Möte om cykelsatsningar i Göteborgsregionen

Göteborg 2013-04-22

Möte om cykelsatsningar i Göteborgsregionen

- Cyklar vi i rätt riktning?

Torsdagen den 18 april klockan 13.00–16.30 på Atwork (Johan på Gårdas gata 5A) lokalen Fantomen

Närvarande:

Kristina Hellström, Magnus Stenberg Stenungsunds kommun, Lisa Ström och Nikolina Verovic GR, Karolina Oxfall och Catarina Nyberg Kungsbacka kommun, Maria Giöbel Trafikverket, Johanna Ståhle och Angelica Starke Partille kommun, Eva Eriksson och Lars Erik Lundin Göteborg stad, Tanja Barrett Öckerö kommun, Ulf Bredby Mölndals kommun, Katja Ketola och Kjell-Eve Jäderström och Johanna Carlsson Alingsås kommun, Christian Bergman Västra Götalandsregionen, Robert Hamilton och Anna Jägemalm Lerums kommun, Annika Friberg, Torbjörn Andersson, Pernilla Rokosa, Beata Åhall och Linda Henningsson Ale kommun, Lena Johansson Härryda, Annika Nilsson och Julia Elmkvist Trivector, Pernilla Sott Cowi och Jenny Bjönness Kungälv

Inledning

GR har utifrån behov i kommunerna bjudit in till ett möte om cykelsatsningar i

Göteborgsregionen. Målgruppen för mötet var personer som arbetar med cykelfrågan och inbjudan gick ut till infranätverket och nätverket för hållbart resande.

Syftet med dagen var att få fram en gemensam bild tillsammans över planerade

cykelsatsningar och hitta möjliga samordnings- och samverkansmöjligheter. Det gäller såväl infrastruktur som andra aktiviteter kommunerna gör i detta sammanhang för att öka

cykelandelen i kommunen. Trafikverket och VGR blev också inbjudna för att berätta hur de arbetar med cykelfrågan.

GR kommer, m.h.a. Trivector att samla in underlaget som presenterats under mötet och därefter komplettera underlaget med intervjuer som därefter sammanställs till en rapport. Målet är att rapporten är färdigställd till sommaren.

Se Lisas och Nikolinas bildspel i separat PDF-fil

Hur ser cykelvägnätet ut idag och vad är på gång för satsningar på infrastruktur och kommunikation i GR-kommunerna?

Följande punkter nedan är kompletteringar till de bildspel som presenterades under eftermiddagen och finns att tillgå som separata PDF-filer

Ale kommun: Beata Åhall:

 Trafikplan finns på hemsidan

 Fokus på att bygga cykelvägar till skolor och till pendeltågstationerna

 Det finns även cykelboxar i Nol och Nödinge

 Det finns en koppling till Kungälv via Jordfallsbron Alingsås kommun: Kjell-Eve Jäderström:

 Alingsås har även investerat i en skylt som varnar cyklister för bilister

 De medel som finns hos Trafikverket för satsningar utanför tätorterna är fulltecknade

 Det vore intressant att bygga cykelbana på banvallen så som man gjort i Lerum

 Det är svårt att binda samman tätorter i Alingsås kommun eftersom det är väldigt glest mellan orterna

 Det finns ett samarbete tillsammans med Lerum för att bygga bro och knyta samman länkar

 Alingsås prioriterar cykelväg utmed väg 190 Göteborg stad: Lars-Erik Lundin och Eva Eriksson:

 Göteborg har ett väl utvecklat infrastrukturnät, men något som också är viktigt är att synliggöra dessa satsningar. Trots att Göteborg stad satsat på att bygga cykelbanor så har inte cyklaandelen ökat. Vad beror det på?

 Staden har börjat prata med invånarna via bland annat cykelhuset och forslagsladan.nu (förslagslådan)

 Det kommer även mycket synpunkter från pendlare. En av målgrupperna som staden börjat arbeta med är pendlarna, de som cyklar in till jobbet från kranskommunerna. Där kan det finnas behov av samverkan med andra kommuner för att bygga ihop cykelvägnätet över kommungränser för de som pendlar med cykel.

 Det pågår arbete med en cykelplan. Utifrån synpunkterna har vissa åtgärder prioriterats om.

 Parallellt arbetar trafikkontoret med att få de som inte cyklar idag att börja cykla.

 Lånecykelsystemet har fallit väldigt väl ut. Säsongen är förlängd. En målgrupp för Styr och ställ är de som pendlar in från kranskommunerna.

Härryda kommun: Lena Johansson

 Från Mölnlycke finns förbindelser till Partille, Göteborg och Mölndal. En cykelbana är på gång mot Mölndal. Det vore intressant att försöka förbinda Cykelbanan från Mölnlycke till Landvetter.

 På trafikkontoret finns tre olika potter; GC-vägar, trafiksäkra skolvägar och trafikmiljöåtgärder.

 Kommunen bjuder in alla anställda i företag i kommunen att delta i Cykelutmaningen i år.

Kungsbacka kommun: Karolina Oxfall

 Kungsbacka har precis antagit en cykelplan med en ny målbild. I planen är det förutom satsningar på utbyggnad av cykelvägnätet även fokus på tillgänglighet, trafiksäkerhet och olika typer av kampanjer. Kungsbacka satsar 93 miljoner de kommande tre åren för att bygga samman tätorterna.

 Cykelarbetet handlar mycket om utbyggnad av vägar. Kommunen betalar större delen av satsningarna på egen hand.

 Kungsbacka jobbar i samarbetsprojekt med trafikverket för att skapa en bilfri kustnära cykelled kallad Kattegattleden.

 Kommunen gick ut och frågade invånare om vad de gillar för cykelställ och har nu tillsammans med en entreprenör tagit fram ”världens bästa cykelställ”. Cykelstället kommer stå vid stationen.

 Det finns en diskussion om hyrcykelsystem och det pågår en diskussion med Göteborg om att använda samma system.

 Det pågår även mycket belysningsprojekt. Det finns kopplingar till Göteborg via banvallen och även mot Mölndal

Kungälvs kommun: Jenny Bjönnes Bergdahl

 2005 skapades dokumentet ”Den cyklande glesbygden”- ett dokument med en plan för 10 miljoner kr per år 2005-2015. En anledning att satsa på just dessa cykelbanor var att avlasta skolskjutsen.

 Kommunen bygger samman serviceorterna och trafikverket tar över drift och underhåll.

 Nästa satsning är att få cyklister på cykelbanorna.

 ”Tänkta sträckor” är de som inte ännu ligger med i någon prioriteringslista.

Prioriteringslistan ska uppdateras. Det vore intressant att länka ihop kärna Kornhall och Säve, samt upp mot Stenungsund.

 Södra Bohuslän har ett projekt som heter Skepp o Hoj som satsar på cykelturism.

 Hur kan vi hjälpas åt att ändra beteendet? Sådana här forum är väldigt bra för att stötta varandra.

 Kungälv är med i Cykelreseplaneraren. Lerums kommun: Anna Jägemalm

 Fokus på ett bygga samman större orter samt mot Göteborg och Partille (via Jonsered)

 Ett spännande projekt där en bilväg smalnades av till en mer trafiksäker väg.

 Lerum är med i Nya Vägvanor och På egna ben.

 Lerum har påbörjat cykelmätningar och arbetar med Cykelreseplanerare och pumpar. Mölndals kommun: Ulf Bredby:

 6 miljoner kr per år är avsatt för saknade länkar. Totalt lägger kommunen uppåt 10 miljoner per år.

 Det vore bra om de fyra kommunerna Mölndal, Partille, Härryda och Göteborg kunde samverka kring att kommunicera den cykelbana som byggs ihop över

kommungränserna.

 Mölndal gör många kommunikationsprojekt, bl.a. vintercyklister. 300 ville vara med, kommunen gick ut med en annons på nätet. Vintercyklisterna fick dubbdäck,

kommunen hade budget för ca 20 vintercyklister. Dessa gav input till vinterväghållningen.

 Det vore intressant att samverka mer kring hur man kan förbättra vintercyklingen. Partille kommun: Johanna Ståhle

 Partille har byggt ny cykelbana längs med Göteborgsvägen. Den byggdes för smal (under 4 meter) för att vara både gång- och cykelväg men inga negativa synpunkter har kommit in.

 Partille har ett ganska väl utbyggt cykelvägnät. Vägvisning finns på hela nätet. Kommunen har satsat på cykelparkeringar vid hållplatser.

 Kommunen vill gärna bygga ”stans väg”, tre meter belyst grusväg. Länsstyrelsen är dock negativ eftersom det är våtmarker, vägen skulle dock kunna knyta samman två kommundelar.

 Kommunen har fått medel från Västsvenska paketet för att bygga två cykelvägar. Det finns en investeringsplan som uppdateras vart femte år.

 Partille jobbar med På egna ben, Ny adress nya vägvanor och anordnar en cykeldag varje år.

Stenungsunds kommun: Kristina Hellström

 Cykelvägnätet är väl utbyggt men kommunen är ganska kuperad. Från Jörlanda finns en bra koppling ut mot Tjörn och mot Ödsmål. Sedan saknas det vidare koppling mot Svanesund och Orust. Längs gamla E6:an ut mot Spekeröd finns en bra cykelväg. Österut mot Lilla Edet saknas cykelvägar och även mot Uddevalla.

 Stenungsund är med i På egna ben sedan 2012. De deltar även i Skepp o Hoj som Södra Bohuslän driver. Det kommer leda till ytterligare vägvisning på en del cykelvägar.

 I år kommer kommunen ordna en cykeldag under våren.

 På längre sikt finns inga planer i dagsläget, men en cykelplan är på gång. Öckerö kommun: Tanja Barrett

 En förhoppning är att kunna ta sig mellan kommunens tio öar med cykel.

 Kommunen har precis påbörjat sitt cykelplanearbete och har ännu inte byggt ut så många cykelvägar.

 Det finns flera andra projekt som kommunen medverkar i, bl.a. Skepp o Hoj, På egna ben osv.

 Kommunen har tagit fram en kartläggningsrapport över cykelvägnätet med hjälp av en planarkitekt. I rapporten finns åtgärdsförslag både på huvudvägnät och på lokalnät.

 Avstånden är väldigt korta, men många kör fortfarande bil. Hur får man Öckeröborna att ställa bilen?

 Centrum är idag ingen levande mötesplats utan snarare en parkeringsplats.

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med cykel? Christian Bergman

 Den regionala planen håller på att revideras. Planen reviders för ytterligare fyra år fram till 2025

 Västra Götalandsregionen (härefter kallad VGR) är planupprättare för statens pengar. Trafikverket utför det som VGR (planupprättaren) bestämmer. Trafikverket är

planupprättare för den nationella planen (järnvägar och större motorvägar)

 Den 23 maj är sista mötet med BHU (beredningen för hållbar utveckling), sedan beslutas den i regionstyrelsen och regionfullmäktige.

 I den plan som gäller ligger bl.a. Partihallsförbindelsen. Det finns även

cykelsatsningar som ligger i flera potter. Regionutvecklingsnämnden har därefter avsatt pengar i två omgångar till cykel. Totalt ligger 225 miljoner kr 2010-2021

 När planen antogs låg 6 miljarder kr. I revideringen tillkommer ca 2 miljarder kr till som ska fördelas på ett rättvist sätt.

 Man försöker behålla så mycket som möjligt från den tidigare planen. Mellan 3-400 miljoner kr till cykel tycker politikerna är ett bra intervall. Dessa ska fördelas för fyra år. Åtgärderna bör dock kunna komma innan 2022.

 I tjänstemannaförslaget är det 330 miljoner kr. En viss del av pengarna vill VGR lägga till cykelvägar utanför tätort, en som heter cykelvägar inom tätort samt en del pengar på steg 1 och steg 2 åtgärder för att öka cykelandelarna.

 I planeringsdirektiv från regeringen ligger starkt fokus på cykel. På våren 2014 fastställs den nationella planen och då fördelas också medel till den regionala planen.

 På seminariet i Vårgårda pratades det om en regional cykelsamordnare och VGR skissar nu på ett PM kring detta för att kunna tillsätta resurser. Det är tredje året i trad som seminariet genomförs i Vårgårda.

 Det gäller att få med cykelvägnätet i NVDB för att kunna få med fler kommuner i cykelreseplaneraren etc.

 VGR har även ambitionen att anlita en konsult att göra en kartläggning över cykelsatsningar i den större regionen (hela Västra Götalandsregionen)

 Kommunerna efterfrågar tydligare kriterier över vilka typer av cykelvägar som kan få finansiering. Desto tidigare kommunerna får reda på att det är cykelsatsningar på gång, desto snabbare kan man svara upp med medfinansiering när satsningarna väl kommer.

 Det är först när regeringen tagit beslut som man vet hur mycket medel som kommer finnas men redan i remissförslaget kan man få en uppfattning om hur förslaget kommer se ut.

 Sammanfattningsvis: Inför den förra planeringsomgången gjordes en inventering över kommunernas satsningar på cykel som uppgick till 900 miljoner kr. Medel som föreslås nu är alltså:

• Befintlig plan 225 miljoner kr • Ca 300- 400 miljoner 2022-2025

• 300 miljoner som kommer från kommunerna

Totalt nästan 900 miljoner kr vilket svarar upp till kommunernas ambitioner 2010.

Gemensam diskussion: Finns det behov av samverkan och hur?

Grupp 1:

Deltagare: Kjell-Eve Jäderström Alingsås, Anna Jägemalm Lerum, Johanna Ståhle Partille, Johanna Carlsson Alingsås och Lisa Ström GR

 Det vore bra med en regional cykelsamordnare

 Det skulle vara bra om GR håller i ett cykelnätverk

 I dagsläget samarbetar inte kommunerna alls med varandra kring cykelfrågor

 Det är svårt att få till länkar över kommungränser eftersom de kommunala politikernas intresse dör ute lite ju längre ut från tätorterna man kommer

 Det är oftast utanför tätorterna som det är mest otryggt att cykla, där skulle mycket åtgärder behövs ur trafiksäkerhetssynpunkt

 Det är andra frågor än vägnätet som vore intressant att utbyta erfarenheter kring, exempelvis cykelpumpar, cykelvägställ o.s.v.

 I de mindre kommunerna finns inte lika mycket pengar att göra fel för, ett felaktigt inköp av ett par cykelpumpar får stora konsekvenser och ger dålig reklam för kommunen

 Det vore intressant att utbyta erfarenheter kring ny teknik- exempelvis belysning som drivs av solceller

 Ett cykelnätverk skulle kunna träffas en halvdag ca två gånger per år. Det är bra att få varandras kontaktuppgifter så att man kan höras mellan träffarna. Träffarna skulle kunna ha olika teman

 Möjligtvis skulle man kunna gå samman och köpa in större mängder samtidigt för att få ned priset. Man kan tillsammans bjuda in leverantörer som kan presentera olika typer av tekniker

 Kommunerna skulle kunna hjälpas åt med att ta fram kunskapsunderlag och beslutsunderlag till sina politiker.

 Det finns nätverk för trafikingenjörer och parkeringsfrågor idag men inget om cykelfrågor. Skolskjutssamordnare har fått stöd från trafikverket med föreläsare och har tagit fram gemensamma riktlinjer för skolskjutsning.

 Det vore intressant att se en karta över samtliga GR-kommuner så att man kan se vilka länkar som saknas mellan kommunerna och mellan olika tätorter.

 Man skulle kunna samordna vinterväghållningen på cykelbanor som löper över kommungränser.

 Enskilda personer som jobbar med cykelfrågor i sin kommun skulle känna en större trygghet om det finns stöd från andra som jobbar på samma sätt i andra kommuner, exempelvis gällande vinterväghållning

 En annan sak att samverka kring skulle kunna vara hur man mäter cyklister- det är svårt men nödvändigt eftersom det motvierar till exempel satsningar på belysning. Även kring metoder om hur man kan samla in synpunkter från invånare om cykelbanor.

Grupp 2:

Deltagare: Angelica Starke Partille, Robert Hamilton Lerum, Eva Eriksson Göteborg, Beata Åhall Ale och Nikolina Verovic GR

 Det finns ett behov av samverkan kring cykelsatsningar.

 Vilka kommunikationsinsatser är effektiva och ger resultat?

 Förutsättningarna ser olika ut i varje kommun, i exempelvis Partille finns topografiska utmaningar som gör det svårt att öka cykelandelen

 Generationsanpassning- vem bygger vi för? Det behövs insatser mot skolor

 För att cykelvägarna ska bli attraktiva behövs ett fokus på restiden- det krävs snabba cykelvägar

 Man behöver sätta in cykelsatsningar i sitt sammanhang, det vill säga i helhetsbilden för samhällsplanering och infrastruktursatsningar

 Det är viktigt att hitta sätt att påverka överflyttningen från bil till cykel och i vissa attraktiva relationer även från kollektivtrafik till cykel (där kollektivtrafiken är överbelastad)

 Det vore intressant att vidareutveckla På egna ben och dra nytta av ett etablerat projekt

 Målgruppen föräldrar och barn är viktig

 Hälsoperspektivet är viktigt- cykling bidrar till vardagsmotion

 Det skulle vara intressant att samordna arbete med parkeringsplatser: att skapa lägre parkeringsnormer och utveckla bilpool

Grupp 3:

Deltagare: Ulf Bredby Mölndal, Karolina Oxfall Kungsbacka, Lena Johansson Härryda, Linda Henningsson Ale och Christian Bergman VGR, Annika Nilsson Trivector

 Kungsbacka hamnar ofta emellan, ingen tar ansvar, t ex stråk ej med på kartan.

 Trafikverket hade cykelnätverk tidigare. Göteborg, Mölndal, Partille m fl träffades 4 ggr/år. Både för infrastruktur och för erfarenhetsutbyte.

 Mölndal-Göteborg: hade kunnat utveckla informationsutbyte/samarbete om utbyggnader, så att man vet vad den andra ska bygga. Mölndal-Göteborg delvis sammanväxta. Skiftande standard över kommungränserna.

 Det kan behövas olika storlek för nätverk. GR kan vara för stort. Naturlig arbetsmarknadsregion är lämplig, t ex Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda, Kungsbacka.

 Det kan också finnas flera grupper och delgrupper. Man kan göra kampanjer ihop, alla kan vara med på erfarenhetsutbyte. Fysisk utbyggnad gäller oftast bara två kommuner, t ex Mölndal-Härryda. Då handlar det om att lösa praktiska frågor vid

kommungränsen.

 Kungsbacka mest intresserad av Mölndal, eftersom koppling till Göteborg redan är klar.

 I driftfrågor kan det vara samarbete med någon annan, driftsfolk måste vara med.

 Bra infrastruktur är en grundförutsättning: men kampanjer är bra för att synliggöra. Man kunde samla ihop erfarenheter kring påverkansåtgärder och sprida goda exempel och tipsa om vad som inte fungerar så bra. Mölndal utvärderar ofta sina

påverkansåtgärder, t ex Hälsotrampare, har en tjänst som jobbar med påverkansåtgärder, men inte bara för cykel.

 Västtrafik är bra på att utveckla kampanjer, kunde man ha en cykelmotsvarighet till deras provåkarkort?

 Annan möjlighet är Kunskapsdatabas. Träffar tar tid. Finns många nätverk. Mycket går att söka på nätet. Fördelen med regionalt/lokalt nätverk är att det går att titta på åtgärderna.

 Man skulle kunna ha ett nätverk på GR nivå. Regelbundna möten 2 ggr per år, någon som styr upp, träffas en halvdag. GR/VGR kan hålla i det. VGR kan vara med på alla 4.

 Politiker undrar om det är värt pengarna? Vad är effekterna – Trafikverket har tagit fram samhällsekonomiska beräkningar. 1 kr investering i Väg ger 1 kr tillbaka, cykelväg 9 kr tillbaka. I Köpenhamn har man sett att man får ca 4-5 kr tillbaka på varje investerad krona.

 En fråga som diskuterades var om man har mätt effekterna? Ökar cyklandet? Kungsbacka gjorde en RVU hösten 2012. Kungsbacka har sagt att de ska följa upp effekterna, mäta cyklandet, med det är svårt utvärdera eftersom det är olika

förutsättningar i vissa fall.

 Det finns olika cyklister. Snabbcyklister. Vardagscyklister. Turistcyklister. De kan ha olika synpunkter.

 I Mölndal har man gjort 3 cykelbokslut. Mölndal gör medborgarundersökning som innehåller frågor om cykelfrågor som går till fler än bara dem som cyklar (dock ej statistiskt urval).

 Det noterades att det var många unga människor, många kvinnor på seminariet jämfört med i många andra sammanhang.

Grupp 4:

Deltagare: Kristina Hellström och Magnus Stenberg Stenungsund, Jenny Bjönness Kungälv, Annika Friberg och Torbjörn Andersson Ale, Maria Giöbel Trafikverket och Pernilla Sott Cowi

 Det finns behov av att samverka. Både regionalt (exempelvis inom GR) för att få inspiration, men även lokalt/stråkvis för att göra fysiska/konkreta åtgärder

 Det skulle vara bra med två träffar per år (vår och höst)

 Det är bra att skapa ett sammanhållet underlag

Vad är nästa steg?

Varje kommun har utsett en kontaktperson för det fortsatta arbetet med att kartlägga cykelsatsningar inom GR.

Den 12 juni sammankallas alla till ett uppföljningsmöte och kommer innan mötet få rapporten utskickad. Rapporten kommer när den är färdig att läggas ut på www.grkom.se

Vid pennan Lisa Ström