Internbudget Arbete och välfärd

(1)

Internbudget 2019

Arbete och välfärd

(2)

Innehållsförteckning

Ordförandes inledning ... 3

Verksamhetens inriktning ... 5

Omvärldsanalys ... 6

Nämndens uppdrag och ansvar ... 12

Huvudprocesser - mål och prioriteringar ... 13

Hållbarhetspolitisk inriktning ... 20

Personalpolitisk inriktning ... 22

Ekonomi ... 24

Nämndens internkontrollplan 2019 ... 26

Digitaliseringsplan ... 28

(3)

Ordförandes inledning: Fyra år för arbete och välfärd

Fyra år för arbete och välfärd kan beskriva både det som varit och det som kommer. Att vara ordförande för Nämnden för arbete och välfärd är den största äran i mitt liv. Jag är

reformdriven och värderingsburen; det politiska förtroendeuppdraget är inte att tycka, utan att genomföra och ta ansvar. Jag lovar inte allt, men jag lovar att ge allt och att alltid lyssna på frågor, funderingar eller förslag som kan utveckla vårt gemensamma uppdrag för

Växjöbornas arbete och välfärd.

Vi har betydande utmaningar framför oss. Tillsammans med ett jobb, är kvalitet och

tillgänglighet i välfärdstjänsterna det bästa sättet att motverka klyftor i samhället. Välfärden ökar jämlikheten genom utbildning och fördelning av vård och omsorg efter behov, inte efter betalningsförmåga. Med en välfungerande välfärd stöttas den ekonomiska tillväxten genom höjning av arbetskraftens förmåga och storlek. Sammanhållning och sysselsättning lägger grunden för såväl trygghet och tillit som tillväxt.

Ordning och reda i ekonomin

Reformtempot har varit högt under hela mandatperioden. Djupa underskott har vänts till överskott, och ekonomin har varit i balans under hela mandatperioden. Det gör att vi kan skydda Växjöborna från arbetslöshet i den kommande lågkonjunkturen. Omorganiseringar är krävande och det tar tid innan de når full effekt, men sammantaget bidrar förändringarna som genomförts till att Arbete och välfärd står bättre rustade för framtiden. Den beslutsamhet och ansträngning som uppbådats runt om i förvaltningen är både imponerande och betydelsefull.

Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) saknas ungefär 30 miljarder kronor i

kommunerna under mandatperioden som precis påbörjats. Den demografiska utvecklingen och de potentiella kostnadsökningarna kopplade till en tudelad arbetsmarknad, riskerar välfärdens finansiering. Fler blir allt äldre och antalet barn ökar. Kostnaden för, och

efterfrågan på, välfärdstjänster förväntas stiga i kommunerna. Sverige rör sig mot ett läge där varje förvärvsarbetande person måste tjäna ihop tillräckligt för att ha råd att försörja

ytterligare en person.

Nyfikenhet på nya lösningar, omprövning av gamla sanningar och beslut, samt ett resultatorienterat ledarskap med en öppen utvecklingskultur i hela förvaltningen är nödvändigt för att klara såväl nya som bestående utmaningar. De fyra åren som ligger framför oss kommer dels ägnas åt att implementera och finjustera besluten från de föregående fyra åren, dels åt att arbeta med det reformbehov som fortfarande finns.

Nya steg mot full sysselsättning

Alla människor kan växa och alla har förmågor och styrkor som just de kan bidra med. Vår uppgift är att skapa möjligheter för varje människa att komma till sin rätt. Det är när

utanförskap växlas mot arbetsgemenskap som vi gjuter samman vår kommun. Därför är full sysselsättning efter förmåga det överordnade målet. Och att aldrig ge upp på någon vårt löfte.

Det går bra för Växjö. Lyftkranarna och karriärstegarna växer i takt i Sveriges fjärde främsta tillväxtregion. För det stora flertalet lyckas en skola för alla, sjukvård och omsorg för den som behöver och en arbetsmarknad som numera har starkare drivkrafter skapa rätt

förutsättningar för att människor ska kunna stå på sina egna ben. Vårt ansvar är att också de som tar en omväg i livet ska kunna bli sitt bästa jag. Att vara det finmaskiga skyddsnät som fångar den som faller.

Vårt mål om full sysselsättning efter förmåga förpliktigar. Vårt löfte är att inte ge upp på någon, utan se varje växjöbo för sina unika kompetenser, och därutifrån ge rätt stöd och ha rätt förväntningar. Nya jobb skapas i växande företag. Att stärka vår samverkan med

(4)

kommunens näringsliv är därför betydande för att nå våra höga ambitioner för att fler ska komma i arbete.

Växjö ska vara en kommun för alla som är redo att kämpa för en bättre framtid för sig själva och för oss gemensamt. Unga som inte klarat skolan och utrikes födda riskerar långvarigt utanförskap när trösklarna till arbetsmarknaden är höga. Stöden till de som har det tufft ska förbättras och få tydligare fokus på egen försörjning.

Ett samhälles styrka och svaghet går att mäta i dess förmåga att tillvarata allas förmågor. Vi behöver därför vara redo att ställa tuffa krav också på de som har det tufft. Kravlöshet är inget uttryck för omtanke eller omsorg, utan för bristande engagemang och passivitet. En politik för fler jobb är en politik där utanförskap växlas mot samhällsgemenskap. Vi ska därför fortsätta utveckla vårt framgångsrika arbete för att hjälpa fler in på arbetsmarknaden.

Fortsätta pressa tillbaka utanförskap

När livet är som svårast och utanförskapet som djupast ska samhället vara som starkast.

Särskilt betydelsefullt är stödet till barn och unga som blir svika av de som ska stå dem närmast, eller som hamnar snett tidigt i livet. Därför ska vi fortsätta prioritera tidiga insatser för barn och unga i utsatta situationer.

Forskningen visar att störst risk att hamna utanför, har dem vars föräldrar inte jobbar.

Statistiska Centralbyrån visar hälften av de som har lägst inkomster blir kvar i samma del av inkomstfördelningen över tid. Minst är inkomströrligheten bland utrikes födda och

ensamstående. Sannolikheten att klara gymnasiet är 20 procent lägre än genomsnittet för barn till föräldrar med ekonomiskt bistånd, visar Institutet för arbetsmarknads- och

utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), och risken att själv vara i behov av ekonomiskt bistånd är 70 procent högre.

Den bästa fördelningspolitiken är den för fler i arbete. När fler växjöbor har egen försörjning kan också vårt växande välstånd komma fler till del. Samtidigt som grunden för att bryta utanförskap läggs med arbete, behövs betydande investeringar i tidiga insatser för att minska risken att föräldrars utfall spiller över på barnens förutsättningar.

Växjö är med Barnens bästa en nationell förebild. I länet driver vi på implementeringen av Skottlandsmodellen, för en närmre samverkan mellan kommun och region. Tidiga insatser är dels en rad insatser tillsammans med framför allt utbildningsförvaltningen för att stötta barn och familjer i utsatthet, dels ett allmänt förhållningssätt till alla insatser: resurserna ska in tidigt och intensivt. Det ger bättre resultat och är mer effektivt. Så vinner både individen och samhället mest.

Vår styrka och viktigaste resurs är vår personal. Det engagemang för människor och den kompetens för komplicerade livssituationer som finns runt om på förvaltningen är det som gör att fler kommer närmare egen försörjning och frihet från utanförskap.

Oliver Rosengren Ordförande

(5)

Verksamhetens inriktning

Arbete och välfärds vision: ”I Växjö kommun har alla en ekonomisk och social trygghet där arbete och sysselsättning är viktiga förutsättningar”.

För att uppnå visionen strävar förvaltningens samtliga verksamheter efter att vara samhällsbyggare som sätter medborgarna först, vara professionella och se till varje medborgares möjlighet.

Förvaltningens verksamhetsidé bygger på att se möjligheter, och ge möjligheter.

Vi har en gemensam värdegrund. Den utgörs av fyra värderingar som gäller för alla som jobbar i kommunkoncernen. Det är varje chefs ansvar att se till att värdegrundens innehåll är känt och följs. Värderingarna påverkar vårt sätt att vara och hjälper oss att leverera en god kommunal service och vara en attraktiv arbetsplats med en god arbetsmiljö. Det bidrar till ett hållbart arbetsliv. Värderingarna fungerar tillsammans - vi ska leva upp till dem samtidigt.

Ingen är viktigare än den andra. De gäller både i relation till vår omgivning och till varandra som kollegor. Det vill säga att vi har samma förhållningssätt internt som externt.

(6)

Omvärldsanalys

Växjö kommuns omvärldsanalys

Växjö kommun står inför förändringar och händelser globalt, nationellt och regionalt som på olika sätt kan komma att påverka kommunens verksamhet och omvärld. Trender är

långsiktiga, pågående förändringar som har olika riktningar i samhället och de påverkar oss oavsett om vi väljer att agera utefter dem eller inte.

Växjö kommun har tagit fram en omvärldsanalys, och den ska vara användbar för

kommunkoncernens verksamheter vid planering och strategi samt bidra till att Växjö kommun är flexibel inför de trender som kommunen ställs inför. Genom kunskaper om trender och omvärld skapas förutsättningar för hushållning av ekonomi och en hög handlingsberedskap för att tillgodose invånarnas behov. Stora och globala trender som kommer att påverka oss under kommande 10-15 år framåt kallas ofta för megatrender. Megatrenderna är en central del av företag och organisationers yttre förutsättningar. Megatrenderna som påverkar allt och alla och som därför de flesta organisationer tar hänsyn till är:

• Globalisering

• Individualisering

• Demografisk utveckling

• Digitalisering

• Klimatförändringar

Mot bakgrund av ovan trender ser kommunen ett antal utmaningar i relation till de

övergripande processer som förvaltningen arbetar med. Beskrivningar av utmaningar och strategiska råd kopplat till respektive huvudprocess finns beskrivna i Växjö kommuns

omvärldsanalys, och har varit ett underlag i planering av internbudget och verksamhetsplan.

Förändringar i omvärlden som påverkar nämndens ansvarsområden under 2019-2021 Uppdraget för nämnden är omfattande och förändringar i omvärlden påverkar direkt

nämndens verksamhet på både kort och lång sikt. Förvaltningen har identifierat de förändringar som kommer att påverka nämndens ansvarsområden under kommande år, samt vad dessa förändringar innebär för nämndens verksamheter.

Osäkerhet kring regeringsbildningen

I skrivande stund är det fortfarande osäkert vilket eller vilka partier som kommer regera under den kommande mandatperioden. Det är ett ovant läge för Sverige med en

övergångsregering under så pass lång tid och osäkerhet om statsbudgeten in i det sista. I mitten av december fattade riksdagen beslut om en budget, men beroende på

regeringsbildningen så kan det bli snabba förändringar. Oklarheter kring budgeten innebär att förvaltningen idag inte vet om vissa statsbidrag kommer betalas ut. Det finns också oklarheter kring budgeten när det gäller myndigheter som förvaltningen samverkar med, som exempelvis Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

Mottagande och integration Flyktingmottagandet under 2015

Under hösten 2015 upplevde Sverige, och Växjö, ett kraftigt ökat flyktingmottagande till följd av en orolig omvärld. År 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige, varav 35 369

ensamkommande barn. Aldrig förr har Sverige tagit emot så många asylsökande under ett år. Nästan dubbelt så många som under 1992, då krigen på Balkan pågick. Detta kommer fortsatt påverka nämndens ansvarsområde de kommande åren.

(7)

Befolkningstillväxten i Växjö kommun utgörs till största delen av människor från andra länder och av erfarenhet vet vi att detta är en kostnadsdrivande grupp initialt men också en viktig framgångsfaktor för tillväxt. Här har vi ett viktigt jobb för att bereda goda förutsättningar för arbete, vuxenutbildning och social trygghet.

Mottagandeutredningen

2015 beslutade regeringen om en utredning för att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Mot bakgrund av kommunens centrala roll i mottagandet av nyanlända, efterlevandet av bosättningslagen samt ansvaret för Sfi och samhällsinformation är det rimligt att anta att resultatet kan få betydelse för förvaltningens framtida organisation när det gäller etablering och integration. Utredningen lämnade över betänkandet Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande i mars 2018. Under sommaren/hösten 2018 skickades betänkandet ut på remiss till kommuner, myndigheter och ideella organisationer.

Betänkandet innehåller ett huvudförslag och ett alternativt förslag. Mottagandeutredningens förslag innebär stora förändringar för kommunerna om det beslutas, oavsett vilket av alternativen det blir.

Delegationen mot segregation

Delegationen mot segregation, Delmos, inrättades den 1 januari 2018, med uppdrag att bidra till att minska och motverka segregation i samhället och förbättra situationen i

socioekonomiskt utsatta områden. Den 12 december 2018 fattade riksdagen beslut i

budgeten om anslag till myndigheten Delegationen mot segregation samt om de medel som myndigheten fördelar i statsbidrag för att minska och motverka segregation. Beslutet innebär att anslaget till myndigheten halveras och ska användas till att avveckla verksamheten under 2019.

Arbetsmarknad

Arbetsförmedlingens prognos

Arbetsförmedlingens prognos visar på en avsvalning av konjunkturläget under kommande år.

Glappet mellan företagens kompetenskrav och befintlig utbildnings- och kompetensnivå hos arbetskraftsreserven kvarstår. Företagen kan således inte expandera i önskad takt då tillgänglig arbetskraft inte når upp till arbetsmarknadens krav på meriter. Detta innebär en ökad risk för långtidsarbetslöshet för de individer som av olika skäl inte etablerat sig i arbetslivet. Traditionellt mansdominerade branscher inom exempelvis bygg- och industrisektorn bedöms tappa fart framöver. Samtidigt finns ett ökat behov av offentliga tjänster kopplat till den demografiska utvecklingen.

Arbetsförmedlingen ringar in fyra grupper som bedöms ha hög tröskel in på

arbetsmarknaden. Dessa innefattar utomeuropeiskt födda personer, de som saknar gymnasiekompetens, personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan samt personer i åldersspannet 55-64 år. Av andelen inskrivna arbetssökande i Växjö kommun bedöms 77% tillhöra de utsatta grupper som riskerar långtidsarbetslöshet.

Arbetsförmedlingens framtid

En av de stora skiljelinjerna mellan de olika regeringsalternativen som finns, är arbetsmarknadspolitiken. Regeringsbildningen har därför stor påverkan på

Arbetsförmedlingens framtid, och som viktig samverkanspart påverkas kommunen mycket av de förändringar som sker inom Arbetsförmedlingen. Sedan tidigare pågår ett

förändringsarbete inom myndigheten som ändrar organisationen med en tydligare inriktning gentemot arbetssökande respektive arbetsgivare, och en digitalisering av myndigheten.

Med anledning av besked om budgeten som beslutades i mitten av december 2018 meddelade Arbetsförmedlingen att inga nya extratjänster eller beslut om förlängningar

(8)

kommer beslutas från och med januari 2019. Det påverkar dock inte pågående beslut om extratjänster.

Ökad samverkan för nyanländas etablering

Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) har till uppgift att främja samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att minska ungdomsarbetslösheten och även sedan 2017 ett utökat uppdrag att främja samverkan mellan berörda aktörer som har betydelse för nyanländas möjlighet att etablera sig i arbetslivet. Delegationens främsta verktyg är överenskommelser mellan kommun och Arbetsförmedling, samt utlysningar om statsbidrag. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2021.

Förändringar i etableringsuppdraget

Arbetsmarknadsdepartementet har beslutat om nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet, som började gälla i januari 2018. Förändringen innebär bland annat att regelverket för etableringsinsatser i större utsträckning anpassas till den övriga arbetsmarknadspolitiken. Nyanlända kommer därmed att omfattas av motsvarande

åtgärdssystem som gäller för övriga arbetslösa, så att samma villkor och krav gäller för alla arbetssökande. Konsekvenser, som exempelvis nedsatt eller indragen ersättning, för personer som ej fullföljer sin handlingsplan kommer att vara samma som för övriga arbetssökande.

Arbetsmarknadsutredningen

Regeringen beslutade 2016 att utreda och analysera hur statens åtagande för en väl fungerande arbetsmarknad och Arbetsförmedlingens uppdrag kan utformas. Med tanke på utredningens starka koppling till kommunal arbetsmarknadsverksamhet kan resultatet få stor betydelse för förvaltningens framtida arbetsmarknadsinsatsers utformning och organisation.

Slutredovisningen är planerad till den 31 januari 2019. Delbetänkandet ”Vägledning för framtidens arbetsmarknad” har presenterats och bland annat lyft förslag som syftar till att stärka vägledningen.

Utbildning

Vuxenutbildningen

Från och med 2017 har alla vuxna rätt till vuxenutbildning gällande kurser för grundläggande och särskild behörighet till eftergymnasiala studier. Enligt skollagen ska kommuner erbjuda medborgare en utbildningsplats inom utbildningsformer som medborgare har rätt till. Detta gäller vuxenutbildning på grundläggande nivå, särvux på grundläggande nivå och sfi. Detta har tillsammans med införande av utbildningsplikt för vissa främst korttidsutbildade

nyanlända, medfört fler studerande inom vuxenutbildningen. I Växjö har ökningen legat på cirka 30% under det senaste året.

Kunskapslyftet inom vuxenutbildningen innefattar även en utbyggnad av yrkesutbildningen (yrkesvux) för vuxna. För att erhålla statsbidrag för yrkesutbildningarna ställs det

motprestationskrav från kommunerna, vilket innebär att ansökande kommuner finansierar minst motsvarande antal utbildningsplatser. Under 2018 har Skolverket presenterat ett stort antal yrkespaket som också kan studeras tillsammans med SFI eller grundläggande svenska som andraspråk (SAS) och som kan vara en väg in för studerande som har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden och/eller haft svårigheter att lyckas med sina tidigare studier.

Den statliga satsningen på yrkesvux genererar fler platser även de kommande åren. Framåt förväntas behovet och kraven på regional samverkan kring yrkesutbildningar att öka.

Studiestartsstöd

Från och med juli 2017 har ett nytt studiestartsstöd införts. Stödet riktar sig till personer som har en kort tidigare utbildning och som är arbetssökande. Det är hemkommunen som i första hand bedömer om personen tillhör målgruppen för studiestartsstödet. Stödet syftar till att

(9)

generera fler som söker till vuxenutbildningen. Under 2019 är det tänkt att kraven för att kunna få erhålla studiestartsstöd lättas så att fler kan omfattas av möjligheten. Noteras ska dock att det existerar stor osäkerhet kring exempelvis denna reform beroende på vilka reformer som prioriteras av framtida regeringskonstellation.

Individ- och familjeomsorg Social barn- och ungdomsvård

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige minskar men dessa barn fortsätter vara en stor behovsgrupp inom den sociala barn- och ungdomsvården som ställer krav på stöd och samverkan för de ungas hälsa, utbildning, boende och arbete.

Inom myndighetsutövningen är kompetensen hos socialsekreterarna en nyckelfråga. Under de senaste åren har det i landets kommuner funnits svårigheter att rekrytera och behålla personal inom myndighetsutövningen men läget ser ut att ha stabiliserats.

Kompetensfrågorna har varit centrala för regeringens nationella samordnare för den sociala barn och ungdomsvården och i SKL:s handlingsplan ”Stärkt skydd för barn och unga”.

Det finns brister i barns delaktighet och i barns tillgång till information om socialtjänsten.

Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020 och regeringen har också beslutat om att genomföra ett kunskapslyft, för ökad kunskap om barns rättigheter och delaktighet. Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården betonar i sin slutrapport från 2017 om vikten av ökad kunskap om barns delaktighet. Hon betonar att det måste finnas utrymme för relationsskapande arbetet och tid för att göra unga delaktiga. Även Vårdanalys rapport ”Lika läge för alla” rekommenderar kommunerna att stärka barns delaktighet.

Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Boverket sammanställer varje år en bostadsmarknadsenkät som bygger på länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden. Enligt bostadsmarknadsenkäten 2017 bedömer 255 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder på marknaden, vilket är 15 kommuner fler än i 2016. Socialstyrelsen pekar i sin lägesrapport för individ- och

familjeomsorg 2018 på att bristen på bostäder leder till att allt fler söker sig till socialtjänsten för att få hjälp att lösa sin bostadssituation. Socialstyrelsen beskriver att människor som befinner sig i hemlöshet eller som är utestängda från bostadsmarknaden är en heterogen grupp. Bland de hemlösa finns personer med en ofta sammansatt social problematik och ett stort behov av olika vård- och stödinsatser utöver behovet av en bostad, men också

personer som inte har andra problem utöver de som avsaknaden av en bostad innebär.

Ekonomiskt bistånd

Antalet biståndsmottagare minskar i de flesta kommuner medan det långvariga

biståndsmottagandet ökar vilket tyder på att det finns grupper som fastnar i ett långvarigt bidragsberoende. I landet är det många kommuner har börjat digitalisera och automatisera arbetet inom ekonomiskt bistånd för att bland annat korta handläggningstider.

Enligt regeringens prognos i övergångsbudgeten beräknas andelen av befolkningen i åldersgruppen 20– 64 år som tar emot ersättning i de statliga transfereringssystem minska 2018–2021. Även i absoluta tal beräknas antalet mottagare i ersättningsystemen minska under hela perioden, med undantag för ekonomiskt bistånd där antalet helårsekvivalenter bedöms öka under kommande år.

Missbruk och beroendevård

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsstöd med

rekommendationer för behandling av spelmissbruk och spelberoende efter lagändringar som började gälla 2018 för socialtjänsten och hälso-och sjukvården. Socialtjänsten ansvarar för att förebygga missbruk av spel om pengar och har ansvaret för att motivera och ge insatser

(10)

till personer med spelmissbruk. I socialstyrelsens lägesrapport 2018 går att läsa att socialtjänstens frivilliga vård- och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen till vuxna personer med missbruksproblem minskade under perioden 2006-2016.

Översyn av socialtjänstlagen och övriga lagändringar under året

2017 beslutade regeringen om en översyn av socialtjänstlagen- ”Utredningen Framtidens socialtjänst. Under 2018 kom ett delbetänkande av utredningen- ”Ju förr desto bättre- vägar till en förebyggande socialtjänst”. Syftet med delbetänkandet är att fördjupa kunskapen om och möjligheterna med att arbeta förebyggande. Målet är att väcka intresse för frågorna bland beslutsfattare, professioner och brukarföreträdare. Utredningen har förlängts och ska slutredovisas juni 2020.

Den 1 januari 2018 trädde ett antal lagändringar i kraft som påverkar socialområdet bl. a.

socialtjänstens utökade ansvar för spelmissbruk, samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis som ersätter underhållsstödet, höjd riksnorm för beräkning av försörjningsstöd, höjt bostadstillägg, höjt barnbidrag samt utvidgningen av Barnombudsmannen anmälningsskyldighet,

Samverkan och systematisk uppföljning

I Socialstyrelsens lägesrapport för individ och familjeomsorgen 2018 nämns behov av förbättrad samverkan och systematisk uppföljning inom alla områden i socialtjänstens verksamheter. Samverkan behöver bli bättre både intern inom socialtjänsten men också samverkan med andra aktörer i samhället. En god samverkan bidrar till en mer effektiv användning av gemensamma resurser och är till nytta för den enskilda individen.

Den systematiska uppföljningen är en del av socialtjänstens kvalitetsarbete och behövs för att utveckla evidensbaserad praktik. För att säkra kvaliteten behöver arbetet med

systematiska uppföljningar göras både på individnivå och verksamhetsnivå för att bedöma om behoven tillgodoses. Under 2017 påbörjade Socialstyrelsen ett test kring systematisk uppföljning med stöd av variabellistan i BBiC (barns behov i centrum) där Växjö kommun medverkar.

Kompetensförsörjning

Under december 2015 genomförde SKL en enkätundersökning som skickades till landets socialchefer. 245 av landets 290 kommuner svarade på enkäten. I svaret angav 87 procent av kommunerna inom Ekonomiskt bistånd respektive 98 procent inom Barn och unga att de har svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare. Det framkom att det nu inte bara är svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare utan i många fall är det även svårt att få tag på

nyexaminerade.

Den senaste rapporten från Visions socialchefsrapport från 2017, Mot en stabil

personalsituation, visar att fler sociala verksamheter i kommuner nu har en bättre balans i rekryteringen av medarbetare. Men förbättringen är skör. Rapporten visar att socialtjänsten fortfarande har svårt att rekrytera centrala yrkesgrupper. Det gäller främst erfarna

socialsekreterare, biståndshandläggare och chefer, men jämfört med 2016 är dock situationen något stabiliserad.

Digitalisering och automatisering

Digitaliseringens framfart de senaste decennierna har varit snabb och haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Regeringen och SKL har enats om en vision för det framtida e-

hälsoarbetet. År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e- hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. För socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens målgrupper kommer detta,

(11)

enligt Regering och SKL, innebära helt nya möjligheter till självständighet, delaktighet, inflytande och kontroll över frågor och beslut som rör hälsan och den sociala livssituationen.

Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället.

Genom digitalisering och automatisering kan verksamheterna inom förvaltningen bli mer tillgängliga, effektivare och göra vardagen enklare för både invånare och medarbetare.

Trycket från verksamheter för snabbare digitaliseringstakt ställer dock stora krav på kommunkoncernens samlade IT-resurser men också på att verksamheter deltar i

utvecklingen av nya lösningar och arbetssätt. Genom automatisering kan tid frigöras, och exempelvis Trelleborg har genom införande av automatiserad biståndsbedömning skapat förutsättningar för att prioritera aktiva insatser för att möta företagens behov av

kompetensförsörjning. Trelleborgs kommun har informerat och inspirerat om sitt arbete under parollen ”när robotar sköter handläggningen ägnar sig kommunen åt medborgarna”, och ett flertal kommuner är nu i startgroparna med liknande satsningar.

Ekonomiska utmaningar för kommunsektorn

Efter några mycket starka år blir det ekonomiska läget alltmer ansträngt. Mycket tyder nu på att vi passerat toppen på högkonjunkturen och en svagare tillväxt förväntas framöver. SKL gör bedömningen i sin Ekonomirapport för december 2018 att den svenska BNP-tillväxten kommer att vara svag 2019 och 2020. Den starka utvecklingen på den svenska

arbetsmarknaden kommer därmed att brytas, med minskande sysselsättning och stigande arbetslöshet som följd. I SKLs prognos visar sig den svagare arbetsmarknadskonjunkturen dock mer tydlig först år 2020. En svag utveckling av antal arbetade timmar medför en dämpning av den kommunala skatteunderlagstillväxten kommande år. Starkt demografiskt tryck och fortsatt långsam skatteunderlagsutveckling innebär att det utan höjda statsbidrag krävs omfattande åtgärder för att klara en ekonomi i balans.

SKL lyfter i sin rapport även fram en oroväckande utveckling inom individ- och

familjeomsorgen. Trots högkonjunktur och bra utveckling av arbetsmarknaden uppger 75 procent av kommunerna att individ- och familjeomsorgen inte kommer att kunna hålla ursprunglig budget för 2018. Knappt hälften av kommunerna uppger att ökade kostnader inom ekonomiskt bistånd förklarar delar av bekymren. En andra förklaring till

kostnadsutvecklingen inom området är bostadsbrist och hemlöshet. Bostadsbristen skapar även problem inom ungdomsvården, missbruksvården och inom arbetet med våld i nära relationer. Inte sällan handlar det om att personer tvingas bo kvar i till exempel skyddade boenden, SIS- eller HVB-hem trots att behovet av sådan vård egentligen inte finns. Andra orsaker till kostnadsökningar inom individ- och familjeomsorgen är ökad

missbruksproblematik bland unga vuxna, fler orosanmälningar, fler fall av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer samt fler ”komplicerade” placeringar av barn och unga med mera.

Det starka verksamhetstrycket de kommande åren och svårigheten med att få tag på personal indikerar att verksamheterna måste bedrivas annorlunda och mindre

personalintensivt.

(12)

Nämndens uppdrag och ansvar

Nämnden för Arbete och välfärd - NAV

Nämnden för arbete och välfärd ansvarar för områdena arbetsmarknad och sysselsättning, försörjningsstöd, vuxenutbildning, integration, flyktingmottagning inkl. ensamkommande flyktingungdomar, individ- och familjeomsorg, familjerätt, konsument-, budget- och skuldrådgivning samt alkoholhandläggning.

Från den 1/1-2017 ansvarar nämnden även för socialpsykiatrin. Det gäller 6 stödenheter inklusive myndighetsutövning, 4 träffpunkter, 2 daglig verksamhet, 2 korttidsvistelser för barn/ungdomar, samt bedömning av och verkställighet för ledsagarservice, avlösarservice och stödfamilj.

Grunden för nämndens uppdrag är att alla i Växjö kommun har en ekonomisk och social trygghet där arbete och sysselsättning är viktiga förutsättningar. För att nå detta ska vi ge våra kommuninvånare goda förutsättningar till arbete, vuxenutbildning och social trygghet.

Arbetslinjen är betydelsefull och genomsyrar hela verksamheten. Förebyggande arbete, samverkanslösningar och regionala nätverk samt samverkan med andra aktörer i samhället är viktigt för att realisera nämndens uppdrag.

NAV:s arbetsutskott

Arbetsutskottet bereder och lägger fram förslag i de ärenden avseende kommungemensam verksamhet som ska behandlas av nämnden, om inte uppgiften att bereda ärendena

tilldelats individutskottet. De utarbetar förslag till budget och verksamhetsplan för nämndens verksamhetsområde, samt fullgör de uppdrag i övrigt som nämnden tilldelar arbetsutskottet.

NAV:s individutskott

Individutskottet beslutar i frågor om vård- och behandling, ekonomiskt- eller annan form av bistånd, enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om vård av unga (LVU) eller Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). De bereder frågor i familjerätts-ärenden, där nämnden för arbete och välfärd är beslutande, samt fullgör de uppdrag i övrigt som nämnden tilldelar individutskottet.

(13)

Huvudprocesser - mål och prioriteringar

Växjö kommun arbetar i processer utifrån vad vi levererar till invånare, företag och besökare.

Väl definierade arbetsflöden borgar för en hög kvalitet och effektivitet i verksamheten. Varje process har riktningsmål som utvärderas i samband med bokslut. Målen utvärderas med nyckeltal för resultat och kvalitet samt kostnadseffektivitet.

Under respektive huvudprocess presenteras de riktningsmål som kommunfullmäktige har beslutat om. Under respektive riktningsmål finns ett antal uppdrag och nyckeltal. De uppdrag och nyckeltal som har beslutats av kommunfullmäktige betecknas med KF, och de uppdrag och nyckeltal som har beslutats av nämnd eller styrelse betecknas N/S. Samtliga nyckeltal är sedan indelade i nyckeltal för resultat och kvalitet (R/K), eller nyckeltal för effektivitet (E).

Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad

Strategisk inriktning

Nya steg mot full sysselsättning är ett överordnat mål för Växjö kommun. Växjölöftet är både mål och medel för att gå i den riktningen. Med arbetslinje, arbetsmarknad och arbetskraft för alla Växjöbor ställs tydliga krav, sänks trösklar till jobb och erbjuds stöd efter individuella behov. Fokus på eget ansvar, och heltidsdeltagande i kompetenshöjande insatser som innehåller jobbsökande, har robust stöd i forskning.

Arbetslösheten ökar i vissa grupper, trots att svensk ekonomi är i högkonjunktur. För inrikes födda och ungdomar minskar arbetslösheten, medan den ökar kraftigt bland utomeuropeiskt födda. Andelen av de arbetslösa som tillhör utsatta grupper har ökat från 50 till 80 procent.

Den strukturella arbetslösheten ökar och bedöms fortsätta öka.

Integrationen är en av vår tids ödesfrågor och vår förmåga att lyfta nyanlända och

utrikesfödda ur utanförskap, till samhällsgemenskap, avgör våra möjligheter att behålla vår styrkeposition. Idag visar jämförelser att länet underpresterar och Arbetsförmedlingens resultat för etableringen är på landets sämsta nivåer i Kronoberg. Samtidigt hindras flera företag från att växa för att de saknar rätt kompetens och misslyckas med rekryteringar av nya medarbetare. Vi ska lära av erfarenheterna från Etableringssamverkan Kronoberg och använda den kraftfulla resurs som Arbetsgivarcenter kan vara.

Kompetensförsörjningen är viktig för tillväxten. Vi ska sammanföra Växjöbor som söker arbete, med arbetsgivare som söker anställda. På arbetsmarknaden finns för många som saknar jobb, samtidigt som företagen i Växjö växer så det knakar och söker nya

medarbetare. Matchningsproblematiken handlar i första hand om att de som söker jobb saknar rätt kompetens för att ta jobben som finns. Vi har därför fattat beslut om en lokal, utökad utbildningsplikt där personer som söker försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl och saknar gymnasial utbildning ska anvisas till reguljär vuxenutbildning.

(14)

Nya steg mot full sysselsättning

Beslutad

av Uppdrag Finansiering

Växjölöftet Sommar kopplas till deltagande i sommarskola för

gymnasieelever som riskerar att inte nå fullständiga betyg. Inom ram.

Implementera den lokala, utökade utbildningsplikten för biståndsmottagare utan gymnasial utbildning.

Studerande som riskerar studieavbrott eller att inte avsluta sin gymnasieutbildning ska få en sammanhängande studieplan från gymnasieskolan/gymnasiesärskolan till vuxenutbildningen Utveckla samverkan med gymnasiesärskolan för att fler ska går vidare till arbete eller fortsatta studier efter gymnasiet

Förbättra studerandes möjlighet att göra informerade val med en digital jämförare som redovisar statistik och utbildningsalternativ för olika anordnare av vuxenutbildning

Implementera ny modell för Yrkeshögskolan

Implementera en sammanhållen valfrihetsmodell med

resultatbaserad ersättning för sysselsättning enligt SoL och LSS (daglig verksamhet), för att främja möjlighet till sysselsättning för personer med missbruk och psykisk ohälsa

Utveckla Parketten som träffpunktsverksamhet för hela Växjö tätort

Beslutad

av Nyckeltal Period Utfall Utveckling över

tid

Jämförelse större stad Öppet arbetssökande och

arbetssökande i program

Delår 2018 7,7 %

Andel personer som är i en verksamhet relaterad till yrkesutbildningen 6 månader efter avslutad yrkesvux

2017 93

Andel som slutfört kurs i grundläggande

vuxenutbildning

2018

Andel personer som är i en verksamhet relaterad till yrkesutbildningen 6 månader efter avslutad Yrkeshögskola

2018

Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%)

2017 80

Andel som avslutas till egen försörjning från ekonomiskt bistånd

2018 48 %

Resultat vid avslut i kommunens

arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%)

2017 34

Resultat vid avslut i kommunens

arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera, andel (%)

2017 4

(15)

Beslutad

tid

Jämförelse större stad

Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%)

2017 73 %

Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd, kr/inv

2017 774

Nettokostnad

arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv

2016 539

Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande

2017 45 217

Växande näringsliv

Beslutad

Förbättra information om myndighetsutövning till företag och allmänhet

Ta fram en näringslivsstrategi. Inom ram.

Snabbare etablering för nyanlända

Beslutad

Genomföra riktade insatser för fler nyanlända kvinnor i arbete Inom ram.

Språkundervisningen ska knytas närmre yrkesutbildning och jobb.

Exempelvis med förändrad resultatstyrning av SFI-peng och yrkesbonus i SFI-pengen.

Inom ram.

Samordna egna verksamheter till ett sammanhållet Mottagnings- och Etableringscentrum, helst samlokaliserat med ett eventuellt statligt servicekontor

Implementera lärdomar från projektet Etableringssamverkan Kronoberg i befintlig verksamhet, för att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Bidra till framtagande av strategiska överenskommelser på regional och lokal nivå inom området mottagande och etablering i arbets- och samhällsliv, i samverkan med kommuner och myndigheter i länet.

Beslutad

tid

Avvikelse från förväntat värde, förvärvsarbetande

skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, andel (%)

2016 -5

Andel förvärvsarbetande vistelsetid 4-9 år

2016 51,5 %

Andel i arbete eller utbildning – 90 dagar efter avslutad etablering

2018

Elever på SFI som klarat högsta kurs på studievägen av

2017 47

(16)

Beslutad

tid

Jämförelse större stad nybörjare två år tidigare, andel

(%)

Andel studerande som kombinerar sfi på studieväg 2 och 3 med yrkesutbildning

2018

Kostnad svenska för invandrare, kr/inv

2017 221

Stödja individer och främja ett tryggt och självständigt liv

Strategisk riktning

Trygg välfärd att lita på ska tillhandahållas varje Växjöbo. En robust grund för såväl

mellanmänsklig tillit, som tilliten i samhället, läggs med en god samhällsservice som möter varje människa efter behov. Ingen människa är alltigenom stark eller svag. I något skede behöver var och en stöd från det gemensamma. Arbete och välfärd möter Växjöbor som behöver särskilt stöd. Nämndens ansvar är brett, men vårt fokus pekar i en tydlig riktning i verksamhetens alla delar: fler Växjöbor i egen försörjning, som kan stå på sina egna ben och växa med sin egen kraft.

Resurserna ska finnas i mötet med Växjöbor i behov av stöd och stöttning. Administrationen behöver därför fortsätta att effektiviseras och insatserna utvecklas. Implementering av fler och anpassade digitala verktyg kommer underlätta för både personal och brukare. Arbetet behöver även inkludera bättre kommunikation med anhöriga. Ensamhet ska upptäckas i mötet med kommunens biståndsbedömning.

Tidiga insatser har blivit synonymt med Växjö. Med utgångspunkt i erfarenheterna från Barnens bästa i Braås och den så kallade Skottlandsmodellen ska ”Barnens bästa i Kronoberg gäller” implementeras med piloter i Växjö. För att utveckla arbetet mot utsatthet ska Växjö kommun utgå från evidens och beprövad erfarenhet, men också bidra till

kunskapsfältet för andra kommuner.

För att klara välfärdens finansiering behövs fler i arbete, effektiv välfärdsproduktion och nya samverkansformer med aktörer utanför det offentliga. Den brittiska modellen med social impact bonds, eller sociala utfallskontrakt, ska provas i Växjö. Arbete och välfärd ska ta ett eller ett par initiativ utifrån vår verksamhet eller i samverkan med någon annan förvaltning.

De goda erfarenheterna av upphandling av boende enligt LSS, där anordnaren förbundit sig till hög kvalitet och 20 procent lägre pris än jämförbart i egen regi, ska tillvaratas vid behov av fler platser framöver.

Modernitet, rättssäkerhet och noggrannhet ska genomsyra nästa steg i utvecklingen av Växjös arbete med försörjningsstöd. Automatisering av ansökan och bedömning

effektiviserar verksamheten och bidrar samtidigt till likvärdig bedömning. Kombinerat med riskbaserade kontroller och höjda ambitionsnivåer för arbetet mot bidragsfusk och felaktiga

(17)

utbetalningar, kan Växjö visa att modern biståndshandläggning inte innebär att sänka kraven på korrekthet.

Bristerna på bostadsmarknaden ger höga trösklar, särskilt för grupper med små inkomster eller andra hinder. Antalet Växjöbor med socialbostad har vuxit på senare tid och vårt arbete för att fler ska kunna etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden behöver utvecklas.

Arbetslinjen är den viktigaste delen i den sociala bostadspolitiken. Fungerande vård- och insatskedjor som rustar den som idag har svårt att klara sig själv behövs för att fler ska kunna ha egen bostad.

Växjö kommun ska vara en förebild för mångfald och kännetecknas för sin öppenhet, inkludering och sammanhållning. Här bemöter vi alla lika och tar tillvara alla människors förmågor och drivkrafter. Alla Växjöbor ska ha möjlighet att göra egna val i alla livets skeden.

Därför fortsätter vi utveckla LOV och auktorisation för fler delar av nämndens ansvarsområde.

Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov

Beslutad

Växjöbons behov i centrum för hemtjänsten och boendestödet. Inom ram.

Utöka öppen verksamhet på särskilda boenden såsom

sällskapsluncher och andra aktiviteter. Inom ram.

Utreda införande av LOV eller auktorisation för stödinsatser inom LSS.

Genomföra upphandling av boende för socialpsykiatri vid behov av fler platser

Pröva andra ägandeformer för befintliga boenden

Stärka uppföljning av kvalitet och resurseffektivitet på våra boenden, både egna och upphandlade/köpta platser, bland annat med en ny placeringscontroller.

Utveckla arbetssätt och metod innan, under och efter placering i syfte att minska antalet institutionsplaceringar, samt korta placeringstiden

Utveckla förvaltningens arbete med anhörigstöd, samt sprida information om En bra plats - anhörigstöd på nätet.

Automatisera handläggning och beslut om ekonomiskt bistånd

Följa upp att utredningar avslutas inom lagstadgad tid och att korrekta beslut om förlängningar fattas.

Effektivisera utredningar inom sociala barn- och ungdomsvården.

Korta utredningstider samt minska utredningskostnaderna.

Beslutad

tid

Andel ej verkställda insatser 2018 Andel berörda individer som

har en aktuell genomförandeplan

2018

Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde

2018

(18)

Beslutad

tid

Jämförelse större stad Utredningstid i antal dagar

från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+, medelvärde

2018

Kostnad familje- och HVB- hem barn och unga, kr/inv

2018

Pressa tillbaka utanförskap och minska social utsatthet

Beslutad

Implementera förstärkt samverkan om tidiga insatser med inspiration från Skottlandsmodellen tillsammans med Region Kronoberg och andra relevanta aktörer.

Inom ram.

Ta initiativ till tre sociala utfallskontrakt. Inom ram.

Implementera gemensamma arbetssätt mellan fältverksamhet, fritidsgårdar, elevstödjande verksamhet, elevhälsan och missbruksvård på ett sätt som förbättrar resursutnyttjandet. I samverkan med utbildningsförvaltningen och kultur och fritid

Systematisk uppföljning av metoder och insatser för ökad evidensbaserad praktik

Översyn av öppenvårdsinsatser inom sociala barn- och ungdomsvården, för att säkerställa ändamålsenlig och effektiv verksamhet

Etablera särskild funktion att arbeta dels mot bidragsbedrägerier och felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd i samverkan med andra relevanta myndigheter, dels med riskbaserad stickprovskontroll efter automatiseringen

Säkerställa effektiva och ändamålsenliga rutiner och arbetssätt för förvaltningens ansvar för boendefrågor.

Tydliggöra förvaltningens uppdrag och ansvar för våld i nära relationer och brottsoffer, samt säkerställa samverkan med andra aktörer.

Utred vilka verksamhetsområden där det kan gynna Växjöborna att nämnden söker samverkan eller gemensam handläggning, bl.a.

mot bakgrund av de nya möjligheterna i nya kommunallagen.

Beslutad

tid

Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%)

2018 76 %

Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%)

2018 80 %

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%)

2018 77 %

Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+

2018 72 %

(19)

Beslutad

tid

Jämförelse större stad ett år efter avslutad utredning

eller insats, andel (%)

Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv

2017 917

Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv

2016 3 763

Andel personer med

andrahandskontrakt som inte har andra insatser från förvaltningen

2018

Beläggningsgrad på samtliga boenden

2018

Kostnader för

institutionsplaceringar som beror på brist på bostäder.

2018

(20)

Hållbarhetspolitisk inriktning

Den hållbarhetspolitiska inriktningen innebär att alla processer ska genomsyras av hållbar utveckling. Det innebär att:

• Alla delar av Växjö kommuns verksamhet drivs och utvecklas med stor hänsyn tagen till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger

• Växjö kommun gör det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att bo, leva och verka med liten miljöpåverkan

• Växjö kommun skapar en samhällsgemenskap med mångfald som grund, och bidrar till en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och öppenhet, där alla är delaktiga och medansvariga

• Växjö kommun säkerställer att alla får ett bra bemötande samt en rättssäker och jämlik kommunal service

• Folkhälsoperspektivet finns med i alla beslut som påverkar individens hälsa såsom samhällsplanering, infrastruktur, förskola och skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst

• Kommunens nämnder och styrelser bedriver verksamheten effektivt och hushållar med mänskliga, ekologiska och ekonomiska resurser.

Fördjupad strategisk inriktning

Växjö kommuns hållbarhetsarbete ska stärka alla tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Våra utsläpp minskar samtidigt som ekonomin växer; utanförskapet

pressas tillbaka och jämställdheten förbättras när nyanlända kvinnor går till jobbet; fler har råd med klimatsmarta val när lön ersätter bidrag; att tillvarata olikheter får såväl människor som ekonomin att växa; klimatavtrycket blir lättare när företag ser att energieffektiva investeringar och innovationer lönar sig. Växjö ska visa att växande ekonomi, sjunkande utsläpp och god sammanhållning hänger ihop.

Arbetslösheten bland utsatta grupper växer i hela landet och drabbar den sociala

hållbarheten. Ökningen drivs nästan uteslutande av utrikes födda och personer med högst grundskoleutbildning. 80 procent av de arbetslösa står idag långt ifrån arbetsmarknaden, att jämföra med 50 procent i förra högkonjunkturen. Arbetslösa föräldrar ökar risken för unga att hamna utanför arbete och studier med nästan 70 procent och risken att inte få

gymnasiebehörighet med 40 procent. Att sakna gymnasiebehörighet ökar i sin tur risken att hamna i utanförskap med 118 procent. Det finns 100 000 unga mellan 20-25 år som varken arbetar eller studerar (UVAS) i Sverige.

Välfärdsuppdraget är i huvudsak ett jobbuppdrag. 98 procent av alla förvärvsarbetande har över tid god ekonomisk standard. Växjö har därför valt att ha en lokal arbetslinje utöver det vanliga, och att låta den genomsyra hela Arbete och välfärd. Vårt huvudsakliga bidrag till hållbarhetsarbetet är att bygga sammanhållning och en växande ekonomi med fler i arbete och ett tryggt skyddsnät för de som behöver samhällets stöd.

Vårt bidrag till den ekologiska hållbarheten är i framkant inom koncernen. Vi har först ut att besluta om en handlingsplan för att bli fossilbränslefri som förvaltning; alla nämnder ska nu anta planer som vår. Under mandatperioden ska de kvarvarande stegen i handlingsplanens omställning av vårt klimatavtryck genomföras.

(21)

Uppdrag kopplade till hållbarhet

Beslutad

Genomföra åtgärderna för 2019 i den förstärkta planen för fossilbränslefri förvaltning

Effektivisera användandet av bilar i förvaltningen

Medverka i framtagande och implementering av Hållbara Växjö 2030

(22)

Personalpolitisk inriktning

Attraktiv arbetsgivare med fungerande kompetensförsörjning

Även ett oförändrat välfärdsåtagande ställer stora krav på Sveriges kommuner. Fram till 2025 behöver antalet sysselsatta i kommuner, landsting och regioner öka med 124 000 personer för att bibehålla dagens verksamhetsnivå. Den totala nettoökningen av

sysselsättningen fram till 2025 beräknas vara cirka 207 000, varför kommuner, landsting och regioner skulle behöva rekrytera 60 procent av den ökade nettosysselsättningen som

prognosticeras. Det kan jämföras med att 30 procent gick till sektorn 2007-2017. Det är inte realistiskt att andelen skulle fördubblas, vilket ställer en rad krav på omställning, men rekrytering blir oaktat det en nyckelfråga för att klara Växjöbornas välfärd.

Socialtjänsten tampas med utdragna utmaningarna för kompetensförsörjningen.

Verksamhetens natur förutsätter erfarenhet och kunnande, samtidigt som det runt om i landet finns svårigheter att behålla och rekrytera personal. Växjö har inte varit fullt förskonat, men har kommit igenom en svår tid bättre än de flesta, också jämförbara, kommuner.

Att vara en modern och attraktiv arbetsgivare är nödvändigt och ställer krav på Växjö

kommun. Arbete och välfärd ska genomsyras av en tydlig värdegrund som tillsammans med personalpolitiken främjar högre frisktal och ett hållbart arbetsliv. Ett gemensamt arbete i koncernen med ledarskapsutveckling ska prioriteras. Förhandling, kompetensutveckling, prestation, kompetensförsörjning och successionsplanering ska ses som en helhet. Satsning på trainee, utvecklings- och ledarprogram för förvaltningen fortsätter. Alla yrken i Växjö kommun ska möjliggöra karriärvägar.

Drivna och skickliga medarbetare ska uppmärksammas. Individuell lönesättning ställer höga krav på skickligt ledarskap genom hela organisationen. Arbetet med karriärtjänster ska fortsätta och möjliggöra för fler att specialisera sig och ta större ansvar, utan att behöva få personalansvar som chef. Det ska vara utmanande och utvecklande att arbeta i Växjö kommun. Samtidigt som vi arbetar med kompetensförsörjning och nyrekrytering, behöver kompetensutveckling ges utrymme och de befintliga medarbetarna tas tillvara. Personalen ska ha nära till sin närmste chef och ledarskapet på alla nivåer ska utvärderas.

Hållbart arbetsliv och friska medarbetare

Om fler går upp i arbetstid från i snitt 91 till 95 procent av heltid skulle behovet minska med 59 000 personer. Gradvis framflyttad pensionsålder med två år minskar rekryteringsbehovet med 50 000 personer. För att klara fler arbetade timmar och förlängt arbetsliv, krävs bättre hälsa och trivsel i arbetet.

Det ska vara utmanande och utvecklande att arbeta i Växjö kommun. Samtidigt som vi arbetar med kompetensförsörjning och nyrekrytering, behöver kompetensutveckling ges utrymme och de befintliga medarbetarna tas tillvara. Personalen ska ha nära till sin närmste chef och ledarskapet på alla nivåer ska utvärderas centralt. Införandet av fler digitala verktyg och kommunikationsverktyg kommer att underlätta för medarbetarna, samtidigt som

samhällsservice med god kvalitet kan bli mer tillgänglig.

Temperaturmätaren är en modernisering av medarbetarbarometern, som kontinuerligt följer upp medarbetarnas upplevelse av arbetet, arbetsplatsen och arbetsgivaren utifrån

värdegrunden. Temperaturmätaren behöver utvärderas för att säkerställa att det sedan långsiktigt går att utvärdera och jämföra.

Stora pensionsavgångar och hög konkurrens vid rekrytering ställer kommunen inför utmaningar. Sjukfrånvaron ger ohälsa för vår personal och ineffektivt resursutnyttjande.

Aktuell forskning visar att sjukskrivning inte leder till minskad ohälsa senare, utan istället riskerar det omvända. De förebyggande åtgärderna, proaktivt rehabiliteringsarbete, ska

(23)

intensifieras för att hålla nere sjuktalen. Ökad frisknärvaro är betydelsefullt, i syfte att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

De förebyggande åtgärderna, proaktivt rehabiliteringsarbete, ska intensifieras för att hålla nere sjuktalen. Aktuell forskning visar att sjukskrivning inte leder till minskad ohälsa senare, utan istället riskerar det omvända. Ökad frisknärvaro är betydelsefullt, i syfte att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, varför friskvårdsbidraget höjs med 25 procent.

Årsgenomsnittet av medarbetarupplevelsen enligt temperaturmätaren ska vara minst 4,5.

Beslutad

Utveckla introduktionen för nyanställda, särskilt myndighetsutövande socialsekreterare

Redovisa slutsatser av lönekartläggning och föreslå åtgärder för att minska oförklarat lönegap mellan kvinnor och män

Beslutad

tid

Jämförelse större stad Genomsnitt av

medarbetarupplevelsen från temperaturmätaren

2018

Sjukfrånvaron i andel av tillgänglig ordinarie arbetstid ska minska och 2022 vara högst 5 procent.

Beslutad

Minska sjukfrånvaron, exempelvis genom utbildningsinsatser i samverkan med Försäkringskassan

Följa upp och tydliggöra riktlinjerna om att beslut om att växla semesterersättning mot extra semesterdagar ska fattas med restriktivitet och utifrån ett verksamhetsperspektiv.

Höja friskvårdsbidraget med 25 procent. Inom ram.

Hälsoprogram för att minska sjukskrivningarna i omsorgen. Inom ram.

Kompetensutveckling och implementering av Hälsofrämjande ledarskap, för att minska andelen sjukskrivningar

Beslutad

tid

Jämförelse större stad Sjukfrånvaro, andel av den

tillgängliga ordinarie arbetstiden (%)*

2018

(24)

Ekonomi

Driftbudget

Förutsättningar för driftbudgeten

Nämndens budgetram uppgår till 655,8 mkr, vilket är en ökning med 2,2 mkr jämfört med föregående års budget. Härutöver bedrivs verksamhet som finansiseras med externa

intäkter. Intäkterna kommer främst från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Skolverket och beräknas för 2019 uppgå till drygt 200 mkr. Jämfört med 2019 bedöms intäkterna

avseende ensamkommande barn och ungdomar minska med ca 0,4 mkr och arbetet med att anpassa verksamheten fortgår. Även minskade intäkter för extratjänster prognosticeras.

Vid ingången av 2018 hade nämnden ett upparbetat eget kapital motsvarande 70,9 mkr, vilket härrör sig från det ekonomiska överskott som genererats under perioden 2015-2017.

Åren dessförinnan har nämnden haft ekonomiska underskott.

Kostnadsutvecklingen inom nämndens verksamhetsområden har beaktats vid budgetarbetet.

Dock är många faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen osäkra och därför är bland annat poster så som boendekostnader, försörjningsstöd och externa placeringar

svårbedömda.

Nedanstående tabell visar budgetfördelningen till förvaltningens avdelningar/verksamheter (tkr). I budgetberäkningarna ingår resursförstärkningar till följd av demografiska förändringar samt förändrade resurser till följd av effektiviseringskrav och omprioriteringar.

tkr Intäktsbudget

2019

Kostnadsbudget

2019 Nettobudget 2019 Nettobudget 2018 Verksamhet...

Politisk vht - 2 824 2 824

Avd vuxna -24 700 252 756 228 056

Avd barn o familj -50 300 243 628 193 328

Avd arbete och

lärande -78 000 282 238 204 238

Förvaltnings-

gemensamt -53 000 80 040 27 040

Summa -206 000 861 486 655 486

(25)

Effektiviseringsåtgärder

Effektiviseringsåtgärder 2019 tkr

Akutplatser Wälludden 1 300

Timecare planering 1 000

Samordning sommarplanering boendestödet 600

Tjänster 3 400

Summa effektivisering 6300

Ovanstående effektiviseringsåtgärder motsvarar effektiviseringskravet i kommunfullmäktiges budget och bedöms kunna verkställas under 2019. Till följd av försämrade ekonomiska förutsättningar så som minskade intäkter och befarade kostnadsökningar har ett arbete med att ta fram ytterligare effektiviserings- och besparingsförslag pågått under hösten 2018. För att säkerställa att verksamheten bedrivs inom tilldelad budgetram kommer arbetet med månatliga ekonomiska uppföljningar att fortsätta och vid behov handlingsplaner upprättas.

Med siktet mot 2020 kommer en genomlysning av samtliga verksamheter att ske under året.

Detta för att borga för en effektiv resursanvändning och ändamålsenlig verksamhet.

Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer.

Beslutad

Slutföra lokalöversynen och genomföra åtgärder för förbättrat resursutnyttjande

Redovisa resultatet av genomlysningen av administrationen och påbörja åtgärder för minskade administrativa kostnader

Genomföra åtgärder för att säkra statistikföringen i förvaltningen och arbeta fram ändamålsenlig statistikredovisning.

Föreslå nya möjliga automatiseringar, efter implementeringen av automatiserad handläggning av ekonomiskt bistånd.

Vidareutveckla ekonomiuppföljningen för nämnden och förtydliga redovisningen av enheternas handlingsplanerna vid underskott