Pays d´Auge godkända cideräppelsorter för odling i Falun/Borlänge

(1)

Beteckning:

Institutionen för Matematik, Natur- och Datavetenskap

Pays d´Auge godkända cideräpplesorter för odling i Falun/Borlänge

Ola Green December 2009

Examensarbete, 15p, B-nivå

Biologi med inriktning mot trädgårdskunskap

Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design

Handledare: Anna Lindvall

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

Inledning ... 5

Äppelodlingar i norr ger mer smak... 5

A.O.C. certifierad cider från Pays d´Auge i Sverige ... 5

Syfte ... 5

Frågeställningar ... 6

Bakgrund ... 6

A.O.C. ... 6

Pays d’Auge cider ... 6

Cideräppelsorter ... 7

Ciderframställning ... 7

Svensk cider ... 8

Klimatjämförelser ... 8

Tidigare forsking ... 9

Metod ... 10

Litterturstudier ... 10

Insamling av data via internet ... 10

Intervju/enkät ... 10

Läsanvisning ... 11

Resultat ... 12

Litteraturstudier ... 12

Pomologier, Sverige ... 12

Pays d´Auge godkända cideräppelsorter i utländsk littertur ... 13

Insamling data via internet ... 14

Den nationella genbanken för äpplen i U.S.A. ... 14

Intervjuer ... 15

Pomologer, Sverige ... 15

Ciderbönder i U.S.A och Canada ... 15

Allmäna och särskilda förutsättningar som påverkar ett äppelträds utveckling ... 16

Mikroklimat och jordmån ... 16

Grundstam ... 17

(3)

Gödsling ... 17

Trädvård ... 17

Diskussion ... 19

Referenslista ... 22

Bilagor ... 25

(4)

Sammanfattning

Huvudsaklig målsättning i uppsatsen är att undersöka om cideräppelsorter använda till att framställa cider Pays d´Auge går att odla i Falun/Borlänge. Andra mål är att undersöka vilka

odlingsförutsättningar som kan ge ett gynnsamt mikroklimat för äppelodling i Falun/Borlänge samt undersöka andra omständigheter som kan ge ett äppelträd en positiv utveckling i Falun/Borlänge.

De metoder som används i uppsatsen är : Litteraturstudier, informationsökning över internet samt intervjuer.

Resultat visar på att 14 av sammanlagt 48 för uppsatsen undersökta cideräpplesorter troligen har tillräcklig härdighet för att kunna odlas i Falun/Borlänge.

Resultat visar också på att värmealstrande mikroklimat samt positiv utveckling av ett äppelträd kan fås genom ”rätt” läge, utforming av odlingytan samt skötsel.

I disskussionen sammanställs och analyseras ett destillat av informationen från resultatdelen.

(5)

Inledning

Vem är tillräckligt dum i huvudet för att odla äpplen som med elak hårdhänthet mular in sin tjurigt tvära bitterhet i tunga, kinder och svalg? Eller varför inte smaska ett berusat

fnittrande fånleende till den kärvhet bockstensmannens allt för sällan infettade ansikte uttrycker genom att tugga på ett äpple vars syrlighet sitter fastgeggad som napalm i

munhålan och suger munnens innehåll torrt som renskav. Visst blir du sugen... Så här kan en del cideräpplen smaka.

Cideräpplen är små, intensivt smakrika och delas upp i fyra grupper; bittra,bittersöta, söta och sura (I.D.A.C. 2009). Söta och syrliga? Javisst, de går ju att äta, men varför ska man kasta bort sin tid på att försöka odla bittra och bittersöta, dessa bångstyrigt ouppfostrade

tygellösa fruktsvulster som galopperar runt och samvetslöst misshandlar allt som finns i en oaktsam munhåla? Jo, för att göra cider på såklart!!

Rätt sammansatt kan en Pays d ´Auge cider välta runt smaker av kärlekskrankt nafsande bitterhet, smakneutraliserande beska, sängkammarögd nyvaken syra och en ko-lugn sötma i en småkittligt skummande flumeridetur genom ett oövervakat barnkalas på smaklökarns Liseberg. Där sitter sen omdömet, stilla guppande i en flumeridestock, fräkning av

bärnstensfärgad konfetti, i en yvig ny frisyr av rostbruna jirlanger, som ett barn vars vädjande ögon tigger om en repris. Vill du ta en tur kanske?

Äppelodlingar i norr ger mer smak

En annan orsak till att odla Pays d´Auge cideräpplen i Falun/Borlänge är att det svenska klimatet ger förutsättningar för kalla nätter och långa dagar. Ett äpple kan under dessa omständigheter få en mer intensiv och välutvecklad smak än om samma äpple skulle odlas längre söderut. Värme gör att äpplet utvecklar och lagrar kolhydrater medan kyla minskar ämnesomsättningen; ju långsammare ämnesomsättning desto tättare, mer intensiv arom utvecklas (Näslund 2000, s. 8-9).

A.O.C. certifierad cider från Pays d´Auge i Sverige

Uppskattas Pays d´Auge cider i Sverige? Hos Systembolaget finns endast en produkt som motsvarar ovanstående beskrivning: Famille Duponts Cidre Pays d´Auge (Systembolaget 2009). En orsak bakom ett mer än ganska blekt intresse hos allmänheten kan troligen

förklaras med att få känner till produkten. En avsikt med examensarbeten i största allmänhet är att presentera ett någorlunda pålitligt material för kunskapsspridning. Mitt bidrag är att jag vill försöka påverka och öka intresset för ovan nämnda produkt genom att paradera valt ämne vilt pogo-dansande genom rött stroboscope-ljus in i folks huvuden.

Syfte

Uppsatsens huvudsakliga målsättning är att undersöka möjligheten att odla cideräppelsorter av A.O.C. godkända till framställning av cider med ursprungsbeteckningen Pays d´Auge, Frankrike, i området Falun/Borlänge. Syftet är att undersöka dessa cideräppelsorters härdighet.

(6)

Andra målsättningar, underordnade ovanstående, är att undersöka vilka

odlingsförutsättningar som kan skapa ett gynnsamt mikroklimat för äppelodling i Falun/Borlänge samt att undersöka vad som kan påverka ett äppelträd till en positiv utveckling. Syftet är att synliggöra hur man genom val av läge, utformning av odlingsytan samt genom skötsel av äppelträd kan ge odlingsfördelar i Falun/Borlänge.

Frågeställningar

Kan cideräppelsorter av A.O.C. godkända till framställning av cider med

ursprungsbeteckningen Pays d´Auge, Frankrike, odlas i området Falun/Borlänge?

Vilka odlingsförutsättningar kan ge ett gynnsamt mikroklimat för äppelodling i Falun/Borlänge?

Vad kan ge ett äppelträd en positiv utveckling?

Bakgrund

A.O.C.

A.O.C.(Appellation d´Origine Côntrolée) är en fransk ursprungs-och kvalitetsbeteckning för produkter intimt förknippade med ett visst geografiskt område. Regler för en A.O.C.

certifiering grundar sej på vilka odlingsförutsättningar landskapets utseende, innehåll och klimat skapar samt vilka odlings- och/ eller förädlingstraditioner av råvaror som ett specifikt område har. Att nuvarande regler efterlevs och utvecklas ansvarar I.N.A.O (Institut National de l´Origine et de la qualité) för (I.N.A.O. 2009b). För att en ciderproducent ska få namnge sin produkt med A.O.C. beteckningen Pays d´Auge måste särskilda krav uppfyllas. Kraven - mer detaljerat redovisade nedan – grundar sej på de i ovanstående text nämnda villkor för en godkänd A.O.C. certifiering

Pays d’Auge cider

En grundläggande förutsättning till att få namnge sin cider Pays d´Auge är att

ciderproducenten måste odla och framställa sin cider i området Pays d´Auge. Merparten av Pays d´Auge ligger i den östra delen av kommunen Calvados men också i mindre utsträckning i de angränsande kommunerna Eure och Orne, samtliga belägna i regionen Normandie , Frankrike (I.N.A.O 2009a). Klimatet är milt, luftfuktighet hög och genomsnittlig årsnederbörd stor (Alwood 1903, s. 23).

Odlingsförutsättningarna för äppelodlingarna i Pays d´Auge är underliggande kalkstensplatå somär tunt överdragen av ett matjordslager av lera/grålera med måttligt näringsinnehåll.

Denna terräng sägs tukta ett cideräppelträds frukter små, aromatiska och till ett rikligt innehåll av socker (Alwood 1903, s. 23 & I.N.A.O. 2009a).

(7)

Cideräppelsorter

Nedandstående cideräppelsorter är godkända till framställning av Pays d´Auge certifierad cider. Cideräppelsorterna är förutom uppdelning efter smakegenskaper indelade i två kategorier: Huvudgrupp och Kompletterande sorter. Huvudgruppen innehåller de

cideräppelsorter som anses utgöra den huvudsakliga och viktigaste delen till framställning av Pays d´Auge cider medan Kompletterande sorter är värderade som mindre betydelsefulla men tillåtna att göra nämnda cider på (I.N.A.O 2009a).

Smakegenskaper Huvudgrupp Kompletterande sorter

Bittra Domaine, Fréquin Rouge, Egyptia, Fréquin Strié,

Mettais, Moulin à vent Pomme de suie, Solage à

Gouet

Bittersöta Bedan, Binet Rouge, Bisquet, Améret, Argile Grise,

Nöel de Champs, Saint-Martin Argile Rouge, Bergerie

de Villerville, Blanc Mollet, Cimetière de Blagny, Groin d´Ane, Fagottier, Gros Yeux, Herbage Sec, Jeannetonne, Joly Rouge, L a Pilée, Long Bois, Pépin Doré, Petite Sorte, Pomme de Cheval, Pomme de Rouen, Pot de Vin, Rouge Mulot, Saint-Philibert

Söta Germaine, Rouge Duret Coquerelle, Doux

Normandie, Doux Véret de Carrouges, Orpolin, Peau de Vache, Rouge Folie, Rousse de l´Orn

Sura Rambault, Réne Martin Petit Jaune

Ciderframställning

Grundläggande regler för ciderframställning, Pays d´Auge cider, är att drycken ska göras på juicen från ett urval från ovanstånde cideräppelsorter utan några tillsatser. Cider ska ha en alkoholhalt högre än 3,5 %, en koldioxidhalt som överstiger 3 gram per liter samt innehålla en sockerhalt på mellan 20 gram till max 40 gram per liter (I.N.A.O 2009a).

I stora drag går framställningen av Pays d´Auge cider till på följande sätt: Höst- och

vintercideräppelsorter plockas från Oktober till December (Cœur de Lion 2009). Äpplena kan sedan ligga och utvecklas/mogna i trälårar under 3 till 4 veckors tid. Därefter krossas äpplena som sedan får ligga och laka ur sej färg och arom under ett par timmar innan äppelmassan kramas tömd på juice. Upphälld i tankar ligger juicen sedan och jäser långsamt styrd av temperatur upp till högst 15 ° C för att få önskvärt innehåll av alkohol och socker (Domaine Familial Louis Dupont 2009). Den första av två jäsningar pågår i minst 6 veckor men

vanligtvis runt 3 månader innan den tappas om i flaska som försluts med kork. Jäsningens

(8)

andra fas fortsätter sen i flaskan under lika lång tid som i föregående jäsningsfas för att ge tillräckligt med kolsyra (I.N.A.O. 2009a).

Svensk cider

För att ytterligare definiera cider Pays d´Auge sätts produkten i en sammanhang och ges en motbild för jämförelser genom nedanstående förklaring till hur svensk cider framställs. Enligt riktlinjer/regler ska svensk cider vara gjord på jäst fruktjuice av päron och/eller äpple samt utgöra mer än hälften av innehållet. Till skillnad från regler som gäller för cider Pays d´Auge får svensk cider innehålla; i Sverige lagliga livsmedelstillsatser,ojäst äpple- eller/ och

päronjuice samt vatten och socker samt tillföras kolsyra på konstgjord väg (Systembolaget 2009).

Klimatjämförelser

För att hitta Pays d´Auge godkända cideräppelsorter lämpliga att odla i Falun/Borlänge behöver sorternas härdighet kunna uppskattas. Utöver den kunskap om härdighet som kan letas fram i böcker och över internet kommer härdighet att bedömmas utifrån var Pays d´Auge godkända cideräppelsorter finns eller har funnits odlade. Utifrån globala klimatkartor som delar in världen i olika klimatzoner kan jämförande studier mellan Falun/Borlänge och övriga delar av världen göras. Klimatkartor som kommer att användas för klimatjämförelser är: United States Department of Agriculture (USDA) Plant Hardiness Zone Map och dess europeiska motsvarighet Hardiness Zone Map for Europe samt The updated world map of the Köppen-Gieger climate classification (The United States National Arboretum 2009, Backyard Gardener 2009, Peel, m.fl 2007).

USDA Plant Hardiness Zone Map bygger på metereologiska observationer från 1974 till 1986 i U.S.A. och Canada av genomsnittlig årlig lägstatemperatur. Informationen har

sammanställd och tolkad ger en indelning i 10 olika temperaturzoner. Samma parametrar och princip/metod har används för att göra Hardiness Zone Map for Europe (The United States National Arboretum 2009, Backyard Gardener 2009). The updated world map of the Köppen-Gieger climate classification är sammanställd av metereologisk statistik av

genomsnittlig årstemperatur och årsnederbörd vilket uttryckt i en global klimatkarta har gett en uppdelning i ett antal klimatzoner (Peel, m. fl. 2007, s. 1633).

Pays d´Auge godkända cideräppelsorter som enligt källor är, kan eller har varit odlade i Sverige kommer härdighet i första hand att värderas med hjälp av av Riksförbundet Svensk Trädgårds Zonkarta (Riksförbundet Svensk Trädgård 2009).

För att kunna genomföra, för uppsatsen, aktuella klimatjämförelser måste följande självklara förutsättningar uppfyllas: Ett urval av vilka områden som ska jämföras måste göras samt definiera dessa områden utifrån ovannämnda klimatkartor. Denna information redovisas under de två nedanstående rubrikerna.

Klimat Falun/Borlänge

Falun/ Borlänge ligger enligt Riksförbundet Svensk Trädgårds Zonkarta i växtzon 4-5;

enligt Hardiness Zone Map for Europe i temperaturzon 5, vilket ger en genomsnittlig lägsta årstemperatur på -23°-29° C eller -10°- 20° F; samt i klimatzon Dbf enligt The updated world map of the Köppen-Gieger climate classification (Backyard Gardener 2009, Peel, m. fl. 2007,

(9)

s. 1636). Bokstavskombinationen Dbf innebär att Falun/Borlänge har ett klimat definierat som: Kallt, utan torkperiod och en varm sommar (Peel, m. fl. 2007, s. 1636).

U.S.A och Canada

De områden som enligt använda globala klimatkartor har liknande klimatförhållanden som Falun/Borlänge samt har en lång tradition av att odla cideräpplen är de nordöstra delarna av U.S.A. och södra delarna av Canada (Bull (red.) 1886, s. 2, Backyard Gardener 2009, Peel, m.

fl. 2007, s. 1639 & 1641, The United States National Arboretum 2009). Sannolikheten att hitta Pays d´Auge godkända cideräppelsorter i nämnda områden bedöms som stor. Fokus läggs därför på att försöka hitta platser i nordöstra U.S.A. och södra Canada där Pays d´Auge godkända cideräppelsorter odlas för att på så sätt förhoppningsvis kunna bekräfta vilka sorter som är lämpliga att odla i Falun/Borlänge.

Tidigare forsking

Genom att söka information över internet om odling av A.O.C. godkända cideräppelsorter i Falun/Borlänge, Sverige, via SLU publikstionsdatabas, LIBRIS och Jordbruksverkets hemsida med sökorden ”cider” och ”cider äpple” och genom Google scholar med sökorden ”cider äpple AND Falun” , ”cider AND Falun”, ”cider äpple AND Borlänge” och ”cider AND Borlänge”

ges en överblick till vad som tidigare finns skrivet i ämnet. Resultatet antyder att inget om eller med tydlig anknytning till ovanstående eftersökta ämnesområde finns nämnvärt omskrivet.

(10)

Metod

I försök att ge svar på examensarbetets frågeställning/ syfte har en induktiv och explorativ metod använts.

Insamling av data har skett via litteraturstudier, internet samt genom intervjuer med öppet formulerade frågor utan givna svar.

Litterturstudier

I litteraturstudier har material av deskriptiv karaktär samlats in. Huvudsakligen valda litterära källor har utgjorts av svenska och utländska pomologier samt littertur om cider och ciderframställning. Målsättning med litteraturstudien är att hitta information om vilken härdighet Pays d´Auge godkända cideräppelsorter har.

Insamling av data via internet

I insamling av information över internet ,har som i ovanstående stycke, information av deskriptiv karaktär med anknytning till valt ämne för examensarbetet samlats in. För insamling av fulltextdokument har Google books (2009) och Internet Archives (2009)

fulltextdatabaser använts. Utöver dessa har mina viktigaste källor utgjorts av: I.N.A.O.(2009) med information om bland annat A.O.C. och de Pays d´Auge godkända cideräppelsorterna;

G.R.I.N.(2009) med förteckning av vilka äppelsorter U.S.A.s nationella genbanks odlingar innehåller; Old Time Cider(2009) med information om ciderproducenter i U.S.A. och Canada;

samt de internet källor redovisade under rubriken Klimatjämförelser som har gett information om olika klimatsystem.

Intervju/enkät

I syfte att undersöka vilka Pays dÁuge godkända cideräppelsorter som odlas i de delar av U.S.A. och Canada - som efter gjorda klimatjämföresler bedömdes ha ett liknande/samma klimat som Falun/Borlänge - författades ett antal frågor som skickades via mejl till antal ciderproducenter. Dessa ciderproducenter gavs möjlighet att svara på frågor gällande vilka från medskickad lista över Pays dÁuge godkända cideräppelsorter som odlades i deras äppelodlingar samt viken härdighet de trodde att dessa sorter har (se bilaga 1). Information till listan med Pays dÁuge godkända cideräppelsorter är hämtad från I.N.A.O.(2009a). Listan finns redovisad i bilaga 1 och 2. Information om var olika ciderproducenter i U.S.A. och Canada är verksamma samt deras emailadresser hittades genom Old Time Cider (2009). Av tolv utskick gavs tre svar.

Frågor om vilka Pays d´Auge godkända cideräppelsorter som har odlats eller finns odlade i Sverige samt vilken härdighet dessa sorter kan tänkas ha skickades via mejl till personer med proffesionell kunskap om äpplen (se bilaga 2). Tillsammans med utskickade mejl fanns lista på samtliga Pays d´Auge godkända cideräppelsorter redovisade. Samtliga adresser hittades via internet. Av tre utskick gavs tre svar.

(11)

Läsanvisning

Äppelsorter kommer att markeras med fet stil för att förbättra läsbarheten.

(12)

Resultat

Under ovanstående rubrik kommer ett urval av insamlad fakta till stöd för att kunna besvara uppsatsens frågeställning och syfte att presenteras. Resultaten kommer sedan att knytas samman och analyseras i diskussionen.

Litteraturstudier

Pomologier, Sverige

I Olof Eneroths Handbok i Svensk Pomologi (1896) finns troligen två Pays d´Auge godkända cideräpplen beskrivna. Cideräpplet Germaine finns listad under namnet Vinterpärman¹ vilken omskrivs går bra att odla i södra Sverige. Enstaka exemplar har setts odlade i Latorp, Närke och Stockholm (Eneroth 1896, s. 131- 132).

Den andra Pays d´Auge godkända cideräppelsorten är Pépin Doré upptagen under namnet Engelsk guldpipping² vars härdigheten enligt Eneroth (1896, s. 203) är mycket bra i södra Sverige.

I Anton Nilssons bok Våra äppelsorter(1986, s. 19) skrivs om bokförda inköp till Godset Grenholms i närheten av Norrköping, Östergötland som visar på att man här 1728 använde ympris från Pomme d´Api och Pomme de Livre. Pomme d´Api³ är liktydigt med sorten Long Bois och Pomme de Livre⁴ kan vara sorten Améret (Leroy 1869a s. 65) (National Fruit

Collection 2009, Dubief 1834, s. 13 & 15). Både Long Bois och Améret är Pays d´Auge godkända cideräppelsorter (I.N.A.O. 2009a).

Vid genomgång av C. G. Dahls Pomologi 1: Del 1 - Äppeln (1943) & Pomologi 2: Del 2 – Päron

& Plommon (1943) hittades i den senare (s. 396) en Pays d´Auge godkända cideräppelsort Pépin Doré under namnet Guldpepping⁵ som för tiden fanns till försäljning på färre än 5 plantskolor i Sverige.

1 I André Leroys Dictionnaire de Pomologie (1873, vol. 4, s. 541-542) finns till sortnamnet Pearmain d´Hiver synonymerna Germaine och Winter Pearmain listade.

2 I André Leroys Dictionnaire de Pomologie (1873, vol. 4, s. 510) finns till sortnamnet DÓr dÁngleterre synonymerna Golden Pippin och Reinette Pépin Doré listade och i Olof Eneroths Handbok i Svensk Pomologi (1896, s. 201-202) finns under sortnamnet Engelsk gulpepping synonymerna Pomme dÓr dÁngleterre och Golden pippin nämnda.

3 I André Leroys Dictionnnaire de Pomologie (1869, vol. 3, s. 65) finns under sortnamnet Pomme d´Api bland annat synonymen de Long-Bois nämnd. I National Fruit Collections (2009) databas med äpplen finns under sortnamnet Pomme d´Api bland annat synonymerna de Long-Bois, Long-Bois och Lady Apple nämnda.

4 I L.-F. Dubief Manuel théorique pratique du fabricant de cidre et de poiré (1834, s. 13 & 15) finns Amaret och Damaret nämnda som samma sort. I National Fruit Collections (2009) databas med äpplen finns under sortnamnet Belle- Fille Normande synonymerna Damaret och Pomme de Livre nämnda.

5 I André Leroys Dictionnaire de Pomologie (1873, vol. 4, s. 510) finns till sortnamnet DÓr dÁngleterre synonymerna Golden Pippin, Pepin dÓr, Reinette Pépin Doré med flera listade och i Olof Eneroths Handbok i Svensk Pomologi (1896, s. 201-202) finns under sortnamnet Engelsk gulpepping synonymerna Pomme dÓr dÁngleterre och Golden pippin nämnda.

(13)

Sammantaget ger resultat från litteraturstudie av valda svenska pomologier inga hållbara bevis för att Pays d´Auge godkända cideräppelsorter skulle kunna gå att odla i

Falun/Borlänge.

Pays d´Auge godkända cideräppelsorter i utländsk littertur

Om härdighet av Pays d´Auge godkända cideräppelsorter beskrivet i böcker om äpplen och cider och ciderframställning ifrån länderna England och U.S.A. har följande information letats fram.

I Bull (red.) & Hoggs The Apple & Pear as Vintage Fruits (1886, s. 88) redovisas att de i samarbete med franska kollegor - kunniga och verksamma inom cidernäringen - har valt ut ett antal i Normandie traditionellt odlade cideräppelsorter för odling i England. Kriterier vid urval var att dessa cideräppelsorter skulle vara mycket härdiga och ha ett högt anseende hos ciderproducenter i Normandie. I detta urval finns två Pays d´Auge godkända

cideräppelsorter: Argile Grise och Bedan (här nämnd under namnet Bédan des Parts⁶).

I American Pomolgical Societys A Catalogue of Fruits (1868) finns rekommendationer gällande härdighet av ett stort urval av olika äppelsorter utifrån vilka delstater i U.S.A. och/

eller områden i Canada där dessa går att odla. Pays d´Auge cideräppelsorten Long Bois (här hittad under namnet Lady apple)⁷ anges som härdigt i bland annat Nebraska (American Pomological Society 1868, s. 8-9). Nebraska är enligt USDA Plant Hardiness Zone Map (2009) indelat zonerna 4b (-28,9° C till -31,6°C) , 5a (-26, 2°C till -28,8°C) och 5b (-23,4°C till -26,1°C) och i gruppen Dbf (Kallt klimat, utan torkperioder och varm sommar) enligt The updated world map of the Köppen-Gieger climate classification(Peel, m. fl. 2007, s. 1626). Nebraska är alltså ett område med samma/liknande klimat - enligt gjorda klimatjämförelser - som Falun/Borlänge.

I Robert Hoggs British Pomology (1851) finns ett antal Pays d´Auge godkända

cideräppelsorter upptagna: Long bois⁸, Pépin Dore⁹, Germaine¹⁰ och Moulin à vent (1851, s.

24, 95, 208 och 253). Moulin à vent finns kort redovisad utan information om härdighet (Ibid, s. 253). Om Api/Long Bois kan läsas att sorten klarar sej under nästan vilka

omständigheter som helst så länge den står i lucker, näringsrik jord med tillgång till vatten (Ibid, s. 24). I Hoggs uppdelning av hur olika äppelsorter trivs i olika delar av Storbrittanien finns Golden Pippin/Pépin Doré nämnd att trivas bäst i de södra delarna av England medan Winter Pearmain/Germaine sägs klara sej i de mer gynnsamma delarna av Skottland under förutsättning att sorten odlas i skydd av vind med värme mot en vägg (Ibid, s. 286 och 288).

6 I Bull (red.) & Hoggs The Apple and Pear as Vintage Fruits (1886, s. 93) nämns under sortnamnet Bédan des Parts synonymerna Bédan, Bedengue & Bec d'Âne.

7 I André Leroys Dictionnnaire de Pomologie (1869, vol. 3, s. 65) finns under sortnamnet Pomme d´Api bland annat synonymen de Long-Bois nämnd. I National Fruit Collections (2009) databas med äpplen finns under sortnamnet Pomme d´Api bland annat synonymerna de Long-Bois, Long-Bois och Lady Apple nämnda.

8 Nämnd i Robert Hoggs British Pomology (1851, vol. 1: s. 24) under sortnamnet Api med synonymer Lady Apple och Long Bois med flera.

9 I Robert Hoggs British Pomology (1851, vol. 1: s 95) under sortnamnet Golden Pippin och har här bland annat synonymen Peppin dÓr. I André Leroys Dictionnaire de Pomologie (1873, vol. 4, s. 510) finns till sortnamnet DÓr dÁngleterre synonymerna Golden Pippin, Pepin dÓr, Reinette Pépin Doré med flera listade.

10 Upptagen i Robert Hoggs British Pomology (1851, vol. 1: s 208) med sortnamnet Winter pearmain och synonymerna Parmain d ´Hiver, Old Pearmain med flera. I André Leroys Dictionnaire de Pomologie (1873, vol.

4, s. 541-542) finns till sortnamnet Pearmain d´Hiver synonymerna Germaine och Winter Pearmain listade.

(14)

De ovan beskrivna delar av England och Skottland ligger i klimat och temperaturzoner - enligt ovanstående använda system för klimatjämförelser - som har ett mildare klimat än det i Falun/Borlänge.

Fyra av de Pays d´Auge godkända cideräppelsorterna finns omskrivna i Morgan och Richards The New Book of Apples: LongBois¹¹, Pépin Doré¹², Saint Martin¹³ och Argile Grise¹⁴ (2002, s. 186, 219, 264 & 281). Två av ovanstående sorters härdighet antyds. Morgan & Richards antyder Long Bois härdighet genom att nämna hur sorten under 1800-talet odlades i New York och att den fortfarande finns i U.S.A. (Ibid, s. 186). Om Pépin Doré står att George Washington importerade sorten till odling i Viginia, U.S.A. utan att få den till att trivas (Ibid, s. 219). Då delar av New York State har ett likande klimat som Falun/Borlänge ger detta en fingervisning om att äppelsorten Long Bois går att odla i sistnämnda område.

Sammantaget kan resultat från litterturstudien visa på att Long Bois förmodligen går att odla i Falun/Borlänge.

Insamling data via internet

Den nationella genbanken för äpplen i U.S.A.

I Plant Germplasm Resources Units (P.G.R.U.) Malus Catalog- 2009-2010 Distribution Year och i en av Germplasm Resources Information Networks (GRIN) databaser finns de över 2500 äppelsorter listade som ingår i U.S.A.s nationella genbank. De olika äppelsorterna i U.S.A.s nationella genbank odlas i Geneva, New York State (P.G.R.U. 2009, G.R.I.N. 2009) och ligger enligt klimatjämförelser i ett klimat jämförbart med det i Falun/Borlänge (Backyard Gardener 2009, Peel, 2007, s. 1639 & 1641, The United States National Arboretum 2009). I

ovanstående listor hittades följande Pays d´Auge godkända cideräppelsorter:

Argile Grise (hittades i listan under namnet Brown Thorn).¹⁵ Bedan (hittades i listan under namnet Bedan des parts).

Binet Rouge.

Blanc Mollet.

Cimetière de Blagny (hittades i listan under namnet Cimitiere).¹⁶ Domaine.

11 Hittades I Morgan & Richards The New Book of Apples (2002, s. 119) under sortnamnet Api med tillhörande synonym Lady Apple. I André Leroys Dictionnnaire de Pomologie (1869, vol. 3, s. 65) finns under sortnamnet Pomme d´Api bland annat synonymen de Long-Bois nämnd.

12Hittades i Morgan & Richards The New Book of Apples (2002, s. 219) under sortnamnet Golden Pippin. I André Leroys Dictionnaire de Pomologie (1873, vol. 4, s. 510) finns till sortnamnet DÓr dÁngleterre synonymerna Golden Pippin, Pepin dÓr, Reinette Pépin Doré med flera listade.

13 Hittades i Morgan & Richards The New Book of Apples (2002, s. 264) under sortnamnet Saint Martin´s.

14 Hittades i Morgan & Richards The New Book of Apples (2002, s. 281) under sortnamnet Brown Thorn och synomyn Argile Grise

15 I National Fruit Collections (2009) databas över äppelsorter finns Argile Grise nämnd som synonym till Brown Thorn.

16 I Roziers (red.) COURS COMPLET D´AGRICULTURE (1838, vol. 16, s. 82) finns Cimetière de Blagny nämnd som synonym till Cimetière.

(15)

Douc Normandie (hittades i listan under namnet Doux Normandie).

Frequin Rouge.

Long Bois (hittades i listan under namnet Lady ).¹⁷ Mettais (hittades i listan under namnet Metais).

Nöel de Champs (hittades i listan under namnet Noel Deschamps).

Germaine (hittades i listan under namnet Old Pearmain).¹⁸ Peau de Vache

Saint Martin

Eftersom ovanstående sorter odlas under klimatförhållande likande de i Falun/Borlänge antas dessa kunna gå att odla i Falun/Borlänge.

Intervjuer

Pomologer, Sverige

I Mejl med frågor om härdighet på sorter samt medföljande lista av Pays d´Auge godkända cideräppelsorter skickades till tre pomologer i Sverige. Samtliga menade att inga

cideräppelsorter på listan odlades i Sverige.

I ett av svaren rekommenderades att använda äppelsorterna Risäter, Antonovka och Rossvik. Dessa sorter är bevisat härdiga i Falun/Borlänge och har enligt nämnda svar smakegenskaper som är lämpligt att göra cider på.

Ciderbönder i U.S.A och Canada

Skrivna intervjufrågor och medföljande lista över Pays d´Auge godkända cideräppelsorter skickades via mejl till ett antal ciderproducenter i U.S.A. och Canada vars äppelodlingar låg i samma klimat- och temperaturzoner som Falun/Borlänge enligt ovanstående metod av klimatjämförelser. Frågorna behandlade vilka sorter från medföljande lista

ciderproducenterna odlade och vilken härdighet de trodde att dessa sorter har. Av tolv utskick gavs tre svar. Av dessa tre var två användbara för att bedöma härdighet på pays d´Auge cideräppelsorter.

Ett svar kom från ciderproducent med äppelodling i Ontario´s island, Prince Edward County, Canada. Enligt denna källa odlas i deras äppelodling Binet Rouge från medskickad lista.

Vidare meddelades att denna cideräppelsorts knoppar skadades av vinterkyla vid temperatur under -30° C vilket inneburit en liten skörd.

Ett andra svar med tillräcklig information för att kunna uppskatta härdighet hos i uppstsen undersökta cideräppelsorter kom från ciderproducent vars äppelodling ligger mellan Milwaukee, Winsconsin och Chicago, Illinois. Här odlas enligt ciderproducenten de Pays d´Auge godkända cideräppelsorterna: Argile Grise, Domaine, Frequin Rouge, Mettais och Saint-Martin med gott resultat.

17 I S.A. Beach The Apples of New York (1905, vol. 1, s. 180-181) står Long Bois som synonym till Lady.

18 I Lindlays Guide to the orchard and the kitchen garden (1831, s. 84) står Germaine som synonym till Old Pearmain.

(16)

Eftersom ovanstående äppelodlingar ligger i områden med liknande/samma klimat som Falun/Borlägne antas nämnda cideräppelsorter vara tillräckligt härdiga för att gå att odla i Falun/Borlänge.

Allmäna och särskilda förutsättningar som påverkar ett äppelträds utveckling

Här kommer resultat gällande generella och för Falun/ Borlänge typiska

odlingsförutsättningar att redovisas vilket förhoppningsvis kan ge tillräckligt med underlag till förståelse och bedömning av hur givna odlingvillkor kan användas och i viss mån ändras genom klok planering för att ge Pays d´Auge godkända cideräppelsorter bra förutsättningar till att trivas i Falun/Borlänge.

Mikroklimat och jordmån

Hur kan då ett landskaps innehåll och utseende användas på bästa sätt för att anpassa sej till ett givet klimatförhållande? Enligt Morgan & Richards trivs äppelträd planterade i en något sur jord näringsrik jord som är lucker och väldränerad (2002, s. 291). Äppelträden gillar inte kvarstående vatten vilket kan ge oönskade effekter i form av kyla och syrebrist (Bull (red), 1886, s. 13, Näslund 2000, s. 158).

Ett äppelträd klarar sej bättre i lättare- än i styv lerjord i områden med klimat definierade som kalla (Carlsson & Lindberg 1978, s. 11). Orsaken är den tjäle området vintertid kan drabbas av. Vid tjäle krymper vattenmassan i marken sej frusen vilket i lerjordar med hög kapillärkraft gör att äppelträdets rotsystem lyfts. Detta gör att finlemmade rötter och sidorötter bryts av vilket försvagar äppelträdet. I en lättre jord avhjälps problemet genom den rörelsefrihet rotsystemet får.

Ett annat problem i kalla klimat är tjältorka. Tjältorka innebär att stark sol tidig vår torkar ut ett träd vars rötterna inte kan kompensera vattenavdunstningen eftersom marken är frusen.

Ett fungerande skydd kan vara att måla trädets stam med vit kalkvälling. Den vita

kalkvällingsmålade fungerar som solskyddsfaktor vilket gör att trädet hushåller med sina vattenresurser genom mindre vattenavdunstning. Denna metod fungerar också som ett välkommnde skydd mot de stora temperturskillnader som ges genom stark vårsol och kalla nätter i Mars /April vilket obehandlat kan leda till att trädets bark spricker och på så sätt görs mottagligt för sjukdomar(Blomqvist 2005, s. 27-28).

Äppelträd är också känsliga för vind. Vindar kan blåsa äppelträden torra på vatten och huttrandes nakna på värme. Som skydd mot vinden kan äppelträden placeras bakom

häckar, plank, vid husväggar och/ eller i ett område med omfamnade skogspartier(Bull (red.) 1886, s. 15).

En kallt klimat skapar inte bara förutsättningar som förvärrar odlingsmöjlighetena utan ger också en del förmildrande omständigheter. En sådan förmildrande omständighet är den snö kalla klimat ger. Orsaken är att snötäcket isolerar och håller kvar värmen marken släpper ifrån sej (Carlsson & Lindberg 1978, s. 12).

(17)

Odlingsfördelar kan också fås genom att etablera äppelträd i närhet till stora vatten. Vattnet påverkar odlingförhållanden genom att fungera klimatutjämnande: Vatten magasinerar värme som succesivt frigörs under kallare perioder(Carlsson & Lindberg 1978, s. 11).

Var en odlingyta är placerad i förhållande till höjd över havet, får betydelse för

odlingsförutsättningarna. Grundprincipen lyder; ju högre upp en odlingsyta är placerad desto kortare blir växtsäsongen (Carlsson & Lindberg 1978, s. 11).

Vad kan mer göras för att ge gynnsamma förutsättningar till ett äppelträds utveckling i Falun/Borlänge? Genom att välta in stora stenar till delar nergrävda i jorden eller lava en stenmur på en odlingsyta kan odlingsfördelar ges. Stenen magasinerar värme som den under kallare perioder långsamt läcker ur sej vilket ger värme åt jorden. En annan metod för att ge en varmare jord är att tillgängliggöra odlingsytorna för solen genom att terrassera en odling eller via upphöjda odlingsbäddar(Plönninge 2006, s. 177).

Grundstam

Med hjälp av resultat från genomgången litteratur ges här en generell beskrivning av olika grundstammars härdighet samt vilka grundläggande egenskaper de har.

Tillväxtkraften hos en grundstam styr vilken härdighet grundstammen får. Starkväxande grundstammar ger förutsättningar till stora, livskraftiga, friska träd som ger sin första skörd förhållandevis sent medan grundstammar med svag tillväxt ger små träd, med kort

livslängd, som är mindre sjukdomsresistena som börjar ge frukt relativt tidigt (Morgan &

Richards 2002, s. 292). Grundstammen hos vildäpplet och frögrundstammar har stark tillväxtkraft, semidvärggrundstammarna mellanstark tillväxt och dvärggrundstammarna låg tillväxt (Blomqvist 2005, s. 13-14, Morgan & Richards 2002, s. 292, Thacher 1825, s. 15).

Gödsling

Genom att ge rätt näring i rätt mängd åt ett äppelträd kan problem undvikas och fördelaktiga förutsättningar skapas. Ett exempel är att undvika att ge ett äppelträd för mycket kväve vilket ger en bättre härdighet. Kvävet bildar nämligen stora vattenfyllda celler med sämre egenskaper att klara kyla (Blomqvist 2005, s.18).

Andra näringsämnen som rätt doserade kan ge ett äppelträd fördelar är: Kalium som kan ge ett äpple längre hållbarhet samt förhöjda smakegenskaper; magnesium som främjar en fungerande klorofyllsammansättning; järn som kan ge en väl fungerande fotosyntes samt cellandning; bor som fungerar välgörande för fruktbildning och blomning samt kalcium som kan ge ökad sjukdomsresistens (Näslund 2000, s. 159-160).

Trädvård

Trädvård genom beskärning är viktigt för att skapa ett livskraftigt träd. Grundregeln vid beskärning är att ta bort inåtväxande, uppåtväxande, sjuka och skadade grenar i torrt väder till ett utseende med en luftig krona och ett kraftfullt grenverk (Blomqvist 2005, s. 21).

Beskärning i kalla klimat bör vara skonsam och ske i början av Augusti för att hindra en kraftfull återväxt av årskott vilket kan försämra härdigheten genom att trädet då får svårare att avmogna (Ibid, s. 19).

Genom stamskydd och inhägnad kan träden vintertid få skydd mot hungriga rådjur, harar, sorkar och andra gnaggare. Ett annat sätt att förhindra angrepp är att vid snöfall trampa

(18)

snötäcken hårda vilket försvårar framkomlighet för bland annat sorken (Blomqvist 2005, s.

24).

En viktig åtgärd i en fungerande trädvård är kartgallring. Genom kartgallring – med en knytnäves avstånd mellan frukterna –ges frukt av god smakkvalitet och storlek. En årligen återkommande väl genomförd kartgallring ökar också sannolikheten att trädet ger jämn skörd samt skörd varje år. Orsaken är att trädet då hushåller med sina hormoner på ett bättre sätt (Näslund 2000, s. 172).

(19)

Diskussion

Är kombinationen klimatet i Falun/ Borlänge och Pays d´Auge godkända cideräppelsorter vad Woody Allens rollfigur C.W. Briggs uttrycker i filmen The Curse of the Jade Scorpion (2001) ”It´s a match made in heaven by…. a retarded angel”. Förmodligen inte. Någorlunda inte helt oömt hållbara bevis har troligen hittats som visar att vissa Pays d´Auge godkända cideräppelsorter kan odlas i Falun/Borlänge. För att överblickbart tillgängliggöra

sammanställd kunskap från resultatdelen har en tabell knopats ihop som redovisas nedan.

Pays d´Auge godkända cideräppelsorter troligen härdiga i Falun/Borlänge¹⁹

Smakegenskaper Huvudgrupp Kompletterande sorter

Bittra Domaine²⁰, Fréquin Rouge²¹,

Mettais²²

Bittersöta Bedan²³, Binet Rouge²⁴, Argile Grise²⁵, Blanc

Nöel de Champs²⁶, Saint-Martin²⁷ Mollet²⁸,Cimetière de Blagny²⁹, Long Bois³⁰.

Söta Germaine³¹ Doux Normandie³²,

Peau de Vache³³ Sura

Ovanstående tabell visar att ett flertal Pays dÁuge godkända cideräppelsorter från smakgrupperna Bittra, Bittersöta och Söta troligen går att odla i Falun/Borlänge. En ruta i tabellen som däremot gapar tom är: Sura. Inga Pays dÁuge godkända cideräppelsorter med smakegenskapen definierade som Sura har alltså bevisats tillräckligt härdiga för odling i Falun/Borlänge. Ytterligare studier eller provodling av Pays dÁuge godkända

cideräppelsorter med smakegenskapen definierade som Sura i Falun/Borlänge skulle

19 Pays d´Auge godkända cideräppelsorter odlade i klimat liknande det i Falun/Borlänge eller Pays d´Auge godkända cideräppelsorter tillräckligt härdiga för klimatet Falun/Borlänge enligt för examnensarbetet genomgången litteratur.

20 Sort odlad i U.S.A.s Nationella Genbank för äpplen i Geneva, New York State. Sorten finns också odlad enligt svar på utskickad intervju till ciderproducent vars äppelodling ligger mellan Milwaukee och Chichago, U.S.A.

21 Se fotnot nr. 20.

22Se fotnot nr. 20.

23 Sort odlad i U.S.A.s Nationella Genbank för äpplen i Geneva, New York State.

24 Sort odlad i U.S.A.s Nationella Genbank för äpplen i Geneva, New York State. Sorten finns också odlad enligt svar på utskickad intervju till ciderproducent vars äppelodling ligger på Prince Edward Island, Canada

30 Sort odlad i U.S.A.s Nationella Genbank för äpplen i Geneva, New York State. Sort härdig enligt information American Pomological Societys A Catalogue of Fruit (1851, s. 8-9).

(20)

förmodligen kunna ge ett tillfredställande svar.

Hur skulle en äppelodling i ett klimat som Falun/Borlänges kunna se ut för att skapa någorlunda gynnsamma förutsättningar till äppelträd vanligtvis odlade i länder längre söderut? I resultatdelens andra del finns under Allmäna och särskilda förutsättningar som påverkar ett äppelträds utveckling information om vad rubriken långrandigt mummlar ut.

Med särskild tanke på Pays d´Auge godkända cideräppelsorter och utifrån den kunskap presenterad i resultatdelen ges förslag på vad som är viktigt att tänka på för ge en så gynnsam utveckling som möjligt till ett äppelträd i ett klimat som Falun/Borlänges. Let´s see...

• Välj äppelträd med / eller ympa på grundstam med god härdighet; vildäppel-, frö- eller semidvärdgrundstam.

• Låt äppelträdet stå i sydligt eller sydöstligt läge.

• Placera äppelträdet i närheten till stora öppna vatten för gynnsamma klimatutjämnande effekter.

• Placera äppelträdet på så låg altitud som möjligt för att på så sätt ge förutsättningar till en lång växtsäsong.

• Skydda äppelträdet från vinden med häckar, plank eller genom placering i vindfångande områden eftersom vinden kyler och torkar ut äppelträden.

• Plantera äppelträdet i lätt, lucker, näringsrik, något sur och väldränerad jord.

• Skydda äppelträdet vintertid med stängsel och stamskydd mot rådjur, harar, sorkar.

• Måla äppelträden vita med kalkvälling till skydd mot den ilsket intensiva vårsolen som bland annat kan orsaka tjältorka.

• Använd gödsel utan för högt kväveinnehåll. Kvävet gör det svårare för trädet att avmogna vilket ger sämre härdighet.

• Terrassera, skapa upphöjda odlingsbäddar för att tillgängliggöra jorden för sol.

• Bygg stenmurar eller vält ner stora stenar i jorden som kan magasinera och ge värme under kalla perioder.

Teorin att ett cideräpples fiber krampaktigt brottar sej orörliga, tätt sammansatta, klåfingrigt välsignad av kompakt lera till en förtvinad liten dvärgfrukt med ett intensivt aromatiskt smakinnehåll är intressant. Rötterna kommer här att leta sej inkrånglat klaustrofobiskt omslutna av kompakt lerjord vars sammansättning ger kvarstående vatten, låg syretillförsel samt lyfter rötterna stympade vid tjäle vintertid vilket ställer särskilda krav på ett

äppelträdets överlevnadsegenskaper. Är då en tätt sammansatt lerjord duglig att vaka ett spensligt spö vuxet i klimatet Falun/Borlänge? Ja, kanske om man ger förutsättningar till ett fungerande värmealstrande mikroklimat, upprätthåller en grundläggande skötselnivå samt väljer en lämplig grundstam med tillräcklig livslust att visa ett huttrande finger åt Kung Bore skulle ett cideräppelträd, med ovan nämnda odlingsvillkor, förmodligen kunna etablera sej i Falun/Borlänge.

Man skulle också kunna tänka så här: Pays d´Auge godkända cideräpplen skulle odlade i Falun/Borlänge kunna få ett rikligt smakinnehåll utan att träden skulle vara diade av tätt lerjord genom den aromatiska smakförhöjning klimatet enligt Näslund kan ge. Näslund menar, som tidigare nämnt, att ju längre norrut ett äpple är odlat desto smakrikare arom utvecklas. Den som odlar får se.

(21)

I ett försök att ifrågasätta använda källor och metoders tillförlitlighet kan sägas:

• Många titlar använda till litteraturstudien är publicerade under 1800- och tidigt 1900- tal. Detta kan visa sej vara ett problem om information hämtad från dessa källor redovisar föråldrad kunskap som aktuell forskning kan visa är felaktig.

• Klimatkartor använda för att jämföra klimat bygger på vad jag bedömmer är pålitlig metereologisk statistik. Vad som gör dessa verktyg något trubbiga är de fåtal parametrar använda som underlag för att skapa dessa kartor. Klimatkartorna

uppskattas därför bara att kunna fungera som ett ungefärligt verktyg för att bedöma härdighet med.

• Intervjuer via mejl gav få och knapphändiga svar. En orsak till resultatet kan vara att frågorna till intervjun var formulerade på ett sätt som inte tilltalade de tilltänkt utfrågade. Om information istället hade samlats in med hjälp av att genomföra en serie telefonintervjuer - som i jämföresle med intervju via mejl troligen skulle ge en bättre personlig kontakt - skulle förmodligen fler och mer djupgående svar fås.

Jaha, då var det väl klart då.... Nej, en sak till förresten, jag har kommit en liten bit på väg för att förstå om Pays d´Auge godkända cideräppelsorter verkligen kan odlas i Falun/Borlänge men mycket arbete återstår för att arbeta grusiga ögon klarsynta. Men jag tänker inte låta valhänta fingrar leta blicken fri från småsten utan blunda och bluffa hjärnan nöjd genom att spela upp gång efter annan vad Jonathan Schwartzman rollfigur Jonathan Ames och Ted Dansons rollfigur George Christopher säger till varandra i första säsongens åttonde avsnitt av TV-serien Bored to Death:

”-Do you think we have learned anything tonight?”

“-No. But that´s O.K. It´s good standing in the dark about things, keeps life interesting”.

(22)

Referenslista

Alwood, William B. (1903) A Study in Cidermaking – In France, Germany and England with comments and comparision on american work. Washington: Government Printing Office.

American Pomological Society (1868) A Catalogue of Fruits. Boston: Sam´l Chism.

Backyard Gardener (2009) Europa Hardiness Zone map (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://www.backyardgardener.com/zone/europe1zone.html> (2009-11-15).

Backyard Gardener (2009) Plant Hardiness Zone map (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://www.backyardgardener.com/zone/index.html#what> (2009-11-15).

Blomqvist, Lief (2005) Äppel i Norr. Lepax: Leif Blomqvist.

Bull, Henry Graves (red.) & Hogg, Robert (1886) The Apple and Pear as Vintage Fruits.

Herford: Jakeman & Carver.

Carlsson, Allan & Lundberg, Stig (1978) (3:e upplagan) Trädgård i norr: Det hårda klimatets trädgård. Stockholm: LTs förlag.

Cœur de Lion (2009) Elaboration of Calvados (Elektonisk) Tillgänglig:

<http://www.calvados-drouin.com/calvadosDROUIN-elaborationGb.html> (2009-11-14).

Dahl, C. G. (1943) Pomologi 1: Del 1 – Äpplen. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.

Domaine Familial Louis Dupont (2009) The Production of Cider (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://www.calvados-dupont.com/indexeng.htm> (2009-11-14).

Dubief, L.-F. (1834) Manuel théorique pratique du fabricant de cidre et de poiré. Paris: A la Librairie Encyclopédique de Roret.

Eneroth, Olof & Smirnoff, Alexandra(Omarbetad och tillökad af)(1896) Handbok i Svensk Pomologi, vol. 2.

G.R.I.N. – National Plant Germplasm System (2009) Taxa held by the Natl. Germplasm Repository – Geneva, New York (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.ars-grin.gov/cgi- bin/npgs/html/site_holding.pl?GEN> (2009-11-12).

Google böcker (2009)(Elektronisk) Tillgänglig: <http://books.google.se/books> (2009-11-12).

Hogg, Robert (1851) British Pomology: vol 1. London: Groombridge & Sons.

I.N.A-O - Institut National de l´Origine et de la qualité (2009a) Les SIQO (Elektronisk).

Tillgänglig:<http://www.inao.gouv.fr/public/home.php?pageFromIndex=produits/index.php

~mnu=145> (2009-11-12).

(23)

I.N.A.O. - Institut National de l´Origine et de la qualité (2009b)Produits: Pays d'Auge (Version du 01/11/2009 )(Elektronisk). Sökväg: Accueil/Produits/Liste des produits et leurs cahiers des charges(CDC)/ AOC Pays d´Auge (Fiche). Tillgänglig:

<http://www.inao.gouv.fr/public/produits/detailProduit.php?ID_PRODUIT=6165>

(2009-11-12).

Internet Archive (2009)(Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.archive.org/index.php> (2009- 11-12).

Interprofession Des Appellations Cidricoles (I.D.A.C.) (2009) ”Cidre Pays d´Auge” A O C cider (Elektronisk). Tillgänglig: < http://en.idac-aoc.fr/The-cider-apple-,5,25,71.html > (2009-10- 21).

Lindlay, George (1831) Guide to the orchard and the kitchen garden. London: Longman, Rees, Orme, Brown and Green, Parernoster-Row.

Leroy, André (1873) Dictionnaire de Pomologie, vol. 3. Paris: Anger.

Leroy, André (1873) Dictionnaire de Pomologie, vol. 4. Paris: Anger.

Morgan, Joan & Richards Alison (2002) The New Book of Apples. London: Ebury Press.

National Fruit Collection (2009) Search NFC (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://www.nationalfruitcollection.org.uk/names.php> (2009-11-11).

Nilsson, Anton (1986) Våra äppelsorter. Stockholm: Nordiska museet.

Näslund, Görel Kristina (2000) ÄPPELBOK. Kärnhuset.

Old Time Cider (2009) Home. Tillgänglig:<http://oldtimecider.com/> (2009-11-18).

Peel, M. C, Finlayson, B. L. & McMahon, T. A. (2007) Updated world map of the Köppen- Gieger climate classification (Elektronisk) (PDF). Tillgänglig: <http://www.hydrol-earth-syst- sci.net/11/1633/2007/hess-11-1633-2007.html> (2009-11-13).

P.G.R.U. – Plant Germplasm Resources Unit (2009) 2009 Malus (Apple) Catalog. Tillgänglig:

<http://www.ars.usda.gov/services/software/download.htm?softwareid=193> (2009-11-12).

Plönninge, Philippe (2006) (2:a upplagan) Den goda jorden. Stockholm: Prisma.

Rozier, Francois (red.) (1838). Cours Complet d´Agriculture: vol. 16. Paris: Pourrat Frères.

Riksförbundet Svensk Trädgård (2009) Zonkartan – växtledning till växtval (Elektronisk).

Tillgänglig: <http://www.tradgard.org/svensk_tradgard/zonkartan.html> (2009-10-30).

(24)

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) (2009) SLU pubilikationsdatabas(Elektronisk). Tillgänglig:

<http://publikationer.slu.se/>(2009-10-22).

Systembolaget (2009) Cider & blanddrycker (Elektonisk). Tillgänglig:

<http://systembolaget.se/SokDrycker/SokISortimentet.htm?SokVarugrupp=Cider&ordinarie sort=True> (2009-10-29). Sökväg: Cider & blanddrycker/Ordinarie Sortiment, Cider &

blanddrycker/ Beställningssortiment. Systembolaget.

Systembolaget (2009) Ciderhusreglerna (Elektonisk). Tillgänglig :

<http://www.systembolaget.se/Uppslagsbok/Ol/cider.htm> (2009-11-14).

Thacher, James (1825) The American Orchardist (Andra upplagan). Plymouth, Mass: Ezra Collier.

Trees of Autiquity (2009) Apples (Elektronisk) Tillgänglig:

<http://www.treesofantiquity.com/index.php?main_page=product_info&cPath=41_1&prod ucts_id=37> (2009-11-08).

The United States National Arboretum (2009) USDA Plant Hardiness Zone Map (Elektronisk).

Tillgänglig: <http://www.usna.usda.gov/Hardzone/ushzmap.html> (2009-11-15).

The United States National Arboretum (2009) Introduction (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://www.usna.usda.gov/Hardzone/> (2009-11-15).

(25)

Bilagor

Bilaga 1 Hello,

I´m a second year gardener student at the University of Gävle, Sweden, writing a paper investigating the hardiness of Pays d´Auge acknowledged cider apple varieties. I writing to ask for your voluntary participation sharing information by answering the following question/ questions:

Which – if any – of below listed Pays d´Auge acknowledged cider apple varieties are being cultivated at your orchard?

If being cultivated :

How do these cider apple varieties respond to the climate of your location?

Beforehand most grateful.

Best regards, Ola Green Staberg 85 791 96 Falun SWEDEN

e-mail: herrmockasin@yahoo.se

Pays d´Auge acknowledged cider apple varieties

A G O

Améret Germaine Orpolin

Argile Grise Groin d`Ane

Argile Rouge Gros Yeux P

Peau de Vache

B H Pépin Doré

Bedan Herbage Sec Petit Jaune

Bergerie de Villerville Petite Sorte

Binet Rouge I Pomme de Cheval

Bisquet Pomme de Rouen

Blanc Mollet J Pomme de Suie

Jeannetonne Pot de Vin

C Joly Rouge

Cimetière de Blangy Q

Coquerelle K

R

D L Rambault

Domaine Long Bois René Martin

Douc Normandie La Pilée Rouge Duret

Douc Véret de Carrouges Rouge Folie

M Rouge Mulot

E Mettais Rousse de l`Orne

Egyptia Moulin à vent

S

F N Saint-Martin

Fagottier Nöel de Champs Solage à Gouet

Fréquin Rouge

Fréquin Stirié T, U, V, W, X, Z

(26)

Bilaga 2 Hej, mitt namn är Ola Green och jag går andra året på Trädgårdsmästarprogrammet, Högskolan i Gävle. I min B-uppsats undersöker jag; möjligheten att odla Pays d´Auge godkända cideräppelsorter i området Falun/Borlänge.

Jag undrar om du vill hjälpa mej genom att titta igenom nedanstående lista på Pays d´Auge godkända cideräpplen och berätta om några av dessa går att odla i Sverige och om du vet vilken härdighet de har.

Tack på förhand.

Mvh, Ola Green Staberg 85 791 96 Falun

herrmockasin@yahoo.se

Pays d´Auge godkända cideräppelsorter