Sida 10 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3 11 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4

(1)

Miljöhälsosektionen 22.02.2022

Behandlade ärenden

§ Sida

10 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3

11 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 4

12 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN MED FÖRSLAG TILL VETERINÄRVÅRDSLAG OCH TILL VISSA LAGAR SOM HAR SAMBAND MED DEN / UTLÅTANDE TILL JORD- OCH

SKOGSBRUKSMINISTERIET

5

13 MALÉN MAATALOUS OY:S ANSÖKAN OM ÄNDRING AV

MILJÖTILLSTÅNDET FÖR DJURSTALL, LAPPTRÄSK, UTLÅTANDE TILL REGIONFÖRVALTNINGSVERKET

12

14 ANSÖKAN OM ÄNDRING AV DESTIA OY:S MILJÖTILLSTÅND FÖR BRYTNING OCH KROSSNING AV BERG I FREDSBERGS OMRÅDE I ASKOLA, UTLÅTANDE TILL MILJÖVÅRDEN I ASKOLA

16

15 ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN I NYLAND,

UTLÅTANDE TILL NTM-CENTRALEN 22

16 MH-KIVI OY:S KONTROLLPROGRAM FÖR TÄKT AV

STENMATERIAL FRÅN HAVSBOTTEN I HELSINGFORS-SIBBO HAVSOMRÅDE, UTLÅTANDE TILL NTM-CENTRALEN

25

17 GODKÄNNANDE AV MASSBY FACILITY & SERVICES LTD. OY:S VATTENVERKS RISKBEDÖMNING OCH FASTSTÄLLANDE AV PROGRAMMET FÖR KONTROLLUNDERSÖKNINGAR FÖR ÅREN 2022-2026

29

18 NCC INDUSTRY OY:S ANSÖKAN OM ÄNDRING AV

MILJÖTILLSTÅNDET FÖR JORDDEPONI OCH ÅTERVINNINGSTERMINAL, UTLÅTANDE TILL

REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND

32

19 GODKÄNNANDE AV FORTUM POWER & HEAT OY:S

VATTENVERKS RISKBEDÖMNING OCH FASTSTÄLLANDE AV PROGRAMMET FÖR KONTROLLUNDERSÖKNINGAR FÖR ÅREN 2022-2026

37

20 MÖTESDAGARNA UNDER DEN ÅTERSTÅENDE DELEN AV ÅRET

2022

40

21 FÖR KÄNNEDOM 41

(2)

Miljöhälsosektionen

Tid 22.02.2022 kl. 17:00 - 20:09

Plats Elektroniskt möte

NÄRVARANDE Andersson Elin 17:00 - 20:09 ordförande

Sinkko Anni 17:00 - 20:09 viceordförande Närvarande § 10-12, 14-21 Hakasaari Petri 17:00 - 20:09 medlem Närvarande §

10-18, 20-21 Hällfors Christoffer 17:00 - 20:09 medlem

Kohonen Eila 17:00 - 20:09 medlem

Lind Petra 17:00 - 20:09 medlem

Nurmi Jaakko 17:00 - 20:09 medlem Tuulinen Juuso 17:00 - 20:09 medlem Willberg Olli 17:00 - 20:09 ersättare Jansson Petronella 17:00 - 18:20 beredare Tiainen Tiina 17:00 - 20:09 föredragande Nieminen Riitta 17:00 - 20:09 sekreterare

FRÅNVARANDE Parikka Kirsti medlem

Elin Andersson Riitta Nieminen

Ordförande Sekreterare

Behandlade ärenden §§ 10 - 21

Protokollet justerat

Juuso Tuulinen Olli Willberg

Protokollet offentligt framlagt

(3)

Miljöhälsosektionen § 10 22.02.2022 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

MILHÄL 22.02.2022 § 10

Miljöhälsosektionen konstaterar mötet lagenligt sammankallat och beslutfört.

Beslut:

Miljöhälsosektionen konstaterade att mötet var lagenligt sammankallat och beslutfört.

_______

(4)

Miljöhälsosektionen § 11 22.02.2022 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE

MILHÄL 22.02.2022 § 11

Miljöhälsosektionen väljer två protokolljusterare.

Beslut:

Miljöhälsosektionen valde Juuso Tuulinen och Olli Willberg till protokolljusterare.

_______

(5)

Miljöhälsosektionen § 12 22.02.2022

REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN MED FÖRSLAG TILL

VETERINÄRVÅRDSLAG OCH TILL VISSA LAGAR SOM HAR SAMBAND MED DEN / UTLÅTANDE TILL JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET

MILHÄL 22.02.2022 § 12

Beredning:

Tillsynsveterinär Petronella Jansson, tfn 0400 692 931 fornamn.efternamn2@borga.fi

I stadsveterinär-hygieniker Tiina Tiainen, tfn 040 723 4141, fornamn.efternamn@borga.fi

Jord- och skogsbruksministeriet begär utlåtande av miljöhälsovården i Borgå stad om utkastet till regeringens proposition med förslag till veterinärvårdslag och till vissa lagar som har samband med den.

Begäran om utlåtande har diarienummer VN/3713/2020,

16.12.2021. Utlåtandet bör skickas senast 21.2.2022 företrädesvis per e- per e-post till adressen kirjaamo@mmm.fi. Ministeriet har förlängt tidsfristen för Borgå stads utlåtande till 25.2.2022. Begäran om utlåtande och utkastet till regeringens proposition finns som bilagor.

I den nuvarande veterinärvårdslagen (765/2009 och ändringar) föreskrivs bland annat om kommunala veterinärtjänster samt om tillsynsuppgifter som har anknytning till veterinärvården och som produceras av kommunen. I propositionen föreslås en ny

veterinärvårdslag som skulle ersätta den gällande

veterinärvårdslagen. I utkastet till proposition föreslås dessutom ändringar i lagen om utövning av veterinäryrket, lagen om medicinsk behandling av djur, livsmedelslagen, lagen om djursjukdomar och hälso- och sjukvårdslagen.

I den nya veterinärvårdslagen preciseras och avgränsas

kommunernas organiseringsansvar för veterinärtjänster på basnivå.

Organiseringsansvaret omfattar de tjänster som specificeras i lagen och vars tillgänglighet är nödvändig för att trygga djurs hälsa och välbefinnande samt folkhälsan i hela landet. Det nya lagutkastet innehåller en förteckning över nödvändiga veterinärtjänster på basnivå som kommunen ska ordna för alla djur. I fråga om dessa tjänster behöver kommunen inte bolagisera sin verksamhet.

Bolagiseringsskyldigheten enligt kommunallagen uppkommer dock om kommunen ordnar tjänster som överskrider basnivån mera än i ringa omfattning inom ett område där det finns tillgång till privata veterinärtjänster. Enligt lagutkastet ska kommunen prissätta de tjänster som omfattas av frivillig organisering på marknadsbasis och i bokföringen särredovisa tjänsterna från de tjänster på basnivå som kommunen ansvarar för att ordna. Särredovisningsskyldigheten gäller situationer där omsättningen i kommunens ekonomiska

verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden är minst 40 000 euro

(6)

veterinärtjänster som stöds med offentliga medel ha separat bokföring, om kommunens årliga omsättning är minst 40 miljoner euro, eller göra en särredovisningskalkyl också i fråga om de veterinärtjänster som kommunen ansvarar för att ordna.

Enligt utkastet till regeringsproposition innebär förslaget att

kommunalveterinären tar ut sitt arvode enligt den taxa som ingår i tjänstekollektivavtalet oberoende av om åtgärden hör till tjänsterna på basnivå eller inte. Den avgift som kommunen tar ut för dessa tjänster ska däremot täcka alla kostnader som hänför sig till serviceverksamheten, såsom kostnaderna för mottagningslokaler och anordningar som används i tjänsterna, den andel av

kommunalveterinärens grundlön som hänför sig till dessa tjänster, en kalkylerad andel av de allmänna administrativa kostnaderna samt en skälig förväntad avkastning.

15 § i lagutkastet möjliggör en reform av lönesystemet för

kommunalveterinärer. För närvarande betalar kommunen en liten grundlön och en jourersättning till veterinären, men veterinären har rätt att av kunden ta ut bl.a. besöksarvode och vårdarvode direkt.

Efter ändringen kan kommunen ta ut arvoden av djurägarna för de tjänster på basnivå som den producerar, varvid

kommunalveterinärerna övergår till ett system med totallön. I praktiken innebär detta att arbetsmarknadsparterna (arbetsgivarna inom kommun- och välfärdsområdena och Finlands

Veterinärförbund) genom ett tjänstekollektivavtal skulle ha kommit överens om att slopa systemet för kommunalveterinärers arvoden.

Ett offentligrättsligt universitet som är huvudman för ett

universitetssjukhus för djur producerar de veterinärtjänster som hör till kommunernas organiseringsansvar inom det område som

definieras som djursjukhusets verksamhetsområde. Enligt 18 § i lagutkastet omfattar verksamhetsområdet de områden där Universitetets djursjukhus vid Helsingfors universitet basis av ett avtal som det ingått med kommunen har producerat tjänster som hör till basnivån i minst tre år under de fem år som föregår lagens ikraftträdande. På detta sätt kan man trygga patientmaterialet vid Universitetets djursjukhus och därmed också veterinärutbildningen och den veterinärmedicinska forskningen. De offentliga

veterinärtjänster som universitetet producerar ska i fortsättningen finansieras förutom med klientavgifter även med de ersättningar som kommunerna inom verksamhetsområdet betalar. Grunden för den ersättning som faktureras kommunen är universitetets

kostnader minskade med de avgifter och ersättningar som tas ut av kunderna. Enligt utkastet får ersättningen dock inte överstiga de uppskattade kostnader som kommunen orsakas om den producerar motsvarande tjänster som egen verksamhet. Bestämmelsen gör det möjligt för kommunen och universitetet att inom vissa gränser

sinsemellan komma överens om ersättningen.

(7)

Enligt lagförslaget ska kommunen eller samarbetsområdet för miljö- och hälsoskydd även i fortsättningen i egenskap av

serviceanordnare se till att de uppgifter som hänför sig till tillsynen över djurs hälsa och välbefinnande produceras i enlighet med regionala och riksomfattande tillsynsplaner. Av statens medel betalas på samma sätt som tidigare enligt fakturering en ersättning till anordnaren för de direkta kostnaderna för skötseln av de

uppgifter inom tillsynen över djurs hälsa och välbefinnande som ankommer på kommunalveterinären.

MHCH:

Miljöhälsosektionen ger följande utlåtande i ärendet:

I 17 § i lagutkastet hänvisas till kommunallagen, där det föreskrivs om skyldighet till marknadsbaserad prissättning vid tillhandahållande av tjänster i ett konkurrensläge på marknaden. I praktiken är det utmanande att fastställa marknadspriserna för åtgärder som överskrider basnivån, eftersom det finns synnerligen stora prisskillnader mellan de privata tjänsteproducenterna. I

vårdsituationer är det i praktiken omöjligt att utreda marknadspriset.

Bestämmelserna om särredovisning i lagutkastet är

svåröverskådliga och ökar avsevärt den administrativa bördan för verksamheten. I motiveringstexterna till 17 § och i 33 § i lagutkastet förutsätts särredovisning i den kommunala veterinärvårdens

bokföring.

 I 17 § hänvisas till bestämmelserna i konkurrenslagen. Den särredovisningsskyldighet som nämns i paragrafen gäller en situation där omsättningen i den ekonomiska verksamhet som bedrivs i ett konkurrensläge på marknaden i kommunen är minst 40 000 euro per år. Tröskelgränsen beaktar inte omfattningen av och antalet anställda inom det samarbetsområde som ansvarar för veterinärvården, varvid även en liten verksamhet i ett

konkurrensläge på marknaden inom ett stort samarbetsområde som betjänar ett stort geografiskt område lätt överskrider

tröskelvärdet. I motiveringstexterna till lagutkastet tas det inte ställning till om överskridandet av tröskelvärdet i

konkurrenslagen skulle leda till att motiveringen till

verksamhetens ringa omfattning försvinner och därmed att en bolagiseringsskyldighet enligt kommunallagen uppkommer.

Bolagisering av kommunalveterinärtjänsterna är i praktiken inget alternativ, eftersom största delen av uppgifterna inom den

kommunala veterinärvården är lagstadgade uppgifter och myndighetsuppgifter. I lagutkastet eller i detaljmotiveringen till det har det inte heller preciserats huruvida de arvoden som kommunalveterinären tar ut direkt av kunden ingår i den

omsättning av kommunens ekonomiska verksamhet som avses i konkurrenslagen, vilket skapar förvirring och osäkerhet i fråga om praxis i anslutning till särredovisning. Kommunalveterinären

(8)

är som yrkesutövare själv bokföringsskyldig, och de arvoden som kommunalveterinärer tar ut har inte antecknats i

kommunens balansräkning.

 Skyldigheten att särredovisa bokföringen enligt 33 § i lagutkastet gäller enligt motiveringstexterna uttryckligen den som producerar veterinärtjänster som omfattas av kommunens

organiseringsansvar och även kommunen själv, om kommunens årliga omsättning är minst 40 miljoner euro. De kommuner som understiger tröskelvärdet är skyldiga att göra upp en

särredovisningskalkyl, även om det är sannolikt att få kommuner understiger tröskelvärdet. Till exempel Borgå är en medelstor stad och enligt bokslutet för 2020 översteg

verksamhetskostnaderna tröskelvärdet 10 gånger och

verksamhetsinkomsterna nästan 10 gånger. Skyldigheten att särredovisa veterinärtjänsterna från kommunens övriga verksamhet är en helt ny skyldighet, och någon motsvarande skyldighet att särredovisa bokföringen krävs inte i andra lagar om miljöhälsovårdstjänster eller hälso- och sjukvårdstjänster, även om även dessa tjänster produceras med offentliga medel.

Utgångspunkten är att kommunens bokföring är öppen, varför man med fog kan fråga om det krav som skrivits in i utkastet till veterinärvårdslag över huvud taget behövs. Med beaktande av att den kommunala veterinärservicen utgör en ytterst liten andel av kommunens verksamhet som helhet och att den inte har någon inverkan på handeln mellan EU-medlemsstaterna, verkar kravet åtminstone vara överdimensionerat. En utvidgning av tolkningen av skyldigheten att särredovisa bokföringen till att omfatta all serviceproduktion i kommunen skulle leda till en situation som är ohållbar med tanke på kommunernas verksamhet.

I 9 § 12 punkten i lagutkastet föreskrivs att veterinärtjänster på basnivå i fråga om andra djur än produktionsdjur endast omfattar första hjälpen till djuret. All annan behandling av sjukdomar

överskrider alltså gränsen för veterinärtjänster på basnivå och hör inte till kommunens uppgifter. En strikt tolkning av ordalydelsen leder till att ett djur som kommit till kommunalveterinärens

mottagning för vård på basis av förhandsuppgifter måste lämnas utan vård efter diagnosen, om det i samband med den kliniska undersökningen och bedömningen av vårdbehovet konstateras att djurets vårdbehov inte kan räknas som behov av första hjälpen.

Detta skulle man bli tvungen att göra även om veterinären hade tillräcklig kompetens för att ge nödvändig vård och förskriva

medicinering. Djurets behov av vård kan inte fullständigt förutses på basis av de förhandsuppgifter som ägaren har lämnat, och

lagutkastets snäva avgränsning av begreppet veterinärtjänster på basnivå till att omfatta endast första hjälpen leder i ovan beskrivna situationer exempelvis till att medicineringen fördröjs, vilket medför onödigt lidande för det djur som ska vårdas. Också för djurets ägare är situationen orimlig, om ägaren efter diagnosen blir tvungen att besöka en privat veterinär t.ex. för att få en läkemedelsordination.

(9)

Enligt detaljmotiveringen till 9 § 12 och 13 punkten i lagutkastet omfattar veterinärtjänsten på basnivå dock inte brådskande kirurgi på hobbydjur, såsom kejsarsnitt, operering av vriden matsäck, eller brådskande bortoperering av livmodern på grund av

livmoderinflammation, vilka åtgärder således har lämnats utanför de tjänster på basnivå som kommunerna ansvarar för att ordna. De nämnda kirurgiska ingreppen är dock sådana som i allmänhet inte kan vänta till följande vardag efter första hjälpen, och transporten av djuret långa sträckor t.ex. till en privat klinik som är öppen nattetid ökar djurets lidande och försämrar vårdprognosen. Till exempel en hund som behöver förlossningshjälp, och valparna, kan vara i livsfara, om inte kejsarsnitt kan utföras tillräckligt snabbt. Privata producenter av veterinärtjänster är inte skyldiga att ta emot patienter under alla tider på dygnet och alla dagar i året. Å andra sidan är det inte möjligt att upprätthålla kommunalveterinärernas kirurgiska kompetens, om dessa operationer på grund av en strikt avgränsning av kommunens uppgifter och en strikt tolkning av

konkurrenslagstiftningen endast kan göras under jourtid. Att den brådskande operativa vården utesluts från veterinärtjänster på

basnivå äventyrar tillgången till brådskande operativ vård i synnerhet för hundar och strider således mot syftet enligt 1 § i lagutkastet.

Lagutkastets nuvarande lydelse försämrar avsevärt tillgången till och tillgängligheten till brådskande operativa behandlingar jämfört med den gällande veterinärvårdslagen: enligt 13 § i den gällande

veterinärvårdslagen ska kommunen ordna med akut veterinärhjälp som är tillgänglig under alla tider på dygnet för husdjur som finns på kommunens område.

Enligt 9 § 13 punkten i lagutkastet omfattar tjänsterna på basnivå förlossningshjälp, inklusive kejsarsnitt på nötkreatur, får, getter och katter. I detaljmotiveringen konstateras att kejsarsnitt på hundar inte ska ingå i de tjänster som avses i det nämnda lagrummet, eftersom det förutsätter bättre utrustade utrymmen och bättre redskap och inte heller hittills har utförts i alla kommuner. Kejsarsnitt på katt eller hund är dock likartade operationer, och vid utförandet av dem är hygien- och säkerhetskraven på lokaler och utrustning identiska.

Motiveringen är således felaktig och bygger tyvärr på attityder som föråldrats för flera årtionden sedan. Motiveringen vittnar om

bristande värdesättning av sällskapskatter, katthobbyer och

kattägare. Det faktum att kejsarnitt på hundar i vissa kommuner har kunnat överföras till en privat producent av veterinärtjänster som finns i närheten eller till Universitetets djursjukhus är ingen grund för att i hela Finland utesluta operativ vård som första hjälpen från listan över tjänster på basnivå.

En snäv begränsning av de uppgifter som kommunen ansvarar för vid behandlingen av djurens sjukdomar till att enbart gälla första hjälpen kan avsevärt äventyra tillgången till

kommunalveterinärtjänster i Södra Finland, eftersom en stor del av kommunalveterinärerna sannolikt då blir privata yrkesutövare på grund av avsevärt minskade inkomster och en begränsad

(10)

svårt att få veterinärer till tjänster som kommunalveterinärer, och en strikt avgränsning av uppgiftsbeskrivningen underlättar inte

situationen. Utöver veterinärtjänsterna skulle en minskning av kommunalveterinärresurserna äventyra genomförandet av tillsynen över djurens välbefinnande, där de praktiserande

kommunalveterinärerna gör en viktig insats. Ikraftträdandet av

lagutkastet i dess föreslagna form skulle allvarligt äventyra tillgången till veterinärtjänster dygnet runt för produktionsdjur och hobbydjur samt försvaga beredskapen för djurskydds- och

djursjukdomssituationer – med andra ord hindra skötseln av viktiga uppgifter av allmänt intresse. Det finns alltså en klar grund för att inte tillämpa konkurrenslagstiftningen för den kommunala

veterinärvårdens del. Det bör noteras att om kommunalveterinärens uppgifter begränsas för mycket, med den påföljd att det inte längre finns tillräckligt med veterinärer för kommunalveterinärtjänster, måste ansvaret för veterinärtjänsterna dygnet runt för produktions- och hobbydjur överföras till privata leverantörer av veterinärtjänster inom verksamhetsområden som fastställs för dem.

Med stöd av vad som anförts ovan bör definitionen av begreppet veterinärtjänster på basnivå utvidgas. I tjänster på basnivå bör inräknas behandling av halvakuta djurpatienter, dvs. djur som inom cirka 7 dygn behöver vård/bedömning av vårdbehovet samt

underhållsvård av djur med kroniska underliggande sjukdomar och invärtesmedicinska sjukdomar som är vanliga hos djur. Som

exempel på halvakuta fall kan nämnas PU/PD-patienter samt kliande hud- och öronproblem. Exempel på kroniska underliggande sjukdomar och vanliga invärtesmedicinska sjukdomar är diabetes och störningar i sköldkörtelfunktionen. I veterinärtjänsten på basnivå ska dessutom ingå en bestämmelse enligt den gällande

veterinärvårdslagen om ordnande av akut vård för alla djurarter.

Tillägget till 15 § 2 mom. i lagförslaget är nödvändigt för att det ska vara möjligt att utveckla lönesystemet för kommunalveterinärer. Det nuvarande lönesystemet är föråldrat och orsakar ständiga problem vid budgetering och löneräkning. Lagutkastets snäva avgränsning av kommunala uppgifter, det tämligen låga tröskelvärdet för tillämpning av konkurrenslagen och risken för aktualisering av den

bolagiseringsskyldighet som avses i kommunallagen främjar dock inte utveckling av lönesystemet.

Tryggandet av veterinärutbildningen, som i sig är viktigt, har beaktats på ett heltäckande sätt i 18 § i lagutkastet. Inom verksamhetsområdet för Universitetets djursjukhus svarar

universitetet för tillgången till och kvaliteten på de tjänster som det producerar. Vid tillämpningen av lagen jämställs universitetet med privata producenter av veterinärtjänster med vilka kommunen ingår avtal genom normal konkurrensutsättning, men kommunen kan inte övervaka universitetets verksamhet och se till att kommuninvånarna behandlas lika i fråga om veterinärtjänsterna. Kommunerna inom verksamhetsområdet är dock skyldiga att betala universitetet en ersättning för utförda tjänster. Även om kommunerna och

(11)

samarbetsområdena har organiseringsansvaret för veterinärtjänster på basnivå, är det inte deras uppgift att finansiera verksamheten vid universitetets djursjukhus som staten ansvarar för. Om kommunerna och samarbetsområdena åläggs en skyldighet att anlita

universitetets veterinärtjänster, är det viktigt att den ersättning som universitetet tar ut av kommunen inte överstiger kostnaderna för motsvarande tjänster genom upphandlingar som kommunen själv ordnar, dvs. som kommunen själv eller i samarbete med andra kommuner producerar eller konkurrensutsätter. De uppgifter som inom samarbetsområdena överförs på Universitetets djursjukhus minskar i praktiken inte kostnaderna för veterinärvården, om inte universitetet deltar i jouren inom samarbetsområdet, eftersom det är ordnandet av jouren som avgör resursbehovet inom den kommunala veterinärvården i Södra Finland i områden där antalet

produktionsdjur inte är stort. Om verksamhetsområdet ligger inom ett samarbetsområde för miljö- och hälsoskydd, ska universitetet tillsammans med samarbetsområdet se till att invånarna i

samarbetsområdet har jämlik ställning i fråga om tillgången till tjänster och kostnaderna för dem. Till det som nämns ovan hör till exempel klinikavgifter inom samarbetsområdet, åtskiljande av jouren för stora och små djur och en centraliserad tjänst för kontakt till jouren samt skötsel av tjänsteuppdrag under jourtid. Om de kommuner som är belägna inom verksamhetsområdena för Universitets djursjukhus inte har ansvar för offentliga

veterinärtjänster och inte har inflytande över dem, borde ansvaret för verksamheten ligga enbart hos staten. Universitetet ska då inom sitt verksamhetsområde också sköta de myndighetsuppgifter enligt djurskyddslagen och lagen om djursjukdomar som nu hör till kommunen.

Miljöhälsosektionen har inget annat att tillägga i ärendet.

Paragrafen justeras genast.

Beslut:

Förslaget godkändes.

_______

Paragrafen justerades genast

(12)

MALÉN MAATALOUS OY:S ANSÖKAN OM ÄNDRING AV MILJÖTILLSTÅNDET FÖR DJURSTALL, LAPPTRÄSK, UTLÅTANDE TILL REGIONFÖRVALTNINGSVERKET MILHÄL 22.02.2022 § 13

Beredning och tilläggsinformation:

hälsoskyddsplanerare Hanna Sivén,

tfn 040 168 5599 eller hanna.siven(at)borga.fi

Regionförvaltningsverket i Södra Finland ber om utlåtande av miljöhälsovården i Borgå om Malén Maatalous Oy:s ansökan om ändring av djurstallsverksamheten i Lappträsk.

Utlåtandet ska sändas till regionförvaltningsverket senast 25.2.2022 via e-tjänsten (avi.fi/sahkoiset-lomakkeet).

I utlåtandet ska ärendets diarienummer ESAVI/39854/2021 anges.

Kungörelsen och ansökningshandlingarna finns i elektronisk form på adressen https://ylupa.avi.fi.

Miljötillståndsansökan gäller utbyggnad av ladugården, där det nu finns platser för 170 mjölkkor, 120 kvigor, 86 köttnöt och 86 ungnöt, till en ladugård för 225 mjölkkor, 138 kvigor, 112 köttnöt och 111 ungnöt på fastigheten Malen 409-410-12-18 i Lappträsk kommun.

Verksamheten ger upphov till ca 5 740 m³ flytgödsel per år och ca 4 030 m³ strögödsel per år. Ansökan innehåller en redogörelse för verksamhetens eventuella miljökonsekvenser t.ex. vad gäller hantering, lagring och spridning av stallgödsel.

Gårdsbruksenhetens huvudsakliga produktionsinriktning är

mjölkproduktion, uppfödning av ungnöt och köttnöt och produktion av åkergrödor.

Gårdsbruksenheten har miljötillstånd beviljat av

Regionförvaltningsverket i Södra Finland ESAVI/97/04.08/2010, daterat 18.6.2010.

Flytgödselmetoden används för 225 mjölkkor över 24 mån.,

torrgödselmetoden för 311 ungnöt 0–23 mån. och ströbädd för cirka 50 djur. Flytgödselbehållarnas volym är sammanlagt 8050 m³ och annan behållarvolym 200 m³. Flytgödselbehållarnas

konstruktionsmaterial är gummi. Flytgödselbehållaren fylls på nerifrån. Gödselrännorna fungerar med avrinning. Urin sugs upp i strö. Strömaterial är torv och halm. Gödselstadens areal är

1520 m². Gödselstaden är inte täckt. Gödselstaden har väggar av betong och botten av asfalt.

Ströbäddens areal (permanent ströbädd, sned ströbädd, liggbåssystem) är 265 m², ströbäddens tjocklek är 40 cm och kanthöjd 60–100 cm. Antalet tömningar är 1–6 ggr/år. Förbrukad ströbädd upplagras i gödselstaden.

(13)

Betesgång ingår inte i verksamheten och det finns ingen rasthage.

I mjölkrummet och djurstallet uppkommer cirka 400 m³/a avloppsvatten. Avloppsvattnet leds till slambrunnen.

Förtorkat ensilagefoder lagras i plansilo 6950 t/a. Pressvätska leds till en brunn för pressvätska, volymen är 70 m³. Pressvätskan förs till slambrunnen för att spridas på åkern tillsammans med slammet.

Den åkeryta som kan användas för spridning är 288 ha, bestående av egna åkrar 163 ha, arrendeåkrar 15 ha och avtalsåkrar 110 ha.

Spridning sker på veckorna 15–43 (100 % av gödselmängden).

Ungefär 2 ha av gårdens åkrar ligger inom grundvattenområde av klass 2. Ingen del av gårdens område är planlagd.

På gården finns en cistern för flytande bränsle, volym 6000 m³.

Cisternen har skyddsbassäng, hävertstopp, dubbelmantlad

konstruktion, låsning och överfyllnadsskydd. Cisternen har köpts år 2018 och den har inte besiktats. Tankningsplatsen är asfalterad.

På gården finns andra oljeprodukter högst 500 l, vilka förvaras i lagerhallen. Konserveringsmedlen lagras i lagerhallen,

verkstadskemikalierna i verkstadshallen och tvättmedlen i ladugården.

Avfall som uppkommer i verksamheten är motor-, transmissions- och hydrauloljor, skrotjärn, djurvävnader, skyddsplast för

anläggande av stack, mjölkningsdukar och papper. Oljorna överlämnas till en uppsamlingsbil för transport till Ekokem,

skrotjärnet lämnas till avfallsuppsamling, djurvävnader transporteras till Honkajoki och skyddsplast, mjölkningsdukar och papper förs till avfallsstationen.

 Verksamheten ger upphov till sedvanliga utsläpp. Gården har ingått en miljöförbindelse. Avsikten är att fortsätta

verksamheten enligt senaste miljötillstånd, om inte annat bestäms.

 Rapportering om verksamheten sker årligen i enlighet med miljötillståndet. Verksamheten ger upphov till sedvanliga risker.

Slambrunnens täthet bedöms årligen med vattenprover från kontrollbrunnar. Spilloljor avhämtas med 2-3 års mellanrum.

Absorberingstorv finns alltid till hands.

 Slammet lagras i en stor bassäng där det bildas ett skal av torv. Spridningen sker med diskinjektor så att slammet förs in i jorden.

 Gården använder i huvudsak vatten från en egen borrbrunn.

I viss mån köper man också vatten från Lappträsk kommun.

Mjölken avhämtas varannan dag. Gården använder offentliga vägar under tillväxtperioden främst för körning av foder och slam 3–4 gånger per år cirka en vecka åt gången. Slammet körs med en traktor och fodret transporteras huvudsakligen med två traktorer.

(14)

MHCH:

Miljöhälsosektionen beslutar ge följande utlåtande i ärendet:

Det framgår inte av ansökan, var de närmaste brunnarna som används för tagande av hushållsvatten finns i omgivningen av driftscentrumet. Djurstallsverksamheten och gödselspridningen får inte medföra risk för förorening av hushållsvatten.

Hushållsvattenbrunnar ska skyddas med minst 30 meter breda (helst 100 meter breda) skyddszoner runtom brunnarna.

Uppmärksamhet ska fästas vid skyddet av grundvatten. Utsläpp av bränsle och andra kemikalier till marken eller till avloppet ska förhindras genom att cisterner och tankningsplatser placeras på ett tätt underlag. I närheten av lagerbehållare för kemikalier ska man ha torrströ för absorbering av kemikalier. Gödsel ska inte spridas i viktiga grundvattenområden eller deras gränsområden.

Vid hantering, lagring och spridning av gödsel från djurstallet ska uppmärksamhet ägnas åt att inte utsätta den närmaste bosättningen för oskäligt besvär genom lukt eller damm.

Det framgår inte av ansökan, hur man på gården bekämpar

skadedjur, exempelvis råttor. Sökanden av tillståndet ska se till att skadedjur inte förökar sig i oskäliga mängder på området.

Verksamheten vid enheten får inte heller utsätta den närmaste bosättningen för oskäligt besvär genom flugor.

Miljöhälsosektionen har inget annat att anmärka i ärendet.

_______

Medlem Christoffer Hällfors föreslog, understödd av medlemmarna Jaakko Nurmi och Olli Willberg, att följande satser stryks från utlåtandet:

Uppmärksamhet ska fästas vid skyddet av grundvatten. Utsläpp av bränsle och andra kemikalier till marken eller till avloppet ska förhindras genom att cisterner och tankningsplatser placeras på ett tätt underlag. I närheten av lagerbehållare för kemikalier ska man ha torrströ för absorbering av kemikalier. Gödsel ska inte spridas i viktiga grundvattenområden eller deras gränsområden.

Vid hantering, lagring och spridning av gödsel från djurstallet ska uppmärksamhet ägnas åt att inte utsätta den närmaste bosättningen för oskäligt besvär genom lukt eller damm.

Det framgår inte av ansökan, hur man på gården bekämpar

skadedjur, exempelvis råttor. Sökanden av tillståndet ska se till att skadedjur inte förökar sig i oskäliga mängder på området.

(15)

Verksamheten vid enheten får inte heller utsätta den närmaste bosättningen för oskäligt besvär genom flugor.

Beslut:

Miljöhälsosektionen beslutade efter omröstningen med rösterna 5,3 – 2,2 att ge sitt utlåtande i enlighet med föredragandens förslag.

Vid rösträkningen tillämpades de koefficienter för rösträtten som anges i samarbetsavtalet för miljö- och hälsoskyddet. Eila Kohonen, Petri Hakasaari, Petra Lind, Juuso Tuulinen och Elin Andersson röstade för förslaget. Christoffer Hällfors, Jaakko Nurmi och Olli Willberg röstade för ändringsförslaget.

Anni Sinkko var inte på plats vid behandlingen av ärendet.

_______

(16)

Hälsoskyddssektionen § 18 22.03.2016

Hälsoskyddssektionen § 13 21.02.2017

ANSÖKAN OM ÄNDRING AV DESTIA OY:S MILJÖTILLSTÅND FÖR BRYTNING OCH KROSSNING AV BERG I FREDSBERGS OMRÅDE I ASKOLA, UTLÅTANDE TILL MILJÖVÅRDEN I ASKOLA

HALSSEKT 22.03.2016 § 18

Beredning och ytterligare information:

hälsoskyddsplanerare Maarit Lönnroth,

tfn 040 7234121 eller maarit.lonnroth(at)porvoo.fi

Miljövårdsmyndigheten i Askola begär ett utlåtande av kommunens hälsoskyddsmyndighet om Destia Oy:s tillståndsansökan för

marktäkt, brytning av berg, en mobil krossanläggning samt hantering och mottagning av rena jordmassor på fastigheten Fredsberg

15-410-9-28 i Stigsböle (fi. Tiilää) samt tillstånd att inleda verksamheten också om ändring söks i beslutet. Utlåtandet bör lämnas senast 10.4.2016.

Planeringsområdet är beläget i Stigsböle cirka 620 meter mot nordväst från korsningen av vägarna Juornaankyläntie och

Takametsäntie. Planeringsområdets storlek är cirka 13 hektar och brytning utförs inom en areal av cirka 3,4 hektar. Enligt ansökan är den totala täktvolymen 280 000 ftm³ under tio år. Brytning och krossning av berg har inte tidigare bedrivits i området.

Verksamheten är säsongsbetonad och beror på efterfrågan, men verksamhet kan förekomma hela året. Krossning utförs periodvis. En krossningsperiod pågår i 2-10 veckor, och antalet perioder är

vanligen en på våren och/eller en på hösten. Olika sorter av kross produceras i medeltal 30 000 ton/år, maximalt 150 000 ton/år. På planeringsområdet tas emot och mellanlagras små mängder ren sprängsten som transporteras från byggplatser på andra områden.

Mottagningen av sprängsten är sporadisk, och sprängstenen krossas i samband med den normala krossningen. Enligt uppskattning kommer transporterna av stenmaterial under den aktiva tiden att vara cirka 30 fordonsbesök per dag. Vägen byggs i det första skedet, innan verksamheten inleds.

Enligt ansökan är avståndet till närmaste bosättning cirka 270 meter från planeringsområdets gräns och 520 meter från

brytningsområdet. Det område som avses i planen har inte

klassificerats som grundvattenområde. Enligt ansökan finns det inga hushållsvattenbrunnar i närheten av området, eftersom

fastigheterna vid Takametsäntie och Juornaankyläntie är anslutna till kommunala vattentjänster.

(17)

Enligt de uppgifter hälsoskyddet erhållit finns det i närheten av det planerade brytningsområdet åtminstone tre brunnar vars vatten är i bruk som hushållsvatten endera som tilläggsvatten eller som huvudsakligt hushållsvatten.

Enligt en bullerutredning är borrning, skutknackning, krossverket, lastning och transporter de största bullerkällorna i verksamheten.

Buller orsakas också av sprängning av berg.

De dagliga drifttiderna är:

 krossning vardagar (mån-fre) kl. 7.00-22.00

 borrning vardagar (mån-fre) kl.7.00-21.00

 sprängningar vardagar (mån-fre) kl. 8.00-18.00

 skutknackning vardagar (mån-fre) kl. 8.00-18.00

 lastning och transporter vardagar (mån-fre) kl. 6.00-22.00 Enligt en bullersimulering kommer medelljudnivån vid de närmaste bostadsfastigheterna inte att överskrida riktvärdet för buller dagtid 55 dB. Riktvärdet för buller vid fritidsbostäder 45 dB överskrids delvis under den senare delen av täktverksamheten vid en fritidsbyggnad sydost om täktområdet. Enligt utredningen är

bullernivån på en del av tomten 46 dB (L_{Aeq, 7-22}). Enligt förslaget till kontroll skulle bullernivåerna på de närmaste bostadsbyggnadernas (4 st.) gårdsplaner mätas med handburna mätare i samband med den första krossningen. Om mätresultaten ger anledning att misstänka att riktvärdet för bullernivåer överskrids, ges en

utomstående sakkunnig omedelbart i uppdrag att utföra en mätning av medelljudnivåer (LAeq).

Enligt ansökan hindras spridning av damm från verksamheten, i den mån som förhållandena och möjligheter tillåter, genom bevattning av det material som hanteras och genom inkapsling av transportörer.

Spridning av damm från marken i området hindras vid behov genom bevattning och med salt.

I ansökan beskrivs hantering av riskerna i verksamheten, t.ex. risken för oljeutsläpp.

HSCH:

Hälsoskyddssektionen har tagit del av Destia Oy:s ansökan och beslutar ge följande utlåtande i ärendet:

Riktvärdena för buller enligt statsrådets beslut 993/1992 får inte överskridas. I synnerhet ska uppmärksamhet ägnas åt att förebygga olägenheter som orsakas av lågfrekvent buller. Också bullernivåer som är lägre än riktvärdet kan störa trivseln. Hälsoskyddssektionen anser att om verksamheten medför bullerolägenheter för

bosättningen, ska den inte bedrivas under veckoslut, inte heller fredagar efter kl. 17.00. Bullerolägenheten från verksamheten ska regelbundet kontrolleras på de närmaste bostadsbyggnadernas

(18)

Dammbildning på arbetsplatsvägarna ska förhindras genom

bevattning och regelbundet underhåll. Användning av kemikalier för att binda damm ska undvikas, för att minimera risken för förorening av grundvattnet. Damm i sådana mängder som medför olägenhet får inte sprida sig till de närmaste bostadsfastigheternas och fritidsbostädernas gårdsplaner.

Om det av dammbildningen kan förekomma olägenheter för kvaliteten på det foder (ex. hö) som bärgas från de närbelägna åkrarna bör man tillfälligt begränsa verksamheten under den tid fodret bärgas.

Det är ett känt faktum att det finns mycket uran och radon i

berggrunden i Askola. Enligt Strålsäkerhetscentralen utlöses uran inte i vatten som följd av krossning, ifall förhållanderna inte är lämpliga.

Beroende på grundvattnets strömningar och spridningen

av brytningsdammet kan verksamheten inverka på uranhalten i vatten från borrbrunnar eftersom den reaktiva ytan ökar då kornstorleken minskar. Verksamheten får inte äventyra

grundvattnets kvalitet eller mängd med avseende på användning av vattnet som hushållsvatten. Innan verksamheten påbörjas bör man göra en bedömning verksamhetens inverkan på de

närliggande hushållsvattenbrunnarnas kvalitet som är i bruk.

Vattnets kvalitet i de närbelägna hushållsvattenbrunnarna bör regelbundet följas upp gällande de parametrar där brytningen och krossningen vid marktäkten kan ha en inverkan.

Särskilda krav gäller för radioaktivitet i stenmaterial som används som byggnadsmaterial. Verksamhetsutövaren är skyldig att utreda materialets användbarhet för olika ändamål, även radioaktiva ämnen i materialet (ST-anvisning Radioaktivitet i byggnadsmaterial och aska och 45 § i strålskyddslagen (592/1991).

I miljötillståndet bör man ålägga aktören att utreda jordmassornas användningsduglighet om dessa eventuellt styrs till husbyggen.

Verksamheten får inte förorsaka olägenheter på ytvattnets

tillrinningsområde för de närliggande vattendragen såsom sjöarna Tiiläänjärvi och Vähäjärvi som används för rekreation.

Hälsoskyddssektionen har inget annat att anmärka.

Beslut:

__________

(19)

HALSSEKT 21.02.2017 § 13

Beredning och tilläggsuppgifter:

tfn 040 723 4121 eller maarit.lonnroth(at)porvoo.fi Vasa förvaltningsdomstol bereder Askola kommuns

hälsoskyddsmyndighet tillfälle att ge ett bemötande med anledning av besvären över Destia Oy:s miljötillstånd för brytning och

krossning av berg samt mottagning av rena jordmassor i Fredsbergs område i Askola. Enligt begäran skulle bemötandet lämnas senast 9.2.2017 men tidsfristen har förlängts till 23.2.2017. Ärendets diarienummer är 01658/16/5109.

Tre besvär har anförts över Askola kommuns byggnads- och miljönämnds miljötillståndsbeslut 3.11.2016 § 63.

Föreningen Tiilään seudun kyläyhdistys ry yrkar i första hand på att miljötillståndet hävs helt och hållet. I andra hand yrkar

ändringssökanden på att miljötillståndet återförvisas till ny beredning. Yrkandena motiveras bl.a. med följande:

 åsikterna hos invånarna i de närliggande områdena har inte beaktats i tillräcklig mån

 miljökonsekvenserna från brytning och krossning (säkerhet, vibrationer, buller) har inte på förhand utretts på ett adekvat

 sätttrafiksäkerhetssynpunkterna borde ha utretts före tillståndsbeslutet

Ägaren av fastigheten 18-410-9-15 söker ändring i

miljötillståndsbeslutet. Ändringssökanden anser att följande frågor har förbisetts:

 eventuella skador på närliggande byggnader och

värdesänkning på fastigheterna till följd av vibrationer vid sprängningar.

 hur den trafik som orsakas av verksamheten påverkar den skyddade/fredade ekallén vid väg 1611 Askola-Jordansböle

 utredningen av berggrundens radonhalt verkar vara bristfällig Representanter för fastigheten 18-410-1-14 yrkar på att

miljötillståndet hävs helt och hållet. I andra hand yrkar ändringssökandena på att miljötillståndet återförvisas till ny behandling. De framför följande motiveringar:

 stenbrottets alla verkningar på miljön och Vähäjärvi rekreationsområde ska utredas noggrannare

 bullerberäkningen motsvarar inte de lokala förhållandena och ska utföras med större noggranhet

 dammets spridning ska beskrivas genom modellering

 påverkan från vibrationer ska bekräftas med mätare som fästs på byggnader

(20)

 stenmaterialets radioaktivitet ska undersökas noggrannare, och det radon som upplöses vid brytning får inte sprida sig till brunnar, till miljön eller till vattendraget

 den trafik som orsakas av verksamheten medför en

säkerhetsrisk på den smala vägen, och trafiken bör ledas via en annan rutt

 verksamheten begränsar näringsutövning på en fastighet i närheten (jord- och skogsbruk) och hindrar

rekreationsanvändning (bär- och svampplockning och vistelse i naturen)

HSCH:

Hälsoskyddssektionen beslutar ge följande bemötande i ärendet:

Hälsoskyddssektionen har inget att tillägga till sitt tidigare utlåtande.

Beslut:

_________

Paragrafen justerades genast.

MILHÄL 22.02.2022 § 14

tfn 040 723 4121 eller fornamn.efternamn@borga.fi

Miljövårdsmyndigheten i Askola begär utlåtande från kommunens hälsoskyddsmyndighet om Destia Oy:s ansökan om ändring av miljötillståndet och marktäktstillståndet för täktområdet i Fredsberg i Askola. Utlåtandet bör ges senast 18.3.2022 via tjänsten

Lupapiste.fi.

Byggnads- och miljönämnden i Askola har beviljat Destia Oy

miljötillstånd för brytning och krossning av berg samt för mottagning av rena jordmassor på fastigheten Fredsberg (18-410-9-28) i

Askola. Vasa förvaltningsdomstol har 26.6.2018 (beslut nr:

18/0257/1) förkastat de besvär som anförts över miljötillståndet.

Destia ansöker om en ändring av miljötillståndets tillståndsvillkor 6 så att förbudsperioden för krossning ändras till 1.6–15.8. Enligt det gällande tillståndet är krossning förbjuden under perioden 1.5–30.9.

Inga ändringar söks i verksamhetstiderna för brytning, skutknackning och sprängningar.

Forcit Consulting Oy har på uppdrag av Destia gjort mätningar av bullernivåerna från bergsbrytning och tillhörande arbetsmoment i Fredsberg 22.11.2021 kl. 16–18. Arbetsmomenten är sprängning, stenkrossning, skutknackning och transport. Bullernivåerna mättes

(21)

vid fyra mätpunkter på gården till de närmaste bostads- och fritidsbyggnaderna när krossning, lastning och tippning av stenmaterial pågick. Enligt bullermätningen var bullret från

arbetsmomenten inte urskiljbart för örat vid någon av mätpunkterna.

Det finns ingen direkt siktförbindelse mellan ljudkällan och mätpunkterna. På basis av observationerna och mätresultaten kunde bullret inte beskrivas som smalbandigt eller som buller av impulskaraktär. I närheten av mätpunkterna fanns det ett betydande bakgrundsbuller under mätningarna, och alla uppmätta maximala ljudnivåer orsakades av bakgrundsbullret. På basis av mätresultaten ligger den bullernivå som orsakas av arbetsmomenten vid krossning på arbetsplatsen under de tillåtna gränsvärdena, 55 dB och 45 dB, vid alla mätpunkter.

Dessutom kommer Destia att ansöka om ett tillägg till

miljötillståndet, så att den mängd sprängsten av annat ursprung som transporteras till området för krossning fastställs i tillståndsvillkoren.

I den ursprungliga tillståndsansökan beräknas att på årsnivå högst 10 000 sprängsten av annat ursprung transporteras till området med 0–3 års mellanrum. I ändringsansökan vill bolaget höja den mängd sprängsten av annat ursprung som transporteras till området till 25 000 t/a. I fortsättningen skulle mottagning vid behov kunna ske årligen. I ansökan begärs ingen ändring av den totala mängd som krossas per år (högst 150 000 t/a).

MHCH:

Miljöhälsosektionen har inget att anmärka i ärendet.

Beslut:

_______

Medlem Jaakko Nurmis förslag förföll i brist på understöd.

(22)

ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN I NYLAND, UTLÅTANDE TILL NTM-CENTRALEN

MILHÄL 22.02.2022 § 15

tfn 040 723 4121 eller fornamn.efternamn@borga.fi Närings-, trafik- och miljöcentralen begär utlåtande om

åtgärdsplanen för vattenförsörjningen i Nyland. Utlåtandena bör lämnas in senast 20.2.2022. till registratorskontoret i NTM-centralen i Södra Savolax: kirjaamo.etela-savo@ely-keskus.fi. För utlåtandet beviljades mera tid, till 25.2.2022.

Åtgärdsplanen baserar sig på vattentjänststrategin för Östra och Södra Finland och den har utarbetats i samarbete med landskapets vattentjänstaktörer utifrån resultaten från de workshoppar som ordnades hösten 2021. För att åtgärdsplanen ska kunna

genomföras förutsätts ett brett och starkt engagemang, samarbete och kommunikation mellan olika aktörer.

Centrala teman i åtgärdsplanen för vattenförsörjningen och åtgärder som berör dem:

Förbättring av driftssäkerheten

 Utredning om vattenförsörjningen i Nyland

 Gemensam beredskapsplanering

 Gemensam saneringsplanering

Stärkande av samarbets- och organisationsmodellerna

 En regional översiktsplan för vattenförsörjningen i Nyland

 Utredning om samarbete och sammanslagningar mellan vattentjänstverken i Nyland

 Utveckling av samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna Utveckling av fortbildningen och stärkande av kunskapsledningen

 Utveckling av fortbildningen

 Främjande av kunskapsbaserad ledning och digitalisering vid vattentjänstverken

Förbättring av kunnandet i investeringsplanering och investeringspraxis samt utvecklande av ägarstyrningen

 Åtgärder som hänför sig till en hållbar ekonomi beaktas och genomförs i samband med de åtgärder som nämns ovan.

Åtgärdsplanen (på finska) finns som bilaga.

(23)

MHCH:

Åtgärdsplanen för utvecklande av vattentjänsterna är god och merparten av de åtgärder som presenteras i planen främjar

avhjälpandet av de brister som kommit fram i samband med miljö- och hälsoskyddstillsynen.

Åtgärdsplanen för Nyland nämner inte särskilt bland

samarbetsparterna den kommunala hälsoskyddsmyndigheten, som med stöd av hälsoskyddslagen svarar för myndighetstillsynen över anläggningar som levererar hushållsvatten.

Hälsoskyddsmyndigheten ska nämnas särskilt i planen, eftersom begreppet kommuner också kan uppfattas enbart som organiserare av vattentjänster. I kommunen finns också många andra

verksamhetsområden där vattentjänsterna betraktas ur ett specifikt perspektiv. Sådana är t.ex. planläggning och miljöskydd.

Beredskap är ett centralt tema vid tillsynen över hushållsvatten och därför bör hälsoskyddsmyndigheten vara en av de ansvariga

aktörerna i åtgärdsplanen. Enligt hushållsvattenförordningen (12 och 13 § i SHMf 1352/2015) ska den kommunala

hälsoskyddsmyndigheten utarbeta och uppdatera en plan för störningssituationer i syfte att trygga hushållsvattnets kvalitet.

Hälsoskyddsmyndighetens plan för störningssituationer är nära förknippad med samordningen av planen med vattenverken och andra myndigheter. Man bör effektivera samarbetet mellan vattenverken och myndigheterna för att få till stånd högklassiga beredskapsplaner och planer för störningssituationer. Genom övningar kan man identifiera temaområden som kräver särskild uppmärksamhet.

I åtgärdsplanen för Nyland behandlas endast vattentjänstverk, men miljöhälsosektionen anser att också sådana vattenverk och

vattenandelslag som inte har ett fastställt verksamhetsområde ska inkluderas i helheten. Särskilt inom åtgärdsområdet Fördjupning av samarbets- och organisationsmodellerna är det viktigt att beakta även sådana vattenandelslag som inte har ett fastställt

verksamhetsområde.

Vattenverksaktörerna bör erbjudas lämplig utbildning för vattenverkens arbetstagare och för dem som ansvarar för

vattenverkets förvaltning. Det är ytterst viktigt att vattentjänsterna till alla delar fungerar professionellt.

(24)

Beslut:

_______

(25)

MH-KIVI OY:S KONTROLLPROGRAM FÖR TÄKT AV STENMATERIAL FRÅN HAVSBOTTEN I HELSINGFORS-SIBBO HAVSOMRÅDE, UTLÅTANDE TILL NTM-CENTRALEN

MILHÄL 22.02.2022 § 16

hälsoskyddsplanerare Hanna Sivén,

tfn 040 168 5599 eller hanna.siven(at)borga.fi

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland begär utlåtande av Sibbo kommuns hälsoskyddsmyndighet om MH-Kivi Oy:s kontrollprogram för täkt av stenmaterial vid Östertokan och

Grustokan daterat 22.11.2021. I fråga om påverkan på vattendrag, konsekvenserna för fågelbeståndet och genomförandet av lodningar ska ett utlåtande lämnas till NTM-centralen i Nyland

(kirjaamo.uusimaa @ely-keskus.fi) och i fråga om fiskeriekonomisk kontroll till NTM-centralen i Egentliga Finland

(kirjaamo.varsinais-suomi @ely-keskus.fi). Kontrollskyldigheten baserar sig på Regionförvaltningsverket i Södra Finlands

tillståndsbeslut 19.5.2020 (nr 191/2020, dnr ESAVI/13576/2019).

Utlåtandena önskas helst per e-post senast 28.2.2022.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland beviljade 19.5.2020 tillstånd för fortsatt täkt av stenmaterial vid Östertokan och

Grustokan i Sibbos och Helsingfors havsområden (Nr 191/2020, Dnr ESAVI/13576/2019). Tillståndet gäller i 10 år från det att beslutet vunnit laga kraft. Stenmaterial får tas från havet högst 2,5 miljoner m³ tfm från området Grustokan (Soratonttu) och 2,5 miljoner m³ tfm från området Östertokan (Itä-Tonttu).

Enligt tillståndsvillkor 14 ska tillståndshavaren övervaka projektets konsekvenser för havsområdets tillstånd på ett sätt som godkänts av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Kontrollen ska omfatta kontroll av vattenkvaliteten (grumlighet och sedimentering),

bottenfaunan, vattenvegetationen och fåglarna. Tillståndshavaren ska övervaka projektets konsekvenser för fiskerihushållningen i enlighet med en kontrollplan som godkänts av

fiskerihushållningsmyndigheten vid Närings-, trafik- och

miljöcentralen i Egentliga Finland. Enligt tillståndsvillkor 16 ska tillståndshavaren övervaka hur täktverksamheten påverkar bottenformationerna genom att loda bottnen efter att arbetena avslutats, om en betydande mängd stenmaterial har tagits ut under året. Om den mängd som tas ut under ett år är liten, ska man komma överens om behovet av lodning med ansvarsområdet för miljö och naturresurser vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Tillståndshavaren ska dessutom loda havsbottnen på täktområdet fem år efter det att täktverksamheten avslutats.

Kontrollplanen ska lämnas in till närings-, trafik- och miljöcentralen

(26)

tre månader innan kontrollen och verksamheten inleds. Detta kontrollprogram ersätter det tidigare kontrollprogrammet för täkt av stenmaterial från havet 14.9.2010.

Det har planerats att sammanlagt 5 miljoner m³ktr tas från täktområdena så att 2,5 miljoner m3 ftr tas från Östertokan och 2,5 miljoner m³ ftr från Grustokan. Det är dock möjligt att

stenmaterial i huvudsak tas bara från ett av områdena, beroende på kvaliteten på det material som behövs. Den årliga täktmängden är, beroende på variationer i försäljningen, i genomsnitt sammanlagt 500 000 m³ ftr/a i vartdera området. Vattendjupet i täktområdena varierar mellan 14 och 43 meter vid Östertokan och mellan 31 och 54 meter vid Grustokan enligt de lodningar som gjordes efter grustäkt år 2008.

Området vid Östertokan är sammanlagt 410 ha och den planerade lägsta täktnivån är -40 m från havsytan. Inom området har man med hjälp av data om havsbottnens djup och jordarter avgränsat ett 48 ha stort område, där täktverksamheten preliminärt koncentreras.

Området vid Grustokan är sammanlagt 182 ha. Den planerade lägsta täktnivån är -47,5 m från havsytan. Enligt preliminära planer koncentreras muddringen till ett område på cirka 46 ha.

Konsekvenserna av täkt av stensubstanser från havet har tidigare varit föremål för kontroll i samband med byggandet av hamnen i Nordsjö. De viktigaste konsekvenserna enligt kontrollen var ökad grumlighet i närheten av muddringsområdet och fysisk påverkan på bottnen, vilka påverkade bl.a. bottenfaunan. Den fysiska påverkan på bottnen bestod bl.a. av fördjupningar orsakade av täkt, vars återställning kan vara en långsam process.

 Enligt de gjorda observationerna sprider sig grumligheten under täktverksamheten i huvudsak i de lägre vattenskikten.

Det är typiskt att de högsta grumlighetsnivåerna sammanfaller med ibruktagandet av områden för täkt, då det finkorniga materialet på sedimentytan sprider sig i samband med täkten.

Enligt observationerna är påverkan från täkten av havssand liten under merparten av tiden. (Vatanen m.fl. 2012)

 På basis av kontrollen konstaterades att täkten av stenmaterial inte hade haft negativa verkningar på växtligheten i

närområdet (Vatanen m.fl. 2012). Vid de observerade vegetationslinjerna konstaterades inte heller påverkan från täktverksamheten i form av förändringar i sedimentmängden.

På basis av observationerna i täktområdena verkar de betydande konsekvenserna vara begränsade till åtgärdsområdet (Vatanen m.fl.

2012). Bottendjuren försvinner tillfälligt från dessa områden när bottnen rubbas.

Punktbelastningen i havsområdet utanför huvudstadsregionen består huvudsakligen av näringsämnen, organiskt material och skadliga ämnen från renat avloppsvatten. Med vatten från Vanda å kommer näringsämnen och fasta partiklar som diffus belastning till havsområdet utanför Helsingfors, och denna belastning är

(27)

betydande i förhållande till andra huvudsakliga belastningskällor (avloppsreningsverk) i synnerhet när det gäller fosfor. Andra verksamheter som orsakar punktbelastning är bl.a. deponering av muddermassor i havet, vilket i huvudsak orsakar grumlighet i vattnet och i mindre omfattning spridning av skadliga ämnen i den marina miljön, eftersom det finns koncentrationsgränser för skadliga ämnen i de massor som deponeras i havet, i enlighet med anvisningarna för muddring och deponering. Avledandet av kraftverkens

kondensvatten till havet orsakar värmebelastning och

varvsverksamheten orsakar belastning i form av skadliga ämnen.

Tillståndet hos havsområdet utanför huvudstadsregionen är föremål för samordnad recipientkontroll genom försorg av

miljöskyddsenheten vid Helsingfors stads miljötjänster. Det senaste sammandragsrapporten om den samordnade kontrollen omfattar åren 2018 –2019 (Vahtera m.fl. 2020). Dessutom publiceras kvartalsrapporter.

Havsområdena vid Östertokan och Grustokan ligger i Finska vikens yttre skärgård i vattenförekomsten Borgå-Helsingfors (2_Su_040).

De inre havsområdena utanför Nordsjö hamn hör till vattenförekomsten Sibbo skärgård (2_Ss_025).

Vattenförekomsterna hör till vattenförvaltningsområdet Kymmene älv-Finska viken. Konsekvenserna av täkt av stensubstanser från havet och transport av stenmaterialet riktar sig till de nämnda vattenförekomsterna. Vattenförekomsten Borgå–Helsingfors hör till ytvattentypen Finska vikens yttre skärgård och Sibbo skärgård till ytvattentypen Finska vikens inre skärgård.

Täktområdena för stenmaterial är belägna på erosionsbottnen, där halten av skadliga ämnen i sedimentet är mycket låg. Havsbottnen har lodats efter täktverksamheten i vartdera täktområdet 25.9.2008 samt genom GTK:s försorg 2015. Stenmaterialförekomsterna vid Östertokan och Grustokan är Kallviksåsens förlängningar under havet, vilka i huvudsak består av åsryggar av grövre kornstorlek och deltaformationer som täcker största delen av dem. Vid Östertokan består havsbottnens ytskikt i huvudsak av fin och medelgrov sand och på större djup av morän. Formationen vid Grustokan består i huvudsak av sand på ytan och grus på större djup.

MHCH:

Miljöhälsosektionen beslutar ge följande utlåtande:

Miljöhälsosektionen anser att programmet för kontroll av täkt av stenmaterial på havsbotten är täckande och att det sannolikt i tillräcklig utsträckning ger information om hur täkt av stenmaterial påverkar täktområdet och dess närmiljö.

(28)

Beslut:

_______

(29)

GODKÄNNANDE AV MASSBY FACILITY & SERVICES LTD. OY:S VATTENVERKS RISKBEDÖMNING OCH FASTSTÄLLANDE AV PROGRAMMET FÖR

KONTROLLUNDERSÖKNINGAR FÖR ÅREN 2022-2026 MILHÄL 22.02.2022 § 17

Beredning och tilläggsuppgifter:

tfn 040 723 4121 eller fornamn.efternamn@borga.fi Riskbedömning

I hälsoskyddslagen (763/1994) föreskrivs att riskbedömningen för en anläggning som levererar hushållsvatten behöver

hälsoskyddsmyndighetens godkännande.

I hushållsvattenförordningen (SHMf 1352/2015) föreskrivs att anläggningen för godkännande av en riskbedömning ska lämna in åtminstone:

1.

1. det förfarande som använts vid riskbedömningen och riskhanteringen,

2. en utredning om hur vattentäktens

skyddsområdesbestämmelser, grundvattenområdets skyddsplan och resultaten av uppföljningen av status och särdragen hos sådana vattenförekomster som används som råvattenkälla har beaktats vid riskbedömningen,

3. sammansättningen av den arbetsgrupp som deltagit i

riskbedömningen och definieringen av riskhanteringsåtgärder, 4. en förteckning över identifierade risker, som kan medföra

förorening av det hushållsvatten som distribueras i vattendistributionsområdet,

5. en förteckning över anläggningens riskhanteringsåtgärder för att undanröja eller minska riskerna,

6. ett uppföljningsprogram för att säkerställa riskhanteringsåtgärdernas funktion,

7. vid behov ett åtgärdsprogram för att införa nya riskhanteringsåtgärder,

8. ett sammandrag av riskbedömningen och dess resultat för att informera vattenanvändarna.

Riskbedömningen för Massby Facility & Services Ltd. Oy:s

vattenverk har genomförts i enlighet med WSP-principerna och den omfattar hela vattenproduktionskedjan. Riskbedömningsarbetet beskrivs i programmet för kontrollundersökningar, kapitel 7. Utifrån riskbedömningen har vattenverket gjort en lista över de kända

riskerna samt de åtgärder som är tillgängliga för att hantera riskerna.

Vattenverket har gjort en sammanfattning av riskbedömningen för användarna av vattnet.

(30)

Program för kontrollundersökningar

Enligt hushållsvattenförordningen ska ett program för

kontrollundersökningar utarbetas för ett vattendistributionsområde som försörjs med vatten från en anläggning som levererar

hushållsvatten. Programmet ska utarbetas i samarbete mellan den anläggning som levererar hushållsvatten och den kommunala hälsoskyddsmyndigheten. Programmet för kontrollundersökningar ska uppdateras och kontrollintervallet är högst fem år.

Ett program för kontrollundersökningar ska innehålla bl.a. följande uppgifter:

 anläggningens kontaktuppgifter

 den mängd hushållsvatten som levereras per år samt antalet vattenanvändare

 vattenproduktionskedjan

 vattentäkternas, vattenbehandlingsanläggningarnas och vattendistributionsområdenas läge på kartan,

 råvattnets kvalitet, vattenbehandling och det behandlade vattnets kvalitet samt kvaliteten på vatten som köps

 kompetensen hos personalen på anläggningen

 riskbedömning och riskhantering av vattenproduktionskedjan eller tidtabell för riskhanteringsåtgärderna

 anläggningens egenkontroll

 beredskap för störningssituationer

 myndighetsövervakningsundersökningar och övrig myndighetsövervakning

Utlåtanden om utkastet till program för kontrollundersökningar begärdes av Regionförvaltningsverket (RFV) i Södra Finland och Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Nyland och av eventuella övriga parter. NTM hade inga anmärkningar på utkastet till program för kontrollundersökningar. RFV:s utlåtande finns som bilaga. Programmet för kontrollundersökningar korrigerades och kompletterades på basis av utlåtandena.

Bilagor

Bilagorna är inte offentliga, eftersom de kan innehålla känsliga uppgifter om vattenförsörjningen.

1. Massby Facility & Services Ltd Oy:s vattenverks program för kontrollundersökningar 2022-2026

2. RFV:s utlåtande om programmet för kontrollundersökningar

(31)

MHCH:

Miljöhälsosektionen beslutar godkänna Massby Facility & Services Ltd. Oy:s riskbedömning och fastställer behandlingsavgiften för ansökan, 330 €. Samtidigt beslutar miljöhälsosektionen fastställa vattenverkets program för kontrollundersökningar för åren

2022-2026.

Beslut:

_______

(32)

NCC INDUSTRY OY:S ANSÖKAN OM ÄNDRING AV MILJÖTILLSTÅNDET FÖR JORDDEPONI OCH ÅTERVINNINGSTERMINAL, UTLÅTANDE TILL REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND

MILHÄL 21.04.2020 § 33

Beredning och ytterligare information:

tfn 040 723 4121 eller maarit.lonnroth(at)porvoo.fi

Regionförvaltningsverket i Södra Finland begär utlåtande av hälsoskyddsmyndigheten i Borgnäs och Sibbo om NCC Industrys ansökan om miljötillstånd för en avstjälpningsplats för

marksubstanser och en återvinningsterminal i Laha by i Borgnäs samt tillstånd att inleda verksamheten också om ändring söks.

Ansökningshandlingarna kan läsas på adressen

www.avi.fi/lupa-tietopalvelu. Utlåtandet ska lämnas in senast 20.4.2020 via den elektroniska tjänsten på adressen

www.avi.fi/muistutus. För utlåtandet beviljades mera tid, till 22.4.2020. Ärendets diarienummer är ESAVI/40413/2019.

Den planerade avstjälpningsplatsen för marksubstanser samt behandlingen och återvinningen av överskottsjord och byggavfall placeras i ett nästan färdigschaktat täktområde för stensubstanser i Laha by i Borgnäs.

Pål området tas emot icke-förorenad överskottsjord där halterna av skadliga ämnen underskrider de riktvärden som anges i statsrådets förordning 214/2007 och som består av sprängsten och olika sorter av friktionsjord (sand, grus, morän, lera, silt, gyttja, torv). Den mängd icke-förorenad jord som årligen tas emot och utnyttjas på området är i medeltal 500 000 t, dock högst 1 000 000 t. Området kan användas för deponering av totalt cirka 7,45 miljoner kubikmeter icke-förorenade marksubstanser.

På området tas emot endast sådant betong- och tegelavfall som uppfyller miljökriterierna enligt statsrådets förordning 843/2017.

Betong- och tegelavfallet samt sprängstenen lagras i området på platser som särskilt reserverats för dessa material. Betong- och tegelavfallet samt sprängstenen krossas per avfallsfraktion med ett mobilt krossverk när den lagrade materialmängden är tillräckligt stor för behandling. Det tillverkade betong- och tegelkrosset genomgår löslighetstest enligt Srf 843/2017 innan det överlåts till användare.

För betong- och tegelavfall är den mängd som årligen tas emot och krossas högst 200 000 t, för sprängsten högst 200 000 t.

Träavfall och hyggesavfall tas emot på särskilt anvisade platser på området. När en tillräcklig mängd träbaserat avfall finns för

behandlingen, krossas eller flisas materialet med ett mobilt

(33)

krossverk. Det flisade eller krossade materialet levereras till

kraftverk för användning. Den mängd träavfall och hyggesavfall som tas emot och krossas är högst 50 000 t per år. Överskottsjord, sprängsten samt trä- och byggavfall tas emot på vardagar och veckoslut året runt kl. 6–22. Behandlingen av byggavfall, spränsten samt av träavfall och hyggesavfall sker vardagar från måndag till fredag kl. 7–22 året runt. De mottagna marksubstansernas samt betong- och tegelavfallets ursprung och beskaffenhet är kända, eftersom varje transport ska överenskommas på förhand.

Mottagningen övervakas. För att hålla obehöriga utanför hålls området avstängt med låst port när ingen verksamhet pågår där.

Projektområdets närmaste omgivning består av glesbebyggt jord- och skogsbruksdominerat område. Det närmaste bostadshuset, lägenheten Metsähovi, står på cirka 250 m avstånd från

projektområdets östra gräns. Alla övriga permanenta bostäder och fritidshus är belägna på minst 400 m avstånd från områdets gränser.

Verksamheten orsakar buller bl.a. från krossning av betong och sprängsten samt från krossning och flisning av trä. Området utsätts också för betydande buller från den brytning av berg som pågår i Hongankallio. Bullerolägenheter bekämpas bl.a. genom att placera behandlingsområdet i skydd bakom brytningsfronten och med hjälp av bullervallar. I en kompletterad bullersimulering (Ramboll

7.2.2020) har man modellerat det sammantagna bullret i området.

Enligt modellen kommer riktvärdena för buller inte att överskridas i projektområdets omgivning. Lägenheten Metsähovi öster om

projektområdet, som används för gårdsturism och inkvartering, har i bullermodellen behandlats som område för boende. Bullernivån på lägenheten Metsähovi överskrider det riktvärde för buller på dagtid 45 dB (L Aeq 07-22) och det riktvärde för nattetid 40 dB (LAeq 22-07) som gäller för områden med fritidshus. Däremot

underskrider bullernivån på lägenheten Metsähovi de riktvärden för dagtid 55 dB och för nattetid 50/45 dB som gäller för områden med bostäder. I ansökan ingår inget förslag om bullerkontroll genom mätningar.

Damm uppkommer från krossning av sprängsten och betong och krossning/flisning av trä samt från arbetsmaskiner och trafik. Damm uppkommer också från hantering av marksubstanser och betong samt från mellanlagring, lastning och trafik i projektområdet.

Dammets spridning förhindras närmast genom bevattning av transportrutter och av material som krossas och behandlas. I ansökan ges inget förslag om dammkontroll genom

partikelmätningar.

Projektområdet ligger inte i något viktigt grundvattenområde.

Verksamhetens påverkan på vattendrag sker genom dagvatten.

Dagvattnet från området leds genom sedimenteringsbassänger till omgivande diken. Inget sådant material tas emot på området som skulle avge skadliga ämnen till vattnet. Enligt en bedömning av

(34)

medför dagvattenbelastningen från området inga skadliga

verkningar på utloppsdikena under tider av medelvattenföring eller högvattenföring. Under tider av lågvattenföring kan pH-värdet i utloppsdikena däremot i teorin stiga till en nivå som är skadlig för recipienten. I ansökan presenteras ett program för kontroll av yt- och grundvatten genom provtagningar.

MHCH:

Riktvärdena för buller enligt statsrådets beslut 993/1992 får inte överskridas. I synnerhet ska uppmärksamhet ägnas åt att förebygga olägenheter som orsakas av lågfrekvent buller. Också en bullernivå som är lägre än riktvärdet kan störa trivseln. Miljöhälsosektionen anser att om verksamheten medför bullerolägenheter för

bosättningen, ska den inte bedrivas under veckoslut, inte heller fredagar efter kl. 17.00. Miljöhälsosektionen anser att man på

lägenheten Metsähovi ska tillämpa bullerriktvärden för områden med fritidshus. På sommaren bedrivs inkvartering också i bodar där ljudisoleringen inte är lika effektiv som isoleringen i bostadshus.

Därför behöver bullerbekämpningen ytterligare effektiveras eller drifttiderna begränsas, så att bullret inte medför oskäligt besvär.

Bullernivåerna på gårdsområdena vid bostadshusen och fritidshusen i omgivningen behöver kontrolleras.

Damm får inte sprida sig till de närmaste fastigheternas eller fritidsbostädernas område på ett sätt som medför olägenhet. Vid bekämpning av damm bör användning av dammbindande kemikalier undvikas, för att minimera risken för förorening av grundvattnet.

Beslut:

Förlsget godkändes.

_______

Paragrafen justerades genast.

MILHÄL 22.02.2022 § 18

hälsoskyddsplanerare Maarit Lönnroth

tfn 040 723 4121 eller maarit.lonnrot(at)borga.fi

Regionförvaltningsverket begär ett utlåtande om NCC Industry Oy:s ansökan om ändring av verksamheten vad gäller dagvattnet vid jorddeponin och återvinningsterminalen i Borgnäs. Utlåtandet ska sändas till regionförvaltningsverket via e-tjänsten