ARSREDOVISNING 1987

o

ARSREDOVISNING 1987

Innehåll

STORA 1987 Detta är STORA VD-kommentar STORAs konjunktur Koncernekonomi STORA på Börsen Aktiefakta .. Stora Kraft . Stora Skog . stora limber Stora Cell ..

Stora Forest lndustries Hylte Bruk ...

Stora Kvarnsveden Billerud ....... . Papyrus . . . .

l 2 4 6 8 11 12 14 16 18 20 22 24 26 28 Övriga divisioner och dotterbolag

Förvaltningsberättelse .. ...

Koncernen

. 32 . 35 38 Resultat-och balansräkningar

Finansieringsanalyser ...

Moderbolaget

39 42

Resultat- och balansräkningar Redovisnings-och värderingsprinciper Kommentarer till boksluten

. 43 . 46

" 47

55

56 57 58 60

Ordinarie bolagsstämma

Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse . Sammandrag

Organisation .... . Styrelse och revisorer Koncernledning ... . Karta, kartnyckel .. . Marcus Wallenberg-priset

Ordinarie bolagsstämma hålls i Falun måndagen den 2 maj 1988 kl l6.00.

För att få rätt att deltaga i bolagsstämman måste aktieägare

• dels vara registrerade i bolagets aktiebok senast fredagen den-22 aprill988,

• dels ha anmält sin avsikt att deltaga i bolagsstämman senast ons- dagen den 27 apri11988 kl16.30.

Anmälan om deltagande i bolagsstämman kan göras per tel 023- 800 00 eller per post till STORA, 791 80 Falun. Anmälan kan också· göras på bifogade svarskort.

STORAs aktiebok förs av Värdepapperscentralen VPC AB. Aktierna i STORA är antingen ägarregistrerade eller förvaltarregistrerade.

Endast aktieägare med ägarregistrerade aktier har rätt att deltaga i bolagsstämman.

Aktieägare som ha'r aktier i förvar hos banks notariatavdelning eller hos enskild fondhandlare kan ha valt att låta förvaltarregistrera sina aktier. För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att deltaga i bolagsstämman fordras att aktierna ägarregistreras. För att aktierna skall kunna ägarregistreras i tid, bör aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier i god tid före den 22 april 1988 hos den bank eller fondhandlare sorn förvaltar aktierna begära (tillfällig) ägar- registrering.

Vid adressändringar behöver särskild anmälan till VPC ej göras.

D?t räcker med den vanliga flyttningsanmälan som görs på posten.

-. 61 62

65

Extra bolagsstämma

Med anledning av STORAs 700-årsjubileum kommer extra bolags- stämma att hållas i Stora Stöten, Falu gruva, torsdagen den 16 juni 1988.

Förslag till vinstutdelning

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för 1987 lämnas med l 0:00 kronor per aktie samt att av- stämningsdag skall vara den 5 maj 1988.

Beslutar bolagsstämman i enlighet med förslaget, beräknas utdel- ningen komma att utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 13 maj 1988.

SIORA 1987

Resultatet ökade med. 35°/o

~ORA·kof":;C':nens rcrelscres:i'tz.~ efter avsknvurngar enligt plan 6'<ade mea 57? MKr tlll2 769 Ml-.r (2.196). Resuttatförbåttnngen wr t for>ta han::l ~i.1fo~ till konrzmens i'i:as.;aoroducerar:s::. O;..-,h~t~r Sdmt ue 'B:¹1erud :n;;å~.~ prock.;l(.(;mr&leM b:p:;c;~(-

F;:ia~r.t:::·:.: ; . .;'t:·J~:r:::1cs från-343Mi--r t!U -~66 Mkr Re!'u:tc.•E't dt<:~ fioans.'le~o t~.::rba~tmdes :-red 3~;~~ ::tr 2.503 Mkr (1.8L8).

Papyrus ingår från och med l januari 1987 ·

Papyrus ingår som ett he~Jgt ~~frätt ochmed ctr1l ]ac"tl.;~r. l ?87 . . Eftl?.r forvårv'!t h~~ Papy.'uS organisatoriskt tnOrdl'k.'t iSioRA-koncernen.

På sidorna 58-59 fJnos

en

Bo Berggren,·koncemchefoch VD

Det: ~rnu Vlkbgt att blivarata och utnyttja de tångstktlgafoonkurrensfordelar som vår storlek rnom den skC>gslndustnella verksamheten ger oss möjlighet ti1t

. Under de nåm1aSte åren kommer SfORA att ytterligare oka resurserna rom områ- dena forskning och utveckf!ng samt marlmadsforing, SIOoma 4-5

Aret i sammandrag

1987 1986''

--~-·--· - -·- ..

Fakturerad forså~ning Mkr 20.480 J~l93

. Resultat efter ftnans~ella 1ntakter och kostnader Mkr 2.503 1848 Rantabtlitet

Sysselsatt kapltat % 15,1 12.9

Eget kapttal % 12.4 l2,o/

Resufta't per aktie , kr 25:30 19-40"'

FOr€Siagen/fakt1sk utde!nrng kr 10:00 7:50

· Investeringar

.

Antal anstaHda 21.500 22100

l) Be!akn<ldevarden ~ i'a~r;r~,, 2) Eld<luSive Papyrus

DEII~ARSIORA ••

SfORA ar Europas största skogs~ndustnkoncem och en av va ridens storsta marknads-

; aktörertnom vikttga områden som massa, tJdntngspapper, flnpapper och kartong

· Huvuddelen av verksamheten ar forlagdtill Svenge, men produktion och aganntres' sen finns aven t ett flertal europetska lander samt USA och Kanada Antalet anstålida uppgår till ca 21.500, varav ca 4.000 utanför Svenge.

Basen för den skogs111dustnella verksamheten utgörs av ett eget skogsinnehav om ca l ,6 miljoner hektar produktiv sl\ogsmark samt vattenkraftverk med en årlig produk- tionskapacitet om ca 3.700 GWh. Dessa bligångar utgOr de5Sutom en betydande kapl- talreserv

STORAs justerade egna Kap!tai-dvs redov1sat eget kapital •nkius;ve skdlnaden mel- lan skcgs· och kraftttilgångarnas beraknade marknadsvarden och deras bokförda var-

den - uppgår tu! drygt 21.500 Mkr, motsvarande ca 450 ~r pe' aktie.

Organisatorisk

struktur

Verksamheten bednvs 1 en decentraltserad orgamsation, dår divistoner och dotteiboiag ansvarar för såväl resultat som kapitalhantering. Den operatiw styrningen sker genom dtvisions- och dotterbolagsslyrelser.

Under 1988 kommer flertalet av de organJSatonska enheterna att orrb;ldac; till rlot terbolag, varefter den operativa organisationen t stort kommer att overensståmma med den JUndtska. Den organisatoriska strukturen är huvudsakligen produktinnktad. rnen viSsa produktområden såsom massa, tryckpapper och kemikalier förekornn;er i :1om flera enheter.

STORAs organisation framgår VIda re av beskrivnrngen på Sld 58 f denna årsredovis- n ^t ng.

Sambandet mellan den organtsatonska strukturen och koncernens oflka verksam-

SfORAar verksamt inom foljande produktområden.

Kraft

lln<ler 1986 och 1987 genorr.fordes en for>a~mng med åtetkapsratt-s k

~rtnerfmansrenng - av huvuddelen

av SfOAAl vattenkra~gar Krafl:VI~rken kornmer 5om tldrgareatt dn\las <N S!ORA. som aven aterl«lper all pro<lucerad ~raft Den samlade vat-

tenkraitpmdu~tlooon u~ r Ul. ca 3 700 GWh per år HanJtovermnehar STORA and~ ar 1 J.arnkrait och annan varmeklatt om lotalt C3 2 000 GWh Skog

STOOA ar en av landets ~toJSta ~­

agare Sl<.ogs1nnel1a1>et uppgår 1111 ca 1.6 miljoner hektar AIMilknmgen ur

<:le egna skogama uppgå1 trN ca 4,5 miljoner skog;ktbl<mfter, vrlket ^In·

nebar att SJalvforsonntngsgraden ¹ STORAs svenska skogsmdw>trler upfl·

går t,i dl}'gt 30%

Trivaror

Eftef den undP-r 1 987 genomtorda av- ve;khn:;:en avsåg'Jffiien 1 SktRskar, Vikarbyn 001 S~oghall >amt \'1Ss an- pa5sntng av produktronen r cie kvarva- rand~ ~gverllen Uj)pgår den ärhg;J

!Xodul<tronska!Jac~eten bD ca 700 000 m~ En tior del av sågamas produktron toradlas och vldaresaiJs rnom konceme,,

Kraft

975

Skog

473

Massa

Massa for avsalu tdlve,"kas yrd de r StorJ C~lrr'li,ående enhetern~ $kut~

skar, Sandame och GeltJI Siora Ce~

-an~..arnr vrdara for mar\madsfonngen av massa fr~n Brlleruds enheter 1 Gruv- ön och Si«>gh.'!& Harutover bllver1kai>

~vsalumassa vrd den 1 Papyrus rngåen- de e;lheten Nytnolla samt 1 den ll.:lna·

de~ enheten Slnla F01est lndust·

rres Fr o m 1988 ansvarar Stora C'.ell for torsa!Jnlngen av halva årsprod•Jl<·

bollffi- motsvarande 120 000 ton-

fr~n det halftenagda iorelaget Norr- sundet Bruks 118 Den 5.;11T1manlagda

ka~1aClteten uppgår tr11 ca l ,3 mrljoner ton per ~r

Kemi

Kemuorelsen omfattar trllverknrngen

<W tallfettsvra och harts vrd Bergvrl<.

Kemr, gru"-och %1V!l!ken1rvP.fksool- heten vd stora Kopparl.>ergetsamt Brlleruds l<.ernrrorelse r Skoghall med ttliverknmg av klor och nationlut samt CMC (karboxrmelylceltulosa)

Förpackningspapper och kartong

Fårpadmtng:,pappe:

Produktområdet omfatbr sa~kpapper;

MG kraftpapper samt weilråvarorna tillting och lmer Ltner ar det u1åt syn·

11!!11 och flubng det veckadl> skrl<tet 1 er1 Wtlllpappkonstrukbon Tnlverknrngen sker vrd Bllteruds anlaggnmgar 1

Gruvan och S~oghall och den torela kapaerteten uppgårtill ca 600 CJOOton per år

Kartong

Forpackntngsl<artoog och graf~k kilr·

tong triiverkas vtd enheterna Cruvon.

Skoghall, Fors, MolndaL Oppboga samt Newton Kyme Vrdareforadhng genom p1ast- och alumlnrumbelagg·

rnng sker 1 Geslrrk~·Harnmarby Den sammanlagda trllverknrngskapacrteh.>n uppgår till ca 590 000 ton per år

Tryckpapper

Tryr.kp.;Jpper illlvmas r Hylte Bruk, K'Jaf•1sreden och den kanadenSiska

~nheten Stora Forest lnduslrre; Den sarrrnanlagda prod•Jiltrunskapacrteten uppgår bil ca l ,2 rru11oner årston for n<>rvarande ~~utbyggnader t

Kvarnsveden och Hylte Bruk, :;om nar ilf: ar genamtorda-medro 1988 resp 1989- hoJer den årltga kapactMen m~d ytterflgare ca 37 5 000 ton

--~-~---·

Produktområden Forpackmngs·

Flnpapper

S1DRAs trl!verknrng och marknadsto- rr ng av flnpapper har o;amlat.>t Papy- rus

Frnf)appEI!' trllverilas r Nymolla, G~ Newton Falls och Molndal Den sarr1n1anlagda kapaerteten upp· går f n bN ca 380 000 årston Efter rn- tnmmng av den nya papper.smaskmen ' Nyrnolla och fardrgstallande av den på5ående om· och l!llbyggnaden 1 Grytksbo okar kapaciteten med r.a 165 000 ton trll a 545 000 ton per år

En Siar del3v tr...-erkmngen Sal~

genom det helagd.> markna~bolaget

Pegenova med dotterbolag ¹ Svenge, Danmark, Nor:ge och Storbntanmen

Förpackningar

l hel· och delagda bolag bliverkas sw.;kar av pap~er och plast De toretag dar SfORAs ag•randel O'Jetsbger 50%

ar Pacsac (Sver~). Flem111g (Storbn·

1:<-nnren) och Durbeck (Vasttyskland)

Specialpapper .

Vtd Brllerud." Bruk tJIIverkas ett antll papperskvalrillter for speciella anvand- nrngsonvåtjen såsom .feltrta papper ror lrvsmedel och specialbestruket papper for bageller Kapaerteten upp·

gårtill ca 34 000 årston

papper och lTy.k· fr n·

papper

Fbrpack- S;:e~;af·

Travaror Massa Kemi kartoog papper rungar papper [,,·ngt

2.079

1964 428

VD-KOMMENTAR

Bo Berggren

Koncemchef och VD

S

Detta påminner oss kanske främst om dy- namiken i all företagsutveckling, om hur ofta vi fattar bes l ut eller beskriver en situation ut- ifrån alltför kortsiktiga eller statiska bedöm- ningar.

Även om vi nu valt att kommentera STORA ur det sjuhundraåriga perspektivet på annan plats i denna årsredovisning finns det anled- ning att även här vidga tidspannet en aning både bakåt och framåt och se långsiktigt på STORAs utveckling.

På de senaste fyra åren har STORA- i första hand genom ett antal företagsförvärv- vuxit från en omsättning på ca 6 miljarder kr till ca 21 miljarder kr. Totalt har de större före- tagsförvärven kostat oss ca 15 miljarder kr varav 8 miljarder kr i köpeskilling och ca 7 miljarder kr i övertagna skulder.

Efter reduktion för den del av de övertag- na tillgångarna som utgör omsättningstill- gångar- ca 4 miljarderkr-blir nettoinveste- ringen ca 11 miljarder kr. Vad har STORA då tillförts i form av anläggningstillgångar ge-

För det första har den produktiva skogs- marken ökat med nära 780.000 ha. Vidare har produktionskapacitet i vattenkraftverk om ca 240 GWh tillkommit.

Tillverkningskapacjteten för avsalumassa har ökat med ca 500.000 ton och den föräd- lanqe industrikapaciteten med ca 2.000.000 ton fördelat främst på tidningspapper, finpap- per och kartong och till helt övervägande del inkluderande integrerade massabruk. Härut- över har tillkommit betydande enheter för så- gade trävaror. kemi m m. Det må vara en re~r -"\

akademisk fråga att i efterhand göra en be-\_J

dömning av hur väl vi har lyckats rent affärs- mässigt med des5a förvärv men det kan i alla fall konstateras att till de priser som idag beta- las på marknaden så förefaller det som om ~~

värdet ent!art på råvarutillgångarna täcker c~

45% av nettoinvesteringssumman. För netto knappt 6 miljarder kr har koncer- nen sålunda tillförts en industrikapacitet på 2,5 rniljonerton, motsvarande en kapacitets- kostnad på ca 2. 3 00 kr per ton. Som jämfö- relse kan nämnas att det nu löpande investe- ringsprogrammet omfattar en utökning av till- verkningskapaciteten på ytterligare ca 600.000 ton avseende främst tidnings-och finpapper. Här uppgår investeringssumman till4, l miljarder kr, vilket innebär ca 7.000 kr per ton. Vid en internationell jämförelse före- faller det som om STORA genom företags·

förvärven tillförts tillverkningskapacitet på mycket konkurrenskraftiga villkor.

Vi menar också att förvärven bidragit till en tempovinst vid uppbyggnaden av koncerne i enlighet med vår strategi, som varit helt omöjlig att genomföra enbart genom direkt- investeringar i anläggningar och marknader på denna korta tidsperiod. 1"'),

strategin, som beskrivits mer i detalj i tidi~

gare årsberättelser, har varit- och är- att STORA-koncernen skall tillhöra en av de främsta i världen på de områden vi väljer aU verka. Vi kan konstatera att denna strategi idag har ett substantiellt innehåll.

För att vår strategi skall bli framgångsrik krävs att vi tillvaratar de kortsiktiga fusions- fördelar i form av t ex kostnadsbesparingar som bedömts möjliga. På denna punkt har arbetet under 1987 övertygat oss om att synergieffekterna i samband med Papyrus- förvärvet snarast är större än dem vi vågade ställa i utsikt för drygt ett år sedan.

Än viktigare är att vi utvecklar de långsikti- ga konkurrensfördelar som vår storlek nu ger möjlighet till. Jag vill här särskilt peka på tre

områden som ofta kommer bort i den mer kortsiktiga analysen.

STORA har idag resurser att för varje pro- duktområde skapa en samlad och målinrik- tad forsknings-och utvecklingsverksamhet. . Det FoU~program som fastslagits innebär en kraftigt ökad satsning mätt som procent av omsättningen över den närmaste 5-årsperio- den. Målet med denna satsning är tvåfalt:

FoU skall prioriteras efter affärsmässiga grun- der och skapa nya eller förbättrade produkter IJad avser kvalitet och ökat teknikinnehåll som - 'ger fördelar för kunderna. Detta innebär bl a krav på ett kundnära utvecklingsarbete som också medför en överföring av användartek- nik till våra kunder.

En annan aspekt av forskningsarbetet- även den i högsta grad affärsmässig- är miljöfrågorna. skogsindustrins största miljö- problem idag är blekningen av papper ge- nom <;lnvändning av klor. Vi anser det me- ningsfullt att sätta som mål att STORA i fram- tiden skall kunna tillverka papper utan att an- vända klor som blekningsmedel. STORAs satsning på FoU innebär en omedelbar för- stärkning av stora Teknik i ett första steg om- fattande utbyggnad av laboratorier och kon- torslokaler för 30 Mkr.

Det andra området som långsiktigt priori- teras är marknadsföring. Även här är ansat- sen kundorienterad och verksamheten måste gå hand i hand med våra fors.kningsinsatser.

STORAs nya marknadsorganisation har tagtt form. Till skillnad från det traditionel~ skogliga angreppssättet att uppnå lägsta möjliga sälj- kostnad prioriteras nu kundkontakt och kraft i marknadsbearbetningen.

Det tredje området där STORA är i färd med att förstärka kompetensen är finansom-

rådet Genom bildandet av Stora Finans, som förlagts till stockhalm och idag sysselsätter l O personer, räknar vi med att långsiktigt uppnå en högre avkastning på koncernens likvida medel. För trots det omfattande inves- teringsprogrammet bedöms STORA de när- maste åren komma att uppvisa en positiv cash flow.

Inledningsvis påpekades den brist på dy- namik och långsiktighet som ofta förekom- mer vid analys av företag och företeelser inom skogsbranschen. Ett aktuellt exempel är de kraftiga kursreaktioner som branschens bolag utsattes för under fjolåret-både uppåt och nedåt. Denna schablonmässiga reaktion på regelbundet inträffade koRjunkturföränd- ringar borde i högre grad ta hänsyn till olik-

heter bolagen emellan eller till de skilda mark- nadsförutsättningar som råder inom olikå produktområden.

För närvarande upplever branschen en si- tuation som i positiv mening skiljer sig från läget under de senaste decennierna. Vi vågar nu vara fastare än tidigare i vår övertygelse att konsumtionen av papper långsiktigt kom- mer att fortsätta öka minst i takt med B N P- tillväxten i världen. Detta i kombination med att balansen mellan utbud och efterfrågan på flera produktområden nu är bättre än på många år, samt att lagren är låga, gör att svängningarna i branschen i allmänhet och för STORA i synnerhet. bör bli mindre under de kommande åren. Särskilt gynnsamt är marknadsläget vad avser pappersmassa. Ti- digare överkapacitet är nu eliminerad och ingen ny kapacitet av betydelse lär tillkomma förrän in på 1990-talet. Med tanke på att för- brukningen stadigt växer ökar snarast risken för en bristsituation vid en konjunkturtopp.

För STORA, som är en av världens största marknadsförare av avsalumassa, är denna si- tuation gynnsam. Den risk som trots allt finns på massamarknaden ligger i faran för en mer uttalad recession i Nordamerika, som skulle få de amerikanska bruken att till rabatterade priser skeppa större kvantiteter till Europa.

Också inom produktområdet tidningspap- per är marknaden i god balans som kan för- utses bestå under 1988-89. De enda till- skotten av betydelse under denna period står vi själva för genom utbyggnader i Kvarnsve- den och Hylte. Andra större tillskott kommer att ske först mot slutet av 1989 och under 1990.

För finpapper är bilden varierad med ett visst kapacitetsöverskott av abestruket pap- per, ett område där STORA bara är marginellt representerat, medan bestruket finpapper och finpapper i specialutföranden visar fort- satt god tillväxt.

Kartong och förpackningspapper är tradi- tionellt ett mer stabilt produktområde. Väts- kekartong, som utgör en betydande andel i STORA, möter en stadigt stigande efterfrå- gan.

Ett svagt område är fortfarande sågade trävaror, där vi dock börjar se positiva effekter av de kapacitetsneddragningar som gjorts, samtidigt som produKtionen förskJutits mot högre kvalitetssegment

Koncernens resultat för det gångna året, 2.503 Mkr efter avskrivningar och finansnet- to, innelbär att vi nått den nivå som genom-

snittligt över en konjunkturcykel ger en till- fredsställande avkastning på sysselsatt kapi- tal vid nuvarande inflationstakt.

Redan för fyra år sedan fastställdes som övergripande mål att koncernen skulle ges en sådan struktur, att resultatet vid konjunktur- nedgångar inte skulle behöva minska i abso- luta tal även om lönsamheten naturligt nog dämpas.

Utdelningen höjs med 33%

Enligt STORAs tidigare publicerade utdel- ningspolitik är utdelningskapaciteten ca 3%

av justerat eget kapital, från vilken nivå tillväx- ten kan beräknas till9-1 0% årligen vid en in- flation av ca 6%. Vi har också förutskickat att utdelningen kommer att höjas väsentligt snabbare än så fram till dess att normalnivån nås. Jubileumsåret är ett väl valt tillfälle att ta

ytterligare ett steg i denna riktning. Styrelsen föreslår därför att utdelningen höjs med 33%

till lO kr.

Prognos för 1988

Marknadsläget för flertalet av koncernens verksamhetsområden är fortsatt gott.

Detta tillsammans med positiva effekter från förvärvet av Papyrus, liksom de under året slutförda investeringarna i bl a Nymölla, Grycksbo, Stora Forest lndustries och Stora Kvarnsveden förväntas innebära en fortsatt förbättring av resultatet under 1988.

5

6

SIORAs KONJUNKTUR

Beräknad värdetillväxt i skogs- och kraftiiigångar

Diagrammet på nästa sida visar STORAs resultatutveckling- inklusive Billerud- under perioden 1978-86, samt inklusive Papyrus under åren 1986 och 1987. Kurvorna visar de redovisade resultaten från realtillgångarna Skog och Kraft (den nedre kurvan) samt de redovisade resultaten från den skogsindus- triellaverksamheten (området mellan kurvor- na).

Av diagrammet framgår att resultatvaria- tionerna i skogsindustrin varit kraftiga, medan resultatutvecklingen inom skogs- och kraft- verksamheterna varit stabilare.

Diagrammet åskådliggör också effekten av Papyrusförvärvet som bl a innebär att en vä- sentligt större andel av STORAs redovisade resultat kommer från den skogsindustriella verksamheten.

Verksamheten inom Stora Skog och Stora Kraft kan i många avseenden jämföras med fastighetsförvaltning. Karaktäristiskt för så- dan verksamhet är att totalresultatet, för- utom det synliga (redovisade) resultatet, be- står av en dold (ej redovisad) värdestegring.

Värdetillväxten i STORAs realtillgångar har beräknats med utgångspunkt från aktuella marknadsvärden, och vid antagande att vär- detillväxten i stort motsvarar ·Inflationen.

Marknadsvärdet på STORAs skogstillgång- ar-sammanlagt ca l ,6 miljoner ha- beräk- nades vid ingången av 1987 till ca 9,5 miljar- der, motsvarande ca 6.000 kr/ha.

På samma sätt beräknades värdet på STORAs vattenkrafttillgångar till ca 7,0 miljar- der kr, motsvarande ca 1,90 kr/årskWh.

Det sammanlagda marknadsvärdet på STORAs realtillgångar beräknades således till ca 16,5 miljarder kr. Vid den under 1987 ak- tuella inflationen, och med hänsyn tagen till uppräkning av återköpspriset genom den un- der 1986 och 1987 genomförda s k partner- finansieringen av huvuddelen av vattenkraft- tillgångarna, beräknas värdeökningen under 1987 till drygt 400 Mkr.

Förvärven av Billerud och Papyrus har minskat konjunkturberoendet l bland annat föregående årsredovisning redogjordes för det förändringsprogram som, baserat på en analys av företagets si- tuation i början av 1984, ligger till grund för STORAs strategi.

Resultatet av analysen blev att industri- strukturen bör utformas så att råvaruresur- serna används inom de områden där deras kvalitativa och kostnadsmässiga fördelar bäst kommer till sin rätt. ("'\

Baserat på en kartläggning av tillväxten _,;

hos olika skogsindustriprodukter bedömdes att den framtida expansionen i första hand borde ske inom områdena skriv-och tryck- papper samt förpackningspapper och kar- --~,

tong. Förvärven av Billerud och Papyrus samt det härefter igångsatta investerings- programmet om drygt 4 miljarder kr är såle- des naturliga och viktiga konsekvenser av denna strategi.

Förvärven har också inneburit att de mer konjunkturkänsliga produktområdena träva- rors och massas andel av koncernens faktu- rering minskat från ca 48% 1983 till ca 26%

1987, då Billerud och Papyrus i sina respek- tive verksamheter innehöll en väsentligt hög- re andel förädlade produkter.

Genom en ökad förädlingsgrad minskar känsligheten för konjunkturella variationer.

Ett uttryck för detta är resultatvariansen, dvs den genomsnittliga variationen i rörelseresul- tatet, som mätt över den senaste femårspe- ~~

rioden minskat från knappt 40% i "gamla"

Q·

STORA- dvs STORA före förvärven av Bille- rud och Papyrus- till ca 26% i nuvarande STORA.

Att minska konjunkturkänsligheten var

1 ~').>

också ett av flera mål som uppsattes för det -=-/

ovan nämnda förändringsprogrammet

M111 800

400

2000 l 8 o

l 600 l 400

40

o o

T • ,• redOif.<ial r re! res.... '

18 79 80

7

8

KONCERNEKONOMI

Koncernstruktur

Efter förvärvet av Papyrus har STORA-koncernens organisation sam- ordnats. Organisatoriskt omfattar Papyrus verksamheterna i Nymöl- la, finpapperstillverkningen r Mölndal, Grycksbo och Newton Falls samt marknadsbolaget Pegenova.

Papyrus kartongtillverkande enheter i Fors, Mölndal, Newton Kyme (Papyrus Ltd) och Oppboga jämte konverteringsenheten i Gestrike-Hammarby ingår organisatoriskt i Billerud. På samma sätt har Papyrus skogsrörelse och trävarurörelserna i Norrsundet och Unghed inordnats i Stora Skog respektive Stora Timber.

Tidningspapperstillverkningen i Hylte Bruk utgör en fristående enhet parallellt med Stora Kvarnsvedett

Redovisade uppgifter avser, om inte annat anges, koncernens nuvarande struktur, varvid tidigare års värden beräknats som om Papyrus ingått.

Fakturering

Koncernens fakturerade försäljning ökade med ca 7% till20.480 Mkr (19.193).

Av ökningen var ca 5% hänförlig till ökade försäljningspriser och ca 2% till ökade volymer.

Faktureringen på marknaden utanför Sverige uppgick till ca 68%

(68).

Fakturering per marknad

Mkr 1987 % 1986 %

Sverige ... 6.456 32 6.149 32

EG . . . . ^{' .}

..

Övriga Europa ^{• • • 4} 2.010 10 1.621 8

USA +Kanada 1.290 6 1.354 7

ÖVriga marknader ... 1.225 6 1.061 6 Totalt ... . . . . . . . . . . . . 20.480 100 19.193 100

Resultat

Rörelseresultatet efter"avskrivningar enligt plan förbättrades med 573 Mkrtill2. 769 Mkr (2.196). Som även framgår av tabellerna här- intill var huvuddelen av resultatförbättringen hänförlig till koncernens massaproducerande delar liksom de i Billerud ingående produktom- rådena förpackningspapper och kartong.

Ökad produktion i vattenkraftverken medförde att resultatet i Stora Kraft förbättrades.

Resultaten i G-man och storalene fortsatte att utvecklas positivt.

Finansnettot förbättrades från -348 Mkr till-266 Mkr.

Resultatet efter finansiella poster ökade med ca 35% till 2.503 Mkr (1.848).

Efter beräknad skatt enligt den s k fullskattemetoden motsvarar detta 25:30 kr per aktie jämfört med 19:40 föregående år exklusive Papyrus (beräknat inklusive Papyrus 16:90¹1).

Fakturering, rörelseresultat och räntabilitet per organisatorisk enhet

Rörelse- Avkastning Extern resultat effer på sysselsatt fakturering avskrivningar kapital,% Mkr 1987 ·1986 1987- 1986 1987 1986 Stora Kraft 975 994 276 229 21,0 18,0 Stora Skog 473' 533 361 382 13,3 14,8 Stora Timber 2.079 1.997 - 5 - 39 0,4 Neg Stora Cell .... 1.964 1.627 578 257 28,1 14,7 Stora Forest

lndustries .. 796 758 127 68 20,4 11,9 Hylte Bruk 1.511 1.322 288 241 19,6 18,l Stora Kvarn-

sveden 1.509 1.394 265 331 15,2 26,8

Billerud . .. 5.945 5.652 595 486 13,0 11,1 Papyrus ... 4.454 4.164 400 363 15,6 19,3

Bergvik Kemi 222 255 -10 -27 Neg Neg

Stora Koppar-

berget ... 76 71 l -9 0,9 Neg

storalene ... 205 18'3 16 l 12,4 0,9 G-rnan ..... 214 187 23 16 23,0 19~

Övriga verksam-

heter ... 57 56 -146 -103

Totalt ... 20.480 19.193 2.769 2.196 12,3 10,6

Fakturering och rörelseresultat per produktområde Extern Rörelseresultat fakturering efter avskrivningar

Mr 1987 1986 1987 1986

Kraft ... 975 994 276 229 Skog .......... 473 533 361 382

Trävaror 2.113 2.079

-

Massa ... 3.322 2.875 798 297 Förpackningspapper och

kartong 4.631 4.285 501 435

Tryckpapper . -. 3.388 3.133 580 627

Specialpapper 284 246 25 16

Finpapper ... 2.936 2.708 :2B3 293

Förpackningar __ 590 655 29 48

Kemi ... 606 606 40 12

Övriga verksamheter 1.162 1.079 -117 - 99 Totalt . . . . . . . . . . . . . ... 20.480 19.193 2.769 2.196

Finansiell ställning och synligt eget kapital Koncernbalansräkning per 1987-12-31 framgår av sammanställ- ningen på nästa sida. Under 1986 och 1987 genomfördes en för- säljning med återköpsrätt- s k partnerfinansiering- av huvuddelen av STORAs vattenkrafttillgångar. Uppgörelsen innebar att vattenkraft- tillgångarna överfördes till det nybildade bolaget Kopparkraft AB.

STORAs andel av rösterna i detta bolag uppgår till 51% varför Kop- parkraft ingår som ett dotterbolag i STORA-koncernen. Då STORAs andel av kapitalet endast uppgår till ca l 0% visas även den beräkna·

de ställningen om Kopparkraft exkluderats. Det synliga egna kapitalet

latent skatteskuld- uppgick till10.224 Mkr motsvarande 214 kr per aktie. Om Kopparkraft ej konsoliderats skulle detsynliga egna kapita- let uppgått till16.270 Mkr motsvarande 340 kr per aktie. Den synliga soliditeten- synligt eget kapital i förhållande till balansomslutningen -uppgick till 31% (50% om Kopparkraft ej konsoliderats).

l samband med förvärven av Billerud och Papyrus samt genom ett riktat erbjudande till koncernens anställda har STORA emitterat konvertibla· skuldebrev. Om samtliga nu utestående konvertibla skul- debrev konverterats till aktier skulle det synliga egna kapitalet ökat med 1.025 Mkr till11.249 Mkr motsvarande 219 kr per aktie.

Finansiell ställning Balanssammandrag per 1987-12-31, Mkr

Likvida medel in kl kortfristiga placeringar Övriga omsättningstillgångar ... . Spärrkonton för investeringsfonder . . .. . Anläggningstillgångar ... . Summa tillgångar .

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Minoritetsintressen Obeskatlade reserver Eget kapital

Redovisade värden 1nkl Kopparkraft 5.549 7.656 661 19.405 33.271 5.391 11.198 2.567 7.482 6.633 Summa skulder och eget kapital . . . 33.271 l) Den s k kapitalandelsmetoden har ej tillämpats.

2) Latent skatt i Kopparkraft AB:s aktieinnehav ingår ej.

Justerat eget kapital

Beräknade värden exkl Kopparkraft¹1

5.510 7.588 661 18.908 32.667 5.388 6.668 ²1

595 7.203 12.813 32.667

Utöver det synligt redovisade egna kapitalet finns betydande dolda reserver i skogs- och vattenkrafttillgångar. De dolda reserverna ut- görs av skillnaden mellan beräknade marknadsvärden och bokförda anläggningsvärden. Vid beräkning av marknadsvärde har antagits ett genomsnittligt pris av ca 6.200 kr/ha för den produktiva skogsmar- ken och ca 2:00 kr lårskilowattimme för vattenkrafttillgångarna. Den ovan nämnda partnerfinansieringen av vattenkrafttillgångarna inne- bär att STORA har rätt, men inte skyldighet, att tidigast år 1998 åter- . köpa vatten kraftverken.

1 Uppgörelsen baseras på att köparna- ett konsortium av svenska försäkringsbolag och pensionsinstitut-erhåller en realränta om ca 4%. Till den del detta ej uppfylls genom löpande intäkterfrån Koppar- kraft ökar STORAs återköpspr'ls vid ett eventuellt utnyttjande av åter- köpsrätten.

Vattenkrafttillgångarnas beräknade marknadsvärde på återköps- dagen bestäms huvudsakligen av den faktiska och förväntade prisut- vecklingen på el. Vid antagande att inflationen i genomsnitt uppgår till 4% och att värdet på vattenkrafttillgångarna stiger i takt med inflatio- nen, kan STORAs återköpspris år 1988 beräknas till7,8 miljarder kr medan tillgångarnas marknadsvärde beräknas till ca 9,8 miljarder kr.

Den värdetillväxt som beräknas uppstå, om elpriset- och härmed värdet på anläggningstillgångarna - st1ger snabbare än inflationen tillfaller genom uppgörelser huvudsakligen STORA.

Vid beräkning av dolda reserver har värdet av den beskrivna åter- köpsrätten ej medräknats.

Justerat eget kapital

Redovisade

värden inkl Beräknade värden Kopparkraft exkl Kopparkraft Mkr Kr/aktie Mkr Kr/akt1e Synligt eget kapital ... 10.224 214 16.270 340 Beräknad dold reserv i skogs-

och vattenkrafttillgångar .... 11.245 236 5.199 110 Justerat eget kapital 21.469 450 21.469 450

Lönsamhet

Beroende på relationen mellan realtillgångar och industritillgångar i ett skogsföretag varierar andelen dolda reserver utöver det synliga (redovisade) kapitalet. Det är därför svårt för STORA liksom för andra företag i branschen att beräkna meningsfulla och helt jämförbara lön- samhetstaL l sammanställningen nedan redovisas dock två traditio- nella lönsamhetsmått, dels avkastning på synligt eget kapital, dels av- kastning på sysselsatt kapital. (Beträffande definitioner, se vidare under Aktiefakta på sidan 13.)

Det sysselsatta kapitalet-balansomslutningen minus ej räntebä- rande rörelseskulder-kan beräknas exklusive eller inklusive latenta skatteskulder. Då det är svårt att på ett rättvisande sätt fördela de latenta skatteskulderna på STORAs resultatenheter, redovisas kon- cernens avkastning på sysselsatt kapital enligt båda definitionerna.

Koncernens genomsnittliga avkastning på sysselsatt kapital under den senaste femårsperioden uppgick till ca 15%, vilket är något lägre än koncernens långsiktiga avkastningskrav vid den inflationstakt som rått under perioden. Som framgår av sammanställningen på sid 8 är variationen mellan divisionerna stor. Kraven måste också uttryckas olika beroende på att de verkar inom områden med varierande grad av affärsrisk och tillväXt.

Räntabilitet

Aritme·

% 1987 1986 1985 1984 1983 tiskt ge- nomsnitt Avkastning på synligt eget

kapital¹1 12,4 12,9. 13,7 19,1 7,9 13,2 Avkastning på sysselsatt

kapital inkilatenta skatte-

skulder ..... 12,3 10,6 12,8 16,8 12,0 12,9 D:o exkllatenta skatte-

skulder ... 15,1 12,9 15,3 19,5 13,6 15,3 l) Billerud ingår fr o m 13/111984, Papyrus ingår fr o m l/l 1987.

9

10

Investeringar

Sammanställningen nedan visar STORAs - inklusive Billerud och Papyrus- investeringar under den senaste femårsperioden.

För närvarande genomför STORA ett omfattande investerings- program vari ingår expansionsinvesteringar under perioden 1987- 89 om sammanlagt ca 4 miljarder. Häri ingår bl a

• Ny pappersmaskin vid tidningspappersbruket i Stora Kvarnsve- den, som när den tas i drift under första halvåret 1988 höjer ka- paciteten med netto 165.000 ton till615.000 too per år. Den to- tala investeringsutgiften uppgår till 1.300 Mkr.

• Utökning av kapaciteten vid finpappersbruket i Nymölla genom en ny pappersmaskin som togs i drift i början av 1988. Investering- en, som uppgick till ca 875 Mkr, ökar successivt brukets kapaci- tet, med 145.000 ton, till ca 265.000 ton per år.

• Utbyggnad av kapaciteten vid tidningspappersbruket i Hylte Bruk.

Den nya pappersmaskinen som tas i drift i början av 1989 höjer kapaciteten med ca 210.000 ton till drygt 760.000 ton per år.

Investeringsutgiften beräknas uppgå till ca 1.150 Mkr.

• Om- och tillbyggnad av finpappersbruket i Grycksbo för ca 250 Mkr, som under första halvåret 1988 ökar kapaciteten med 20.000 ton till ca 115.000 ton per år.

Investeringar i anläggningar

Mkr 1987 1986 1985 1984 1983 Stora Kraft ... 105 71 59 50 42 Stora Skog ... 104 86 230 99 76 Stora Timber ... 47 53 118 106 50 Stora Cell ... 273 168 175 172 118 Stora Forest lndustries ... 97 72 68 22 8 Hylte Bruk ... 305 137 150 49 148 Stora Kvarnsveden ... 693 269 32 45 178 Billerud ...... 275 552 621 604 568 P.apyrus ... 1.178 580 342 217 89 Ovriga enheter ... 153 89 18 30 64 Totalt ...... 3.230 2.077 1.813 1.394 1.341

STORAs valutaexponering

Av SfORA-koncemens totala fakturering under 1987 på 20.480 Mkr avsåg ca 70% eller ca 14.000 Mkr marknader utanför Sverige. En stor del av denna fakturering skedde i utländska valutor.

Nettoinflödet-dvs skillnaden mellan in- och utflödet av olika valu- tor- till koncernens svenska enheter under 1987 visas i nedanståen- de tabell.

Valutor

GB-pund ... , •..

D-mark US-dollar Franska francs ..

Holländska floriner Danska kronor ..

Italienska lire .. . Norska kronor .. . Övriga ... .

Summa .......... .

Nettol1öden i miljoner svenska kr

1.816 1.301 814 659 413 353 318 272 729 6.675

Procent av total

27 19 12 10

~ ~)

4 12 100

Valutorna Pund och D-mark dominerade och svarade tillsammans för knappt hälften av valutainflödet

Den relativt låga andelen US-dollar förklaras bl a av att massa, sedan den l april1985, huvudsakligen prissätts i lokala valutor vid leverans för EG-området. Massapriset måste dock successivt anpas- sas till den prisnivå som bestäms av ledande nordamerikanska tillver- kare varför massaförsäljningen-indirekt-är beroende av utveck- lingen på US-dollar.

Massaexporten från koncernens svenska enheter uttryckt i EG-va- lutor uppgick under 1987 till ca 1.800 Mkr. Det totala- av US-dollar beroende - inflödet av utländska valutor kan således sägas bestå av det direkta inflödet om ca 800 Mkr, plus det indirekta inflödet om ca 1.800 Mkr, dvs totalt ca 2. 600 Mkr, vilket motsvarade ca 40% av det totala nettoinflödet till koncernens svenska enheter.

Härtill kommer exporten av massa från den portugisiska enheten Celbi om ca 650 Mkr som på samma sätt är indirekt beroende av US-dollar Inklusive Celbi ökar andelen dollarberoende fakturering till

t }

ca 45%.

Även med hänsyn till omräkning av massaförsäljningen är STORAs beroende av utvecklingen på US-dollar begränsat. Härtill kommer ef- fekten av den svenska valutakorgen som innebär att kursutveckling- en på flertalet EG-valutor är motsatt i förhållande till US-dollar

Det senaste årets försvagning av US-dollarn har dock inneburit att de nordamerikanska producenternas konkurrensförmåga ökat. Un- der 1987 föranledde detta ej någon förskjutning av marknadsande- lama i Våsteuropa. Vid ett försämrat marknadsläge i Nordamerika kan detta emellertid utgöra ett hot mot nordiska tillverkare av i första hand massa.