AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för socialt arbete och kriminologi
”Man tappar bort det här lilla barnet i allt det här.”
En kvalitativ studie om hur socialsekreterare tror att lagstiftningen av Barnkonventionen kan påverka livssituationen för barn som bevittnar
eller utsätts för våld i nära relation.
Tina Sehati & Wendela Oresved
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Kriminologi
Kandidatprogram i utredningskriminologi Examensarbetet för kandidatexamen I kriminologi
Handledare: Maja Lilja Examinator: Amber Beckley
1
Abstract
This study is exploring how social workers working for the Social Services in the Stockholm area, experience the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC), which has become part of the Swedish law. The Social workers that participated in the study, are working with children that are being abused or witnessing abuse in their home environment. The students of the study focus on how the social workers think the new law can affect them in their work with the children. Furthermore, this study wants to investigate, if the new law can give the social workers a different approach when working. There were six social workers that participated in the study from different Social Service offices within the Stockholm area. The result of the study showed that the social workers were positive towards UNCRC becoming part of the Swedish law, but they illustrated having a low trust in how it will affect them in the practical work.
However, collaboration with the welfare system, could make a difference on the children's future. The social workers also explained, that with the right knowledge, they could intercept the abused kids in their home earlier and faster.
Key words: UN Convention on the Rights of the Child (UNCRC), The United Nations Children's Fund (UNICEF), social services, abuse in close relationships, criminology, victimology.
2
Sammanfattning
Studenterna avser att undersöka hur socialsekreterare inom Socialtjänsten i Stockholmsområdet upplever att lagstiftningen av Barnkonventionen kan påverka deras arbete när de kommer i kontakt med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer. Studenterna avser även att undersöka hur socialsekreterare tror lagstiftningen av Barnkonventionen kan påverka förutsättningarna för barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation när de kommer i kontakt med Socialtjänsten gällande detta.
Genomförandet av studien var kvalitativt med fokus på reflexivitet och bestod av intervjuer med sex socialsekreterare från olika socialkontor i Stockholm. Studiens resultat visade att respondenterna var positivt inställda till lagstiftningen av Barnkonventionen och ansåg att det var av vikt. Trots den positiva inställningen gentemot lagstiftningen visade respondenterna en låg tillförlitlighet för lagstiftningens påverkan i det praktiska arbetet. Samverkan och rätt arbetsverktyg krävdes för att lagstiftningen skulle göra en konkret skillnad i arbetet.
Nyckelord: Barnkonventionen, The United Nations Children's Fund (UNICEF) Socialtjänsten, våld i nära relationer, kriminologi, viktimologi
3
Förord
I enlighet med traditionen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och likvärdigt deltagande i denna process. Ett stort tack går även ut till vår handledare Maja Lilja som har stöttat oss och gett oss rätt verktyg för att kunna gå i mål. Vårt största tack vill vi ägna till respondenterna i denna studie som har haft en viktig roll i vårt arbete och gjort vår studie genomförbar. Det har varit ett privilegium att få ta del av era upplevelser.
Tack!
Tina Sehati och Wendela Oresved Stockholm, 2020.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
1.1 Syfte 7
1.2 Frågeställning 7
1.3 Förklaring av begrepp 7
1.3.1 Barn 7
1.3.2 Våld 8
1.3.3 Våld i nära relationer 8
1.3.4 Barn som bevittnar våld 8
1.3.5 Barn som utsätts för våld 8
3. Tidigare forskning 9
3.1 Förförståelse 9
3.2 Litteraturgenomgång 10
3.2.1 UNICEF-rapport gällande Barnkonventionen 10
3.2.2 Artiklar om Barnkonventionen i svensk kontext 11
4. Teori 14
4.1 Teorier 14
4.1.1 Delaktighetsmodellen 15
4.1.2 Gräsrotsbyråkrati 16
5. Metod 17
5.1 Bearbetning av material 19
5.2 Avgränsning 21
5.3 Urval 21
5.4 Problematisering 22
6. Tillvägagångssätt 23
6.1 Reflexivitet 24
6.1.1 Maktposition 24
6.1.2 Könstillhörighet 24
6.1.3 Ålder 25
7. Tillförlitlighet och generaliserbarhet 25
7.1 Tillförlitlighet 25
7.1.2 Generaliserbarhet 26
7.1.3 Rimligheten i tolkningar 26
8. Etiska ställningstaganden 27
8.1 Informationskravet 27
8.2 Samtyckeskravet 27
8.3 Konfidentialitetskravet 28
8.4 Nyttjandekravet 28
9. Resultat och Analys 28
9.1 Resultat 28
9.1.1 Presentation av respondenter 28
9.1.2 Implementering av Barnkonventionen som lag och arbetet med barn 29
9.1.4 Hopplöshet 33
9.1.4 Lösningar för framtiden 36
9.2 Analys 37
9.2.1 Delaktighetsmodellen 37
9.2.2 Gräsrotsbyråkrater 39
5
10. Diskussion 40
10.1 Jämförelser med tidigare forskning 41
10.2 Alternativa tolkningar av resultatet 42
10.3 Metoddiskussion 43
10.4 Förslag till fortsatt forskning 44
Litteraturförteckning 45
Elektroniska källor 45
Tryckta källor 46
Bilaga 1 48
6
1. Inledning
Sverige var det första landet i världen som införde förbud mot barnaga. Förbudet infördes år 1979. År 1990 anslöt sig Sverige, genom ratificering, även till Barnkonventionen. Detta innebär att Barnkonventionen blir juridiskt bindande för Sverige som vidare förpliktas att följas enligt folkrätten (UNICEF, 2018a, s. 9). Enligt Nationalencyklopedin (NE, 2020) innebär begreppet aga kroppslig bestraffning av minderåriga eller underlydande i syfte av uppfostran (NE, 2020). I enlighet med Föräldrabalken (FB) 6 kap. §1 betyder kroppslig bestraffning misshandel. Förbudet mot barnaga omfattar inte psykiskt våld att bevittna våld vilket innebär att barn som bevittnar våld inte får det skydd som förbudet är menat att ge (UNICEF, 2018a, s. 9). Enligt United Nations International Children Emergency Fund (UNICEF) (2018a) är Barnkonventionen inte tillräcklig för att skydda barn från våld då utsattheten bland barn kvarstår (UNICEF, 2018a, s. 8–9). För att uppmärksamma detta problem samt skapa ett starkare skydd för barn i Sverige, lades ett lagförslag fram gällande Barnkonventionen som vidare röstades igenom av Regeringen i juni år 2018.
Lagen trädde i kraft 1 januari år 2020 (Regeringskansliet, 2020).
När studenterna skrev in “våld i nära relation” i sökrutan på Google.com visade resultaten bland annat riktlinjer, definitioner, stöd och hjälp inom olika myndigheter och organisationer i Sverige. Sökningarna omfattade endast vuxna som utövar våld i sina nära relationer eller blir utsatt för våld i nära relationer. Sökningen visade inte resultat som berörde varken barn som upplever eller har bevittnat våld i nära relation. Med vetskapen om att Barnkonventionen lagstiftades detta år, år 2020, väcktes ett intresse hos studenterna att undersöka våld i nära relation med fokus på enbart barn och lagstiftningens eventuella påverkan i deras situation. Då lagstiftningen trädde i kraft för mindre än sex månader sedan har det inneburit att kunskapen kring lagens påverkan och kraft i samhället och dess funktioner ännu är begränsat. Socialtjänsten har tidigare arbetat med Barnkonventionen som konvention och är därmed inte obekanta med Barnkonventionen (IVO 2019–9). Arbetet och hanteringen av barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation skiljer sig beroende på vilken myndighet som arbetar med barnen. I motsats till Polismyndigheten som utreder brott, utreder Socialtjänsten barnets livssituation och hälsa som vidare kan skapa underlag för beslut som fattas kring barnet. Med anledning av det har studenterna valt att basera studien på Socialtjänstens arbete med dessa barn.
7 Datainsamlingen för studien kommer att genomföras med kvalitativa intervjuer av socialsekreterare som arbetar inom Socialtjänsten. De kvalitativa intervjuerna ska genomföras med fokus på reflexivitet.
Studenterna har valt att fokusera på barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation vilket per definition innebär att dessa barn är brottsoffer. Läran om brottsoffer är viktimologi. Viktimologi är en viktig del i det kriminologiska fältet. Denna studie innehåller forskningsrapporter och artiklar som berör barn som brottsoffer samt hur lagar och myndigheter utveckla ett större stöd och hjälp för att skydda dessa barn. Med anledning av detta är studiens ämne kriminologiskt relevant.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse kring hur lagstiftningen av Barnkonventionen kan komma att påverka deras arbete när de kommer i kontakt med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer samt vilken inverkan socialsekreterare tror lagstiftningen kan ha för dessa barns förutsättningar i deras kontakt med Socialtjänsten.
1.2 Frågeställning
- På vilket sätt tror socialsekreterare lagstiftningen av Barnkonventionen kan
påverka deras arbete när de kommer i kontakt med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer?
- Hur tror socialsekreterare att lagstiftningen kan påverka förutsättningarna för
barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation när de kommer i kontakt med Socialtjänsten gällande detta?
1.3 Förklaring av begrepp
1.3.1 Barn
Begreppet barn i denna studie utgår från Barnkonventionens definition av barn.
Barnkonventionens första kapitel beskriver att människor under åldern 18 år ska betraktas som barn, om inte annan lag gäller för barnet (UNICEF, 2018c, s. 14).
8
1.3.2 Våld
Operation Kvinnofrid (2019) förklarar våld som ett begrepp med flertal uttrycksformer;
fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld, materiellt våld samt försummelse. Fysiskt våld innebär fysisk handling mot en individ som exempelvis slag, knuff och spark. Den psykiska uttrycksformen av våld är kan beskrivas som verbala kränkningar, kontrollera respektive hota en annan individ (Operation Kvinnofrid, 2019). Sexuellt våld kan karakteriseras av påtvingade sexuella handlingar, våldtäkt eller skicka oväntade sexuella bilder. Förstörelse av inredning och personliga ägodelar är en uttrycksform av materiellt våld. Att förneka omsorg till en individ med behov av stöd och vård klassas som försummelse (Operation Kvinnofrid, 2019). Studenterna har i denna studie valt att enbart fokusera på våld i nära relation som rör fysiskt våld.
1.3.3 Våld i nära relationer
Våld i nära relationer innebär som våld som sker i en hemmiljö eller inom en familj. Våld i nära relationer kan drabba både kvinnor, barn och män i en relation (Socialstyrelsen, 2019).
1.3.4 Barn som bevittnar våld
Definitionen av barn som bevittnar våld i studiens sammanhang är de barn som ser en eller fler familjemedlemmar utsättas för fysiskt våld av en annan familjemedlem eller en person som bor med barnet och resterande familjemedlemmar, exempelvis partner till barnets mamma. I enlighet med Barnens Rätt I Samhället (2020a) lider barn som befinner sig i hem där våld av psykisk ohälsa. Barnens självkänsla skadas och barn kan under en längre tid plågas av återkommande minnesbilder av det våld hen har bevittnat.
1.3.5 Barn som utsätts för våld
Barnens Rätt I Samhället (2020b) beskriver att våld mot barn förekommer i alla samhällsklasser och det är svårt att upptäcka våldet då det inte alltid är synligt.
Definitionen av barn som utsätts för våld är de barn som utsätts för fysiskt våld, psykiskt våld, sexuellt våld och hot om våld av en/fler familjemedlemmar eller annan person som bor med barnet och resterande familjemedlemmar.
9
2. Disposition
Denna studie är skriven i tio kapitel. Det första kapitlet innehåller inledning, syfte, studiens frågeställning, problemformulering samt förklaring av de begrepp som används i studien. Kapitel två är det kapitel som behandlar dispositionen av studien. Tredje kapitlet presenterar studenternas förförståelse inför studien och den litteratur som har använts som underlag i studien. Litteraturgenomgången är uppdelad i två olika teman; UNICEF:s rapporter om Barnkonventionen samt Barnkonventionen i svensk kontext. I det fjärde kapitlet beskrivs de teorier som studenterna har valt att tillämpa i studien baserat på studiens datainsamling samt teoriernas innebörd i studien. Kapitel fem redovisar studiens metod som noggrant beskriver hur hanteringen av urvalsprocessen skett, hur genomförandet av studien har skett samt de avgränsningar som finns för vårt studieområde. Sjätte kapitlet beskriver studenterna studiens tillvägagångssätt, tillvägagångssättet med respondenterna samt arbetsprocessen i studenternas bearbetning och analysering av datamaterialet. I kapitel sju beskrivs studiens reliabilitet och validiteten. Under kapitel åtta presenteras de etiska ställningstaganden som åtagits i studien samt en redogörelse av för- och nackdelar av studenternas metodval för studien.
Kapitel nio innehåller resultatet av det datamaterial som presenteras samt en analys av datamaterialet och resultatet. Tionde kapitlet utgörs av en diskussion av alternativa tolkningar av resultatet, jämförelser med tidigare forskningar, problematisering samt förslag på framtida forskningar.
3. Tidigare forskning
3.1 Förförståelse
Studenternas förförståelse avseende socialsekreterares arbete med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer var begränsad innan studien påbörjades.
Inledningsvis hade inte studenterna fördomar kring rutiner inom socialsekreterares arbete med dessa barn. Studenterna ansåg inte att lagstiftningen av Barnkonventionen skulle utgöra en större skillnad i socialsekreterares arbete med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation då Barnkonventionen som konvention har varit ratificerat i Sverige sedan 90-talet (Ponnert & Sonander, 2019, s. 37). Innan studien påbörjades valde studenterna att vidga sin förförståelse genom att söka kunskap och information i litteratur.
10 Litteraturen bestod bland annat av tidigare forskningar kring ämnet, handböcker för Socialtjänsten avseende Barnkonventionen samt information om Barnkonventionen i svensk kontext. Studenterna valde även att genomföra en intervju med ett expertvittne inom socialt arbete. Expertvittnet förklarade hur arbetet med Barnkonventionen och Socialtjänstlagen (SoL) har sett ut historiskt inom Socialtjänsten. Detta bidrog till att förståelsen kring forskningsområdet fick nya infallsvinklar och en nyfikenhet om mer kunskap väcktes hos studenterna.
Sökningen av relevant forskning var spridd. Initialt söktes information och kunskap i olika studier, artiklar och rapporter på UNICEF:s webbsida då Barnkonventionen utformades och upprättades som konvention av UNICEF. Efter en genomgång av de studier, artiklar och rapporter som fanns publicerade på UNICEF:s webbsida, påbörjades ett sorteringsarbete då relevanta studier, artiklar och rapporter valdes ut för studenternas studie. Vidare gjordes en sökning på den internetbaserade databasen för artiklar, DIVA, som finns tillgänglig på Högskolan i Gävle. De sökord som användes för att söka igenom DIVA-portalen var bland annat “Barnkonventionen lag”, “barnaga”, “våld i nära relation”, “socialarbetare barn våld i nära relation” samt “socialt arbete barn”.
Sökningarna på DIVA-portalen resulterade inte i relevanta träffar inom valt ämne.
Studenterna besökte Stockholms stadsbibliotek i syfte att söka böcker som handlar om socialt arbete inom Socialtjänsten. Besöket på Stockholms stadsbibliotek genererade i kunskap om hur socialsekreterare inom Socialtjänsten arbetar med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer samt hur Socialtjänsten arbetar med Barnkonventionen som konvention.
På grund av tidsbegränsningen som föreligger för utförandet av studien valde studenterna att fokusera på tidigare forskning om Barnkonventionen ur svensk kontext. Då studenterna utför en studie som rör svensk lagstiftning, den svenska Socialtjänsten samt Barnkonventionen ur svensk kontext var det inte relevant med internationella studier gällande Barnkonventionen och Barnkonventionens funktion i andra länder.
3.2 Litteraturgenomgång
3.2.1 UNICEF-rapport gällande Barnkonventionen
Vem skyddar mig från våld? är en av UNICEF:s forskningsrapporter som kommer användas som en del av underlaget i studien. Forskningsrapporten uppmärksammar de
11 konsekvenser som uppstår för barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation av rådande lagstiftning, normer samt barnens svaga rättsliga ställning (UNICEF, 2018a).
Barnkonventionen är uttrycklig med att våld mot barn är förbjudet och barn ska skyddas från våld (UNICEF, 2018a, s. 9). Förbudet mot barnaga i Sverige omfattar flera former av våld än definitionen av misshandel i Brottsbalken (BrB). Detta innebär att den barnaga som Barnkonventionens förbud omfattar är olagligt dock inte straffbart (UNICEF, 2018a, s. 10).
Forskningsrapporten redovisar även barns egna berättelser om sina egna upplevelser och erfarenheter kring våldet i sina nära relationer som de har blivit utsatta för (UNICEF, 2018a, s. 16–58). Barnen berättar bland annat om rättsprocessen och vikten av att höras och bli tagen på allvar. Tidigare forskning visar på ett samband mellan en uppväxt med våld närvarande i nära relationer och fortsatt utsatthet av våld som vuxen. Barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer behöver rätt insatser och stöd anpassat efter respektive barn och dennes situation (UNICEF, 2018a, s. 11). Samverkan mellan olika insatser såsom skola, Socialtjänsten, Polismyndigheten och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är av stor vikt för dessa barn och deras framtid. Ett genomgående tema i rapporten är de svårigheter och brister som tidigare har uppstått och uppstår i samverkan mellan olika insatser i ärenden som handlar om barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation (UNICEF, 2018a, s. 11).
3.2.2 Artiklar om Barnkonventionen i svensk kontext
Ponnert (2019, s. 107) skriver i sin artikel Barnkonventionen som lag och idé i ett familjestödjande system att Sverige har en bred barnrätt då Sverige som land framhålls som barnvänligt. Att Sverige är ett barnvänligt land bottnar är ett resultat av den harmonisering av svensk lagstiftning och Barnkonventionen som skapat bättre förutsättningar för barn att få en trygg uppväxt och goda framtidsutsikter i Sverige (Ponnert, 2019, s. 107). Nationellt i Sverige finns en familjestödjande inriktning i barnavården. Detta innebär att en relationsorienterad linje föreligger i barnavården som framställer vikten av barnets bästa, barnets identitet samt möjliggör en relation mellan barnen och föräldrar snarare än att barnen ska placeras i familjehem med risk för att relationen med föräldrarna kan brytas (Ponnert, 2019, s. 109).
12 Barnkonventionens definition av “barnets bästa” kan skapa svårigheter och hinder inom olika rättsprocesser som rör barn då den svenska relationsorienterade barnavården förespråkar att familjen och familjerelationer anses vara bäst för barnet (Ponnert, 2019, s.
109, 110). Detta väcker frågor kring när en förälder har förbrukat sin rätt över sitt barn och de diffusa gränserna för när ett barn ska tas ifrån sina föräldrar. Genom Barnkonventionen kan såväl barnavården som föräldrar hämta argument vid vårdnadstvister vilket kan bidra till svårigheter under processens gång (Ponnert, 2019, s.
110).
Barn som utsätts för våld i hemmet är ett problemområde inom barnavårdens tillämpning av Barnkonventionen som lag (Ponnert, 2019, s. 119). Vid förekommande av våld i hemmet besitter föräldrar ett tolkningsföreträde. Föräldrarnas sociala position och förhandlingsförmåga anses ha ett högre värde än det faktiska våldet som sker (Ponnert, 2019, s. 120). Likt det Ponnert (2019, s. 121) skriver, är ytterligare ett problem hur våld kan förstås inom Socialtjänsten med anledning av varierande kunskap och erfarenhet bland socialarbetare kan påverka deras bedömning kring våld. Med detta som grund ges studenterna en djupare inblick i den svenska Socialtjänstens arbete samt kan skapa en förståelse för hur Barnkonventionen kan påverka deras arbete.
Vidare framgår det i rapporten Barnkonvention blir svensk lag, utförd av Statens Offentliga Utredningar (SOU) (2016:19), att Barnkonventionen kan tillämpas för barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer. Barn som bevittnar våld i nära relationer befinner sig i en utsatt miljö och tar lika mycket skada av våldet som de barn som själva utsätts för våld i nära relation. Känslan av trygghet samt tilliten till vuxna får en negativ inverkan för barn som bevittnar våld och kan påverka de under en längre tid (SOU 2016:19, s. 212). Att växa upp i sådan miljö kan riskera psykisk vanvård samt öka utsattheten för psykiskt våld (SOU 2016:19, s. 213). Barn som utsätts för våld i nära relation saknar skydd i hemmet då de utsätts för fysisk misshandel som vidare kan ha psykiska konsekvenser (SOU 2016:19, s. 239). I SOU-rapporten beskrivs det att det uppstår svårigheter i att skydda barn som utsätts för våld i nära relationer då det är svårt att väcka åtal på grund av de höga beviskraven för barnmisshandel vilket vidare resulterar i få fällande domar (SOU 2016:19, s. 239). Innan lagstiftningen av Barnkonventionen har delar av Barnkonventionen vävts in i SoL och därmed även i Socialtjänsten. I SOU- rapporten (2016:19) framställs exempel på detta; SoL 1 kap. 2§ utgör bestämmelser om barnets bästa i enlighet med det som framkommer i Barnkonventionens artikel 3 (SOU
13 2016:19, s. 219). SoL 5 kap. 1 § som avser barns rätt till liv, överlevnad och utveckling går att finna i Barnkonventionens artikel sex (SOU 2016:19, s. 222). Slutligen avser SoL 11 kap. 10 § barns rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörda vilket vidare även framgår av Barnkonventionens artikel 12 (SOU 2016:19, s. 227).
Enligt studenterna är SOU-rapporten relevant och av vikt för studien då rapporten beskriver de underlag som utförts för lagstiftningen av Barnkonventionen samt hur Barnkonventionen som konvention tidigare har arbetats med inom Socialtjänsten. Detta möjliggjorde en ökad förståelse för studenterna om hur delar av Barnkonventionen har integrerat med SoL innan lagstiftningen tidigare detta år.
3.2.3 Socialsekreterares arbete med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation
I enlighet med Socialstyrelsens (2016, s. 31) handbok har Socialnämnden ett särskilt ansvar att se till att barn och unga som riskerar en ogynnsam utveckling får skydd och stöd enligt SoL 5 kap. 1 §. Socialnämnden arbetar för att barn och unga ska kunna växa upp under goda livsförhållanden i en trygg miljö. Detta innebär vidare att Socialtjänsten har en skyldighet att följa utvecklingen av barn som riskerar att bevittna eller utsättas våld i nära relationer (Socialstyrelsen, 2016, s. 31–32). En särskild beaktning ska tas för de barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer för att på bästa sätt skydda dem genom hjälp och stöd av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2016, s. 31). Individer som utsätts för våld i nära relationer ser vanligtvis inte sig själva som offer och ser inte våldet som exempelvis övergrepp, misshandel eller våldtäkt (Socialstyrelsen, 2016, s. 33).
Därför är det viktigt som socialarbetare att ställa frågor som inkluderar konkreta ord exempelvis knuffa eller slå. Det är även av vikt att ställa frågor som inkluderar den våldsutsattas känslor på grund av våldet som sker (Socialstyrelsen, 2016, s. 33–34).
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer beskrivs det att Socialstyrelsen säkerställer i verksamheten att ansvaret för myndigheten är att utreda, fatta beslut och följa upp i ärenden som behandlar våldsutsatta barn eller barn som bevittnat våld (SoL 3 kap. §2). I arbetet med dessa barn bör behovet för stöd beaktas i förhållande till barnens ålder, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, nationalitet, missbruk samt risk för att utsättas för hedersrelaterat våld (SOSFS 2014:4, s. 6). Socialsekreterarnas utredningsarbete utifrån
14 bland annat våldets påverkan på barnen samt hur våldet påverkar barnens relation till föräldrarna. Med anledning av detta är det därför av särskild vikt att socialsekreterarnas tar hänsyn till barnens egen uppfattning av våldet som sker i hemmet, föräldrarnas uppfattning av våldet samt barnets behov av stöd av Socialtjänsten (SOSFS 2014:4, s. 8).
Socialstyrelsen allmänna råd (SOSFS, 2014:4, s. 9) för socialarbetare avseende insatser är att stöd ska erbjudas i form av information och råd, stödsamtal, stöd i föräldraskap samt hjälpa till med att ordna ett stadigvarande boende. Insatserna kan även inkludera kontaktförmedling med frivilligorganisationer och myndigheter som exempelvis kontakt med kvinnojourer, hälso- och sjukvård samt polisen (SOSFS 2014:4, s. 9–10).
Studenterna anser att Socialstyrelsens allmänna råd för hantering av barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer samt handboken är relevant för studien för att skapa en överblick av socialsekreterarnas arbetsrutiner innan Barnkonventionen stiftades som svensk lag. Handboken och råden bidrar även till att studenterna bildar en förförståelse om socialarbetarnas arbete.
3.3 Sammanfattning av kunskapsläge och kunskapsluckor
Lagstiftningen om Barnkonventionen trädde i kraft 1 januari 2020, vilket innebär att forskning och utvärdering avseende Barnkonventionen som lag och dess effekter inte har utförts. Det har forskats om hur Barnkonventionen som svensk lag skulle kunna komma att påverka barn och myndigheter som arbetar med Barnkonventionen. Det har även forskats om Barnkonventionen i sig och dess syfte och funktion. Studenterna fann inte forskningsrapporter eller undersökningar om socialsekreterares arbete eller upplevelser med Barnkonventionen som lag vilket utgjorde en kunskapslucka i samhället.
Kunskapsläget är i utvecklingsfas. De ovanstående artiklar och rapporter kopplas in i denna studie för att öka studenternas förförståelse om Barnkonventionen och dess innebörd i svensk kontext. Studenterna fick även ett historiskt perspektiv på hur arbetet med Barnkonventionen har sett ut i Sverige bland svenska myndigheter.
4. Teori
4.1 Teorier
15 De teorier som tillämpas i studien är det delaktighetsmodellen och teorin om gräsrotsbyråkrati. Studien har en induktiv ansats vilket innebär att de teoretiska ramarna i studien bestäms efter insamlade data och analysering av studiens resultat. Efter en granskning av datainsamlingen och resultatet ansåg studenterna att Shiers delaktighetsmodell och teorin om gräsrotsbyråkrati var relevanta för studien.
För att socialsekreterarna ska kunna arbeta med barnkonventionen anser studenterna att Shiers delaktighetsmodell är nödvändig. Detta grundar sig i modellens nivåer och faser som beaktar barnets röst och barnens åsikter i beslut som avser deras ärenden.
Studenternas val av teori om gräsrotsbyråkrati som andra teori i denna studie grundar sig i de likheter som studenterna upptäckte att en gräsrotsbyråkrat och en socialsekreterare inom Socialtjänsten har. Likt gräsrotsbyråkrater, har studiens respondenter ett klientnära yrke. Studenterna ansåg att respondenternas beskrivning av deras upplevelse och beskrivning av deras arbetet stämde in på teorin om gräsrotsbyråkrati och gräsrotsbyråkrater.
4.1.1 Delaktighetsmodellen
Harry Shier (2001) har framtagit en delaktighetsmodell för individer med människobehandlande yrken (Shier, 2001, s. 109). Modellen kan användas som ett redskap för socialarbetare i sitt yrke. Shiers (2001) modell består av fem nivåer; barns röst lyssnas till, stöttande av barn i deras uttryckande av åsikter, hänsyn tas till barns åsikter, att barn involveras i beslut som fattas i deras processer samt att barn och vuxna ansvaret över makt och beslutsfattande (Shier, 2001, s. 110).
Shiers (2001) modell kan uppnås genom tre olika faser i sitt arbete med människor.
Faserna avser öppningar, möjligheter samt skyldigheter. Öppningar innebär att en organisation eller en anställd visar en vilja att lyssna på barn och vilja att skapa en förändring i syfte att involvera barn i makten avseende beslut som berör dem. Nästa fas i Shiers (2001) modell är möjligheter, uppfylls genom att organisationen skapar rätt förutsättningar för att kunna bemöta åtaganden för detta arbetssätt. En av de viktigaste förutsättningarna för att möjliggöra detta är resurser som innebär tid, kunskap, kompetens samt tillgänglighet till platsen för att utföra samtal med barn. (Shiers, 2001, 109–110).
16 Skyldigheter är Shiers (2001) sista fas och innebär att det krävs att ett nytt arbetssätt etableras inom organisationen som fungerar som ett system. Skyldigheten innebär alltså anställda ansvarar för att det nya arbetssättet utförs i det praktiska arbetet. Om organisationer och enskilda anställda inte befinner sig i samma fas kan de uppnå varierande nivåer av barns delaktighet (Shier, 2001, s. 111). För att organisationer och anställda ska arbeta i enlighet med Barnkonventionen krävs det att arbetet sker på Shiers (2001) nivå tre och att samtliga tre faser har uppnåtts. Barns delade ansvar med vuxna i makt och beslutsfattande avseende deras processer, nivå fyra och fem i Shiers (2001) modell, uttrycks inte i Barnkonventionen (Shier, 2001, s. 109). Det krävs större förändringar i arbetssätt och i strukturen i en organisation för att arbeta i enlighet med Shiers (2001) nivå fyra och fem. Shier (2001) lyfter dock fördelen med barns delaktighet då åtgärder och insatser som utförs går i linje med barns behov som vidare kan öka barns självförtroende. Det krävs en riskbedömning i beslutet om vilket ansvar barn ska dela med vuxna i makt och beslutsfattande rörande deras processer. Riskbedömningen är nödvändig för att minska riskerna att barn tar ansvar i frågor som inte är lämpligt med anledning av barns nivå av förståelse och utveckling (Shier, 2001, 111-112). För att barn ska involveras och få möjligheten att dela ansvaret över makt och beslutsfattande i deras processer krävs det även att vuxna lämnar utrymme för dela ansvaret (Shier, 2001, s. 112).
I enlighet med Shier (2001) är det vanligt förekommande att de inte ges utrymme för ett delat ansvar i makt och beslut snarare än att de pressas för att ta ansvar (Shier, 2001, s.
113).
Delaktighetsmodellen är en av de teoretiska referensramarna i denna studie. Studenterna har valt att analysera studiens resultat med delaktighetsmodellen som utgångspunkt. I enlighet med studiens datainsamling och resultat vill studenterna med hjälp av teorin undersöka hur socialsekreterare tror lagstiftningen av Barnkonventionen kan påverka deras arbete med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation.
4.1.2 Gräsrotsbyråkrati
En Gräsrotsbyråkrati är en offentlig organisation som exempelvis Socialtjänsten, Polismyndigheten och sjukhus. Arbetsuppgifterna ser olika ut i de olika organisationerna dock finns det många aspekter som organisationerna har gemensamt (Lipsky, 2010, s.
13). Lipsky (2010) menar att uppbyggnaden av organisationer som faller in under definitionen av en gräsrotsbyråkrati är individer som arbetar med masshantering av
17 klienter, begränsade resurser, organisationerna arbetar för allmänheten samt att arbetet de erbjuder är kostnadsfri (Lipsky, 2010, s. 8–9).
4.1.2.1 Gråsrotsbyråkrat
En gräsrotsbyråkrat är en individ som är anställd inom en gräsrotsbyråkrati, som exempelvis polis eller handläggare på ett socialkontor. Vad som identifierar en gräsrotsbyråkrat är dennes direktkontakt med klienter inom sitt arbete samt dennes handlingsutrymme i sin kontakt med klienterna (Lipsky, 2010, s. 5). Gräsrotsbyråkratens arbete går ut på att fatta beslut som baseras på tolkning av lagar och riktlinjer.
Lagtolkningen och riktlinjerna ska användas som underlag och ge stöd i processer med klienter samt i beslut som fattas. Det föreligger tolkningsutrymme för gräsrotsbyråkrater avseende lagar och kommunala riktlinjer vilket innebär att bedömningar och processer kan variera beroende på ärende (Lipsky, 2010, s. 11). Med anledning av att en gräsrotsbyråkrat arbetar klientnära är denne därav även ansiktet utåt för sin arbetsplats (Lipsky, 2010, s. 28). En gräsrotsbyråkrat är oftast pressade från många vinklar då alla delar av samhället yttrar åsikter och ställer krav på gräsrotsbyråkraterna på grund av deras val av yrke och arbetsplats. Samhälls- och politiska debatter berör deras arbete då de ansvarar för offentligt system för stöd och socialt arbete. Det tillhör inte ovanligheterna att gräsrotsbyråkrater även får motta reaktioner och stå till svars för arbetsplatsen på grund av sitt klientnära arbete (Lipsky, 2010, s. 22–23).
Studiens respondenter är, enligt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrati, gräsrotsbyråkrater. Baserat på studiens insamlade datamaterial om hur respondenterna upplevde sitt arbete med barn och Barnkonventionen, anser studenterna att denna teori kan förklara hur socialsekreterares arbetsroll i ett klientnära arbete. Respondenterna kommer i kontakt med klienter som är brukare av socialt arbete dagligen varav en del av dessa brukare är barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation, eller närstående till dessa barn. Med anledning av detta anser studenterna att teorin kan skapa en ökad förståelse för socialsekreterares arbetsroll.
5. Metod
Studien genomförs reflexivt och har en induktiv ansats. En reflexiv studie går ut på att de som genomför en undersökning under arbetets gång eftersträvar att identifiera och
18 erkänna de svagheter som framkommer och därefter försöka korrigera dem (Thomsson, 2010, s. 37). Det innebär att reflektioner gällande detta bör ske i undersökningens process, lokalisering, sammanhang, analys samt resultat. Detta är en del av arbetsprocessen.
Datamaterialet kommer vidare att användas som underlag för att stödja studiens syfte och besvara studiens frågeställningar. Thomsson (2010) skriver att den reflexiva metoden i intervjuer är tolkande och syftet med att genomföra intervjuer är att förstå ett fenomen eller en händelse. Den reflexiva metoden ger oss studenter möjlighet att tolka icke-verbala uttryck och de underliggande meningar som uppstår under intervjutillfällena som kan vara avgörande för undersökningens resultat (Thomsson, 2010, s. 27–28). I denna studie ämnar studenterna att undersöka hur lagstiftningen av Barnkonventionen kan påverka socialsekreterares arbete med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation.
Lagstiftningen av Barnkonventionen och dess eventuella påverkan i socialsekreterarnas arbete med dessa barn kan tolkas som en händelse då Barnkonventionen trädde i kraft 1 januari år 2020 som svensk lag. För att fånga upp intryck och icke-verbala uttryck under intervjutillfällena, valde studenterna att tillämpa reflexivitet i studien.
För att inte begränsa sig till givna teorier innan studiens utförande valde studenterna att använda en induktiv ansats i studien. Ett induktivt angreppssätt innebär att studiens teori utgår från de observationer och mönster som identifierats i studiens empiri och resultatet utifrån ett induktivt angreppssätt formar teorin (Bryman, 2011, s. 28) Genom de mönster och teman som framkommer studiens empiri kan dimensioner i studien växa fram (Patel
& Davidson, 2019, s. 27). Den induktiva ansatsen är relevant för studien då socialsekreterarnas upplevelser kan fångas upp i datainsamlingen.
I denna studie kommer datainsamling ske genom halvstrukturerade intervjuer.
Halvstrukturerade intervjuer används då intervjuaren vill studera uppfattningar, tolkningar samt definitioner som respondenten har inom berört ämne vilket är en relevant metod att använda för att kunna besvara studiens frågeställningar (Bryman, 2011, s. 414).
Huvudsyftet med halvstrukturerade intervjuer är att ge utrymme för respondenten att utveckla sina svar i största möjliga mån. Detta för att få en uppfattning av respektive respondents verklighetssyn (Bryman, 2011, s. 416). Studenterna valde att kombinera reflexivitet och halvstrukturerade intervjuer i sin metod för datainsamling.
Förhållningssättet till intervjuerna är reflexivt och metoden av halvstrukturerade intervjuerna används i skapandes av studiens intervjuguide. Likt halvstrukturerade
19 intervjuer, innebär ett reflexivt förhållningssätt till en intervju att strukturen i arbetet inte är slutet vilket vidare gör det möjligt för studenterna att ställa följdfrågor under intervjun.
De halvstrukturerade intervjuerna bygger på en intervjuguide som studenterna konstaterat. Intervjuguiden innehåller huvudfrågor anpassade utifrån aktuellt forskningsområde. Syftet med de bestämda huvudfrågor är att skapa ett underlag som går i linje med studiens syfte och samla empiri som avser att besvara frågeställningarna i studien. Intervjufrågorna ska utgå från bestämda teman som studenterna önskar att beröra i studien (Bryman, 2011, 413). För att tydliggöra syftet med en intervju är det viktigt och nödvändigt att relevanta intervjufrågor och teman ligger till grund för skapandet av en intervjuguide (Trost, 2010, s. 71) Huvudfrågorna i intervjuguiden ställs vid samtliga intervjutillfällen. För att skapa ett naturligt samtal som respondenterna i viss utsträckning kan styra i ordningen av ämne, ska intervjuguiden innehålla ett fåtal frågor som berör större frågeområden som vidare skapar rum för följdfrågor och fördjupningar. Det finns utrymme för avvikelser i intervjuer inom kvalitativ forskning som en följd av vad respondenten svarar och berättar under intervjuns gång (Bryman, 2011, s. 413). Baserat på respondenternas svar på intervjufrågorna finns en möjlighet att bestämma följdfrågor för att intervjun ska följa en röd tråd och eventuella fördjupningar inom olika områden inom ämnet ska kunna möjliggöras (Bryman, 2011, s. 415–416). Intervjun har alltså inget slutet frågeformulär, men är inte heller ett öppet samtal mellan intervjuperson och intervjuare (Kvale & Brinkman, 2014, s. 45).
5.1 Bearbetning av material
I enlighet med det Thomsson (2010, s. 145) skriver om reflexivitet, är ljudinspelningen av intervjuerna en del av datamaterialet och betraktas som rådata vilket är en del av den reflexiva metoden. I studien genomförs en transkribering av ljudinspelningarna från intervjutillfällena. Studenterna lyssnade på ljudinspelningarna medan de transkriberade intervjumaterialet i dialogform, alltså ordagrant. Rådata i form av ljudinspelningar ska inte förstöras efter transkriberingen av respektive intervjutillfälle då det istället ska arkiveras för att kunna lyssnas igenom vid fler tillfällen. Detta görs för att studenterna ska kunna återuppleva intervjutillfället. Med hjälp av ljudinspelningen av intervjuerna skapar det utrymme för studenterna att fokusera på intervjun samt eventuella anteckningar som kan föras avseende icke-verbala händelser. Icke-verbala uttryck såsom betoningar, skratt, pauser samt anteckningar som sker under intervjutillfället transkriberas inte (Thomsson,
20 2010, s. 145–146). Under en genomgång av ljudinspelningarna kan det framkomma information som intervjuaren, i detta fall studenterna, inte reflekterade över under intervjutillfället. Genom denna metod kan studenterna distansera sig från intervjutillfället som vidare kan resultera i att ny kunskap och potentiella teorier identifieras och därefter användas i undersökningen (Thomsson, 2010, s. 146). Det framkom inte ny information under genomgången av ljudinspelningarna.
Analysmetoden i studien utförs efter en lodrät och en vågrät analys. Varje intervju bör analyseras enskilt och betraktas som en del av något större (Thomsson, 2010, s. 151). För att kunna utföra en noggrann analys av det insamlade datamaterialet valde studenterna att lyssna på ljudinspelningarna från intervjuerna och läsa transkriberingen av ljudinspelningarna. Nackdelen med att analysera ljudinspelade intervjuer är att respondenternas icke-verbala uttryck inte framgår i ljudinspelningen vilket vidare kan leda till att detta inte tas fångas i transkriberingen. Studenterna valde därför att föra anteckningar under intervjuerna avseende de icke-verbala uttrycken för att på bästa möjliga sätt försöka få med de i datainsamlingen.
De frågor som studenterna reflekterade under den lodräta analysen är bland annat vad respondenterna egentligen vill förmedla, hur de väljer att besvara frågan som ställs, är det något vi intervjuare inte begriper i respondenternas svar.
I en lodrät analys genomförs en kodning av det insamlade datamaterialet (Thomsson, 2010, s. 151). Studenterna antecknade mindre notiser gällande de icke-verbala uttrycken i transkriberingen när materialet bearbetades. En kodning i en lodrät analys syftar till att framställa vad respondenterna vill förmedla i sina svar samt hur respondenterna besvarade intervjufrågorna (Thomsson, 2010, s. 151). Slutligen sammanställde studenterna en översikt av deras tolkningar, tankar samt potentiella kodningar av respektive intervju.
I en vågrät analys undersöks eventuella teman och fenomen som framkommit i intervjuerna. Dessa fenomen ska bilda en gemensam kodning (Thomsson, 2010, s. 155).
Studenterna genomförde en summering av samtliga teman och fenomen som vidare resulterade i följande kodningar; “implementering av Barnkonventionen i arbetet med barnen”, “tankar och upplevelser om Barnkonventionen”, “hopplöshet” samt “lösningar för framtiden”. Med stöd av dessa teman och summeringar kunde studenterna få fram ett resultat som vidare kunde redovisas i studien.
21
5.2 Avgränsning
Inledningsvis valde studenterna att avgränsa sin studie till Stockholmsområdet med anledning av att Stockholm är geografiskt tillgängligt för studenterna. Denna avgränsning skulle även underlätta genomförandet av personliga möten vid intervjutillfällena.
Barnkonventionen som lag trädde i kraft samma år som genomförandet av denna studie vilket kan innebära att lagen inte har hunnit etablera sig i samhället och dess funktioner.
Med anledning av detta har studenterna valt att inte avgränsa studien till en specifik tidsram. Studenterna har även valt att inte begränsa respondenternas svar till en bestämd tidsram då detta kan riskera att intervjuerna inte flyter på naturligt. För att möjliggöra en fördjupning i intervjuerna samt datamaterialet har studenterna valt att avgränsa sig till barn som bevittnar eller utsätts våld i nära relation. Dessa barn som bevittnat eller utsätts för våld i nära relationer uppmärksammas även i SOU:s utredning som är ett av underlagen för denna studie (SOU 2016:19).
5.3 Urval
Studenterna har valt ett målinriktat urval av intervjupersoner för studien. Det innebär att urvalet har varit selektivt för att skapa ett samband mellan forskningsfrågorna och urvalet (Bryman, 2011, s. 434). Studenterna har valt att kontakta socialsekreterare som arbetar på olika Socialtjänstkontor inom Stockholmsområdet. Urvalet baseras på syftet att undersöka om socialsekreterare är av uppfattningen av hur deras arbete kan komma att förändras i arbetet med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation samt för vilken effekt lagstiftningen kan ha för barnens förutsättningar.
Initialt hade studenterna kontakt med tio socialsekreterare som samtyckt till deltagande i studien. Med anledning av rådande samhällssituation med COVID-19 blev arbetsbelastningen för några av de berörda socialsekreterare hög vilket innebar att de valde att avstå från medverkan i studien. Detta resulterade i att antalet respondenter minskade till sex socialsekreterare. De socialsekreterare som deltar i studien arbetar på fem olika socialkontor inom Socialtjänsten i Stockholmsområdet. Studenterna har valt att benämna respondenterna R1, R2, R3, R4, R5 samt R6. Samtliga respondenter kommer i sitt arbete i kontakt med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer.
22 Respondenternas arbetslivserfarenheter, ålder, avdelningar samt års erfarenheter inom socialt arbete har varierat.
Då studenterna har valt att genomföra studien reflexivt är det av vikt redogöra för studenternas relation till respondenterna. Detta i enlighet med Thomsson (2010, s. 125) Studenterna valde att kontakta socialsekreterare som arbetar på olika Socialtjänstkontor inom Stockholmsområdet. Studenterna har en relation till personer som arbetar som socialsekreterare på Socialtjänsten inom Stockholmsområdet. Med anledning av detta föll det sig naturligt för studenterna att kontakta dessa personer för att fråga om deltagande i studien. Tre personer som studenterna har en relation till valde att delta som respondenter i studien. Två av dessa tre respondenter var kända sedan tidigare för enbart en av studenterna och ytterligare en av dessa tre respondenter var känd för den andra studenten.
Resterande respondenter var inte kända av studenterna. Thomsson (2010, s. 125) skriver att det kan anses både fördelaktigt och till nackdel för arbetet av en studie om respondenterna har en relation till intervjupersonerna. Studenterna valde medvetet att intervjua både personer som de har en relation till och personer som de inte känner sedan tidigare.
Det kan uppstå svårigheter när studenterna känner en respondent vid närmanden av känsliga ämnen eller djupare förklaringar under en intervju. Med anledningen av relationen mellan student och respondent finns det en risk att respondentens utveckling av svar kan begränsas då det ofta föreligger en outtalad förståelse mellan parterna (Thomsson, 2010, s. 128–129). Respondenten kan begränsa sitt svar vilket kan leda till att den student som inte har en relation till respondenten går miste om den outtalade informationen (Thomsson, s. 132). En fördel med att studenterna har en relation till olika respondenter är att detta ger mer utrymme för studenternas reflektioner i det reflexiva arbetet.
5.4 Problematisering
Då lagstiftningen trädde i kraft i början på året 2020 har det inneburit att kunskapen kring lagens påverkan för barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relationer varit begränsad. Socialtjänsten har dock tidigare arbetat med Barnkonventionen i sina ärenden, men som konvention och inte som lag. Det har framkommit att socialsekreterare därmed inte obekanta med Barnkonventionen (IVO 2019–9). Arbetet och hanteringen av barn
23 som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation skiljer sig beroende på vilken myndighet som arbetar med barnen. I motsats till Polismyndigheten som utreder brott, utreder Socialtjänsten barnets livssituation och hälsa som vidare kan skapa underlag för beslut som fattas kring barnet. Detta ligger till grund för studenternas val att intervjua socialsekreterare. Detta då studenterna avsåg att undersöka hur lagstiftningen av Barnkonventionen kan komma att påverka barnens situation och förutsättningar. Hade studien genomförts med respondenter från en annan myndighet, exempelvis Polisen, hade resultatet sett annorlunda.
6. Tillvägagångssätt
Efter en kontakt med Socialtjänsten fick studenterna kontaktuppgifter till ett tiotal socialsekreterare inom Stockholmsområdet som arbetar med barn som bevittnar eller för våld i nära relation. I kontakt med dessa socialsekreterare valde studenterna att skriva ett missivbrev för att skicka till socialsekreterare via e-post. I missivbrevet framkom vad studien syftar till att undersöka och vad socialsekreterares medverkan innebär.
Socialsekreterare kontaktade sedan studenterna för att meddela sitt samtycke till medverkan eller avstå medverkan i studien.
Studenterna och socialsekreterare som valde att medverka i studien kom överens om en intervjutid som fungerade för respektive parter. Initialt skulle samtliga intervjuer ske i ett personligt möte med respondenterna. På grund av rådande samhällssituation med viruset COVID-19 har studenterna inte haft möjlighet att utföra intervjuerna genom personliga möten med samtliga respondenterna. Respondent R2, R3, R5 och R6 valde att delta i intervjuer genom personligt möte. Det bidrog till att studenterna kunde fånga upp de icke- verbala uttrycken samt tolka miljön som intervjun tog plats på. Respondent R1 valde att delta i en intervju via telefonsamtal. Respondent R4 valde att delta i intervju via skrift.
Nackdelen med att R1:s intervjutillfälle skedde över telefonsamtal var att studenterna inte kunna observera de icke-verbala uttrycken och tolka respondenten på liknande vis som R2, R3, R5 samt R6 (Bryman, 2011, s. 209–210). Studenterna upplevde trots detta att datamaterialet som framkom under intervjutillfället med R1 var tillräckligt givande för studiens analys. Kvale och Brinkmann (2014, s. 190) menar att datorstödda intervjuer kräver att både den som genomför intervjun samt respondenten är skickliga i att uttrycka sig i text. I intervjun med R4, som skedde via skrift, upplevde studenterna att
24 respondentens svar var välstrukturerade. Vid djupare frågor blev dock svaren inte lika utvecklade som vid intervjuerna som skedde i personliga möten. I studiens första intervjun som genomfördes med respondent R1 framkom det att vuxenperspektivet överskuggar barnperspektivet i arbetet med barn. Detta ledde till att studenterna valde att inkludera följdfrågor som berör detta i resterande intervjuer. Med anledning av detta kunde studenterna begränsa eventuella kunskapsluckor i datainsamlingen.
6.1 Reflexivitet
Inom reflexiva studier är det viktigt att uppmärksamma olika aspekter inom det reflexiva tillvägagångssättet (Thomsson, 2010, s. 16–17). Under denna rubrik redogör studenterna dessa och kopplar det sedan till studiens resultat.
6.1.1 Maktposition
Studenterna valde att utföra intervjuerna gemensamt. I enlighet med det Thomsson (2010) skriver om maktsituationer i intervjuer, genomfördes denna studie med två intervjuare vilket kan leda till att maktsituationen skiljer sig från om det endast hade varit en intervjuare (Thomsson, 2010, s. 73).
Fördelen med att genomföra intervjuer gemensamt att båda studenterna ges möjlighet att observera intervjutillfällena. Studenterna diskuterade de reflektioner som framkom efter varje intervjutillfälle och vad studenterna bör tänka på inför nästkommande intervjutillfälle. Ytterligare en fördel med att genomföra intervjuerna gemensamt är att det kan resultera i ökad informationsmängd och förståelse (Trost, 2010, s. 66–67). Det kan dock föreligga en risk att respondenten upplever ett maktövertag då respondenten är i underläge (Trost, 2010, s. 67). För att undvika en obalans i maktsituationen mellan studenterna och respondenten gavs respondenten möjligheten att utse plats och sätt att genomföra intervjun. Samtliga respondenter önskade att ta del av intervjuguiden i förväg för att kunna förbereda sig inför intervjutillfället. För att respondenterna ska ges möjlighet att känna sig bekväm under intervjutillfället, valde studenterna att låta respondenterna ta del av intervjuguiden innan intervjutillfället.
6.1.2 Könstillhörighet
Thomsson (2010) skriver att könstillhörigheter i reflexiva intervjuer kan ha en påverkan i studien då detta kan leda till en dold oenighet mellan respondenterna och intervjuarna
25 (Thomsson, 2010, s. 118). Samtliga respondenter i denna studie var av samma könstillhörighet. Studenterna reflekterade över om tolkningar och uppfattningar om barns utsatthet för våld i nära relation hade kunnat variera om studenterna och respondenterna identifierat sig med könstillhörigheter.
6.1.3 Ålder
Respondenterna är av varierande ålder vilket studenterna anser är av vikt att uppmärksamma. Detta då ålder kan resultera i livserfarenhet, perspektiv och eventuellt arbetslivserfarenhet. R3, R5 samt R6 har en lång arbetserfarenhet inom socialt arbete på olika socialkontor och kunde därmed ge ett mer historiskt perspektiv på arbetssättet kring barn inom Socialtjänsten. Studenterna uppmärksammade, under bearbetningen av intervjumaterialet, att fokusområden och betoningar varierade bland de äldre respondenterna och de yngre respondenterna. R1, R2 samt R4 tillhör de yngre respondenterna i denna studie och fokuserade mer på nutid och uttryckte mer hopp kring implementeringen av lagstiftningen av Barnkonventionen.
7. Tillförlitlighet och generaliserbarhet
I motsats till den kvantitativa forskningen där kriterierna reliabilitet och validitet används för att styrka kvaliteten i forskningen, används begreppen tillförlitlighet och generaliserbarhet inom kvalitativ forskning. Studenterna har valt att även mäta rimligheten i sina tolkningar då denna studie är en tolkande studie.
7.1 Tillförlitlighet
Överförbarhet, pålitlighet, konfirmering samt trovärdighet är fyra delar som används vid mätning av tillförlitligheten i en kvalitativ forskning. Pålitlighet innebär att studien ska kunna genomföras av andra med liknande resultat (Bryman, 2010, s. 354). Studenterna har valt att tydligt redovisa studenternas tillvägagångssätt i arbetet med denna studie i syfte att uppnå pålitlighet. Konfirmering innebär att forskaren är medveten om egna värderingar i genomförandet av studien (Bryman, 2010, s. 355). Det har inte varit möjligt för studenterna att uppnå konfirmering då denna studie är en tolkande studie.
Överförbarhet innebär att det finns en tillämplighet av studiens resultat i andra kontexter (Bryman, 2010, 355). överförbarheten i denna studie har varit svår att uppnå då
26 studenterna har valt att avgränsa studien till Stockholmsområdet samt att antalet respondenter är få. Trovärdighet innebär att verkligheten och studiens resultat överensstämmer (Bryman, 2010, s. 354). Respondenternas svar speglar deras sanningar om hur de upplever sitt arbete. Studenterna upplever att respondenternas svar har hög trovärdighet då det går att se samband mellan svaren. Trots detta är studenterna medvetna om att detta inte nödvändigtvis innebär att studien har en hög trovärdighet. Thomsson (2010) skriver att det inte går att hävda att individuella sanningar överensstämmer med verkligheten (Thomsson, 2010, s. 30).
Då denna studie är en tolkande studie blir det svårt för studenterna att mäta tillförlitligheten. Detta i enlighet med Thomsson (2010) som skriver att det är nödvändigt för de som utför studien att argumentera sina tolkningar noggrant (Thomsson, 2010, s.
31).
7.1.2 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet innebär att studiens resultat ska kunna överföras till en annan studie med andra respondenter (Thomsson, 2010, s. 32). Enligt Bryman (2010) är kvalitativ forskning subjektivt och därmed inte representativt för en population (Bryman, 2010, s.
354). Då denna studie är reflexiv kan det vara svårt att göra en generalisering av resultatet.
Med anledning av att det är ett begränsat antal respondenter i denna studie samt att studenterna avser att undersöka respondenternas tankar och upplevelser går det inte att dra en generell slutsats för samtliga socialsekreterare i Stockholmsområdet. Detta då tankar och upplevelser är subjektiva.
7.1.3 Rimligheten i tolkningar
I en kvalitetsgranskning av tolkande studier är det av vikt att förstå innebörden av validitet och generaliserbarhet samt hur dessa tillämpas. Thomsson (2010) skriver att riktighet i tolkningar ämnar undersöka om tolkningen är korrekt (Thomsson, 2010, s. 34). Om studieförfattarna skriver en studie som syftar till att framställa en subjektiv sanning baserat på tolkningar ska rimligheten i resultatet bedömas och inte riktigheten (Thomsson, 2010, 34–35). Det finns tre kännetecken för att mäta rimligheten i tolkningar. Det första kännetecknet handlar om att en god tolkning bör vara sammanhängande och även ha en intern konsistens. Detta innebär att dessa tolkningar bör tåla att ifrågasättas baserat på andra tolkningar och argument. Tolkningar är ständigt föränderliga och därmed inte
27 slutgiltiga då en tolkning är historiskt och kontextuellt bunden. Det andra kännetecknet för en god tolkning innebär att tolkningarna i studien är logiska och motsägelser inte får förekomma i tolkningarna. Detta för att möjliggöra för läsaren att kunna följa de argument och tolkningar som framkommer i studien för att vidare skapa sin egen uppfattning (Thomsson, 2010, s. 34). Det tredje kännetecknet för en god tolkning innebär att studieförfattarnas förförståelse, teoretiska referensramar samt perspektiv ska finnas tillgängligt för läsaren. Läsaren ska ta del av detta för att vidare kunna egen bedömning av tolkningarna i studien (Thomsson, 2010, s. 35). För att åstadkomma rimlighet i tolkningarna har studenterna i denna studie uppnå dessa tre kännetecken genom att tydligt redogöra för dessa fortlöpande i studien.
8. Etiska ställningstaganden
I denna studie har studenterna valt att följa de fyra huvudkraven inom Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002).
8.1 Informationskravet
Informationskravet innebär att forskningsförfattarna delger information till forskningsdeltagarna gällande innebörden av forskningen och de villkor som är gällande för deltagarna i forskningen (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). För att uppnå informationskravet bifogade studenterna ett missivbrev till de socialsekreterare som tillfrågades om deltagande. Detta då datainsamlingen skulle ske via intervjuer. I missivbrevet redogjorde studenterna för studiens syfte, frågeställningar samt målgrupp för studien.
8.2 Samtyckeskravet
Enligt Vetenskapsrådets (2002) samtyckeskrav ska samtycke för deltagande i studie inhämtas av samtliga deltagare (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9) Samtyckeskravet innebär även att deltagarna informeras om att deltagandet är frivilligt och att deltagarna själv bestämmer vilka villkor som ska gälla för deltagandet. En deltagare ska kunna avbryta sitt deltagande i studien när denne önskar utan motivering (Vetenskapsrådet, 2002, s. 10).
För att uppnå detta krav har studenterna skrivit detta i missivbrevet.
28
8.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet syftar till att skydda respondenternas identitet genom största möjliga konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Studenterna har uppfyllt detta krav genom att låta respondenterna vara anonyma i studien. Respondenterna benämns som R1, R2, R3, R4, R5 samt R6. Studenterna har även valt att utesluta vilket socialkontor inom Stockholmsområdet samt vilken avdelning respondenterna arbetar på för att inte bryta konfidentialitet.
8.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att information som insamlas från deltagarna enbart används för studiens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Studenterna har valt att inte lämna ut information eller personuppgifter annat syfte än denna studie. Informationen kommer sedan raderas för att inte riskera att informationen sprids eller används i andra sammanhang.
9. Resultat och Analys
9.1 Resultat
Resultatet av studien är uppdelad i fyra teman. Det första temat är implementering av Barnkonventionen som lag i arbetet med barn och handlar om hur respondenterna upplever att lagstiftningen har implementerats på deras arbetsplats. Det andra temat är tankar och upplevelser om Barnkonventionen som lag och handlar om hur respondenterna tänker kring lagstiftningen av Barnkonventionen. Det tredje temat är hopplöshet och handlar om hur respondenterna upplever att lagstiftningen kan påverka deras arbete med barn som bevittnar eller utsätts för våld i nära relation Det fjärde är lösningar för framtiden och handlar om respondenternas förslag för potentiella förbättringar inför framtiden.
9.1.1 Presentation av respondenter
Alla respondenter identifierar sig som kvinnor och arbetar som socialsekreterare på olika socialkontor inom Socialtjänsten i Stockholmsområdet. R6 arbetar inte som socialsekreterare idag. Nedan följer en kort presentation om respektive respondent:
29 R1 är en ung kvinna med ett års arbetserfarenhet inom socialt arbete. R1 har arbetat inom en enhet på Socialtjänsten inom Stockholmsområdet.
R2 är en ung kvinna med två års arbetserfarenhet inom socialt arbete. R2 har arbetat inom mer än en enhet på Socialtjänsten inom Stockholmsområdet.
R3 är en medelålders kvinna med över 10 års arbetserfarenhet inom socialt arbete. R3 har arbetat inom en enhet på Socialtjänsten inom Stockholmsområdet.
R4 är en ung kvinna med två års arbetserfarenhet inom socialt arbete. R4 har arbetat på två enheter på Socialtjänsten inom Stockholmsområdet.
R5 är en äldre kvinna med över 10 års arbetserfarenhet inom socialt arbete. R5 har arbetat inom flertalet enheter på Socialtjänsten runt om i Sverige.
R6 är en äldre kvinna med över 10 års arbetserfarenhet inom socialt arbete. R6 har arbetat inom flertalet enheter på Socialtjänsten runt om i Sverige.
9.1.2 Implementering av Barnkonventionen som lag och arbetet med barn
Vad gäller implementeringen av lagstiftningen av Barnkonventionen i socialsekreterarnas arbete visar resultatet att detta varierar bland de olika socialkontoren och olika enheter.
Studenterna reflekterade över att variationen på de olika socialkontoren beror främst på engagemanget bland arbetsledningen och hur detta vidare engagerar socialsekreterarna i att inkludera lagstiftningen i sitt arbete. Variationen bland de olika avdelningarna var varierande med anledning av enheternas olika fokusområden. De respondenter som arbetar inom bistånd samt enheten för barn och ungdom anser att lagstiftningen har implementerats i deras rutiner och arbete vilket möjliggjorde att placera barnets bästa i fokus. Respondenterna som arbetar inom våld i nära relation-gruppen ansåg att det är omöjligt att arbeta i linje med Barnkonventionen som konvention och som lag då barnens rätt till liv och säkerhet prioriteras över att barnens röst lyssnas till.
R5 beskrev att lagstiftningen av Barnkonventionen gör att hon tar mer hänsyn till barnens utlåtanden vid bedömningar i sitt arbete. Hon berättade att hennes arbete med barnen varierar baserat på barnets ålder och varför det varierar i följande citat:
30
…. från det barnet är 12 år då tittar vi mer på vad barnet själv säger. Barnen kan ha väldigt svårt att uttrycka sig och det är därför jag säger att det är så viktigt med ett bra material att kunna jobba med. När barnet är 12 år så tar vi ju in väldigt mycket mer information från barnen då, de kan uttrycka sig väldigt fint. Sen när de är 15 år då tar vi ju full hänsyn vad barnet säger även om deras myndighetsgränser är vid 18 år så tar vi full hänsyn till 15 års åldern. Då tittar vi på vad barnet säger för någonting och tar med det i våra ärenden. (R5, 2020).
Vidare berättar R5 att det är större utmaningarna i bedömningar i ärenden där barnen är under 12 års ålder. R5 lade mycket betoningar och fokus på barn med funktionsvariationer och manipulativa föräldrar. Studenterna uppfattade att R5 ändrade ton till en mer seriös och tydlig ton och att hon uttryckte en försvarsställning i kroppsspråket då hon rätade ryggen och lutade sig framåt när hon pratade om den negativa effekten av manipulativa föräldrar. R5 berättade vidare: “Detta eftersom barnen oftast inte möter Socialtjänsten själva och det kan bli svårt att få kontakt med dem. Oftast så träffar vi ju barnet med barnets familj och då kan barnet vara begränsad av sina föräldrar”.
R4 förklarade i sin intervju att hon upplever att det tidigare har varit svårt att följa Barnkonventionen inom hennes enhet och att hon anser att lagstiftningen har gjort detta ännu svårare. Hon förklarar vidare att placering på skyddat boende ingår i hennes arbetsuppgifter. R4 förklarade att skyddat boende bland annat kan innebära ett tillfälligt boende för person som har blivit utsatta för våld eller hot. Vart dessa personer placeras är konfidentiellt. R4 berättar vidare under intervjutillfället att hon upplever att hon inte tar hänsyn till barnet i sitt arbete. Hon beskrev däremot att Barnkonventionen som svensk lag har bidragit till att hon måste uppmana föräldrarna att informera barnen om beslut kring placering.
Barn- och ungdomsenhetens insatser måste godkännas av andra vårdnadshavaren och det gäller inte våra insatser på min enhet. Däremot tror jag att det är bra att man belyser barnen i vårt beslut om till exempel skydd på ett sätt som är förenligt med Barnkonventionen. Detta eftersom barnen behöver också skydd, men däremot drabbas de genom andra konsekvenser. Barnkonventionen säger ju att barn har rätt till fritid och liknande, men vi skyddar deras rätt till liv. Idag ber vi även föräldrar eller andra informera barnen ordentligt varför barnen bor skyddat boende, det hade vi tidigare inte uppmanat till det utan tagit det för givet på arbetsplatsen. (R4, 2020).
R2 berättade under intervjun att hennes arbetsplats hade ett möte i början på året 2020 om hur det kommer förhålla sig till Barnkonventionen som svensk lag. Under mötet fick socialsekreterarna möjlighet att komma med förslag om hur implementeringen av lagstiftningen ska bidra till att bryta barnets sociala arv. Studenterna uppmärksammade R2:s icke-verbala uttryck under intervjutillfället. Dessa uttryck skedde i form av axelryckningar och suckande när hon förklarade att hon saknar gehör hos cheferna och svårigheterna med att hålla ett hopp uppe gällande förändring och förbättring i
