla efter att det gamla brunnit ner

• Medborgarcafe i anslutning till kommunfullmäktiges möten införs

• Diggiloo, arrangemanget genomförs i samverkan mellan nä- ringslivet och Älmhults kommun

• Ett nytt gruppboende enligt LSS med sex platser kommer att byggas Utmärkelser

• Tillgänglighetspriset 2012 utdelades till Maxi ICA Stormarknad

• Älmhults eldsjäl 2012 tilldelas Thomas Carlzon

• Årets företagare 2012 tilldelas Björn Logsjö på Sydsvenska Nea AB Beslutat av kommunfullmäktige

• Energi- och klimatstrategi

• Detaljplanearbetet har varit intensivt under 2012 och sex detalj planer har antagits Blåsippan 6, Jakob 1, Värdshuset 2, kvarte- ret Kommunhuset, Stenbrohults kyrkby och Kattesjön

• Utökning av utbildningsnämdens budget med 10 mkr för 2012

• Ny skolorganisation för grundskolan beslutas med införande under 2013

• Folkhälsopolicy - länsgemensam för Kronobergs län

• Ny näringslivspolicy togs fram

4

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2012 -

1. FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

1.1 Kommunalrådet har ordet

dåtid

Från kommunhuset kan man på ett enkelt sätt se viktiga hän- delser/faser i Älmhults utveckling under de senaste århund- radena.

För att representera 1700-talet ser vi först C J Eldhs staty av Carl von Linné. Statyn avtäcktes 1946 i samband med Älm- hultsutställningen.

Blomsterkungen som växte upp i Råshult på 1700-talet blev en av bygdens mest kända personer och spred kunskap om den vackra Älmhultsbygden över hela världen.

1800-talet representeras sedan av järnvägen och järnvägs- stationen. Järnvägen firade 150 år under 2012 och det upp- märksammades av kommunen genom aktiviteter i samband med Älmhultsdagarna. Järnvägens betydelse för utvecklingen av Älmhult är helt avgörande.

Vi vandrar vidare med blicken och ser baksidan på IKEAs första varuhus – som får representera 1900-talet och IKEAs start på sin utveckling i Älmhult. Det första varuhuset invig- des 1958.

Nutid

Carl von Linné, järnvägen och IKEA – står alla för olika faser i kommunens utveckling. Men det som är intressant är att de även idag i allra högsta grad spelar roll för kommunens utveckling på olika sätt.

Linnés Råshult har utvecklats som besöksmål för varje år och det pågår ett arbete för att få Carl von Linnés gärningar att bli utnämnt till världsarv.

Järnvägens utveckling är påtaglig: antalet resenärer med tå- gen ökar för varje år och snart kommer möjligheterna till tågtrafik från Älmhult att utökas till halvtimmestrafik. I Diö får vi tågtrafik för första gången på över 40 år!

IKEAs fortsatta satsningar i Älmhult skapar framtidstro, med satsning på bland annat nytt varuhus, utökat centrum för produktutveckling och ett kommande museum.

Älmhults kommun arbetar intensivt med att möta de olika behov som finns – från invånare, företagare, näringsliv och besökare.

2012 har varit ett intensivt år då det blivit synligt att Älm- hults kommun utvecklas. Det byggs fiberbredband, nya bo- stadsområden, handelsområde, tillbyggnad förskolor, nya vägar, ny tågstation… listan kan göras lång men samtliga satsningar är strategiska inför framtiden.

Framtid

Vad blir 2000-talets viktigaste händelse för Älmhults kom- muns utveckling? Svaret får vi sannolikt inte förrän i efter- hand men vi kan vara överens om att utveckling kommer att ske!

Älmhults kommun har en stadig befolkningsökning sedan 2006 och arbetar intensivt för att öka bostadsbyggandet i kommunen. Älmhultsbostäder står i startgroparna för ny- byggnation och planering pågår för bostadsbyggande ibland annat Haganäs och Kattesjön, Diö.

Det antagna förslaget för grundskolans organisation kommer succesivt att genomföras och skapar en långsiktighet för sko- lans verksamhet. Ökad inflyttning kommer också att inne- bära behov av fler förskoleplatser.

Älmhults kommun utnämndes till 20:de bästa kommun att bo i, av tidningen Fokus. Fortsatta satsningar kommer att ske för att behålla en topposition i rankingen.

Ett varmt tack till alla som med engagerat arbete och varmt hjärta har hjälpt till och hjälper till att utveckla Älmhults kommun!

dåtid, nutid och framtid i Älmhults kommun

Elizabeth Peltola Kommunstyrelsens ordförande

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

1.2 Organisation

Älmhults kommuns nämndsstruktur har inte förändrats under 2012.

Däremot förändrades förvaltningsstrukturen i början på 2013. Kul- tur- och fritidsenheten ingår inte längre i kommunledningsförvalt- ningen utan har bildat egen förvaltning.

Älmhults kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden som finns för familjerätt i Älmhult, Ljungby och Markaryd. Social- förvaltningen i Älmhult har hand om administration och familje- rättssekreterarna är placerade här.

Elmen AB ägs till 100 procent av Älmhults kommun. Bolaget är moderbolag för Älmhultsbostäder AB och AB Älmhults kommunala industrifastigheter och ägs till 100 procent. Älmhults Terminal AB ägs till 33 procent av Elmen AB. Övriga ägare i Älmhults Terminal AB är IKEA AB och CargoNet AB. Under 2012 har en ny gemensam VD utsetts för aktiebolagen Älmhultsbostäder AB och AB Älmhults kommunala industrifastigheter.

6

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2010 -

1.3 vision, mål och uppdrag

Med denna vision ska vi tillsammans ta oss an utmaningen att utveckla vår kommun i rätt riktning.

Strategiska områden och inriktningar Strategiska områden och inriktningar

överraskande Älmhult - internationellt & nära

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2012 - Invigning av Blåljushuset

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

Strate- giskt område

Målupp-

fyllelse Kommun övergri- pande mål

Kommentarer

Leva OCH BO

J

INFraSTrUKTUr

J

Under året har två nya busslinjer startat. I januari startade linje 157, snabbuss, mellan Ljungby och Älmhult. Den nya linjen går över Agunnaryd och Liatorp. Busslinje 30, Snålskjutsen, går sedan november mellan Älmhults sta- tion och den nya Handelsområdet. Bussen är gratis för samtliga passagerare.

SJ snabbtåg stannar ytterligare 3 gånger per dag i vardera riktningen.

Arbetet med byggandet av Diö station påbörjades under 2012. Stationen i Diö kommer att möjliggöra pendeltra- fik till och från Diö.

eNTrePreNörSKaP

L

Antalet intraprenader har sjunkit från två 2011 till en 2012. Enda nuvarande intraprenaden är Haganäskäket.

En konsult fick i uppdrag att göra en översyn av intraprenader i Älmhults kommun, och med erfarenhet från det privata näringslivet ge en rekommendation angående intraprenader-vilka för- och nackdelar som finns samt om kommunen ska fortsätta att satsa på denna driftsform. I den lämnade rapporten redovisas att verksamhetsformen Intraprenad inte är tydligt definierad och förstådd i kommunen. Kommunstyrelsen har gett sitt arbetsutskott i uppdrag att formulera ett uppdrag till kommunledningsförvaltningen om vidare utredning av intraprenader och entreprenader.

K

Ökat entre- prenöriellt förhåll- ningssätt i den kom- munala verksam- heten

Entreprenöriellt förhållningssätt kan kopplas till alla de tre områdena inom Entreprenörskap; lärande hela livet, kreativ och effektiv service samt bra samspel med näringslivet. För att uppnå detta sker ett omfattande arbete.

Tekniska förvaltningen arbetar i sina projekt efter vissa principer; utifrån senaste kunskapen se möjligheter och förverkliga dessa till bästa ekonomiska utfall, baserat på affärsmässiga grunder.

Miljö- och byggförvaltningen har under året medverkat i ett forskningsprojekt om motiverande samtal. Syftet är att genom en specifik samtalsmetodik motivera till önskat beteende hos allmänhet och företag.

Grundskolan har utbildats av Ung Företagssamhet i att använda entreprenörsprogrammen som nu används på skolorna. Entreprenörskap är ett av Haganässkolans profiler, och skolan deltar nu i ett forsknings- och utveck- lingsprojekt vid Umeå Universitet. Arbetet inom skolorna förväntas ha bidragit/kommer att bidra till ökat entre- prenöriellt förhållningssätt. Det är dock inte lätt att mäta entreprenöriellt förhållningssätt. Ett sätt kan dock vara undersökningar av bemötande och tillgänglighet.

För att mäta tillgängligheten på telefon och e-post anlitas sedan flera år ett externt företag. Svarstiden på e-post ligger på en konstant hög nivå, där Älmhult ofta är bland de 10 bästa kommunerna. Tillgängligheten på telefon har varierat mellan åren, och 2012 var den strax under medel. I samband med telefonmätningen görs även en be- dömning av bemötandet. Jämfört med 2011 har andelen gott bemötandet stigit men är fortfarande under medel.

I miljö- och byggnämndens egna enkätmätningar varierar andelen bra bemötande mellan 97 och 100 procent, vilket är detsamma som 2011.

I socialnämndens mätningar av bemötande och enkelhet i att ta kontakt med socialförvaltningen uppnår inte indexpoängen budget.

HÅLLBar UTveCKLINg

L

folkhälsa bland kom- munens invånare

En indikator på folkhälsan är antalet utbetalda sjukpenningdagar från försäkringskassan. Under 2012 var det 8,0 dagar per invånare, vilket är under genomsnittet på 8,5, men en ökning med 1,3 dagar sen 2011. Under de senaste två åren har antalet dagar ökat både i Älmhult och i snitt. Mellan 2011 och 2012 var ökningen större i Älmhult än den genomsnittliga.

Landstinget Kronoberg har under 2012 genomfört en enkätundersökning om ungdomars alkoholvanor. Sam- manställningen är inte klar ännu, men det tyder på att andelen av eleverna i årskurs 8 som druckit sig fulla fyra gånger eller fler är relativt konstant.

J

J

K

L

Måluppfyllelse - Kommunövergripande mål

8

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2012 -

god ekonomisk hushållning

Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i års- redovisningen.

God ekonomisk hushållning kan definieras som att varje ge- neration själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall be- höva betala för det som en tidigare generation förbrukat.

Älmhults kommun har ett finansiellt mål som är att årets re- sultat ska vara minst 1 procent av skatteintäkter och utjäm- ningsbidrag. Under senaste treårsperioden har det uppnåtts två år; 2010 och 2012.

Utbildningsnämnden redovisar ett stort budgetunderskott 2012, men eftersom andra nämnder har överskott så blir nämndernas totala underskott endast 0,8 procent av budget.

Under året har det skett stora ansträngningar i utbildnings- nämndens verksamhet för att anpassa verksamheten utifrån

budget, och ett av fokusområdena för nämnden 2013 är god ekonomisk hushållning. Totalt är verksamhetens nettokost- nad 98,4 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag, vil- ket är en sänkning med 1,3 procentenheter sedan 2011.

I kommunens vision finns fyra strategiska områden; Leva och bo, Entreprenörskap, Infrastruktur och Hållbar utveckling.

Utifrån dem har kommunfullmäktige beslutat om övergri- pande mål för nämnderna. De målen har nämnderna sen bru- tit ner i verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning.

Målen ska spegla vilken verksamhet som ryms inom de eko- nomiska ramarna samt att verksamheten är kostnadseffektiv och ändamålsenlig.

Totalt finns det 54 verksamhetsmål, varav 48 procent bedömts uppfyllda och 42 procent delvis uppfyllda. Nedan presenteras ett urval av målen och deras förhållande till god ekonomisk hushållning. Total redovisning av samtliga verksamhetsmål och hur de har uppnåtts finns under respektive nämnds re- dovisning.

Strategiskt område Målupp-

fyllelse verksamhetsmål Kommentarer utifrån god ekonomisk hushållning

Hållbar utveckling - god ekonomi

- god miljö och folkhälsa - engagerade medborgare

J

J

Minskad mängd osorterat avfall innebär lägre kostna- der för hanteringa av hushållsavfall och återställande av avfallsanläggning. Minskad mängd avfall innebär lägre miljöbelastning

Entreprenörskap - lärande hela livet

- kreativ och effektiv service - bra samspel med näringslivet

J

Genom rätt handläggning från början blir det inga extra kostnader för omprövningar på grund av domstolsbe- slut. Kunden får en effektiv service

K

Goda resultat i grundskolan och hög andel behöriga till gymnasiet ger goda förutsättningar för ett kostnadsef- fektivt gymnasium och goda studieresultat. Det leder i sin tur till ökade möjligheter för eleverna att få arbete alternativt fortsätta till högre studier. Lärande hela livet motverkar social utslagning

Leva och bo

- öppet kulturliv och berikande fritid - attraktivt och unikt boende - ett tryggt liv

J

Förebyggande ungomsarbete är viktigt för att motverka sociala problem och tillhörande kostnader

J

Möjligheter till bostadsbyggande är en förutsättning för ökad befolkning. Varje kommuninvånare innebär cirka 40 tkr/år mer i skatterintäkter och utjämningsbidrag

Infrastruktur

- goda kommunikationer - ändamålsenliga anläggningar - utvecklad informationsteknologi

K

Genom anpassade lokaler och anläggningar kan verk- samheten bedrivas mer effektivit och ger möjligheter till förbättrat stöd till brukarna

J

Trafikolyckor kan förutom det personliga lidandet ge stora samhällsekonomiska kostnader för vård, rehabili- tering med mera

J

K

L

Måluppfyllelse

9

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

Med det förbättrade ekonomiska resultatet 2012 som grund tillsammans med den goda måluppfyllelsen hos verksamhets- målen bedöms att kommunen har en god ekonomisk hushåll- ning. Årets resultat 2012 innebär att balanskravsresultatet från 2011 kan återställas.

Vid en jämförelse av olika verksamheters nettokostnad mel- lan kommunerna har Älmhult senaste tre åren (2009-2011) tillhört de 33 procent av kommunerna som har lägst netto- kostnad per invånare för den egentliga verksamheten. I sam- manställningen av måtten inom Kommunens Kvalitet i Kort- het har Älmhult på flera områden goda resultat, till exempel inom tillgänglighet och utbildning.

Den höjda skattesatsen för 2013 ger ökad möjlighet att sä- kerställa en god ekonomisk hushållning framöver. Kommu- nen har fortfarande efter höjningen en relativt låg skattesats, 20 öre lägre än genomsnittet. Det krävs dock ett fortsatt ar- bete med utveckling av målen för god ekonomisk hushåll- ning, begränsa kostnadsutvecklingen och ökad effektivitet i verksamheten.

Måluppfyllelse - nämnderna/förvaltningarna

Varje nämnd har övergripande mål som är beslutade av kom- munfullmäktige. Respektive nämnd har sedan utifrån de över- gripande målen fastställt verksamhetsmål enligt god ekono- misk hushållning. En viktig del i nämndernas redovisning är om målen i budget 2012 uppnåtts. För att få tydlig och över- skådlig redovisning av måluppfyllelse i nämndsredovisning- arna redovisas de övergripande målen tillsammans med till- hörande verksamhetsmål och för respektive mål anges om det är uppfyllt, delvis uppfyllt eller ej uppfyllt

I de fall det finns verksamhetsmål kopplade till övergripande mål utgör de en del av bedömningen för måluppfyllelsen av det övergripande målet.

Av nämndernas övergripande mål är 42 procent uppfyllda och 58 procent är delvis uppfyllda. De övergripande målen har ofta karaktären av långsiktiga åtaganden så naturligt är att många av målen är delvis istället för helt uppfyllda. Uti- från de övergripande målen finns verksamhetsmålen som är konkretare och lättare att mäta. Av verksamhetsmålen är 48 procent helt uppfyllda och 42 procent är delvis uppfyllda.

Av jämställdhets- och folkhälsomålen är 93 procent helt eller delvis uppföljda.

För en komplett redovisning av nämndernas måluppfyllelse hänvisas till respektive nämnds redovisning samt jämställd- hets- och folkhälsoredovisningen. Nedan redovisas endast ett urval av nämndernas övergripande mål och verksamhetsmål.

Samtliga av kommunledningsförvaltningens övergripande mål och verksamhetsmål är uppfyllda eller delvis uppfyllda förutom målet att andelen ärenden i IT-supporten ska mins- ka. Antalet ärenden har ökat men det beror på att enheten är servicedisk åt ytterligare en enhet.

Under första halvåret utförde tekniska förvaltningen läcksök- ning och tätning av ledningsnätet för dricksvatten och inga större leveransavbrott har skett under året. Det förekommer fotfarande stora mängder av ovidkommande vatten i spill- vattenledningar. Större insatser krävs. Mängden osorterat av- fall till deponering har minskat och under året har ytterli- gare upparbetning av deponifraktionen påbörjats. Nästan samtliga mål inom tekniska förvaltningen är helt eller delvis uppfyllda.

Miljö- och byggnämndens verksamhetmål om rättssäker hand- läggning och gott bemötande har liksom 2011 uppnåtts 2012. Däremot har målet att skapa 200 byggrätter för bostä- der inte nåtts. Antalet nya byggrätter är 83. Totalt är samtliga av miljö- och byggnämndens mål helt eller delvis uppfyllda.

Samtliga av kultur- och fritidsnämndens övergripande mål är delvis uppfyllda, till exempel ändamåls- och tidsenliga loka- ler. Bland verksamhetsmålen är drygt hälften uppfyllda. Ett av de uppfyllda målen är att biblioteket ska erbjuda anpassat utbud till dem som så behöver. Antalet ”Boken kommer”- låntagare har ökat med 10 procent och utlån av anpassade medier har ökat med 2 procent.

Utbildningsnämnden har ett övergripande mål, kunskap och färdigheter, och det bedöms vara delvis uppfyllt. Till målet är det kopplat två verksamhetsmål:

• ny struktur för kvalitetsarbetet

• ökad måluppfyllelse (kunskap och färdigheter)

En ny struktur används för kvalitetsarbetet så det målet be- döms uppfyllt. Kunskap och färdigheter mäts på flera olika sätt. Exempel är andelen behöriga till gymnasieskolan, som sjunkit, och andelen behöriga till högskolan som ökat. Totalt bedöms målet vara delvis uppfyllt.

Av socialnämndens tre övergripande mål är två delvis upp- fyllda och ett uppfyllt; Individens kontakter med socialför- valtningen ska kännetecknas av gott bemötande, tydlig infor- mation och av att individens behov är i fokus. Som underlag finns fyra verksamhetsmål kring enkelhet att ta kontakt, handläggningstid, bemötande och arbete med ständiga för- bättringar enligt Lean. Alla utom Lean-målet är uppfyllda.

Arbetet utifrån Lean har påbörjats men enheterna har kom- mit olika långt.

Gemensamma nämndens verksamhet har under 2012 präg- lats av omfattande sjukfrånvaro med följande låg bemanning.

Det har medfört eftersatt kompetensutveckling och att det inte funnits familjerättssekreterare i tjänst alla vardagar.

J

K

L

10

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2012 -

Uppföljning av särskilda uppdrag i kommunfull- mäktiges budgetbeslut 2011-06-27

• Ekonomienheten, kommunledningsförvaltningen, får i uppdrag att ta fram ett fördelningssystem för att finan- siera utökning av resurser för upphandling. Fördelnings- systemet bör fördelas proportionerligt med hänsyn tagit till respektive verksamhets förvaltnings inköpskostnader.

Uppdraget är utfört

• Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag till hur arbetsmarknadsfrågor ska hanteras inom den kommunala organisationen.

Samverkansrådet har uppmärksammat detta område och diskussioner förs mellan kommunerna Osby och Älmhult.

Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har tagit fram en sammanställning över insatser som görs idag.

• Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att inom befintliga resurser undersöka möjligheterna att till- skapa en funktion som kommunikatör.

Uppdraget är utfört. Informationsenheten har ombildats till en kommunikationsenhet och en kommunikationschef har anställts.

• Miljö- och byggnämnden resurser utökas för att hantera den nya plan och bygglagens utökade uppdrag. Resursen finansieras genom avgiftshöjning så nettobudgeten för- ändras inte.

Avgifterna höjdes under 2011 på bygglovssidan för att klara det utökade uppdraget med anledning av den nya plan- och bygglagen.

• Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden utarbeta förslag till förstärkning av det förebyggande arbetet för barn och ungdomar.

Arbete pågår på olika sätt:

4

4

4

4

4

4

Presentbordet på invigningen av Blåljushuset

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

Sedan 2007 deltar Älmhults kommun i Sveriges kommuner och landstings (SKL) projekt Kvalitet i korthet. Projektet har till syfte att ge en bild av kommunens verksamhet utifrån med- borgarnas perspektiv. Antalet deltagande kommuner har ökat från ett 40-tal 2007 till cirka 200 stycken 2012.

Måtten inom Kvalitet i korthet är indelade i fem grupper;

tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effek-

tivitet samt samhällsutveckling. Nedan presenteras måtten inom området tillgänglighet.

Tillgänglighet

Totalt finns det nio mått inom tillgänglighet. I en ranking av deltagande kommuner från sämst till bäst placerar sig Älmhult för dessa mått enligt nedan:

1.4 Kvalitet i korthet

Älmhults kommuns placering i en ranking av bästa till sämsta kommun

SämSt BäSt

Svar på e-post

gott bemötande på telefon

öppet på

återvinningscentralen väntetid

ekonomiskt bistånd Förskoleplats på

önskat datum öppet i

simhallen Tillgäng-

lighet på telefon

öppet på

biblioteket väntetid för

äldreboende

h h h h

i i i i i

öppettider på kvällar och helger

Tre av måtten inom tillgänglighet handlar om öppettider. För simhall, bibliotek och återvinningscentral mäts hur många tim- mar det är öppet per vecka på kvällar, tidigt på morgonen och helger. Av dessa är det simhallen som har flest öppettim- mar vid en jämförelse mellan kommunerna. I Älmhult har simhallen öppet 13 timmar per vecka, vilket är betydligt lägre än genomsnittet på 25 timmar. Flest antal timmar har Ron- neby med 53.

För biblioteken varier öppettiderna mellan 1 och 49 timmar.

Biblioteket i Älmhult har öppet 12 timmar per vecka, vil- ket också är medel. Flest antal timmar har Kävlinge med 53 timmar.

Nytt för 2012 är att öppettiderna på återvinningscentralen mäts. Älmhult ligger strax under genomsnittet på 11 timmar med 9 timmar. Flest antal timmar har Sollentuna och Täby med 36 timmar.

0 10 20 30 40 50 60

Bästa Genomsnitt Älmhult

Återvinningscentral Simhall

Bibliotek 12

36

9 11 53

25

13 49

12 Antal timmar/vecka

väntetid försörjningsstöd

När det gäller försörjningsstöd är Älmhult en av de kommu- ner som har kortast väntetid från första kontakttillfälle till beslut. Kortast väntetid har Älvdalen med 1 dag.

0 5 10 15 20

Bästa Genomsnitt

Älmhult Antal dagar

1 16

4

12

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2012 -

väntetid plats på äldreboende

Sedan 2008 har väntetiden för plats på äldreboende minskat avsevärt, även om det finns en mindre ökning de senaste två åren. I Älmhult är väntetiden ungefär hälften av genomsnit- tet för övriga kommuner. Under 2012 tog det i genomsnitt 25 dagar från ansökan till inflyttning. Kortast väntetid har Vänersborg med 5 dagar.

0 20 40 60 80 100 120

Genomsnitt

Älmhult

2012 2011

2010 2009

2008 Antal dagar

Förskoleplats på önskat datum

Andelen som får förskoleplats på önskat datum har sjunkit lite från 2011 (90 procent) till 2012 (88 procent). Men den genomsnittliga väntetiden för övriga är endast 7 dagar. Jäm- fört med grannkommuner och genomsnittet är det bra resul- tat. Tingsryd är en av 25 kommuner där alla får plats på öns- kat datum.

andel som fått plats på önskat datum,

procent

väntetid för de som inte fått plats på önskat

datum, antal dagar

Älmhult 88 7

Alvesta 84 17

Ljungby 72 8

Markaryd 93 6

Osby 35 55

Tingsryd 100 0

Medelvärde 73 21

Bäst resultat 100

Tingsryd m.fl. 3

Trosa m.fl.

Telefon och e-post

För att mäta tillgängligheten på telefon och e-post har sedan flera år externt företag anlitats. Företaget ringer och skickar e-post om enkla frågor. Totalt var det 54 samtal respektive mail som skickades. Av frågorna på mail blev 91 procent be- svarade inom två dygn, vilket är i nivå med tidigare års re- sultat. I en ranking av de deltagande kommunerna kommer Älmhult på tionde plats.

Jämfört med 2011 har andelen som får svar på en enkel fråga via telefon sjunkit från 67 procent till 39 procent som är strax under medel. En orsak till försämringen kan vara att vänteti- den, det vill säga antal signaler innan svar, har begränsats till 60 sekunder. I samband med telefonsamtalet gör företaget en gradering av bemötandet i gott, medelgott och dåligt. Ande- len gott har stigit från 66 procent 2011 till 71 procent 2012, men är klart under genomsnittet på 82 procent. 100 procent gott bemötande har till exempel Arboga.

0 20 40 60 80 100

Bästa Genomsnitt Älmhult

Gott bemötande på telefon Telefon, svar på enkel fråga

E-post svar inom 2 dagar 91

100

82 71 78

39 41 100

72

%

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

FN:s millenniemål

FN:s Millenniemål antogs 2000 och sammanfattar i åtta punkter vad som krävs för att världen ska bli en bättre plats att leva på. Målen är ingen utopi. De bygger på lärdomar från de framsteg som gjorts de senaste 50 åren. De åtta målen som ska uppnås till 2015 är:

1. Halvera fattigdom och hunger 2. Ge barn rätt till skola

3. Öka jämställdheten 4. Minska barnadödligheten 5. Minska mödradödligheten 6. Stoppa spridningen av sjukdomar 7. Hållbar utveckling

8. Globalt partnerskap – öka samarbetet i världen Millenniekommunen Älmhult

Den 14 december 2009 undertecknade kommunfullmäktiges ordförande Bo Mazetti-Nissen det kommunala millennie- målsåtagandet enligt beslut i kommunfullmäktige. I och med detta blev Älmhult Sveriges första Millenniekommun.

varför bli en Millenniekommun?

Genom att bli en Millenniekommun skapar kommunen ett sammanhang där mycket som redan görs får en gemensam inriktning. Kommunen får en bas för att göra mer och millen- niemålen blir en utgångspunkt för att sprida information om hur det ser ut i världen och vad kommunen, medarbetarna, medborgarna, föreningarna och företagen kan göra för att bidra. Syfte är att öka människors kunskap, intresse och en- gagemang kring de frågor som millenniemålen handlar om.

Global utveckling börjar lokalt!

Millenniemålsarbetet under 2012

Här följer några exempel på vad som gjorts under året och som har en direkt koppling till millenniemålsarbetet, med fo- kus på arbete med ny energi- och klimatstrategi, borgmästar- avtalet samt den internationella filmfestivalen.

Arbete med ny energi- och klimatstrategi (EES) och Borg- mästaravtalet

Med direkt koppling till det sjunde millenniemålet om håll- bar utveckling, har kommunen tagit fram och beslutat om en ny energi- och klimatstrategi. Strategidokumentet innehåller handlingsplaner med åtgärder inom energi- och miljöområ- det, både inom kommunorganisationen och kommunen som geografiskt område (det vill säga hela samhället inklusive bland andra näringsliv och privata hushåll).

Åtgärder inarbetas i kommunens verksamhetsplan och bud- get som steg på vägen i utvecklingen mot ett hållbart sam- hälle. Kommunorganisationen beslutar själv om åtgärderna.

Dessa stöds fram till 2014 av Energimyndighetens energi- effektiviseringsbidrag. En årlig uppföljning av hur arbetet fortskrider kommer att göras och presenteras i kommande årsredovisningar under miljöredovisning.

För kommunen som geografiskt område gäller ett frivilligt åtagande att minska koldioxidsläppen med minst 20 procent till år 2020 jämfört med basåret 1990. Detta är det så kallade Borgmästaravtalet. Kommunorganisationen kan i viss mån påverka samhällets riktlinjer och planer för samhällsbygg- nad och infrastruktur. Det handlar emellertid framför allt om att ha en god dialog och kommunikation med till exempel näringslivet om betydelsen av arbetet med energi- och kli- matfrågor både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Genom att visa upp och kommunicera goda exempel både från näringslivet och från kommunorganisationen inspireras och utmanas andra till utveckling. Detta ligger helt i linje med arbetssättet för en Millenniekommun.

Internationell filmfestival

Under hösten genomfördes för tredje året i rad en interna- tionell filmfestival kopplad till FN:s millenniemål, i syfte att sprida information om millenniemålsarbetet och öka intresset för lokalt engagemang. Festivalen är också ett exempel på hur en Millenniekommun kan samarbeta med civilsamhället och lyfta fram dess betydelse för global utveckling. Fem filmer med koppling till målen visades under festivalen och efteråt hölls samtalscafé för att ge möjlighet att diskutera filmerna.

Festivalen avslutades som tidigare år med en internationell fest då besökarna utöver film bjöds på bland annat mat och dans från olika delar av världen. Festivalen genomfördes i samarbete med ABF, Bio Kontrast, Folkets Hus, Studieför- bundet Vuxenskolan, Fairtrade Älmhult och Rädda Barnen samt med stöd av flera sponsorer.

Fler exempel

Under Älmhultsdagarna fanns en monter i kommunhuset med information om olika miljöåtgärder, alternativa ener- gisystem med mera som kopplas direkt till millenniemålsar- betet. Dessutom har informationskvällar kring energifrågor som till exempel solfångare genomförts i kommunhuset för Älmhultsborna.

Tekniska förvaltningen har utifrån en Älmhultsbos initiativ, gjort möjligt att en busskur som inte används istället får tjäna som en Givebox. Det man inte behöver som är användbart kan komma till glädje för någon annan genom att man läm- nar sina saker i Giveboxen så att den som behöver kan ta.

Provperioden med Giveboxen har fallit väl ut och får fort- sätta tjäna Älmhultsborna att resurshushålla.

Detta är några exempel på vad som gjordes under året och som också bidragit till att kommunens millenniemålsarbete uppmärksammats på det nationella planet och kommunre- presentanter bjudits in till olika forum för att berätta om ar- betet.

1.5 Millenniemål

14

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2012 -

Omvärldsfaktorer

Eurokrisen blev 2012 års följetong och valutaunionen varken dog eller tillfrisknade.

Den globala lågkonjunkturen fördjupades under året och det var inte bara inom Eurozonen problemen fanns. USA-politi- kens oförmåga att hitta gemensamma lösningar på de eko- nomiska obalanserna och det så kallade budgetstupet, sände chockvågor genom finansmarknaderna mer än en gång under året. De tidigare så snabbväxande BRIC- länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina saktade in betydligt. Inte minst Ki- nas ekonomiska motor hackade, även om tillväxttalen även fortsättningsvis är höga jämfört med västländernas mogna ekonomier.

Den svaga utvecklingen i omvärlden dämpade både efterfrå- gan på svenska exportvaror och förtroendet bland hushåll och företag. Konjunkturen försvagades och svensk BNP föll ända in i fjärde kvartalet. Under de första tre kvartalen 2012 klarade sig Sverige bättre än euroområdet. BNP-tillväxten var i genomsnitt strax över 0,6 procent per kvartal, medan BNP föll i euroområdet de senaste fyra kvartalen.

Under hösten 2012 har flera framåtblickande indikatorer, som Inköpschefsindex och Barometerindikatorn, sjunkit till låga nivåer. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos från december, förutspås att först i slutet på 2013 når tillväx- ten upp till nivåer som innebär att en återhämtning påbörjas.

Arbetslösheten fortsatte att stiga och i december 2012 var 414 329 personer öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Det motsvarar 8,9 procent av så kallad registerbaserad arbetskraft, allt enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Den minskade efterfrågan från både hushåll och företag försvagade arbetsmarknaden. Sysselsättningen, som ökat se- dan slutet på 2009, var oförändrad fjärde kvartalet 2012 och förväntas minska något 2013. Personalen används inte fullt ut i företagen, vilket innebär att man inte behöver an- ställa fler personer, när efterfrågan börjar stiga.

Näringsliv och arbetsmarknad

Det blir alltmer påtagligt för varje år som går, hur samman- länkade ekonomierna är runt jordklotet. Sverige är synnerli- gen beroende av exportintäkter till företagen och påverkas därmed kraftigt av vad som händer i den globala ekonomin.

Älmhults näringsliv är inget undantag och har under året känt av konjunkturnedgången på ett påtagligt sätt. Arbets- löshetssiffrorna pekar även i vår kommun i fel riktning, det vill säga arbetslösheten ökar. Vid årsskiftet var 564 personer öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd.

Det motsvarar en arbetslöshet på 7,1 procent, att jämföras med 9,6 procent i Kronobergs län och 8,9 procent i hela riket.

Det innebär som synes hyggliga siffror i jämförelse, men ändå högre tal än vad som är vanligt.

De största varslen, som drabbat ett par av kommunens före- tag under de senaste åren, är dock inte konjunkturbetingade, utan resultaten av strategibeslut inom respektive koncerner.

Det stora loket i Älmhult är naturligtvis IKEA. Samtidigt finns därutöver ett starkt och varierat näringsliv i kommu- nen, som har haft en god förmåga att snabbt återhämta sig från tidigare nedgångar. Det bevisades inte minst efter den dramatiska krisen 2008.

Under det gångna året har IKEA öppnat ett nytt varuhus i det nyetablerade handelsområdet Haganäs, beläget utmed väg 23. En ny, världsunik, separat IKEA outlet är under uppfö- rande liksom utbyggnaden av kontor för IKEA of Sweden, koncernens globala produktutvecklingscentrum. Planering- en har påbörjats för att konvertera det gamla varuhuset i Älmhult centrum, världens allra första, öppnat 1958, till ett IKEA-museum. Planer finns också att återställa fasederna i ursprungligt skick. På Haganäsområdet fortskrider IKANO Fastigheters planer för handelsområdet ”Älmhult Shopping”

och under vintern 2012 togs det första spadtaget för den för- sta byggnaden. Totalt planeras för 25 000 kvadratmeter vo- lymhandel och outlets.

Under 2012 invigde Stena Aluminium de två sista etapperna i ett mycket omfattande program för miljöinvesteringar om totalt 200 Mkr. I maj månad invigdes en anläggning för re- ning av rökgaser från smältugnarna för återvinning av alu- minium, de enda i Skandinavien. Den sista etappen som in- vigdes under hösten 2012 innebar driftsättning av spillvär- meåtervinning, ett samarbete med fjärrvärmeleverantören i kommunen, EON. Den energi som tidigare gått förlorad tas nu om hand och räcker att värma cirka 1 200 villor.

Kommunikationer

Busslinje 30 - Snålskjutsen invigdes i november. Busslinjen rullar mellan Älmhults station, det nya Handelsområdet men även förbi bland annat Haganässkolan och Tulpanvägen.

Konceptet är tämligen unikt i det att bussen är gratis för alla passagerare. Tanken med stadsbussen är att kommunikatio- ner inom Älmhults tätort ska underlättas. Inte minst att be- sökare till handelsplatsområdet på ett enkelt och smidigt sätt ska kunna ta sig in till centrum.

Arbetet med byggandet av Diö station påbörjades under året.

Stationen i Diö kommer att möjliggöra pendeltrafik med Krö- satågen till och från Diö. Allmänt är införandet av Krösatå- gen ett stort steg i riktning mot ännu bättre och snabbare kommunikationer och då inte bara till Älmhults centralort Byggandet av Haganäsvägen är beslutat. Ärendet är överklagat och överklagan ligger ännu för behandling. Beräknad färdig- ställandetid för projektet är ett år. Haganäsvägen är av synnerli- gen stor betydelse för en väl fungerande infrastruktur i Älmhult.

1.6 allmänna förutsättningar

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

Befolkning

För sjunde året i rad ökar kommunens befolkning och uppgår nu till 15 724. Ökningen på 95 personer under 2012 beror på inflyttning som sker i familjeåldrar: 30-40 år samt barn.

Ungdomar och äldre har en nettoutflyttning.

Befolkningen i tätorterna ökade med 63 och glesbygden med 32. Av tätorterna ökade Älmhult (+104), Delary (+3) och Diö (+1). Bland församlingarna ökade Älmhult (+100), Hallaryd (+14), Pjätteryd (+11) och Göteryd (+5).

Totalt flyttade 834 personer in, varav cirka en tredjedel kom från utlandet. Av de 740 personer som flyttade från kommu- nen flyttade knappt en femtedel till utlandet.

Antalet nyfödda var 180, varav 104 i Älmhults församling, 28 i Stenbrohults församling och 19 i Virestads församling.

Under 2011 föddes 161 barn.

Folkmängd 2012-12-31 15 724

Män 7 882

Kvinnor 7 842

Antal personer efter åldersgrupper 2012-12-31

0-4 år 955

5-14 år 1 782

15-19 år 946

20-64 år 8 782

65-74 år 1 633

75-w år 1 626

Kommunens folkmängdsutveckling 1975-2012

1975 15 250 2004 15 421

1980 15 562 2005 15 346

1985 15 720 2006 15 368

1990 15 945 2007 15 378

1995 15 971 2008 15 411

2000 15 403 2009 15 570

2001 15 442 2010 15 603

2002 15 444 2011 15 629

2003 15 437 2012 15 724

Folkmängdsutveckling

Befolkningsförändringar 2012 (inom parentes anges föränd- ringar 2011)

Födda 180 (161)

Döda 182 (165)

Inflyttade 834 (747)

Utflyttade 740 (714)

Justering 3 (-3)

Folkmängd i tätorter 31 december respektive år

1990 2000 2010 2012 Totalt tätorter 10 378 10 336 10 977 11 133 -varav Älmhult 8 191 8 313 8 988 9 183

-varav Diö 957 918 896 895

-varav Liatorp 572 521 549 524

-varav Eneryda 453 373 323 307

-varav Delary 205 211 221 224

Glesbygdsfolkmängd 5 349 5 067 4 626 4 591 Folkmängd i församlingar 2012-12-31 (inom parentes anges förändring mot 2011)

Älmhult 8 714 (+100)

Stenbrohult 2 629 (-19)

Virestad 1 749 (-6)

Göteryd 1 014 (+5)

Pjätteryd 643 (+11)

Hallaryd 522 (+14)

Härlunda 453 (-10)

Kommunens landareal 895 km² Utdebitering 2012, kr

14000 16200

2012 2010 2005 2000 1995 1990 1985 1980 1975

antal invånare

Totalt Kommun Lands-

ting Begrav- nings- avgift

Kyrko-

avgift Tillhör- Svenska

kyrkan

Tillhör ej Svenska- kyrkan

Älmhult 20,60 10,65 0,34 0,99 32,58 31,59

Härlunda 20,60 10,65 0,39 1,29 32,93 31,64

Virestad 20,60 10,65 0,39 1,29 32,93 31,64

Stenbrohult 20,60 10,65 0,34 1,11 32,70 31,59

Göteryd 20,60 10,65 0,43 1,27 32,95 31,68

Pjätteryd 20,60 10,65 0,43 1,27 32,95 31,68

Hallaryd 20,60 10,65 0,43 1,27 32,95 31,68

16

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2012 -

1.7 ekonomisk redogörelse

Inkomster/intäkter 2011 2012

Utjämningsbidrag 91,1 80,8

Skatteintäkter 587,1 611,9

Räntor 2,3 4,7

Avgifter och ersättningar 72,3 93,7 Hyror och arrenden 18,3 19,7

Statsbidrag 34,4 36,7

Övriga, inklusive extra-

ordära intäkter 58,1 57,4

Summa 863,6 904,9

Utgifter/kostnader 2011 2012

Personal 519,6 531,4

Räntor, försäkringar 14,0 13,6 Fastighter och inventarier 41,0 27,6

Bidrag 31,4 31,3

Tjänster 128,4 131,2

Material 33,0 29,7

Entreprenader och köp av

verksamhet 221,3 238,8

Avskrivningar 36,4 40,0

Summa 1025,1 1 043,6

Sammanställning över externa poster, mkr

I diagrammen visas 2011 års siffror inom parentes. Övriga, inkl extraordinära intäkter 7 % (6 %) Statsbidrag 4 % (4 %)

Hyror och arrenden 2 % (2 %)

Avgifter och ersättningar 8 % (8 %)

Räntor 0 % (0 %)

Skatteintäkter 68 % (67 %)

Utjämningsbidrag 11 % (13 %)

Avskrivningar 4 % (4 %) Entreprenader och köp av verksamhet 22 % (13 %)

Material 3 % (3 %)

Tjänster 12 % (16 %)

Bidrag 3 % (4 %)

Fastigheter och inventarier 4 % (3 %) Räntor, försäkringar 1 % (1 %) Personal 51 % (56 %)

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

Förklaring och analys

Att lägga ihop inkomster och intäkter respektive utgifter och kostnader kan egentligen inte göras. Det är ändå intressant att ställa samman en total bild av kommunens flöde under åren. Dock innebär det en dubbelräkning i form av att inves- teringarna räknas både som en investeringsutgift och som en kostnad för avskrivningen.

Inkomster/intäkter har totalt ökat med 41,3 mkr mellan 2011 och 2012. Främsta orsaken är en engångsintäkt på 15 mkr för en återbetalning av premier för avtalsförsäkringar från åren 2007 och 2008. Skatteintäkterna har mellan 2011 och 2012 ökat med 24,8 mkr (4,2 procent). För 2012 är avräk- ningen positiv med 7,0 mkr.

Pengarna i utjämningssystemen har minskat med 10,3 mkr (8,7 procent). Främsta orsaken är minskat regleringsbidrag som beror på att det tillfälliga tillskottet på 3,5 mkr 2011 upphört och att statens tak inte ökar i samma omfattning som inkomstutjämningen.

Totalt har skatteintäkter/ utjämningsbidrag ökat med 14,5 mkr (2,2 procent). Det är på invånarantalet 1 november 2011 som skatteintäkterna för 2012 baseras. Då var antalet invånare

15 629. Varje ny invånare ger i genomsnitt cirka 40 000 kr i ökade skatteintäkter/utjämningsbidrag.

Avgifter och ersättningar har ökat med 21,4 mkr. Ökningen ligger till största delen på avgifter för vatten och avlopp, ren- hållning samt försäljning av tomter och skogsförvaltning.

Utgifter/kostnader har ökat med 18,5 mkr mellan 2011 och 2012. Främsta orsakerna till ökningen är ökade investering- ar. Entreprenad och köp av huvudverksamhet har ökat med 17,5 mkr mellan åren.

Kostnader för tjänster har ökat med 2,8 mkr. Det beror bland annat på att konsulter har anlitats i större utsträckning.

Kostnader för bidrag har minskat med 0,1 mkr och en orsak är lägre assistansersättning som betalats till försäkringskassan.

Personalkostnaderna är som andel av de totala utgifterna/

kostnaderna är oförändrad jämfört med 2011. Samtidigt har personalkostnaderna ökat med 11,8 mkr mellan 2011 och 2012. Jämfört med 2011 har personalkostnaderna ökat med 2,3 procent. Utfallet av 2012-års revision varierar mellan 2,9 procent och 4,7 procent.

2008 2009 2010 2011 2012

Kommunen

Folkmängd 31/12 15 411 15 570 15 603 15 629 15 724

Utdebitering, kronor 20,60 20,60 20,60 20,60 20,60

Skatteintäkter, inklusive generella statsbidrag, mkr 626 633 672 678 693

Nettokostnader i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 100 98 98 100 98

Finansnetto, mkr* -2,5 -2,7 -1,1 -4,5 -4

Nettoinvesteringar, mkr 62 51 53 159 145

Totala tillgångar, mkr 743 795 795 939 1 028

Kassalikviditet** 61 66 54 51 48

Eget kapital, mkr 468 477 487 484 491

Soliditet, procent*** 63 60 61 52 48

Låneskuld 110 105 80 190 300

Sammanställd redovisning

Totala tillgångar, mkr 1 088 1 150 1 145 1 314 1 390

Kassalikviditet 2, procent 42 58 45 43 47

Eget kapital, mkr 558 547 568 566 575

Soliditet 3, procent 51 48 50 43 42

Långfristig skuld kronor/invånare 22 762 25 320 22 238 29 820 35 936

Långfristig låneskuld i procent av anläggningstillgångar 34 38 33 39 44

*Ränteintäkter minus räntekostnader

**Omsättningstillgångar minus förråd i procent av kortfristiga skulder

***Eget kapital i procent av totala tillgångar

1.8 ekonomiska nyckeltal

18

FörvaLTNINgSBerÄTTeLSe

- Älmhults kommun • Årsredovisning 2012 -

Målsättningen med den ekonomiska analysen är att ana- lysera fyra viktiga perspektiv, resultat, kapacitet, risk och kontroll. Detta för att kunna identifiera ekonomiska pro- blem i Älmhults kommun och därigenom klargöra huru- vida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej.

resultat och kapacitet

Årets resultat

Årets resultat på 6,9 mkr innebär att det egna kapitalet ökar.

Inflationstakten räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna var -0,1 procent i december 2012 (2,3). Det innebär att kommunen klarar att inflationsskydda det egna kapitalet. Det egna kapitalet kunde inflationsskyddas både 2009 och 2010, men ej år 2011 då kommunen hade ett un- derskott.

Årets resultat 2009-2012

Årets resultat 2009 2010 2011 2012

Årets resultat, mkr 9,4 9,7 -2,7 6,9

Årets resultat/skatteintäkter, procent 1,5 1,4 -0,4 1,0 Årets resultat/eget kapital, procent 2,0 2,0 -0,6 1,4

Balanskravet

Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna skall anges när och på vilket sätt det negativa resultatet skall regleras. Realisationsvinster ska inte räknas med i resultatet.

avstämning mot balanskravet, mkr 2000-2010 2011 2012

Resultat -2,7 6,9

Realisationsvinster -0,6 0,0

Summa 24,8 -3,3 6,9

Balanskravsresultatet för 2011 uppgick till -3,3 mkr, vilket innebar att underskottet måste återställas inom perioden 2012-2014. Det positiva balanskravsresultatet för år 2012 innebär att kommunen har återställt 2011 års underskott.

Soliditeten minskar

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finan- siella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens till- gångar som har finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick 2012 till 48 procent vilket är en minskning från föregående år med 3 procentenheter. Minskningen beror på att skuldsättningsgradens andel av de totala tillgångarna har ökat. Pågående investeringar har ökat kraftigt, vilket innebär en ökad omslutning på balansräkningen. Investe- ringarna finansieras till största delen med lånade medel.

Procent 2009 2010 2011 2012

Tillgångsförändring 7 0 18 10

Förändring av eget kapital 2 2 -1 1

De pensionsförpliktelser som kommunen har och som inte ingår i balansräkningen, uppgår till totalt 324 mkr. Läggs den här pensionsförpliktelsen in i balansräkningen sjunker solidi- teten från 47 procent till 16 procent. År 2011 var siffran 17 procent.

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämningsbi- drag (nettokostnadsandel), exklusive jämförelsestörande poster

Procent 2009 2010 2011 2012

Verksamhetens nettokostnader 92,1 95,2 94,3 94,8

Avskrivningar 6,0 5,5 5,4 5,8

Nettokostnadsandel 98,1 100,7 99,7 100,5

Finansnetto 0,4 0,1 0,7 0,6

Nettokostnadsandel inklusive finansnetto 98,5 100,8 100,4 101,1

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushåll- ning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader.

Ett sätt att belysa detta förhållande, är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Den extraordinära ersättningen ifrån AFA Försäkring på 14,9 mkr 2012 samt det särskilda konjunkturstödet på 15,2 mkr år 2010 ingår inte i siffrorna för att öka jämförbarheten.

1.9 ekonomisk analys

0 2 4 6 8 10

År 2012 År 2011

År 2010 År 2009

År 2008 0

6,9

-2,7 9,4 9,7

Mkr

0 10 20 30 40 50 60 70

År 2012 År 2011

År 2010 År 2009

År 2008

%