Kandidatexamensarbete
KTH- Skolan för Industriell Teknik och Management Energiteknik EGI-2017
Svenska pantsystemet för PET-flaskor med förslag på implementering i Storbritannien
Aina Griksaite
Shabnam Mirkhani
Bachelor of Science Thesis EGI-2017
Svenska pantsystemet för PET-flaskor med förslag på implementering i Storbritannien
Aina Griksaite Shabnam Mirkhani
Approved Examiner
Reza Fakhraie
Supervisor
Vera Nemanova
Commissioner Contact person
Sammanfattning
I detta projekt redogörs det svenska pantsystemet för PET-flaskor, sedan undersöks möjligheten till implementering av ett pantsystem i Storbritannien. Två enkätundersökningar genomfördes i samband med projektet, en i Sverige för att undersöka åsikter kring pantning och hur man skulle kunna förbättra systemet, och en i Storbritannien för att undersöka åsikter angående införande av ett liknande pantsystem.
Rapportens första del behandlar det svenska pantsystemet, hur återvinningsprocessen för PET- flaskor sker, för- och nackdelar samt möjligheter till förbättringar av systemet. Sveriges pantsystem är en välfungerande metod för att samla in och återvinna PET-flaskor som har resulterat i en hög grad återvunna dryckesbehållare. Vidare presenteras möjligheterna att införa ett pantsystem i Storbritannien, samt kostnader som detta skulle medföra.
För att realisera en initiering av ett pantsystem i Storbritannien krävs ett aktivt deltagande från diverse intressenter. Det behövs ett organ inom regeringen som sätter upp återvinningsmål, ett returbolag som driver systemet samt att konsumenter och återförsäljare sympatiserar med systemet.
Sammanställning av den svenska enkätundersökningen visade att 9 av 10 pantar sina PET-flaskor och att mer än hälften skulle fortsätta panta även om det inte betalades ut någon pant. Inte alla deltagare i den brittiska enkätundersökningen hade kännedom om hur ett pantsystem fungerar eller vad det var. Däremot upplevde majoriteten en positiv inställning till ett sådant system. I helhet konstaterade enkätundersökningarna att en viktig faktor till britternas och svenskarnas vilja att panta är miljöaspekten, i form av energibesparing och mindre koldioxidutsläpp.
Abstract
This project declares and explains the Swedish deposit return system (DRS) for PET bottles, as well brings up suggestions of a possible implementation of a deposit return system in United Kingdom. In connection with the project two surveys have been carried out. One aimed for Swedish consumers in purpose of investigating opinions and reasons regarding the deposit return system, in addition, discover possible improvements of the system. The other survey, intended for consumers living in United Kingdom, studied the common attitude regarding an implementation of a deposit return system for plastic beverage containers.
Initially, the Swedish deposit return system is depicted as well as the process of recycling, advantages and disadvantages of the system and potential improvements. The Swedish deposit return system is a well functioning organization gathering and recycling PET bottles, which, consequently has lead to a higher rates of return. Henceforth, the opportunities of introducing a deposit return system in United Kingdom are presented and the significant expenses that would follow.
In order to actualize an initiation of a DRS in United Kingdom it requires participation from certain stakeholders, such as government authority that sets up recycling goals, a central system and that consumers and retailers sympathize with the system.
A conclusion of the results from the Swedish survey demonstrated that 9 out of 10 consumers deposit their PET bottles and more than half of the participants would continue returning their bottles although no deposit would be refunded. Furthermore, a summary of the English survey expressed that roughly half of the participants had no acquaintance concerning the operation of a deposit return system or what it was. However, the majority expressed a positive approach for such a system. In general, one can say that according to the surveys an important factor for Brits and Swedes desire to deposit is the environmental aspect, in the form of energy conservation and reduction of greenhouse gases.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 1
1.2 Metod ... 1
1.3 Avgränsningar ... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Plast i samhället ... 3
2.2 Tillverkning av PET-flaskor ... 3
3 Sverige ... 4
3.1 Introduktion av pantsystemet ... 4
3.2 Återvinningen idag ... 4
3.3 Pantsystemet ... 6
3.4 Återvinningsprocessen för PET-flaskan ... 6
3.5 Fördelar och nackdelar med pantsystemet ... 8
3.6 Förbättringar ... 10
4 Storbritannien ... 11
4.1 Tidigare pantsystem ... 11
4.2 Nuvarande återvinningssystem ... 11
4.3 Uppförande av ett pantsystem ... 11
4.4 Kostnader för implementering av ett pantsystem ... 12
5 Resultat från enkäter ... 15
5.1 Sverige ... 15
5.2 Storbritannien ... 19
6 Slutdiskussion ... 23
6.1 Fördelar och nackdelar med det svenska systemet ... 24
6.2 Förbättringar av det svenska pantsystemet ... 25
6.3 Implementering av pantsystem i Storbritannien ... 25
6.4 Enkätundersökningarna ... 26
6.5 Fortsatt arbete ... 26
7 Slutsats ... 28
8 Referenser ... 30
Bilaga 1. Svenska enkäten ... 33
Bilaga 2. Engelska enkäten ... 35
Figurer
Figur 1. Sträckblåsning...3
Figur 2. Andelar förpackningar i Sverige...4
Figur 3. Schematisk bild över pantsystemet...6
Figur 4. Schematisk bild över återvinningsprocessen...7
Figur 5. Schematisk bild över pengaflödet i ett pantsystem...13
Figur 6. Diagram över åldersspannet på deltagarna...15
Figur 7. Diagram över andel som pantar/pantar inte sina PET-flaskor...15
Figur 8. Diagram över anledning till pantning. Y-axeln är skälet till pantning och x-axeln är antalet personer av de tillfrågade...16
Figur 9. Diagram över andelen som skulle panta/inte panta om pantsumman inte återbetalades...16
Figur 10. Diagram över vad som skulle få en att panta mer. Y-axeln är de olika alternativen och x- axeln är antalet personer som har svarat...17
Figur 11. Diagram över vad en rimlig pantsumma är...17
Figur 12. Diagram över åsikter kring hantering av flaskor om pantsumman var lika för alla flaskor...18
Figur 13. Diagram över vad de tillfrågade anser kring pantning...18
Figur 14. Diagram över åldersspannet...19
Figur 15. Diagram över hur stor andel som är bekant/inte bekant med ett pantsystem...19
Figur 16. Diagram över åsikter angående införande av ett pantsystem...20
Figur 17. Diagram över hur stor andel som skulle panta/inte panta sina dryckesbehållare...20
Figur 18. Diagram över motiv till pantning. Y-axeln är de olika alternativen och x-axeln är antalet personer som har svarat...21
Figur 19. Diagram över hur stor andel som skulle panta/inte panta om panten inte betalades tillbaka...21
Figur 20. Diagram över vad deltagarna anser om pantning...22
Figur 21. Diagram över vad en möjlig pantsumma är enligt deltagarna...22
Figur 22. Diagram över vad som skulle få deltagare, som svarat att de inte pantar, att panta...23
Figur 23. Diagram över vad som skulle få de som redan pantar att panta mer...24
Tabeller
Tabell 1. Statistik över förpackningsinsamling 2015...5 Tabell 2. Koldioxid och energibesparing för återvinningen av PET-flaskor 2012...9 Tabell 3. Jämförelse mellan energiförbrukning i glödlampor och energibesparing vid återvinning av PET-flaskor………...9
Nomenklatur
Förkortning Betydelse PET Polyetentereftalat
URRC United Resource Recovery Corporation HDPE Högdensitetspolyeten
PP Polypropen
PVC Polyvinylklorid
IV Intrinsic Viscosity (gränsviskositet) SSP Solid State Polycondensation LSP Liquid State Polycondensation
1 Inledning
PET-flaskor är tillverkade av polyetentereftalat. Dessa plastflaskor har bra mekaniska egenskaper när det kommer till hållbarhet och stabilitet och används därför inom läsk och vattenförsäljningen (Andrady et al. 2009).
Då plastnedskräpning är ett av de vanligaste miljöproblemen i världen, sker ständigt arbete med att minska nedskräpningen i naturen. Företag arbetar med att samla in och återvinna plastet för att på så sätt minska utarmningen av jordens ändliga resurser, så som råolja, och spara energi.
Genom att använda återvunnet plast för att tillverka nya produkter som exempelvis flaskor sparas både energi och koldioxid jämfört med att använda nytt material. En viktig faktor vid insamling av plast är självaste konsumenterna. De bidrar till arbetet genom att sortera sitt avfall och göra sig av med det på rätt sätt.
För att återvinna PET-flaskor i Sverige används ett pantsystem. Vid köp av en flaska innehållandes konsumtionsfärdig dryck betalas en pant, en extra pålagd summa, som sedan vid återvinning, vid speciella återvinningsstationer, återfås. Däremot är det inte alla länder i världen som har ett pantsystem för PET-flaskor. I exempelvis Storbritannien existerar inte ett sådant system (Lucas, 2016). De har tidigare haft ett välfungerande återvinningssystem för glasflaskor, men inget för andra dryckesbehållare. Detta innebär att de miljarder PET-flaskor som säljs varje år hamnar i den gemensamma sophanteringen som påfrestar både miljön och samhällets ekonomi i form av stora mängder skräp (ERM, 2008).
Denna rapport kommer därmed att behandla det existerande pantsystemet av PET-flaskor i Sverige och vilka för- och nackdelar som finns med denna. Vidare genomförs en litteraturstudie på det nuvarande systemet i Storbritannien och vilka aktörer som bör vara involverade och vad det skulle kunna kosta att driva ett pantsystem.
1.1 Syfte
I denna rapport redogörs återvinningsprocessen av PET-flaskor i Sverige, samt det som krävs för att införa ett nationellt pantsystem i ett land där sådant inte existerar. Målet med denna studie är att undersöka huruvida ett sådant system kan införas i Storbritannien. Dessutom utförs en enkätundersökning för att ta reda på konsumenters inställning till pantning. Frågeställningar som tas upp i rapporten är följande:
• Hur går återvinningsprocessen i Sverige till
• Vilka för- och nackdelar existerar med pantsystemet
• Förbättringar av pantsystemet
• Vad är anledningen till att svenskar pantar samt hur ser britternas åsikt ut angående ett pantsystem
1.2 Metod
En litteraturstudie har genomförts för att få en helhetsbild över återvinning av PET-flaskor i Sverige, hur processen sker samt vad det är som gör att systemet är välfungerande. Genom att inhämta information från organisationer i Sverige kan en motsvarande eller ett förbättrat system tillämpas i Storbritannien. Litteraturstudien består av artiklar, avhandlingar, facklitteratur samt källor från olika företag. En enkätundersökning har genomförts baserat på hur konsumenter i Sverige resonerar kring återvinning av PET-flaskor. Vidare har även en enkätundersökning utförts för invånare bosatta i Storbritannien för att få en uppfattning om vad konsumenter där
anser om ett pantsystem. Enkätundersökningen använder den kvantitativa metoden som innebär att en större mängd data samlas in och sedan analyseras. Den insamlade informationen sammanställs sedan till statistik och siffror för att på ett enklare sätt kunna tolkas. Detta resulterar i att slutsatser kan dras och en generell bild över problemet fås.
Målgruppen för enkätundersökningen är bred där en jämn fördelning av de olika åldersspannen är eftertraktat och avser båda könen. Målet var att samla in minst 1000 svar från varje enkät.
Enkäten utformades med hjälp av Google Forms som är ett digitalt verktyg för att skapa enkäter online.
1.3 Avgränsningar
Enkätundersökningen utfördes elektroniskt och spreds endast via den sociala plattformen, Facebook. Återvinningssystemet av flaskor i Sverige, som endast behandlar materialet polyetentereftalat (PET), samt hur ett sådant system skulle kunna realiseras i Storbritannien utgör en litteraturstudie. När det kommer till förbättringar av det svenska pantsystemet kommer endast förslag att presenteras. En studie huruvida förslagen är realiserbara att implementera kommer inte att bearbetas i detta projekt. De flesta kostnadsberäkningarna är tagna från tidigare gjorda undersökningar och skrivna avhandlingar. Det föreslagna pantsystemet för Storbritannien är tänkt att hantera både PET-flaskor och aluminiumburkar.
2 Bakgrund
I följande avsnitt diskuteras bakgrunden till syftet.
2.1 Plast i samhället
Innan dagens plastsorter uppfanns användes naturliga polymerer flitigt. Naturgummi, som utvinns av diverse trädarter, är ett exempel på det. Det var inte förrän under mitten av 1800-talet som man lyckades uppfinna en vulkaniseringsprocess som syntetiserar gummit och förändrar dess mekaniska egenskaper. Därefter tog det inte lång tid innan flera olika sorters plaster uppfanns, så som bakelit (1907), polyeten (1933) och polyetentereftalat (PET) (1941). Redan på 1920-talet startades den kommersiella framställningen av plast. Detta blev grunden till alla plastsorter som existerar idag (Andrady et al. 2009).
Plaster har ett brett användningsområde och förekommer i stor del både inom hushåll och industrin. På grund av dess låga vikt och förmågan att lätt formas till olika geometriska former gör plaster till en viktig råvara i samhället. Plaster är polymera material indelade i två grupper;
härdplaster och termoplaster. Största skillnaden mellan härdplaster, exempelvis fenolplast, och termoplast, exempelvis PET och polyeten, är att härdplaster inte kan smältas ner och har därmed sämre återvinningsmöjligheter. Istället brukar härdplaster malas ner och användas som bindemedel i exempelvis glasfiber. Termoplaster kan dock omarbetas på diverse olika sätt. Denna egenskap gör att termoplaster används flitigt inom hushåll (Stockholmsregionens avfallsråd, 2007). Den vanligast förekommande termoplasten är polyetentereftalat, PET, som består utav etylenglykol och tereftalsyra, och är det mest frekvent använda materialet vid tillverkning av flaskor och förpackningar (Naturskyddsföreningen, 2017).
2.2 Tillverkning av PET-flaskor
Det finns två huvudmetoder vid tillverkning av flaskor och plastföremål: formblåsning och formsprutning. Den vanligaste metoden är formblåsning och inom denna finns även tre typer:
sträckblåsning, injektionsblåsning och extrudering. För PET-flaskor används huvudsakligen sträckblåsning där man utgår från ett formblåst som har formen av ett provrör. Ämnet läggs i en sluten form, värms och blåses upp med hjälp av tryckluft. Detta leder till att kroppen sträcks i både radiell och longitudinell riktning, se figur 1.
Figur 1. Sträckblåsning (New Engineering Practice, 2011)
Fördelarna med denna process är att man får goda toleranser och bra mekaniska egenskaper för flaskan. Dessutom blir materialet optiskt glasklart, vilket kan ha en positiv effekt vid försäljning av kolsyrade drycker. Då flaskans väggar blir tunna leder det till att deras vikt är låg och transporten underlättas, detta i sig bidrar till lägre energiåtgång (Plastforum, 2014).
3 Sverige
I Sverige drivs pantsystemet av Returpack AB i syfte att samla in burkar och flaskor. År 1984 började man panta aluminiumburkar och ca 10 år senare grundades ett pantsystem för PET- flaskor. Fabriken för tillverkning av PET-flaskor och burkar, som numera ligger i Norrköping, är en del av Europas största återvinningsanläggning. Där framställs varje år ca 19 000 ton PET material och ca 14 000 ton aluminium. Företaget är även verksamt i att informera befolkningen om pantsystemet genom reklamkonceptet Pantamera, ha hand om sortering av tomma flaskor samt ersättningskostnader (Returpack, 2014). På anläggningen är det företaget Cleanaway PET AB som har hand om återvinningsprocessen av PET-flaskorna (WWF, 2016).
3.1 Introduktion av pantsystemet
År 1991 introducerades “Lag (1991:336) om vissa dryckesförpackningar” som innebar att det krävdes ett hanteringstillstånd för den som tappar eller importerar en dryck på flaska. För att få detta hanteringstillstånd var det krav på att PET-flaskan ska ingå i ett retursystem, antingen Returpack AB:s retursystem eller ett egendrivet retursystem, och vara markerade med en symbol som symboliserar deltagandet (Notisum, 2003). När lagen inträdde innebar detta att den återfyllningsbara PET-flaskan kunde börja distribueras. Men eftersom systemet gav större konkurrens gynnades de stora bryggerierna och det uppstod protester från de mindre bryggerierna (Robinson, 1996). Följaktligen kom en ny resolution, (SFS 1993: 418), två år senare, som introducerade den återvinningsbara PET-flaskan. Samtidigt infördes pantbelopp för konsumenter på alla flaskor som innebar ersättning vid återlämning (Notisum, 2003).
3.2 Återvinningen idag
En sammanställning på alla typer av förpackningar som finns på den svenska marknaden visar att mängden PET-flaskor är en av de lägsta, se figur 2.
Figur 2. Andelar förpackningar i Sverige (SCB, 2016).
Antalet PET-flaskor på marknaden är i verkligheten mer än vad diagrammet visar. Men det som räknas som en PET-flaska, är då det ingår i ett retursystem och innehåller en drickfärdig dryck.
Exempelvis är en diskmedelsflaska och schampoflaska tillverkad av precis samma material, PET, som en mineralvattenflaska, men lagen om pantning gäller endast de flaskor som innehåller
konsumtionsfärdig dryck (Lagen, 2011). Detta med anledning av hygieniska skäl. Däremot, från och med den 15 september 2015 har det även blivit möjligt att lämna in vissa saftflaskor och få ut en pant på dessa (Axfood, 2015).
Årligen samlas ca 1,5 miljarder flaskor och burkar in av Returpack AB varav 500 miljoner är PET-flaskor. När det kommer till försäljning har PET-flaskor ett högt försäljningsantal i Sverige, med omkring 600 miljoner varje år, varav omkring 80 % återvinns. Däremot, om man jämför med andra typer av förpackningar var PET-flaskan den enda förpackningen som inte uppnådde sitt procentuella materialåtervinningsmål för 2015 (SCB, 2016), se tabell 1.
Tabell 1. Statistik över förpackningsinsamling 2015 (SCB, 2016).
Under 2015 återvanns 83 % av alla PET-flaskor, vilket är under det uppsatta målet på 90 % (SCB, 2016). En möjlig orsak till att målet inte uppnås kan vara för att pantningsautomaterna inte kan ta emot flaskan ifall etiketten, med EAN-koden, är skadad eller saknas och därmed, kan konsumenten inte återfå panten (Konkurrensverket, 2003). Statistik visar att det är fler flaskor av den större volymen som återvinns av konsumenter än flaskor av den mindre storleken.
Anledningen tros vara att små flaskor förbrukas mer utanför hemmet och därmed hamnar i den gemensamma sophanteringen. Samtidigt som stora flaskor i högre utsträckning konsumeras hemma och tros därför vara lättare att samla ihop och panta (Pantamera, 2015).
3.3 Pantsystemet
Pantsystemets början är då tomma PET-flaskor levereras till svenska producenter eller importörer. Returpack AB tar ut en pant på alla flaskor, förutsatt att de inte har hanteringstillstånd för ett eget retursystem. Principen är att panten alltid ska medfölja flaskan då den säljs vidare till ett bryggeri, en återförsäljare eller slutligen köps av konsument (Konkurrensverket, 2003). När konsumenten lämnar tillbaka flaskan på ett mottagningsställe, återfås samma pantsumma som denne betalade vid inköp. För små PET-flaskor, med volymen en liter eller mindre, betalas 1 krona ut, och för stora PET-flaskor, mer än en liter i volym, kan 2 kronor återfås idag, år 2017. Eftersom mottagningsstationerna vanligtvis finns placerade hos återförsäljare är det dessa som står för utbetalningen till konsumenterna. Sedan när returbolaget hämtat de tomma flaskorna ersätter de återförsäljarna den summan de betalade ut för panten, se figur 3.
Figur 3. Schematisk bild över pantsystemet (Bergman, 2003).
På mottagningsstationen komprimeras flaskorna och levereras sedan till återvinningsanläggningen. På anläggningen packas flaskorna till stora balar för att underlätta transport och säljes därefter av Returpack AB till Cleanaway PET AB. En hanteringsersättning betalas också ut utav Returpack AB till bryggerierna och återförsäljarna för de hanterade flaskorna och när detta sker sluts pantsystemets cirkel. Dessutom betalar leverantörerna en administrationsavgift till Returpack AB för alla de flaskor de har hanterat inom pantsystemet.
Eftersom alla flaskor på marknaden inte lämnas tillbaka av konsumenterna, men bryggerierna betalar Returpack AB en pant för alla flaskor på marknaden, är det således denna summa som blir returbolagets vinst (Bergman, 2003).
3.4 Återvinningsprocessen för PET-flaskan
Cleanaway PET AB är en plaståtervinningsfabrik vars anläggning ligger bredvid Returpack AB.
Fabriken arbetar med hela materialåtervinningen, från att flaskan rengörs och sorteras till att de mals ner och kan användas för tillverkning av nya produkter, se figur 4. Denna process kallas URRC (United Resource Recovery Corporation) och är bland de vanligaste metoderna i världen för att bearbeta PET-flaskor (URRC, 2009).
Figur 4. Schematisk bild över återvinningsprocessen (Cleanaway, 2014).
I nedanstående del presenteras processen för återvinning av PET-flaskan.
• Packning i balar
• Balupplösning
• Sortering för hand
• Malning i kvarnar
• Vatten- och lutblandningstvätt
• Avskiljningstank
• Torkning av material
• Sortering via vindsikt
• Ytbehandling i skruvmix
• Rengöring av yta
• Blötläggning och torkning
• Storleks- och färgsortering av flingor
Eftersom endast de ofärgade flaskorna blir till nya flaskor måste de färgade sorteras bort tillsammans med de främmande föremålen. Föremål som sorteras ut från balarna kan vara föroreningar, metaller eller burkar. De färgade flaskorna kommer till användning genom att de används inom klädindustrin. PET-flaskorna återvinns och polyestertrådar produceras, på så sätt tillverkas tyg av plast (Hallåkonsument, 2015). De kan även bli stötfångare och motordelar som en del av fordonsindustrin (Naturvårdsverket, 2016).
Efter transport till Cleanaway PET AB:s del av anläggningen utförs en upplösning av balarna, de fraktioneras i balupplösaren. Balupplösaren är en ihålig maskin med små hål. När flaskorna passerar balupplösaren kommer resterande metall, glasbitar och föremål som inte har avlägsnats att falla ner i hålen och flaskorna transporteras för vidare behandling (Plastic Recycling Machine, 2013). För att inte riskera att plastkvalitén försämras sker en manuell finsortering av flaskorna med hjälp av en operatör i en sorteringskabin. Här avlägsnas oönskade, färgade flaskor och föroreningar för att slutligen endast ha kvar de ofärgade PET-flaskorna.
I nästa steg blir flaskorna till flingor genom att de mals ner i kvarnar. Dessa måste rengöras igen, denna gång från dryckesrester, lim och etiketter. Det sker tillsammans med vatten och en alkalisk lösning som fräter sönder de stora smutspartiklarna. På grund av att korkarna inte avlägsnas från flaskorna utan mals ner tillsammans måste korkens material sorteras bort under processen för att kunna säljas och framställas till nya. I en avskiljningstank bestående av vatten sorteras plasterna med avseende på plastens densitet. PET-flingorna hamnar på botten eftersom densiteten är högre samtidigt som materialet från korkarna, HDPE (högdensitetspolyeten) eller PP (polypropen), med lägre densitet förblir flytande på ytan av tanken. Nu lämnas materialet över för torkning för att vidare gå igenom en vindsikt för ytterligare kontroll och sortering. Här skiljs återstående oönskat material åt, såsom multilayer film och etiketter, genom att lätt material lyfts av en luftström och samlas upp och det tyngre transporteras vidare.
Hittills har PET-materialet rensats från löst främmande ämnen, men flingornas yta behöver fortfarande behandlas. Det görs genom att man i en blandningsskruv tillsätter en alkalisk lösning som genererar en frätande process. Flingorna transporteras till en vakuumugn där ytorna steriliseras som en fortsättning av den tidigare processen. Dock är det inte tillräckligt varmt i ugnen för att plastet ska börja smälta, därmed tar polymerkedjorna ingen skada. Men på grund av att det i ytrengöringen skapas salt krävs det att flingornas PH-neutraliseras, samt tvättas och torkas.
En sista finsortering sker innan processen är helt klar. Flingorna storlekssorteras och eventuella främmande ämnen såsom PVC (polyvinylklorid) eller nylon, vilket missfärgas i tidigare steg, ska bort, samt ifall det fortfarande finns färgade flingor måste även de sållas ut. Flingor som är livsmedelskontaktsgodkända har tillverkats från använda PET-flaskor. De packas i säckar och transporteras vidare för att bli formblåst (Cleanaway, 2014).
3.5 Fördelar och nackdelar med pantsystemet
Studier visar att insamlingen ökar om det existerar ett avsett pantsystem för det angivna materialet. Detta beteende anses vara naturligt då en pant ger konsumenten ett motiv till att återvinna materialet på en utmarkerad plats och på så sätt återfå sin pant (Lewis et al. 2009).
Fördelarna med Sveriges pantsystem är att det dels minskar nedskräpning genom att flaskorna samlas på ett och samma ställe och dels att systemet är bättre än den vanliga plaståtervinningen av hushållsavfall, där olika plastsorter blandas (Axfood, 2015). Alla flaskor som lämnas in hos Returpack AB för återvinning består av samma sorts plast vilket underlättar återvinningen.
Flaskorna ingår i ett kretslopp där använda PET-flaskor mals ner och nya flaskor tillverkas.
Processen är effektiv och energibesparande och kan utföras många gånger (Pantamera, 2015).
Utöver att pantning av PET-flaskor minskar nedskräpningen bidrar det även till koldioxid- och energibesparing. Vid återvinning av en 50 cl flaska besparas 0,13 kWh energi och 0,03 kg koldioxid i jämförelse med att tillverka en ny av råolja (Petterson, 2012). För att lysa en glödlampa på 60W i 17 h krävs 1 kWh energi (VB Energi, 2012). Detta innebär att ca 8 stycken 50 cl återvunna flaskor motsvarar den energi som behövs för att lysa glödlampan.
Under 2012 återvanns ca 500 miljoner PET-flaskor (Returpack, 2014), varav andelen 50 cl respektive 150 cl var ca 50/50. Återvinning av 1 Kg PET-plast sparar energi och koldioxid motsvarande 5,26 kWh respektive 1,3 kg (Pettersson, 2012). Nedanstående tabell visar koldioxid- och energibesparingen för respektive flaskvolym. Totalt, under året, besparades 956 miljoner kWh energi och 236 000 ton koldioxid, se tabell 2.
Tabell 2. Koldioxid och energibesparing för återvinningen av PET-flaskor 2012 Vikt/flaska
[kg]
Antal flaskor [miljoner]
Andel [%]
Total vikt [ton]
Energibesparing [miljoner kWh]
Koldioxid [ton]
50 cl 0,2523 246 48 62000 327 81000
150 cl 0,4476 267 52 120000 629 155000
Totalt 513 182000 956 236000
För att undersöka vad energibesparingen vid återvinning av PET-flaskor motsvarar beräknades energiförbrukningen för en glödlampa. Vid belysning av en glödlampa på 20 Watt i ca 10h/dag i ett år förbrukas energi motsvarande 73 kWh, se tabell 3. Detta innebär att den energi som sparades vid återvinning av alla PET-flaskor under år 2012 motsvarar energiförbrukningen vid belysning av ca 13 miljoner glödlampor.
Tabell 3. Jämförelse mellan energiförbrukning i glödlampor och energibesparing vid återvinning av PET-flaskor.
Tid [h]
Effekt [W]
Energi [kWh]
1 glödlampa 3650 20 73
13 miljoner glödlampor 3650 20 949 miljoner
Återvunna PET-flaskor 2012 956 miljoner
Det svenska pantsystemet har bidragit till en högre andel återlämnade förpackningar jämfört med länder som inte har denna sorts system. Nackdelen med systemet är att det finns risk för pantfusk som kan ske på diverse sätt. Ett sätt är att producenterna betalar mindre i pantavgift än vad de egentligen bör göra. Denna sorts pantfusk kontrolleras inte förens senare under granskning av Returpack AB. Pantfusk existerar även hos konsumenterna genom att pantmärken kopieras och klistras fast på flaskor eller burkar som inte ingår i pantsystemet. Studier har visat att pantfusk påverkar pantsystemet med tiotal miljoner kr varje år. Dessutom sker fusk genom att en importör inte deklarerar all dryck som importeras. Dessa hamnar på marknaden, oftast i mindre, privatägda butiker, och då de inte är registrerade i pantsystemet har konsumenter ingen möjlighet att ta ut en pant på dessa (Kommerskollegium 2004).
3.6 Förbättringar
När flaskor återvinns är den viktigaste uppgiften att sanera plastet, polyetentereftalatet, från diverse föroreningar. Om plastet är avsett att efter återvinning återigen användas för tillverkning av produkter som kommer att vara i kontakt med livsmedel måste det rengöras ordentligt enligt speciella riktlinjer som garanterar en säkerhet för konsumenters hälsa. Under URRC processen sänks gränsviskositeten, IV-värde (eng. intrinsic viscosity), vilket är ett mått på molekylvikten som i sig påverkar de fysikaliska egenskaperna och dess förmåga att rengöras från kontamination.
Detta betyder att innan flingorna är klara och kan användas för att tillverka livsmedelsprodukter måste gränsviskositeten höjas igen (Azom, 2009). Då används en metod som kallas SSP-metoden (eng. Solid State polycondensation) som innebär att PET-flingorna i slutskedet av processen utsätts för högtemperaturtvätt, hög temperatur- och tryckbehandling samt katalysatorer och filtrering som höjer IV-värdet. Behandlingstemperaturen i denna vakuumprocess är kring 200- 240 grader Celsius och tar flera timmar (Kosior, Churchward, 2005). Denna metod kräver såväl stora mängder energi som tid. Ett genombrott i Österrike har däremot uppvisat en mer effektiv metod för att höja IV-värdet i en så kallad LSP-metod (eng. Liquid State polycondensation). Då materialet fortfarande är smält i en vakuumtank utnyttjas den höga temperaturen på materialet och höjs då istället till omkring 270-280 grader Celsius. Detta innebär att IV-värdet höjs till önskade värden på enstaka minuter (Heinzlreiter, 2016). En införing av denna process i återvinningsprocessen i Sverige skulle innebära lägre energiförbrukning och högre saneringsresultat.
4 Storbritannien
I denna del ligger fokus på införande av ett pantsystem i Storbritannien. Stycket inleds med hur det tidigare sett ut och vilket system som används idag, vidare beskrivs vad som krävs för att förverkliga systemet och vilka aktörer som bör vara involverade, därefter redogörs vilka produkter som ska ingå, samt kostnader som krävs för att fullborda systemet.
4.1 Tidigare pantsystem
På 1970-talet var det möjligt att återvinna glasflaskor i Storbritannien. Efter användning lämnades flaskorna tillbaka till butiken eller hämtades som en del av mjölkbudstjänsten och en pant betalades tillbaka. Detta ledde till höga returer av glasflaskor, som diskades och på så sätt återanvändes (Hogg et al. 2010). Systemet har idag inte längre en lika hög aktivitet då det under 2007 endast såldes 423 miljoner påfyllningsbara glasflaskor i Storbritannien, gentemot de opåfyllningsbara som låg på 6685 miljoner. Under samma år var antalet sålda PET-flaskor, i Storbritannien, som inte ingick i ett retursystem 6770 miljoner. Andelen flaskor som ingick i ett fungerande pantsystem motsvarade 0 % (ERM, 2008)
4.2 Nuvarande återvinningssystem
Det nuvarande systemet för sortering och återvinning i Storbritannien avser återvinning av all sorts hushållsavfall. Detta sker på två sätt, antingen genom att avfallet samlas i samma återvinningscontainer där olika material blandas och sedan sorteras på en anläggning för materialåtervinning, eller genom sortering och insamling längst trottoaren där materialen sorteras i olika containrar av hushållet (eng. Kerbside collection). De placeras vid trottoaren där de sedan plockas upp vid regelbundna tider. Sortering av avfall i olika containrar gynnar kvalitén av materialet, istället för att de samlas upp i en gemensam återvinningscontainer. Material som separeras i tidigt stadie behåller en högre kvalitet vilket leder till att kostnaden för återvinning av materialen och miljöpåverkan minskas. Kostnaden för att samla in avfall då det redan är sorterat är lägre än kostnaden som går åt när avfallet hamnar i en blandad återvinningscontainer. Detta på grund av att materialen måste transporteras till materialåtervinningsanläggningen för att separeras.
Systemet har ökat återvinningen, men trots det finns det fortfarande en del tveksamhet över hur effektivt systemet är och hur detta påverkar materialkvalitéten (Slater, Lee, 2009).
4.3 Uppförande av ett pantsystem
Enligt Hogg et al. måste följande intressenter vara involverade för att möjliggöra en implementation av ett pantsystem i Storbritannien (Hogg et al. 2010):
• Ett organ inom regeringen som sätter upp återvinningsmål, samt auktoriserar pantsystemet och tillhörande ekonomi.
• Ett returbolag som ägs och drivs av icke-statliga organisationer, bryggerier, detaljhandlare och producenter.
• De som tappar dryckesbehållare; importörer, producenter och tillverkare av behållare.
• Alla återförsäljare i Storbritannien som säljer konsumtionsfärdiga drycker.
• Alla konsumenter i Storbritannien som betalar för drycker.
• De företag och organisationer som har hand om dryckesbehållare vid uppsamling, sortering och återvinning.
Ett nyligen framlagt yttrande från Europeiska Kommissionen antyder att ett öppet, tydligt och rättvist system måste följa specifika aspekter. De försiktighetsåtgärder som måste respekteras vid design och implementation av ett pantsystem är (European Commission, 2009):
• Systemet (som drivs av ett returbolag) måste vara landsomfattande. För att uppmuntra konsumenter till deltagande i pantsystemet ska tillräckligt många returstationer existera. Man ska även undvika “ö-lösningar” vilket innebär att pantsystem har handlarägda återförsäljare. En handlarägd återförsäljare bestämmer själv vilka produkter de ska samla in och på detta sätt blir det svårare att få systemet att fungera. Således kommer det att kosta mer för leverantören eftersom de måste anpassa sina produkter efter speciella krav från återförsäljaren.
• Villkoren måste vara icke-diskriminerande för importerade produkter och därmed vara öppen för alla deltagare. Man ska undvika att skapa orättvis konkurrens genom hinder i handeln.
• Systemet måste vara sådant att störst fokus bör ligga på materialet istället för på innehållet, eftersom det är materialet som påverkar miljön.
Andra behållare och förpackningar skulle i teorin också kunna ingå i samma pantsystem som dryckesbehållare, men modellen är utformad kring dessa av följande huvudskäl (Hogg et al.
2010):
• Den geometriska formen kan endast variera inom vissa uppsatta gränser, därmed skulle andra former kräva stora investeringar i returautomaterna för att möjliggöra igenkänning.
• De livsmedelsbaserade behållare som med störst sannolikhet att konsumeras utanför hemmet är dryckesbehållare och är därmed mer benägna att sluta som avfall (BioCycle, 2001).
• Mjölkflaskor och andra livsmedelsbaserade behållare används i synnerhet inte på grund av hygieniska skäl (ERM, 2008).
Förslaget att införa ett pantsystem i Storbritannien skiljer sig någorlunda från det nuvarande svenska systemet. Största skillnaden konsumenter skulle påverkas av är sättet dryckesbehållare skulle samlas in på. Förutom automatiserade returautomater som även sorterar behållarna utifrån material, PET och aluminium, skulle även manuell insamling vara möjlig. Genom att skapa ett tätare nät av insamlingsplatser i Storbritannien ska returen maximeras och reseavstånden minska.
Man vill göra det möjligt för återförsäljare att ta emot behållare framför disken och lagra dessa i väntan på transport. Detta för att undvika miljöpåfrestning i samband med särskilda resor till pantningsstationer. Sådant pantsystem som består av både automatiserad och manuell insamling liknar systemen som används i Danmark och Norge (Hogg et al. 2010).
4.4 Kostnader för implementering av ett pantsystem
Den presenterade modellen är baserad på att det nuvarande insamlingssystemet (eng. Kerbside collection) inte längre tar emot dryckesförpackningar och ersätts helt av ett pantsystem.
Vid implementering av ett pantsystem i Storbritannien måste det finnas dryckesförpackningar som ska ingå i pantsystemet. Systemet ska vara anpassat för pantning av både PET-flaskor och aluminiumburkar. För att kunna nå ett teoretiskt uppsatt återvinningsmål på 90 % krävs det att antalet förpackningar som ska ingå i systemet ska vara relativ högt. Det innebär att omkring 24 miljarder dryckesförpackningar från 350 000 återförsäljare runt om i hela Storbritannien bör vara avsedda för pantning och därmed samlas in (Hogg et al. 2010). Nämnvärt är också att modellen endast är ett återvinningssystem och inte ett återfyllningssystem, det betyder att endast PET- flaskor som är återvinningsbara, inte återfyllningsbara, är avsedda att ingå i systemet. Detta på grund av att marknaden för det sistnämnda inte är tillräckligt stor och används i allt mindre utsträckning (Remanufacturing, 2009).
För det första, den totala engångskostnad på 84 miljoner pund som har med installering av systemet är inte inräknat i beräkningen av den totala nettovinsten som ett pantsystem medför, eftersom detta kommer att ske under det första året, och därmed återbetalas genom att producenter och återförsäljare anknyter sig till systemet. Installationskostnaderna av pantsystemet beräknas uppgå till omkring 32 miljoner pund. För att systemet ska fungera måste både återförsäljare och producenter anpassa sig efter de krav som ställs. Detta innebär att producenterna måste ändra sina produkter så att de är anpassade efter systemkraven, exempelvis modifiering av etiketter, som beräknas kosta 1,25 miljoner pund. Eftersom returautomaterna i de flesta fall återfinns hos återförsäljare måste de göra det möjligt för konsumenter att panta genom att säkerställa att det finns returautomat tillgängliga. Detta innebär utlägg motsvarande 51 miljoner pund.
Genom att studera pengaflödet i ett potentiellt pantsystem kan man se hur varje intressent inom systemet skulle påverkas ekonomiskt, se figur 5.
Figur 5. Schematisk bild över pengaflödet i ett pantsystem (Hogg et al. 2010).
De totala kostnaderna för återförsäljare beräknas till ca 576 miljoner pund per år. Denna kostnad är tänkt att ersättas av returbolaget som en hanteringsersättning till återförsäljaren för varje flaska/burk de behandlar. Men ersättningen per flaska kommer att vara lägre för återförsäljare med manuell hantering av flaskor och burkar än för de med automatiska returstationer. Andra kostnader som är nödvändiga för att driva ett fungerande pantsystem är diverse administrationskostnader, samt utlägg för insamlingen, transport, logistik m.m. och dessa kommer approximativt att kräva 337 miljoner pund varje år, även detta ska returbolaget finansiera. Den totala kostnaden som krävs för att driva systemet beräknas årligen kosta ca 703 miljoner pund. Om återvinningen uppgår till 90 % innebär det att konsumenterna förlorar cirka 491 miljoner pund, därmed räknar man med att kompensera den årliga kostnaden med hjälp av den oreturnerade panten, samt den administrativa avgift på omkring 212 miljoner pund producenterna/importörerna ska betala till returbolaget när nya flaskor introduceras på marknaden.
För att producenter/importörer ska ha möjlighet att betala returbolaget och inte påverkas negativt finansiellt av denna förändring är det tänkbart att de höjer priset på sina produkter med
en summa som nästintill är obetydlig för en konsument och spås därmed inte förändra den sålda volymen.
Studier har visat att implementering av pantsystemet sparar kostnader för avfallshantering.
Mängden kommunalt avfall kommer att reduceras genom att de flesta flaskor och burkar samlas på ett och samma ställe. För varje kommunalförvaltning i Storbritannien skulle i snitt en årlig besparing motsvarande 160 miljoner pund göras, vilket för samhället i helhet skulle innebära en årlig vinst med 1,2 miljarder pund.
Intäkterna från ett pantsystem jämfört med intäkterna från det nuvarande insamlingssystemet med återvinningscontainrar utanför varje hushåll för dryckesbehållare i Storbritannien visar att skillnaderna är väsentliga. Undersökning visar även att en större mängd material kan hanteras av ett centralt pantsystem vilket också leder till bibehållen materialkvalitet och utökad livslängd (Hogg et al. 2010).
5 Resultat från enkäter
I denna del presenteras svaren från enkätundersökningen både från den svenska, se Bilaga 1, och den engelska undersökningen, se Bilaga 2.
5.1 Sverige
Den svenska enkäten erhöll 193 svar, varav 37 % var män och 63 % kvinnor. Enkäterna från de som hade angett att de inte var bosatta i Sverige avlägsnades och togs inte med i sammanställningen av resultatet.
Nedanstående diagram visar åldersfördelning bland de tillfrågade, där majoriteten var mellan 21- 30, se figur 6.
Figur 6. Diagram över åldersspannet på deltagarna
Enligt figur 7 var det hela 9 av 10 av de tillfrågade som pantar sina PET-flaskor.
Figur 7. Diagram över andel som pantar/pantar inte sina PET-flaskor.
4%
74%
7%
15%
0-20 21-30 31-40
40-
91%
9%
Ja Nej
En av de intressanta frågorna var att ta reda på varför man pantar, där majoriteten gör det ur miljösynpunkt så som energi och koldioxid besparing men mer än hälften skulle också göra det för pantsumman, se figur 8.
Figur 8. Diagram över anledning till pantning. Y-axeln är skälet till pantning och x-axeln är antalet personer av de tillfrågade.
Pantsumman är ett av anledningen till att många pantar, men enligt figur 9 var det lite mer än 100 personer som skulle göra det även om det inte betalades ut en pant. Detta kan bero på att de flesta pantar ur miljöperspektiv och därmed skulle de även göra det oberoende av pantsumman.
Figur 9. Diagram över andelen som skulle panta/inte panta om pantsumman inte återbetalades.
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Pengar För miljön, exempelvis energibesparingsaspekt Mindre skräp Press från samhället Annat Pantar inte
Antal
53%
47% Ja
Nej
Diagrammet nedan presenterar alternativ till vad som skulle kunna öka pantningen. Enligt figur 10 var det många som skulle vilja ha mobila pantstationer, dessa skulle möjligtvis underlätta pantningen för många eftersom man skulle inte behöva resa en lång sträcka för att exempelvis panta en flaska.
Figur 10. Diagram över vad som skulle få en att panta mer. Y-axeln är de olika alternativen och x-axeln är antalet personer som har svarat.
Figur 11 presenterar svaren över vad som anses vara en tänkbar summa för en pant, där störst andel av de tillfrågade anser att den nuvarande pantsumman bör förbli.
Figur 11. Diagram över vad en rimlig pantsumma är.
0 20 40 60 80 100 120
Högre pant Mobila pantstationer (står exempelvis i
ditt kvarter en gång i månaden) Kända personer som gör reklamkampanj
Pantservice som hämtade pantflaskorna hemma hos dig mot en avgift
Flera stationer i butikerna
Antal
69%
16%
10%
5% 1-2 kr (precis som den är nu, 1
kr för en liten flaska resp. 2 kr för en stor flaska)
2-3 kr (2 kr för en liten flaska resp. 3 kr för en stor flaska)
2 kr för alla flaskor oberoende storlek
4 kr för alla flaskor oberoende storlek
Stora flaskor pantas i större utsträckning än de mindre flaskorna och anledningen till detta kan vara att de mindre flaskorna konsumeras mer utanför hemmet och slängs därmed i de vanliga soporna. För att undvika detta undersöktes frågan om huruvida man skulle panta sina flaskor oberoende av storlek om pantsumman vara lika mycket, enligt figur 12 var det mindre än hälften som ansåg det var en lösning till problemet.
Figur 12. Diagram över åsikter kring hantering av flaskor om pantsumman var lika för alla flaskor.
Figur 13 visar resultat av hur folk upplever pantning, där majoritet känner inte att det är pinsamt att panta men en lite mindre del anser det vara genant.
Figur 13. Diagram över vad de tillfrågade anser kring pantning.
41%
59%
Ja Nej
12%
88%
Ja Nej
5.2 Storbritannien
Den engelska enkäten gav 87 svar, varav 25 % var män och 75 % kvinnor. Enkäterna från de som hade angett att de inte var bosatta i Storbritannien avlägsnades och togs inte med i sammanställningen av resultatet.
Nedanstående diagram redogör ålderskategorin där majoriteten som svarade på enkäten var mellan 21-30 år, se figur 14. Detta på grund av att den endast spreds via Facebook där majoriteten av kontakterna är i samma åldersgrupp.
Figur 14. Diagram över åldersspannet.
Figur 15 presenterar resultat över huruvida man känner till ett pantsystem för
dryckesförpackningar, och av de 87 svaren var det fler som inte kände till ett sådant system. Detta visar att de flesta inte vet att ett sådant system existerar. Men det kan också bero på en dåligt formulerad fråga (se Bilaga 2) som inte väckte igenkänning hos deltagaren.
Figur 15. Diagram över hur stor andel som är bekant/inte bekant med ett pantsystem.
10%
64%
19%
7%
0-20 21-30 31-40 40
47%
53%
Ja Nej
Diagrammet nedan illustrerar åsikter kring införandet av ett pantsystem där 62 personer svarade mycket bra och 13 personer svarade bra men att de inte tror på att ett sådant system kommer att fungera, detta ger totalt 75 personer som anser det vara en bra idé, se figur 16.
Figur 16. Diagram över åsikter angående införande av ett pantsystem.
Däremot när frågan ” skulle du panta dina dryckesbehållare vid speciella returautomater för att få tillbaka din pant?” ställdes var det mer än 80 % motsvarande 72 personer som svarade Ja, se figur 17.
Detta gör det svårt att avgöra ifall alla som tycker att ett sådant system bör införas fortfarande är villiga att panta sina flaskor/burkar.
Figur 17. Diagram över hur stor andel som skulle panta/inte panta sina dryckesbehållare.
71%
15%
14%
Mycket bra
Bra, men jag tror inte på ett sådant system
Jag tycker inte om det
83%
17%
Ja Nej
Vidare undersöktes även anledningen till varför konsumenter skulle panta och de flesta skulle göra det för miljön och energibesparingsaspekten. Det visades sig även att intresset för att minska nedskräpning samt få tillbaka pantsumman var relativ jämn, se figur 18.
Figur 18. Diagram över motiv till pantning. Y-axeln är de olika alternativen och x-axeln är antalet personer som har svarat.
Fortsättningsvis, visar figur 19 att hela 62 % skulle panta sina dryckesbehållare såsom PET- flaskor och aluminiumburkar även om ingen pant skulle betalas ut. Detta tyder på att tankar kring återvinning och mindre nedskräpning av samhället är en aktuell fråga bland konsumenter.
Figur 19. Diagram över hur stor andel som skulle panta/inte panta om panten inte betalades tillbaka.
0 10 20 30 40 50 60 70
Mindre skräp Energibesparing För pengarna En del av social rörelse
Antal
62%
38%
Ja Nej
Nedan presenteras hur folk känner sig kring pantning, där majoriteten upplever det inte pinsam, se figur 20.
Figur 20. Diagram över vad deltagarna anser om pantning.
För att undersöka vad en rimlig pantsumma är för en dryckesförpackning ställdes denna fråga sist i enkäten, där mer än hälften ansåg att 10 pence, motsvarande omkring 1,13 svenska kronor, som en tänkbar pantsumma, se figur 21. Detta är bevisligen rimligt då den också liknar den svenska pantsumman.
Figur 21. Diagram över vad en möjlig pantsumma är enligt deltagarna.
11%
89%
Ja Nej
53%
12%
22%
7%
6%
10 pence 15 pence 20 pence 25 pence 30 pence
6 Slutdiskussion
Det svenska pantsystemet för PET-flaskor ger en bild av att vara ett välutformat system.
Eftersom det funnits i ca 23 år har det hunnit integrerats i samhället så väl, enligt den utförda enkäten, att hela 9 av 10 konsumenter pantar sina flaskor. Detta bekräftas stämma någorlunda då det jämförs med Returpacks presenterade siffra på 83 % återvunna PET-flaskor. Många pantar sina flaskor med anledning av att det är positivt ur ett miljöperspektiv då det förbrukar mindre energi vid återvinning och koldioxidutsläppen är lägre än vid nytillverkning av PET-materialet.
Ett motiv till varför miljöaspekten lockar konsumenter till att panta kan vara för att klimatfrågan fått allt mer uppmärksamhet de senaste årtiondena. Dessutom blir dagens yngre generation allt mer klimatsmart. Fler blir vegetarianer, handlar second hand och deltar i klimatkampanjer, exempelvis Earth Hour. En annan slutsats som kan dras är att orsaken till det relativt höga antalet pantade flaskor i Sverige är på grund av ren vana som präglats under barndomen, då människan naturligt oftast handlar efter invanda mönster. Att många lämnat in dryckesbehållare för pantning sedan barnsben kan vara en anledning till varför väldigt få, 1 av 10 deltagare, känner att det är pinsamt att panta, se figur 13.
Sammanfattningsvis kan man säga att det svenska pantsystemet har en viktig funktion i samhället, där resultaten från enkäten visar att en stor andel pantar sina flaskor och att det även skulle göra det ifall det inte betalades ut någon pant.
Efter att ha analyserat enkätsvaren från de 18 deltagare som svarade att de inte pantar kan man i nedanstående diagram, se figur 22, se vad som skulle få dessa personer att börja panta.
Figur 22. Diagram över vad som skulle få deltagare, som svarat att de inte pantar, att panta.
En slutsats som kan dras är att det problematiska för konsumenter som inte pantar är pantstationerna. Beroende på dag och tid är det med stor sannolikhet fler människor vid returstationerna som skapar köer och har lett till att dessa personer har valt att inte längre returnera sina dryckesbehållare. Däremot, att införa fler stationer i butikerna anses troligtvis inte som en lösning på problemet då denna inställning hos konsumenter kan ha att göra med deras tålamod och vilja att inte stå och vänta i kö på returstationera. Problemet kommer att kvarstå även om fler stationer skulle installeras och det skulle hända att alla stationer är upptagna när denna konsument ska panta sina flaskor. Detta skulle således inte vara en lösning i det långa loppet. Det finns även en möjlighet att ifall en konsument endast har enstaka flaskor denne vill panta är det mestadels varken ekonomiskt eller ekologiskt att ta bilen till en returstation enbart
22%
6%
33%
33%
6% Högre pant
Kända personer som gör reklamkampanj
Fler stationer i butikerna
Mobila pantstationer
Pantservice
för att utföra denna handling. Därmed, kan det konkluderas att den mest positiva lösningen för att få konsumenter att panta eller att panta mer är att införa mobila pantstationer, för att på så sätt undvika längre transportsträckor i samband med pantning och uppmuntra till en promenad till returstationen.
Av de 193 personer som svarade på enkäten var det 175 personer som svarade att de pantar sina PET-flaskor, i nedanstående diagram presenteras resultatet av vad som skulle öka pantningen bland deltagare som redan pantar sina flaskor, se figur 23.
Figur 23. Diagram över vad som skulle få de som redan pantar att panta mer.
Även för de som redan pantar sina flaskor är mobila pantstationer omtyckt. Om man jämför diagrammen ser man att bland de som redan pantar sina flaskor är andelen som upplever att det behövs fler stationer i butikerna, mycket lägre. Detta kan bero på att de som redan pantar sina flaskor förmodligen inte anser att införa flera stationer i butikerna skulle påverka pantningen, men att mobila pantstationer skulle kunna vara något som kan göra en förändring till det positiva.
6.1 Fördelar och nackdelar med det svenska systemet
Energibesparing och minskning av koldioxidutsläppen är viktiga aspekter ur en miljösynpunkt och har under de senaste åren fått allt mer uppmärksamhet. Politiker fokuserar mer frekvent på det i sitt arbete, samt att allt fler kampanjer och reklam koncentrerar sig på miljöpåverkan.
Vid återvinning behåller materialet bättre kvalitet och därmed undviks större utarmning av de ändliga naturresurserna. I dagsläget är det svårt att ersätta PET-materialet till något alternativt på grund av dess positiva egenskaper men strävan efter att helt undvika resurstillgångar vid tillverkning och bearbetning av material förblir ett ideal, som förhoppningsvis inom en kortare framtid ska kunna realiseras.
Pantfusk är ett förekommande problem som påverkar systemet med stora summor. Bedragare utnyttjar systemet för att tjäna pengar för att i slutändan påverka konsumenterna och deras tillit.
Att förutse fusk kan vara problematiskt men det bör vara möjligt att åtgärda med noggrannare kontroller som utförs innan det är försent att spåra. Dessutom skulle ytterligare enheter inom regeringen, med mål att minska fusk, kunna införas. På så vis skulle även fler jobb skapas.
26%
40%
13%
20%
1%
Högre pant
Mobila pantstationer
Pantservice
Flera stationer i butikerna
Kända personer som gör reklamkampanj
6.2 Förbättringar av det svenska pantsystemet
I enkäten (se Bilaga 1) ställdes en fråga angående faktorer som skulle få deltagarna att panta mer.
Majoriteten höll med om att mobila pantstationer som placerades ut i ens kvarter på utsatta tider skulle få de att panta mer. Huruvida en sådan idé skulle kunna realiseras har ej undersökts i detta projekt. Däremot kan konstateras att detta förslag inte bör ha gett störst majoritet för att konsumenter vill undvika folkmassor eller känner sig uttittade, utan för att ett sådant förslag skulle gynna miljön och mest sannolikt även höja returandelen.
En högre pant föreslogs också av en stor del av deltagarna i samma fråga för att motivera till en mer frekvent pantning. Förklaringen till att fler vill ha högre pant kan stämma med teorin om reciprocitetsprincipen som innebär att det skapas en förväntan vid ett socialt handlande.
Konsumenter utför ett jobb vid återlämning av sina flaskor och förväntar sig därmed ersättning för detta, och ju högre pant desto större motivation till att panta. Däremot, de konsekvenser som kan uppstå i samband med förhöjd pantsumma av dryckesbehållare är att pantfusket ökar.
Eftersom det är förbjudet att sälja PET-flaskor och aluminiumburkar som inte ingår i ett pantsystem finns risken att mängden olagliga behållare som inte är möjliga att lämna tillbaka ökar, på så sätt kan det leda till att samhällets förtroende för pantsystemet minskar.
En hypotes som fanns vid konstruktion av fråga 9 i den svenska enkäten (se Bilaga 1) var att om panten skulle vara lika för alla PET-flaskor oberoende volym skulle det innebära att mindre PET- flaskor som ger 1 kr i pant, pantades mer frekvent. Efter att resultatet fastställts konstaterades att hypotesen inte kunde bekräftas. Endast 4 av 10 deltagare var villiga att spara de flaskor som konsumeras utanför hemmet och inte slänga dem i sopkorgen. Om detta resultat stämmer eller inte är svårt att fastställa då det erhölls en del återkoppling angående denna fråga. En del deltagare upplevde frågan som problematisk då de inte visste vad de skulle svara, ifall de redan pantade sina småflaskor.
Förbättringar inom återvinningssystemet är svåra att avgöra då detta projekt inte undersökt exakt hur lång tid processen tar, eller hur mycket energi som konsumeras under bearbetningen av PET- flaskorna. Däremot föreslogs en metod, LSP-metoden, inom URRC processen som enligt studier ger mer effektiva resultat vid sanering. Om denna metod är realiserbar att införa i Sverige är i detta projekt svårbedömt när det kommer till finansiella aspekter samt ombyggnation av nuvarande system. Däremot upplevs metoden som en positiv förbättring och en implementering skulle vara önskvärt.
6.3 Implementering av pantsystem i Storbritannien
Ett införande av ett liknande pantsystem av PET-flaskor och aluminiumburkar i Storbritannien konkluderas vara teoretiskt realiserbart. Visserligen inkluderar detta en stor engångsavgift för installationen, som dessutom i verkligheten med stor sannolikhet kommer att bli högre. Det kommer behöva göras en stor satsning på att få ut information till konsumenter i form av reklamkampanjer och vägledning i hur pantning går till. Men att detta ska vara ekonomiskt nedtyngande för Storbritannien är inte troligt. Eftersom pantsystemet är avsett att ersätta det nuvarande återvinningssystemet kommer det innebära att kostnaderna som skulle krävas för att hantera avfallen minskas. Kostnaderna som krävs för att fullfölja systemet anses inte vara orimliga då engångskostnaden kan jämföras med den nuvarande kostnaden för avfallshantering och kostnaderna som årligen krävs för att driva systemet.
En införing av ett pantsystem i Storbritannien skulle dessutom skapa jobb. Även om andelen dryckesförpackningar är mindre än andra förpackningar på marknaden är det högst troligt att många jobbtillfällen skulle skapas.
6.4 Enkätundersökningarna
Med tanke på att enkätundersökningen endast spreds via sociala medier, främst via Facebook, begränsades deltagargruppen snabbt. Kontakter hjälpte till att sprida vidare enkäten i diverse facebookgrupper, i högsta grad beståendes av studenter från universitet i Stockholm, Glasgow, Birmingham och London. Detta innebar således att åldersspannet från enkäten var hyfsat homogen även om syftet var att nå ut till ett bredare åldersspektra. Däremot överträffades inte antalet förväntade svar från de båda enkäterna. Den engelska erhöll 87 svar medan den svenska hade 193 antal deltagare.
Enkäten bestod endast av frågor med redan formulerade svarsalternativ, där de flesta frågor endast tillät ett svar. Enstaka frågor möjliggjorde deltagaren att välja flera svar på en och samma fråga. Eftersom det redan fanns svarsalternativ tvingades deltagaren att värdera sin åsikt och välja ett svar som bäst passade in på ens ställningstagande. Denna kvantitativa metod underlättade sammanställningen och undvek mångfacetterade svar. Frågorna var dessutom mer riktade till de som redan pantade eller, som i den engelska, var gynnsamt inställda till ett pantsystem. I och med syftet med enkätundersökningen var det mer intressant att ta reda på varför konsumenter pantade eller varför de skulle tänkas göra det, än att ta reda på åsikter från dessa som inte är intresserade av ett pantsystem.
Antalet svar från båda enkäterna är för få för att dra en generell bild i stort om hur situationen kring återvinning är i både Sverige och Storbritannien. Däremot bekräftar denna enkät tidigare gjord statistik över den svenska befolkningen om att pantning anses vara viktigt, i och med den höga återvinningsgraden.
Resultatet från den engelska enkäten visar tydligt att största delen av de tillfrågade anser sig ha positiva åsikter kring ett införande av ett pantsystem i Storbritannien. Den engelska enkäten skulle kunna komma att ligga till grund för andra, större projekt angående en implementering av ett pantsystem i Storbritannien. En slutsats som kan dras från denna enkät är att konsumenter i åldersspannet 21-30 år från tre olika storstäder i Storbritannien är enade om att ett pantsystem skulle accepteras av samhället.
Jämför man svaren från båda enkäterna kan man se att det i generella drag är ganska lika.
Deltagare, både de som redan har ett pantsystem och de som inte har ett, resonerar kring pantning i väldigt lik omfattning. Då majoriteten i de båda enkäterna var konsumenter i åldersspannet 21-30 år kan man dra en slutsats om att oberoende av landets situation kring pantning är miljöaspekten en viktig faktor, troligtvis till följd av dagens globaliserade samhälle. I helhet konstaterade enkätundersökningarna att en viktig faktor till britternas och svenskarnas vilja att panta är miljöaspekten, i form av energibesparing och mindre koldioxidutsläpp.
6.5 Fortsatt arbete
En fortsättning på detta projekt skulle möjligtvis vara att man gör en egen kostnadsberäkning på hur mycket en implementering av ett pantsystem kostar. Undersöka hur mycket det kostat för länder, exempelvis Litauen, som under det senaste året infört ett sådant system (Technologijos, 2016) och på så sätt framställa egna siffror.
Intressant för en känslighetsanalys att undersöka skulle vara att studera den administrativa kostnaden producenterna i Storbritannien kommer behöva betala vid införande av ett pantsystem. Denna kostnad är beroende av andelen återlämnade dryckesförpackningar där ju högre andel återlämnat desto fler flaskor hanteras i återvinningen och därmed leder det till en högre administrationsavgift för producenterna.
Det skulle även vara aktuellt att ta reda på hur möjliga förbättringarna av det svenska pantsystemet är och göra en studie på hur mycket energi och tid som är möjligt att spara i återvinningsprocessen. Detta skulle kräva ett utförligt arbete av processen och ett besök till återvinningsanläggningen skulle vara lämpligt. Om enkätundersökningen skulle göras om skulle det vara passande att besöka diverse städer i Storbritannien och utföra en enkät i pappersform för att på så sätt bredda åldersspektrat av deltagare.
