Sida 270 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET PROTOKOLLJUSTERARE FÖRNYANDE AV BORGEN FÖR KIINTEISTÖ OY PORVOON CAMPUS

(1)

Stadsstyrelsen 14.09.2020

Behandlade ärenden

§ Sida

270 MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 4

271 PROTOKOLLJUSTERARE 5

272 FÖRNYANDE AV BORGEN FÖR KIINTEISTÖ OY PORVOON

CAMPUS 6

273 PROGRAMMET FÖR BOENDE 2020–2030 8

274 UTLÅTANDE OM NYLANDS SKOGSPROGRAM 2021-2025 10

275 FORTSATT GILTIGHET FÖR BORGEN SOM BEVILJATS BORGÅ ENERGI AB FÖR SKYLDIGHETER MOT SEB LEASING AB

11

276 UPPDATERING AV UPPHANDLINGSDIREKTIVET 12

277 BORGÅ STADS UPPHANDLINGSRIKTLINJER 14

278 UPPHANDLING AV SKYDDSUTRUSTNING - HANSEL AB:S DYNAMISKA UPPHANDLINGSSYSTEM (DPS)

17

279 SIBBOS ANSLUTNING TILL FAMILJERÄTTSLIGA TJÄNSTER I

ÖSTRA NYLAND 19

280 NÄMNDERNAS BESLUT 24

281 TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT 25

282 AKTUELLA ÄRENDEN 26

283 BEGÄRAN OM UTLÅTANDE OM REGERINGENS

PROPOSITIONSUTKAST TILL RIKSDAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNING OM REFORMEN AV ORDNANDET AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD SAMT RÄDDNINGSVÄSENDET OCH OM INRÄTTANDET AV LANDSKAP

27

284 BÄST ÄVEN I VARDAGEN – VÄLFÄRDSPLAN FÖR DEN ÄLDRE

BEFOLKNINGEN 2020–2023 37

(2)

Stadsstyrelsen

Tid 14.09.2020, kl. 16:00 - 18:54

Plats Elektroniskt möte

NÄRVARANDE Jalonen Jaakko 16.00 - 18.54 ordförande

Söderberg Johan 16.00 - 18.54 I vice ordf. § 270-274, 276-284 Välimäki Markku 16.00 - 18.54 II vice ordf.

Karlsson Anette 16.00 - 18.54 ledamot Lankia Outi 16.00 - 18.54 ledamot

Lund Bodil 16.00 - 18.54 ledamot

Lundqvist Anna-Stiina 16.00 - 18.54 ledamot Lönnfors Hanna 16.00 - 18.54 ersättare Oksanen Jari 16.00 - 18.54 ledamot Rosengren Anders 16.00 - 18.54 ledamot Suhonen Mirja 16.00 - 18.54 ledamot Sveholm Pehr 16.00 - 18.54 ledamot

Uski Nina 16.00 - 18.54 ledamot

Nylander Mikaela 16.00 - 18:27 Sf:s ordf.

Valasti Matti 16.00 - 18.54 sf:s I vice ordf. § 270-274, 276-284 Hirvilammi Tuuli 16.00 - 18.54 sf:s II vice ordf.

Ujula Jukka-Pekka 16.00 - 18.54 stadsdirektör von Schoultz Fredrick 16.00 - 18.54 bitr. stadsdir.

Silvennoinen Ann-Sofie 16.00 - 18.54 soc.- o. hälsov.d.

Gustafsson Sari 16.00 - 18.54 tf. bildningsdir.

Silvast Mikko 16.00 - 18.54 lokalitetsdirektör

Rainio Henrik 16.00 - 18.54 finansdirektör § 270-274, 276-284 Kalliosaari Anu 16.00 - 18.54 personaldirektör

Kontio Aino-Marja 16.00 - 18.54 kommunik.chef Lenkkeri Roope 16.00 - 18.54 sekreterare

Johansson Peter 16:00 - 17:05 räddningsdirektör § 283 Paavilainen Salla 16:00 - 17:05 förvaltningschef § 283 Laakkonen Tommi 17:05 - 17:12 skogsbruksing. § 274

FRÅNVARANDE Blomqvist-Valtonen Elin ledamot

Jaakko Jalonen Roope Lenkkeri

Ordförande Sekreterare

Behandlade ärenden §§ 270 - 284

Protokollet justerat Stadshuset

Pehr Sveholm Nina Uski

(3)

Protokollet offentligt framlagt

Protokollsutdragets riktighet bestyrker:

(4)

MÖTETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET STST 14.09.2020 § 270 Stadsdirektören:

Mötet konstateras lagenligt sammankallat och beslutfört.

Beslut:

Konstaterades.

_________

(5)

Stadsstyrelsen § 271 14.09.2020 PROTOKOLLJUSTERARE

STST 14.09.2020 § 271 Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen väljer Pehr Sveholm och Nina Uski till protokolljusterare.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt välja Pehr Sveholm och Nina Uski till protokolljusterare.

________

(6)

FÖRNYANDE AV BORGEN FÖR KIINTEISTÖ OY PORVOON CAMPUS STST 14.09.2020 § 272 Beredning och tilläggsuppgifter:

finansdirektör, henrik.rainio@porvoo.fi

Stadsfullmäktige i Borgå har 17.6.2009 beslutat bevilja Kiinteistö Oy Porvoon Campus proprieborgen som säkerhet för lån på 16 000 000 euro i Pohjola Bank Abp. Som säkerhet för proprieborgen överlät Kiinteistö Oy Porvoon Campus till Borgå stad de pantbrev på 16 000 000 euro som är knutna till fastigheten.

Kiinteistö Oy Porvoon Campus har låtit bygga ett nybygge för yrkeshögskolan Haaga-Helia, yrkeshögskolan Laurea samt Borgå stad och dess utvecklingsbolag på tomten 638-22-45-2, adress Konstfabriksgatan 1, som ägs av Borgå stad.

Det resterande lånekapitalet 31.12.2020 är 6 710 275,39 euro som förfaller då. Styrelsen för Kiinteistö Oy Campus har beslutat att det resterande lånekapitalet konkurrensutsätts för en lånetid på högst 10 år.

Kiinteistö Oy Porvoon Campus söker hos Borgå stad en proprieborgen på 8 100 000 euro enligt arrendeavtalet mellan bolaget och staden för resterande lånekapital 31.12.2020, räntor och dröjsmålsräntor som faktureras samt utdrivningskostnader som tillkommer yrkeshögskolebyggnaden på tomten 638-22-451-2, adress Konstfabriksgatan 1, som har hyrts hos Borgå stad.

Som säkerhet för att Kiinteistö Oy Porvoon Campus uppfyller sina skyldigheter och prestationer som avses i arrendeavtalet och för ersättning av skador som hyresgästen eventuellt genom avtalsbrott orsakar för Borgå stad ställer Kiinteistö Oy Porvoon Campus

fastighetens pantbrev på 16 000 000 euro som Borgå stad redan innehar.

Bilaga:

bolagets begäran om borgen Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att Borgå stad beviljar Kiinteistö Oy Porvoon Campus en proprieborgen på

8 100 000 euro för det 31.12.2020 resterande lånekapitalet, räntor och dröjsmålsräntor som faktureras samt indrivningskostnader som tillkommer yrkeshögskolebyggnaden på adressen Konstfabriksgatan 1.

Fastighetens pantbrev på 16 000 000 euro kommer fortsättningsvis att innehas av Borgå stad.

För borgen tas ut en årlig borgensprovision som avses i

(7)

förvaltningsstadgan.

Paragrafen justeras genast.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt föreslå stadsfullmäktige att Borgå stad beviljar Kiinteistö Oy Porvoon Campus en proprieborgen på 8 100 000 euro för det 31.12.2020 resterande lånekapitalet, räntor och dröjsmålsräntor som faktureras samt indrivningskostnader som tillkommer yrkeshögskolebyggnaden på adressen Konstfabriksgatan 1.

Fastighetens pantbrev på 16 000 000 euro kommer fortsättningsvis att innehas av Borgå stad.

För borgen tas ut en årlig borgensprovision som avses i förvaltningsstadgan.

Paragrafen justerades genast.

________

(8)

PROGRAMMET FÖR BOENDE 2020–2030

STST 14.09.2020 § 273 Beredning och tilläggsuppgifter: biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz, 019 520 2221, fredrick.von.schoultz@porvoo.fi, planläggare Jaana von Denffer, 040 5941 543,

jaana.von.denffer@porvoo.fi

I Borgå stads program för boende drar man upp riktlinjer hur staden kan skapa förutsättningar för en målinriktad bostadsproduktion, klimatsmart boende samt stöd för boendenas välmående.

Programmet för boende är ett av koncernstyrningens verktyg och det styr för sin del beredningen av ärendena och beslutsfattandet i Borgå stad. I programmet behandlas nuläget i bostadsärendena, stadens strategiska förutsättningar för bostadspolitik samt

bostadspolitiska mål och åtgärder för programperioden 2020-2030.

Programmet för boende som genomför stadens strategi har beretts tvärsektoriellt i samarbete med koncernförvaltningen och olika sektorer så, att uppgiftsområdet för stadsutvecklingen har svarat för samordningen. I samband med att programmet utarbetades

beställde staden hos Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI en prognos för bostadsproduktion. Utredningen presenterar de viktigaste bakgrundsuppgifterna om befolkningen och bostadsbeståndet i Borgå samt en prognos för

bostadsproduktionen. Bakgrundsuppgifter om boende har också samlats hos invånare och andra intressentgrupper med hjälp av en enkät och en workshop som var öppna för alla och som

arrangerades i februari 2020. I enkäten utreddes svararnas nuläge med boendet samt särskilt deras önskemål och behov med boendet.

I workshoppen diskuterade man närmare mål och sätt med vilka boendet kan utvecklas med stadens strategiska mål som

utgångspunkt. Materialen från enkäten och workshoppen finns tillgängliga på stadens webbplats på adressen

https://www.borga.fi/strategi-och-program

Man kan delta i utarbetandet av programmets innehåll ännu i samband med att utkastet offentliggörs. Avsikten är att utlåtanden om programutkastet begärs av stadens nämnder, affärsverk och bolag. Utkastet läggs samtidigt fram, då invånarna och andra intressentgrupper har möjlighet att kommentera utkastet och lämna åsikter om det. Programmet för boende preciseras vid behov med hjälp av inkomna utlåtanden och åsikter.

Utifrån responsen som ges medan utkastet är framlagt och under remissförfarandet bereds ett förslag till program för boende. En planerad tidsplan är att förslaget till programmet för boende sänds till stadsstyrelsen i oktober–november.

Bilagor

Borgås programutkast för boende 2020–2030.

(9)

Prognos för bostadsproduktion, Aluekehittämisen konsulttitoimisto MDI

Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen begär nämnder, affärsverken och koncernbolag lämna sina utlåtanden om programutkastet. Utkastet läggs också fram på stadens webbplats, och invånare och intressentgrupper har möjlighet att kommentera utkastet och ge sina åsikter om det.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt begära nämnder, affärsverken och koncernbolag lämna sina utlåtanden om programutkastet.

Utkastet läggs också fram på stadens webbplats, och invånare och intressentgrupper har möjlighet att kommentera utkastet och ge sina åsikter om det.

_________

(10)

UTLÅTANDE OM NYLANDS SKOGSPROGRAM 2021-2025

STST 14.09.2020 § 274 Beredning: miljövårdsinspektör Arto Lankinen,

arto.lankinen@porvoo.fi, generalplanechef Maija-Riitta Kontio, maija-riitta.kontio@porvoo.fi och skogsbruksingenjör Tommi Laakkonen, tommi.laakkonen@porvoo.fi

Finlands skogscentral begär Borgå stads utlåtande om utkastet till Nylands skogsprogram 2021–2025. Utlåtandet ska lämnas in senast 28.8.2020.

De regionala skogsprogrammen 2021–2025 är utvecklingsplaner och arbetsprogram för skogssektorn i landskapet. Programmen skrivs i samarbete med landskapens skogsråd.

Nylands skogsprogram strävar efter att under programperioden stärka skogsbranschens totala hållbarhet. Skogsprogrammet förankrar den nationella skogsstrategins tyngdpunktsområden och förädlar dessa till landskapets egna mål och praktiska åtgärder.

Även om den nationella skogsstrategin har stark betoning på en förnyelse av branschen vill Nylands skogsprogram under den kommande programperioden också betona grundfrågor inom skogsbruket. Materialet finns på Finlands skogscentrals webbplats på adressen

https://www.metsakeskus.fi/sv/de-regionala-skogsprogrammen-2021 -2025

Bilagor

Begäran om utlåtande

Utlåtande om Nylands skogsprogram Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar att Borgå stad ger ett utlåtande i enlighet med bilagan om utkastet till Nylands skogsprogram 2021–2025.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt att Borgå stad ger ett utlåtande i enlighet med bilagan om utkastet till Nylands skogsprogram

2021–2025.

_________

(11)

Stadsstyrelsen § 275 14.09.2020

FORTSATT GILTIGHET FÖR BORGEN SOM BEVILJATS BORGÅ ENERGI AB FÖR SKYLDIGHETER MOT SEB LEASING AB

STST 14.09.2020 § 275 Beredning och tilläggsuppgifter:

stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, jukka-pekka.ujula@porvoo.fi Borgå stad har åren 2010 och 2013 beviljat borgen för Borgå Energi Ab:s skyldigheter mot SEB Leasing Ab. Det totala beloppet på

borgen är 32 miljoner euro. Rättigheterna som bygger på borgen har pantsatts hos Nordiska Investeringsbanken (NIB).

Borgen förfaller efter den allmänna preskriptionstiden på tio år. NIB ber staden bekräfta att borgensförbindelsen förlängs. Ett nytt borgensbeslut behövs inte.

Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar att borgen för Borgå Energi Ab:s skyldigheter mot SEB Leasing Ab förlängs.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt att borgen för Borgå Energi Ab:s skyldigheter mot SEB Leasing Ab förlängs.

Johan Söderberg, Matti Valasti och Henrik Rainio deltog inte i behandlingen av ärendet på grund av jäv.

________

(12)

UPPDATERING AV UPPHANDLINGSDIREKTIVET STST 14.09.2020 § 276 Beredning och tilläggsuppgifter:

finansdirektör Henrik Rainio, 040 593 6057, upphandlingschef Tarja Juvonen, 040 752 2998,

stadsjurist Olli Ojanperä, 050 574 8018, upphandlingssakkunnig Anna Taivela, 040 634 5119,

förvaltningsdirektör Roope Lenkkeri, 040 8677515, eller fornamn.efternamn@porvoo.fi

Motiveringar:

Lagen om offentlig upphandling och koncession

(upphandlingslagen) och lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningslagen) är i kraft sedan 1.1.2017.

Stadens nuvarande upphandlingsdirektiv har gällt sedan 19.3.2018.

Upphandlingsdirektivet är en guide för det praktiska anordnandet av upphandlingar enligt riktlinjer. Upphandlingsdirektivet definierar och ger anvisningar om upphandlingsprocessen med dess olika faser:

beredning genom dialog till anbudsförfarande och anbudsjämförelse, besluten och ingående av avtal samt genomförande och tillsyn under avtalsperioden.

Stadens nuvarande upphandlingsdirektiv har fungerat bra och

motsvarat sitt syfte. Direktivet behöver ändå uppdateras bl.a. till följd av ändrad praxis med små upphandlingar. Små upphandlingar görs i fortsättningen i delen för små upphandlingar i systemet Cloudia, då de kan rapporteras på samma sätt som upphandlingar som

överskrider tröskelvärden.

Stadens upphandlingsgrupp har medverkat i att bereda en uppdatering av upphandlingsdirektivet för att sektorernas utvecklingsförslag har beaktats i beredningen. Anvisningar om sökande av ändring har också uppdaterats i Dynasty både när det gäller upphandlingar som överskrider tröskelvärden och små upphandlingar.

I samband med uppdateringen har man

- beaktat aspekter som upphandlingsriktlinjer har fört med sig - ändrat anvisningar om små upphandlingar

- gjort strukturen i direktivet tydligare

I och med uppdateringen betjänar direktivet allt bättre dem som utför upphandlingar på den praktiska nivån.

Bilaga:

upphandlingsdirektiv Stadsdirektören:

(13)

Stadsstyrelsen beslutar godkänna det bifogade upphandlingsdirektivet.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt godkänna det bifogade upphandlingsdirektivet.

___________

(14)

BORGÅ STADS UPPHANDLINGSRIKTLINJER

finansdirektör Henrik Rainio, 040 593 6057, upphandlingschef Tarja Juvonen, 040 752 2998,

stadsjurist Olli Ojanperä, 050 574 8018, upphandlingssakkunnig Anna Taivela, 040 634 5119,

förvaltningsdirektör Roope Lenkkeri, 040 8677515, eller fornamn.efternamn@porvoo.fi

Motiveringar

Beredningen av stadens nya upphandlingsriktlinjer inleddes i mars 2020 tillsammans med finansledningen, förvaltningsledningen och stadens upphandlingsgrupp. Beredningen har också skett som del av ett nytt Kompetenscentrum KEINO där staden tillsammans med andra kommuner och offentliga sektorns aktörer har utvecklat sin upphandlingspraxis. KEINO betyder kompetenscentrum för hållbar och innovativ offentlig upphandling. Dess verksamhet styrs och finansieras av arbets- och näringsministeriet. På detta sätt har man fått flera synpunkter från stadens olika sektorer samt från andra städer och offentliga sektorns aktörer.

Utgångspunkten för upphandlingsriktlinjer är att upphandlande enheterna ska försöka ordna sin upphandlingsverksamhet så, att upphandlingar kan göras så ekonomiskt, högklassigt, ekologiskt, planmässigt och socialt rättvist som möjligt med beaktande och utnyttjande av de befintliga konkurrensförhållandena. I syfte att minska administrativa uppgifter med anknytning till

upphandlingsverksamheten kan upphandlande enheter använda ramarrangemang samt göra gemensamma upphandlingar eller utnyttja andra samarbetsmöjligheter i anbudsförfaranden som ingår i offentliga upphandlingar.

Upphandlingsriktlinjerna bygger på stadsstrategin och program till vilkas riktlinjer upphandlingarna kopplas. Genom

upphandlingsriktlinjer verkställer staden stadsstrategins mål på de sätt som används inom upphandlingsförfaranden.

Upphandlingsriktlinjerna strävar också efter en allmän utveckling av upphandlingsverksamheter för att man med

upphandlingsprocessernas verkningsfullhet stöder uppnående av målen. Genom upphandlingsriktlinjer skapar man en enhetlig grund för genomförande av stadens upphandlingar samt för lednings-, styrnings- och utvecklingsåtgärder. Syftet med upphandlingsriktlinjer är att definiera målen för stadens upphandlingsverksamhet och för utveckling och genomförande av den.

Upphandlingsriktlinjerna preciserar rollen av utomstående upphandlingar i verksamheten samt styr

upphandlingsverksamheten, utvecklingen av den och mål som ska eftersträvas. Upphandlingsriktlinjerna konkretiserar också hur man i upphandlingsverksamheten genomför principer för stadens

(15)

upphandlingar. I upphandlingar som Borgå stad gör framhäver man att upphandlingarna är ansvarsfulla, att livskraften utvecklas, att upphandlingarna är verkningsfulla, ekonomiska och innovativa, att administrationen är effektiv, att upphandlingarna är koldioxidsnåla samt att risker kan hållas under kontroll.

Borgå stads upphandlingsriktlinjer som preciserar rollen av utomstående upphandlingar i verksamheten samt styr

upphandlingsverksamheten, utvecklingen av den och mål som ska eftersträvas är följande:

- ansvarsfullhet av upphandlingar / hållbara upphandlingar - utveckling och stärkande av livskraften

- verkningsfulla upphandlingar

- ekonomiska och innovativa upphandlingar - administrativ effektivitet

- starkare beaktande av riskhantering i upphandlingar - gröna/koldioxidsnåla upphandlingar

För varje mål har definierats åtgärder med vilka staden strävar efter målet samt indikatorer med vilka uppnående av målen följs.

Upphandlingsriktlinjernas tidsaxel är strategiperioden fram till år 2030.

Det eftersträvade målet för upphandlingarna fram till år 2030 är att - riskbedömningen i upphandlingarna är en naturlig del av

upphandlingsplaneringen

- 50 % av upphandlingar som överstiger tröskelvärdet kan räknas som innovativa

- sociala aspekter beaktas i alla serviceupphandlingar - upphandlingarna är ekonomiskt ansvarsfulla

- upphandlingarnas verkningsfullhet bedöms i alla betydande upphandlingar

- det regionala upphandlingssamarbetet är intensivt

- upphandlingarna görs med främjande av den lokala livskraften och med beaktande av konsekvenserna för företagen

- strategiskt betydande högklassiga och kostnadseffektiva upphandlingar görs öppet och planmässigt, och handlingssätten kontrolleras regelbundet

För att det eftersträvade målet kan uppnås behövs det en bred diskussion, förbundenhet, samarbete, uppmuntran, motivering och informering mellan alla interna och externa parter inom det breda verksamhetsfältet för upphandlingar.

Bilaga.

upphandlingsriktlinjer Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar godkänna Borgå stads upphandlingsriktlinjer som finns i bilagan.

Ledamot Lundqvist föreslog understödd av ledamot Oksanen att man lägger till ordet "sysselsättningseffekt" till nästa sista stycket på

(16)

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt godkänna Borgå stads

upphandlingsriktlinjer som finns i bilagan i enlighet med ledamot Lundqvists förslag.

_________

(17)

UPPHANDLING AV SKYDDSUTRUSTNING - HANSEL AB:S DYNAMISKA UPPHANDLINGSSYSTEM (DPS)

upphandlingschef Tarja Juvonen, 040 752 2998, tarja.juvonen@porvoo.fi

Motiveringar

Hansel Ab håller på att konkurrensutsätta skyddsutrustning som används för skydd för coronaviruset. Innehållet och

handlingsmodellen i avtalet har planerats tillsammans med

Försörjningsberedskapscentralen. Avtalet är ett DPS som betyder dynamiskt upphandlingssystem.

Avtalsperioden har planerats vara 1.11.2020–31.10.2022.

Produktsortimentet som ska konkurrensutsättas omfattar bl.a.

kirurgiska munskydd, andningsskydd, skyddsrockar,

engångshandskar, skyddsvisir och andra skyddsutrustningar som man ska klä på sig. Utöver detta innehåller sortimentet

handdesinfektionsmedel och desinfektionsmedel för ytor.

DPS är öppet för anbudsgivare under hela dess giltighetstid då nya företag som uppfyller minimikrav kan anmäla sig till systemet under dess giltighetstid. Systemet gör det möjligt att även små aktörer kan vara med, för det går också att erbjuda varor bara i en produktklass.

Det kommer att finnas flera leverantörer, bl.a.

 Partiaffärer för sjukhusförnödenheter

 Övriga partiaffärer, t.ex. partiaffärer för och återförsäljare av kontorsmaterial

 Importörer av skyddsutrustning

 Ny inhemsk industri som producerar skyddsutrustning

Genom detta arrangemang kompletterar staden i det exceptionella läget övriga ramarrangemang genom vilka staden delvis skaffar samma produkter (t.ex. kontorsmaterialsavtal, städmaterialsavtal).

Produkter kan skaffas för

 Yrkespersoner inom social- och hälsovården

 Övrig personal

 Studerande, elever, personer som besöker ett ämbetsverk, besökare

 Kommunens invånare

 Beredskapslagret

Produkter upphandlas så, att det ordnas en

minikonkurrensutsättning mellan leverantörer som är med i arrangemanget. Upphandlingarna görs genom

konkurrensutsättningarna alltid på marknadspriser enligt behov.

Motiveringar till anslutningen:

(18)

 Tillgången i olika situationer har säkerställts med en bred leverantörsgrupp som använder olika handlingsmodeller

 Bakgrunder av leverantörer som har godkänts i systemet har redan kontrollerats

 Baskraven på produkterna är färdigt bestämda

 Färdiga konkurrensutsättningsmallar kan användas

 Sakkunniga på Hansel kan ge stöd under hela avtalsperioden, bl.a. möjlighet till konkurrensutsättningskonsultering i förenklade konkurrensutsättningar

 Hansel skapar en småupphandlingstjänst för upphandlingar som underskrider tröskelvärdet. Här kan man utföra upphandlingar genom ett förenklat anbudsförfarande eller direkt hos godkända leverantörer

Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar att Borgå stad ansluter sig till

konkurrensutsättningen av skyddsutrustning som Hansel Ab ordnar och avtalet som ingås för avtalsperioden 1.11.2020–31.10.2022.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt att Borgå stad ansluter sig till konkurrensutsättningen av skyddsutrustning som Hansel Ab ordnar och avtalet som ingås för avtalsperioden 1.11.2020–31.10.2022.

_________

(19)

Social- och hälsovårdsn. § 80 21.06.2016 Social- och hälsovårdsn. § 130 03.11.2016 Social- och hälsovårdsn. § 80 27.08.2020

SIBBOS ANSLUTNING TILL FAMILJERÄTTSLIGA TJÄNSTER I ÖSTRA NYLAND SOHÄN 21.06.2016 § 80

Beredning: chef för social- och familjeservice Maria Andersson tfn 040 510 9932 maria.andersson@porvoo.fi och chef för barn fa mil- jear be tet Annika Immonen tfn 040 012 6151an ni-

ka.immonen@porvoo.fi

Bakgrund och nuläge

Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster är ett av re- ge rin gens spetsprojekt. Målet är mer barn- och familjeorienterade, fö re byg gan de och verkningsfulla tjänster än för närvarande. Bar- nets bästa och stöd i föräldraskapet är primära i förändringen. Bas- ser vi cen stärks och tyngdpunkten flyttas till förebyggande tjänster och tjänster som ger tidigt stöd och tidig vård. Speciell vikt läggs vid att utveckla separationstjänster, med vilka man vill främja för son- lighet vid separation.

Under de senaste åren har tjänsterna för familjer som separerar bli- vit föremål berörts i många lagändringar, och klientfamiljerna är allt me ra medvetna om sina rättigheter och kräver service av hög kva li- tet. Mera lagändringar är på kommande och antalet klientärenden som överskrider nationsgränser har ökat. Varje kommun i östra Ny- land har själv ordnat barnatillsyningsmän och tjänster för familjer som separerar. Verksamheten är sårbar, eftersom kommunerna till- han da hål ler dessa tjänster bara som en del av andra ser vi ce hel he- ter eller med en mycket liten arbetsgrupp. Det är utmanande att ut- vec kla arbetet, och möjlighet till specialisering finns inte. Situationer där arbetstagaren har förhinder är också ett problem på en liten ort.

De östnyländska kommunerna Borgå, Lovisa, Sibbo och Askola har i flera års tid i samarbete utvecklat tjänster för familjer som se pa re- rar. Samarbete har bedrivits i olika projekt, t.ex. Fasperprojektet 2010–2013 (ett forsknings- och utvecklingsprojekt med facilitativ med ling i familjeärenden) samt direkt i det egentliga klientarbetet, t.ex. pararbete. Barnatillsyningsmännen i området har tidvis också haft tillgång till gemensam arbetshandledning.

En framtida utmaning är den kommande ändringen av tingsrätten i öst ra Nyland, som betyder att Borgå framdeles endast fungerar som ses sions plats. Detta komplicerar samarbetet med tingsrätten och stäl ler separationstjänsterna inför diverse kvalitetsutmaningar, i syn- ner het vid medling och utredning av omständigheter.

(20)

ran de i Träskända, Hyvinge och Kouvola, och huvudstadsregionens sto ra städer har var sin enhet.

En familjerättslig enhet för östra Nyland

Social- och familjetjänsternas tjänstemannaledning i Borgå, Lovisa och Askola ser det som ändamålsenligt att grunda en familjerättslig en het för östra Nyland. Sibbos ledande tjänstemän inom tjänsterna för barnfamiljer har deltagit i beredningsarbetet men kan inte före en be han dling i utskottet 20.6.2016 uttala sig om sin ståndpunkt. Målet är att erbjuda barnatillsyningsmannens tjänster över kom mung rän- ser na för invånarna i Borgå, Lovisa, Askola och eventuellt också Sib bo, med ansvar för utredningar av omständigheter samt adop- tions råd giv ning inom enhetens område. Den familjerättsliga en he- tens arbetsuppgifter skulle omfatta: en del av de fall som gäller er- kän nan de av faderskap med tillhörande dokument, vårdnad om barn och umgängesrätt, avtal om underhållsbidrag, separationstjänster, med ling i familjeärenden, utredning av omständigheter, adop tions- råd giv ning, övervakat umgänge och att i anknytning till omgänge med barn organisera medling då verkställighet söks hos tingsrätten.

Utgångspunkten för planeringen av en regional enhet har varit ef fek- ti ve ring av arbetet och bättre kvalitet och tillgänglighet för tjänster.

Det ta betyder att den speciella kompetensen tryggas, rekrytering och vikariearrangemang underlättas, de små enheternas sårbarhet eli mineras och klienternas rättsskydd förbättras. Arbetstagarna får möj lighet till pararbete och specialisering. Tjänster av högre kvalitet ökar föräldrarnas beredskap att ta ansvar för barnets an ge lä gen he- ter. Den regionala enheten skulle för sin del ha en förebyggande roll i fråga om familjernas och barnens välbefinnande vid separation.

En he ten skulle därmed direkt producera tjänster inom förebyggande barns kydd. Effektiv separationsrådgivning förebygger att problemen blir kroniska och minskar direkt behovet att kontakta barnskyddet, fa mil je råd giv nin gen, socialjouren och tjänster inom barnpsykiatri.

Där med kan en effektiv familjerättslig service också ge betydande eko no mis ka besparingar.

Organisering och prissättning

Utgångspunkten för planeringen av en regional familjerättslig enhet var den s.k. värdkommunmodellen, dvs. avtalsbaserat samarbete där en kommun sköter uppgifter åt en eller flera kommuner. Sa mar- be tet grundar sig på ett avtal mellan kommunerna. Värdkommunen för bin der sig att sköta uppgiften och ansvarar för genomförandet med sin egen organisation. Värdkommunen skulle vara Borgå stad.

Av tals kom muner na skulle vara Lovisa, Askola och möjligen Sibbo.

(21)

An ta let invånare i de fyra kommuner som hör till enheten skulle vara knap pa 93 000.

Social- och hälsovårdsnämnden i Borgå stad skulle ansvara för en- he tens administration och de beslut som berör enheten. För organisering av samarbetet skulle avtalskommunerna utse ledande tjän stein ne ha va re inom socialsektorn till en ledningsgrupp som grun das för den familjerättsliga enheten. Ledningsgruppen skulle be re da budgetförslag för enheten, göra framställningar om ut vec- klings- och ändringsbehov i enhetens verksamhet samt organisera av tals par ter nas samarbete.

Den familjerättsliga enhetens personal skulle bestå av fyra bar na till- synings män och en klientsekreterare. Klientsekreterarens ar bet sin- sats skulle vara 50 % av en heltidsbefattning. En av bar na till- synings män nen skulle vara teamledare. Enheten skulle sortera under Borgå stads socialarbete för barnfamiljer. Verksamhetslokaler skul le finnas vid Social- och familjetjänster, (Konstfabriksgatan 4 c, 06100 Borgå) från och med år 2017, då FPA övertar han dlägg nin- gen av grundläggande utkomststöd.

Kostnaderna för den familjerättsliga enheten skulle fördelas enligt an ta let invånare (under 18 år), per capita, åtminstone under de två förs ta åren. Efter det skulle också produktifiering vara möjlig. Års- bud ge ten skulle vara cirka 300 000 €.

Under ett övergångsskede skulle tjänsterna delvis ordnas som närt- jäns ter i Lovisa.

Årsbudget

Årsbudget som bilaga, beräknad per capita (under 18 år). Två ver- sioner, med eller utan Sibbo.

Bilaga:

Enhetens årsbudget Shd:

Social- och hälsovårdsnämnden beslutar inleda beredningen av en fa mil je rätts lig enhet så, att enheten kan inleda sitt arbete 1.1.2017.

Beslut:

Social- och hälsovårdsnämnden beslutade enhälligt inleda

beredningen av en fa mil je rätts lig enhet så, att enheten kan inleda sitt arbete 1.1.2017.

(22)

SOHÄN 03.11.2016 § 130

Beredningen av den familjerättsliga enheten i östra Nyland har skett i samarbete med Lovisa och Askola.

Den så kallade värdkommunmodellen anses vara en ändamålsenlig or ganisations mo dell för enheten. Därmed avses ett avtalsbaserat sa mar be te där en kommun sköter uppgiften åt en eller flera kommuner. Samarbetet grundar sig på ett avtal mellan kommunerna.

Värd kom mu nen skulle vara Borgå stad och avtalskommunerna As- ko la samt Lovisa, som också skulle representera Lappträsk kommun.

Budgeten motsvarar den version som presenterades i juni. Ett utkast till avtal finns som bilaga.

Enheten genomför stadens lagstadgade uppgifter som avses i socialvårdslagen, faderskapslagen, lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt samt i lagen om underhåll för barn.

Bilaga:

Utkast till avtal Enhetens årsbudget Tf. shd:

Social- och hälsovårdsnämnden beslutar godkänna att den fa mil je- rätts li ga enheten inleder sin verksamhet 1.1.2017.

Beslut:

Social- och hälsovårdsnämnden beslutade enhälligt godkänna att den fa mil je rätts li ga enheten inleder sin verksamhet 1.1.2017.

SOHÄN 27.08.2020 § 80

Beredning och tilläggsuppgifter: servicedirektör, barn- och fa mil jet- jäns ter Maria Andersson, tfn 040 510 9932 och förvaltningschef Sal- la Paavilainen, tfn 040 676 1453 eller fornamn.efternamn@borga.fi Sibbo kommun har kontaktat styrgruppen för Östra Nylands fa mil je- rätts li ga tjänster våren 2020 och meddelat att kommunen är villig att för han dla om att ansluta sig till de familjerättsliga tjänsterna. Sibbo

(23)

kom mun beslutade att inte gå med i de familjerättsliga tjänsterna då en he ten inrättades i början av år 2017.

Våren 2020 har förts förhandlingar och gjorts beräkningar för år 2021 så att Sibbo kommun skulle delta i enhetens kostnader. Om Sib bo ansluter sig till kommunernas gemensamma enhet, innebär det att kostnaderna minskar för de övriga kommunerna.

Med tanke på det regionala samarbetet är det ändamålsenligt att Sib bo ansluter sig till de familjerättsliga tjänsterna. Bar na till synings- man nen i Sibbo har redan nu deltagit i den gemensamma ar- betshan dled nin gen för den familjerättsliga enheten och samarbetat med enheten. En tjänst som barnatillsyningsman skulle flyttas från Sib bo till Borgå stad som överlåtelse av rörelse. Tjänsten är för till- fäl let vakant och Sibbo och Borgå skulle sköta rekryteringen till sam- mans hösten 2020.

Social- och hälsovårdsutskottet i Sibbo beslutade 16.6.2020 § 42 god kän na att Sibbo ansluter sig och förutsätter att tjänsterna erbjuds i Sibbo två dagar i veckan. Förutom Borgå stad måste också de be- hö ri ga organen i Askola kommun och Lovisa stad godkänna att Sib- bo ansluter sig.

Bilaga

Beräkning över preliminär kostnadsfördelning år 2021 Social- och hälsovårdsdirektören:

Social- och hälsovårdsnämnden föreslår stadsstyrelsen att Sibbo kom mun får ansluta sig till den regionala familjerättsliga enheten från 1.1.2021.

Beslut:

Social- och hälsovårdsnämnden beslutade enhälligt att Sibbo kommun får ansluta sig till den regionala familjerättsliga enheten från 1.1.2021.

STST 14.09.2020 § 279 Bilaga:

Beräkning över preliminär kostnadsfördelning år 2021 Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar att Sibbo kommun får ansluta sig till den regionala familjerättsliga enheten från 1.1.2021.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt att Sibbo kommun får ansluta sig till den regionala familjerättsliga enheten från 1.1.2021.

__________

(24)

NÄMNDERNAS BESLUT

STST 14.09.2020 § 280 Följande nämnder har sänt beslutsförteckningar från sina möten:

- social- och hälsovårdsnämnden 27.8.2020 Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen antecknar besluten för kännedom och meddelar nämnderna att stadsstyrelsen inte använder sin upptagningsrätt i enlighet med 92 § kommunallagen.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt anteckna

Stadsstyrelsen antecknar besluten för kännedom och meddela nämnderna att stadsstyrelsen inte använder sin upptagningsrätt i enlighet med 92 § kommunallagen.

_________

(25)

Stadsstyrelsen § 281 14.09.2020 TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT

STST 14.09.2020 § 281 Följande tjänsteinnehavare har sänt beslutsförteckningar:

- dir. för centralen för förvaltningstj. 24.8-9.9.2020 § 41-43 - förvaltningsdirektören 4.9.2020 § 12

- personaldirektören 9.9.2020 § 15 Ordförande:

Stadsstyrelsen antecknar besluten för kännedom och meddelar tjänsteinnehavarna att stadsstyrelsen inte använder sin

upptagningsrätt i enlighet med 92 § kommunallagen.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt anteckna besluten för kännedom och meddela tjänsteinnehavarna att stadsstyrelsen inte använder sin upptagningsrätt i enlighet med 92 § kommunallagen.

_________

(26)

AKTUELLA ÄRENDEN

STST 14.09.2020 § 282 Ledamöterna i stadsstyrelsen informeras om aktuella ärenden.

Beslut:

Antecknades för kännedom.

_______

(27)

Stadsstyrelsen § 222 29.06.2020 Social- och hälsovårdsn. § 79 27.08.2020

BEGÄRAN OM UTLÅTANDE OM REGERINGENS PROPOSITIONSUTKAST TILL

RIKSDAGEN MED FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNING OM REFORMEN AV ORDNANDET AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD SAMT RÄDDNINGSVÄSENDET OCH OM INRÄTTANDET AV LANDSKAP

STST 29.06.2020 § 222

Beredning och tilläggsuppgifter:

stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen, förvaltningschef Salla Paavilainen,

räddningsdirektör Peter Johansson och finansdirektör Henrik Rainio Till Borgå stad har riktats följande begäran om utlåtande om

regeringens propositionsutkast till riksdagen med förslag till

lagstiftning om reformen av ordnandet av social- och hälsovård samt räddningsväsendet och om inrättandet av landskap.

”Inledning

Social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och finansministeriet bereder social- och hälsovårdsreformen och inrättandet av landskap samt reformen av ordnandet av

räddningsväsendet i enlighet med regeringsprogrammet. Social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och finansministeriet ber om utlåtande av instanserna i sändlistan om det bifogade utkastet till regeringens proposition. Även andra instanser än de på sändlistan kan ge sitt utlåtande i ärendet.

Bakgrund

I enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram genomförs en reform av social- och hälsovården och

räddningsväsendet och inrättande av landskap i Finland.

Målsättningen med reformen enligt regeringsprogrammet är att minska på välbefinnande- och hälsoskillnaderna, trygga jämställda och kvalitativa social- och hälsotjänster för alla finländare, förbättra tillgången och tillgängligheten till tjänsterna, trygga tillgången på professionell arbetskraft, svara på utmaningarna som de

samhälleliga förändringarna medför och dämpa ökningen av kostnaderna.

Målsättningen med reformen av räddningsväsendet är att trygga tillgången till, omfattningen av och kvaliteten på räddningsväsendets tjänster även i framtiden. Reformens målsättning är att utveckla och stöda räddningsväsendets riksomfattande effektivitet och

enhetlighet. Reformen svarar på räddningsväsendets utmaningar genom att stärka branschens riksomfattande resurser, utveckla branschens ledning och styrning samt intensifiera samarbetet mellan branschaktörerna. Målsättningen är också att säkerställa att landskapens räddningsverk har möjlighet att tillhandahålla

(28)

fortsättningen räddningsverksamheten och den prehospitala akuttjänsteproduktionens funktionalitet och kostnadseffektivitet.

Vi ber er utvärdera genomförandet av dessa målsättningar enligt föreslagna bestämmelser i era utlåtanden.

Målsättningar

Regeringens propositionsutkast som är föremål för begäran om utlåtande föreslår bestämmelser om inrättandet av en ny

förvaltningsnivå och centrala lagar med avseende på verksamheten, såsom landskapslagen, lagen om ordnande av social- och

hälsovård, lagen om ordnande av räddningsväsendet samt deras gemensamma lag om införande av lag, lagen om landskapens finansiering samt förslag till lagstiftningen om kommunernas

finansiering, skattelagstiftningen, lagstiftningen om landskapens och kommunernas personal samt ändring av vissa lagar om allmän förvaltning. Till de nya inrättade landskapen överförs ansvaret för ordandet av social- och hälsovården samt räddningsväsendet.

Utkastet som innefattar vårdlandskapens kalkylerade finansieringsmodell grundar sig huvudsakligen på en

behovsbaserad finansiering som beaktar omgivningsfaktorerna. I utlåtandena ber man bland annat att särskild uppmärksamhet fästs vid hur finansieringslösningens olika definitionsfaktorer svarar på finansieringsbehovet av landskapens lagstadgade uppgifter.

Vårdlandskapens kalkylerade finansieringsmodell granskas på nytt på grundval av utlåtanderesponsen.

Därtill ber vi om utlåtande om två alternativ med avseende på landskapsindelningen där Enonkoski, Rantasalmi, Nyslott och Sulkava placeras alternativt i antingen Norra Savolax landskap eller enligt den nuvarande landskapsindelningen i Södra Savolax

landskap. Effekten av dessa alternativ presenteras i

konsekvensbedömningen av regeringens propositionsutkast, bilaga 3. Utlåtandeenkäten innefattar frågor riktade till regionindelningen samt möjligheten att fritt formulerat motivera svaret. Även

regionindelningen löses efter utlåtandeomgången.”

Utlåtanden ska sändas före den 25.9.2020 kl. 16.00. Svaren är offentliga. I remissammandraget beaktas endast utlåtanden som inkommit inom utsatt tid. Avsikten är att staden samarbetar i frågan med största städer (C21), kommuner i Nyland och med östra

Nyland. Stadens utlåtande bereds tväradministrativt på grund av dess stora betydelse. Avsikten är att det ordnas flera

diskussionsmöten om ärendet och även en aftonskola för stadsfullmäktige.

Nedan finns det centrala materialet som anknyter till begäran om utlåtande:

Länk till den svenskspråkiga versionen:

(29)

https://www.lausuntopalvelu.fi/SV/Proposal/Participation?proposalId=e6f74170-ce24-440f-b caa-feada42eaf2a

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen antecknar begäran om utlåtande för kännedom och hör tjänsteinnehavarledningens redogörelse för beredningen av ärendet.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt anteckna begäran om utlåtande för kännedom och hörde tjänsteinnehavarledningens redogörelse för beredningen av ärendet.

________

SOHÄN 27.08.2020 § 79

Beredning och tilläggsinformation: social- och hälsovårdsdirektör Ann-So fie Silvennoinen, förvaltningschef Salla Paavilainen, Juk- ka-Pek ka Ujula Peter Johansson och finansdirektör Henrik Rainio Social - och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och fi nans mi- nis te riet har 15.6.2020 begärt utlåtande (VN/8871/2019) om utkastet till regeringens proposition med förslag till lagstiftning om reformen av ordnandet av social- och hälsovård samt räddningsväsendet och om inrättandet av landskap. Utlåtandet bör lämnas senast 25.9.2020 fö re kl. 16.00.

I enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram genom förs en reform av social- och hälsovården och rädd nings väsen- det och inrättande av landskap i Finland. Målsättningen med re for- men enligt regeringsprogrammet är att minska på välbefinnande- och hälsoskillnaderna, trygga jämställda och kvalitativa social- och häl sot jäns ter för alla finländare, förbättra tillgången och till gäng li ghe- ten till tjänsterna, trygga tillgången på professionell arbetskraft, svara på utmaningarna som de samhälleliga förändringarna medför och däm pa ökningen av kostnaderna.

Enligt propositionsutkastet ska det i Finland bildas 21 vårdlandskap, och till dem ska överföras de uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna för närvarande ansvarar för. I Nyland ska ansvaret för att ordna social- och hälsovården och or ganisera räddningsväsendet avvika från lösningen i resten av landet, så att fyra vårdlandskap och Helsingfors stad har or ganisering- sans va ret för uppgifterna i Nyland. Dessutom ska HUS-lands kaps- sam mans lut nin gen ha ansvar för att ordna hälso- och sjukvård till de de lar som det anges i lag och avtalas i organiseringsavtalet för HUS.

Det skulle fortsättningsvis vara kommunernas uppgift att främja väl- färd och hälsa, men arbetet skulle utföras i samarbete med lands ka-

(30)

munal uppgift. Skolkurators- och skolpsykologuppgifterna inom elev- och studerandehälsovården ska överföras till vårdlandskapen.

De viktigaste lagförslagen med tanke på inrättandet av landskapen och deras verksamhet är

 en lag om ordnande av social- och hälsovård

 en lag om organisering av räddningsväsendet

 en lag om vårdlandskap

 en lag om vårdlandskapsstrukturen

 en lag om ordnande av social- och hälsovård och rädd nings- väsen det i Nyland

 en lag om införande av den lagstiftning som gäller reformen

 en lag om vårdlandskapens finansiering.

Propositionen innehåller dessutom förslag till ändring av lags tift nin- gen om kommunernas statsandelar, skattelagstiftningen, den lags- tift ning som gäller vårdlandskapens personal samt vissa lagar som gäl ler den allmänna förvaltningen. Lagförslaget består av sam man- lagt 48 lagar och lagändringar.

Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård ska såväl tjänster på basnivå som tjänster på specialiserad nivå inom såväl socialvård som hälso- och sjukvård samlas under vårdlandskapens ansvar. In- teg re rin gen av organiserings- och finansieringsansvaret för tjäns terna i vårdlandskapen anses vara ett av de viktigaste sätten att uppnå re for mens mål.

I utkastet till lag om ordnande av social- och hälsovård föreskrivs det ock så om fem samarbetsområden för social- och hälsovården. Vår- dlands ka pen inom ett samarbetsområde ska sinsemellan avtala om ar bets för del nin gen, samarbetet och samordningen inom social- och häl so vår den till de delar som anges närmare i lag. Dessutom fö reskrivs det om tvåspråkiga vårdlandskaps skyldighet att avtala om sa- mar be te och arbetsfördelning när det gäller tillhandahållande av social- och hälsovårdstjänster på svenska.

Enligt förslaget har vårdlandskapen i Nyland och Helsingfors stad det primära ansvaret för att ordna social- och hälsovården i Nyland, men HUS-landskapssammanslutningen har lagstadgat or ganisering- sans var i uppgifter som anknyter till den specialiserade sjukvården och universitetssjukhusets verksamhet.

Förslagen innebär att vårdlandskapens organiseringsansvar för social- och hälsovården stärks och att bestämmelserna om an vänd nin- gen av köpta tjänster och hyrd arbetskraft preciseras Förslaget in ne- hål ler preciserade bestämmelser om vårdlandskapens or ganisering- sans var och tydligare avgränsade bestämmelser om att skaffa tjäns- ter av privata tjänsteproducenter och anlita hyrd arbetskraft.

(31)

I utkastet till införandelag föreskrivs att sådana avtal om köpta tjäns- ter som överförs till vårdlandskapet och som står i strid med de fö- res lag na bestämmelserna om organiseringsansvar och köpta tjäns- ter i lagen om ordnande av social- och hälsovård är ogiltiga, om av- ta let inte går att ändra så att det blir lagenligt. Risken för att ett avtal ogil tig för kla ras har bedömts gälla främst omfattande totala ut lägg- nin gar av verksamhet.

Genom reformen av räddningsväsendet eftersträvas enhetligare tjäns ter inom räddningsväsendet och riksomfattande ef fek ti vi tet En- ligt propositionsutkastet ska räddningsväsendet i framtiden or- ganiseras av vårdlandskapen och Helsingfors stad, som likaså ans- va rar för ordnandet av social- och hälsovården inom sina områden.

Rädd nings väsen det ska dock även i fortsättningen vara en separat sek tor som fungerar parallellt med social- och hälsovårdsväsendet.

Reformen stärker den statliga styrningen av räddningsväsendet. En star ka re riksomfattande styrning förbättrar produktionen av allt enhet li ga re och därmed jämlikare räddningstjänster i hela landet. Ett mål är också att utveckla räddningsväsendet som ett riksomfattande sys tem.

Lagen om vårdlandskap ger i likhet med kommunallagen vår dlands- ka pen möjlighet att organisera sin förvaltning utifrån de lokala för hål- lan de na. Det föreslås ingen lagstadgad separering av ordnande och pro duk tion av social- och hälsovårdstjänster.

Lagstadgade organ i ett vårdlandskap är vårdlandskapsfullmäktige och vårdlandskapsstyrelsen samt revisionsnämnden. I tvåspråkiga vår dlands kap ska det finnas en nationalspråksnämnd.

Vårdlandskapen ska ordna de uppgifter som åläggs dem enligt lag, och i dem ingår social- och hälsovård samt räddningsväsendet. Des- su tom kan ett vårdlandskap inom sitt område åta sig att sköta upp- gif ter som stöder dess lagstadgade uppgifter. Vårdlandskapen har allt så en enligt lag begränsad allmän kompetens. Ett vårdlandskap får inom sitt område också bedriva affärsverksamhet med låg risk som stöder genomförandet av dess lagstadgade uppgifter.

Vårdslandskap kan med stöd av avtal sköta sina uppgifter till sam- mans. Vårdlandskapssammanslutningar är möjliga endast i uppgifter som hänför sig till produktion av stödtjänster, och or ganisering sans- va ret för lagstadgade uppgifter kan inte överföras till en sådan sam- mans lut ning . Vårdlandskapet och kommunerna inom dess område ska för varje fullmäktigeperiod förhandla om samarbetet, målen och ar bets för del nin gen vid skötseln av deras uppgifter.

Vårdlandskapens verksamhet ska finansieras i huvudsak med statlig fi nan siering och delvis med kundavgifter som tas ut av dem som an- vän der tjänsterna. Bestämmelser om finansieringen finns i lagen om vår dlands ka pens finansiering.

(32)

Grunden för finansieringen av vårdlandskapen utgörs av de kost na- der för uppgifter inom social- och hälsovården och rädd nings väsen- det som överförs från kommunerna. Kommunala inkomster och kost na der överförs till ett värde av cirka 19,1 miljarder euro på 2020 års nivå för att finansiera vårdlandskapens verksamhet. Över fö rin- gen av kommunernas inkomster och kostnader är jämnstor på riks- ni vå, men däremot kan skillnaderna mellan kommunerna initialt vara sto ra. Förändringarna i kommunernas ekonomi ska dock jämkas genom olika utjämningselement i statsandelssystemet för kommunal bas ser vi ce.

Vårdlandskapens finansieringsbas höjs årligen enligt en kalkylerad ök ning av servicebehovet och kostnadsnivån. I kostnadsnivån beaktas eventuella förändringar i uppgifterna, och dessutom justeras fi- nan sierin gens nivå i efterhand, så att de kalkylerade kostnaderna inte skiljer sig från de faktiska kostnaderna.

Finansieringen till vårdlandskapen är allmän icke-öronmärkt fi nan- siering och fördelas mellan vårdlandskapen på basis av kalkylerade fak to rer som beskriver servicebehovet och omgivningsfaktorerna i frå ga om uppgifterna inom social- och hälsovården och rädd nings- väsen det. Dessutom bestäms en del av finansieringen enligt in- vånarun der la get och enligt kriteriet att främja välfärd och häl-

sa. Remissinstanserna önskas i synnerhet fästa uppmärksamhet vid och uttala sig om hur finansieringslösningens olika faktorer mots va- rar finansieringsbehovet för vårdlandskapens lagstadgade uppgifter.

Vår dlands ka pens kalkylerade finansieringsmodell granskas på nytt på grundval av utlåtanderesponsen.

En del av kommunernas skatteinkomster överförs till staten för att fi- nan siera vårdlandskapens verksamhet. Denna överföring sker genom att minska statsandelarna till kommunerna, kompensationerna för skatteförluster, kommunernas andel av intäkterna från sam- fundss kat ten samt kommunalskatten. Via beskattningen överförs ca 12,7 miljarder euro (från förvärvsinkomstbeskattningen 12,1 mil jar- der euro och från samfundsskatten 0,6 miljarder euro).

En del av kommunalskatten överförs till landskapens finansiering ge nom en jämnstor sänkning av kommunernas inkomstskattesatser.

I detta skede av beredningen beräknas sänkningen bli 12,63 pro- cen ten he ter. Genom den jämnstora sänkningen av kommunernas in komsts kat tesat ser och en motsvarande höjning av stats bes katt nin- gen säkerställs att beskattningen av kommuninvånarna förblir näs- tan oförändrad. Även skillnaderna mellan olika kommuners skat- tesat ser förblir oförändrade.

I propositionsutkastet föreslås att statens möjligheter att styra ord- nan det av den offentliga social- och hälsovården och rädd nings- väsen det ska stärkas. Enligt förslaget ska statsrådet vart fjärde år fasts täl la riksomfattande strategiska mål för social- och hälsovården och räddningsväsendet. I de riksomfattande målen inkluderas de

(33)

mål som statsrådet ställt upp för de offentliga finanserna. Upp fyl lel- sen av de strategiska målen följs upp och utvärderas årligen, och vid be hov justeras målen.

Som en del av den nationella styrningen ska ministerierna årligen fö- ra förhandlingar med varje vårdlandskap. Förhandlingarna innefattar upp följ ning, bedömning och styrning av ordnandet av de uppgifter som är på vårdlandskapets ansvar. Vid förhandlingarna fås också in for ma ti on för beredningen av och uppföljningen av statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna. Målet är att de årliga för han- dlin gar na och den övriga nationella styrningen ska fungera som en in ter ak tiv och kontinuerlig styrningsprocess.

Som en del av styrningen av vårdlandskapens verksamhet och eko- no mi ska ministerierna enligt förslaget också styra vårdlandskapens in ves te rin gar. Statsrådet fastställer på föredragning från fi nans mi nis- te riet en fullmakt för varje vårdlandskap och räkenskapsperiod att upp ta långfristiga lån för att finansiera investeringar. Social- och häl so vårds mi nis te riet och inrikesministeriet beslutar om god kän nan- de av vårdlandskapets investeringar med beaktande av statsrådets bes lut om vårdlandskapets fullmakt att uppta lån genom att god kän- na varje vårdlandskaps investeringsplan.

Ministerierna ska årligen föra förhandlingar även med varje sa mar- bet som rå de för social- och hälsovården. Dessutom har statsrådet rätt att på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet i vissa i lag avgränsade nödvändiga situationer som anknyter till ordnandet av social- och hälsovården besluta om innehållet i ett sa mar bet sav- tal för ett samarbetsområde för social- och hälsovården eller ett sa- mar bet sav tal mellan tvåspråkiga vårdlandskap.

Den personal som är anställd inom den kommunala social- och häl- so vår den och räddningsväsendet övergår i anställning hos vår- dlands ka pen i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse.

Des su tom övergår kuratorerna och psykologerna inom elev- och stu- de ran de vår den från kommunernas undervisningsväsende till vår- dlands ka pet. Personalen inom HNS sjukvårdsdistrikt övergår till HUS-lands kaps sam mans lut nin gen.

Befolkningens åldrande försvagar den offentliga ekonomins in- komst bas och ökar å andra sidan behovet av social- och häl so- vårdst jäns ter. Att befolkningen i arbetsför ålder minskar är en vä xan- de utmaning. Med social- och hälsovårdsreformen eftersträvas en dämp ning av kostnadsökningen.

I utkastet till regeringsproposition beaktas de villkor som grun dlag- suts kot tet tidigare har ställt upp i fråga om tillräcklig finansiering till vår dlands ka pen för att trygga människornas grundläggande rät ti ghe- ter. Finansieringen till vårdlandskapen är kalkylmässig och allmän icke-öron märkt finansiering, vilket gör det möjligt för landskapen att för de la finansieringen i enlighet med servicebehoven.

(34)

Vid förhandsjusteringen av finansieringen beaktas invånarnas ser vice be hov nästan helt och hållet (till 80 procent) samt den förväntade ök nin gen av kostnadsnivån. I efterhand justeras finansieringen på riks ni vå för att motsvara de faktiska kostnaderna.

Centrala tidtabeller för reformen

 Lagarna till riksdagen i slutet av 2020.

 De lagar som hänför sig till propositionen träder i huvudsak i kraft vid ingången av 2023.

 Införandelagen träder i kraft den 1 juli 2021. Lagen om vår dlands- kap ska delvis tillämpas genast på verksamheten i vår dlands ka-

 Vårdlandskapen ska inrättas genom lag och de ska inleda sinpen.

verk sam het genast efter att lagen har stadfästs 2021. Lands kaps- sam mans lut nin gen HUS inrättas 2022 genom ett grundavtal som god känts av Nylands vårdlandskap och Helsingfors stads full mäk- ti ge.

Temporära beredningsorgan ska ansvara för deras verksamhet in nan vårdlandskapsfullmäktige och vårdlandskapsstyrelsen väljs.

 Ansvaret för att ordna social- och hälsovård, räddningsväsendet samt andra särskilt föreskrivna tjänster och uppgifter överförs till vår dlands ka pen vid ingången av 2023.

 Det första vårdlandskapsvalet förrättas på alla orter utom Hel sing- fors 23.1.2022.

Landskapsförvaltningens viktigaste ändringar jämfört med lag förs la- get från föregående period:

 Vårdlandskapet har begränsad allmän kompetens och dess uppgift är att ordna social- och hälsovård samt räddningsväsendet.

 Det finns ingen lagstadgad åtskillnad mellan anordnare och pro- du cent av social- och hälsovård

 En vårdlandskapssammanslutning är möjlig i fråga om vissa stödt jäns ter.

 Uppgifter inom miljö- och hälsoskydd (miljöhälsovård) ingår inte i vår dlands ka pets uppgifter.

 Främjandet av välfärd och hälsa hör fortfarande både till kom mu- nen och till landskapet. Kommunernas statsandelar ökas med 100 miljoner euro för välfärd och hälsa.

 En privat tjänsteproducent kan göra en bedömning av ser vi ce be- ho vet men inte fatta myndighetsbeslut.

 En producent av köpta tjänster ska ha egen produktion.

 Subdelegering är möjlig endast i fråga om kompletterande tjäns- ter.

Begäran om utlåtande besvaras i den elektroniska ut lå tan det jäns- ten. I begäran om utlåtande ställs riktade frågor som kan mo ti ve- ras. Begäran om utlåtandet är omfattande och indelad i olika delar

(35)

en ligt ämneshelhet. Alternativt kan respondenten ge ett öppet ut lå- tan de. Ur Borgå synvinkel är det ändamålsenligare att ge ett öppet ut lå tan de än att svara på riktade frågor.

Utlåtandet har beretts i samarbete mellan social- och häl so vårds- sek torn och stadskansliet.

Bilaga

Utkast till utlåtande

Social- och hälsovårdsdirektören:

Social- och hälsovårdsnämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen, att Borgå stad ger bifogade svar på begäran om utlåtande.

Beslut:

Social- och hälsovårdsnämnden beslutade enhälligt göra ändringar i ut kas tet till utlåtandet. Det slutgiltiga utlåtandet har bifogats till detta bes lut som bilaga. Social- och häl so vårds nämn den beslutade en häl- ligt ge bifogade utlåtande till stadss ty rel sen.

STST 14.09.2020 § 283 För stadsfullmäktige ordnades 31.8.2020 en djupgående aftonskola om ämnet. Social- och hälsovårdsnämnden och bildningsnämnden har behandlat ärendet för sin del och regionala räddningsnämnden behandlar ärendet 15.9.2020. Det har ansetts vara ändamålsenligt att stadens utlåtande ges separat om social- och hälsovården och räddningsväsendet men ändå så, att det centrala innehållet i

utlåtandena är så enhetligt som möjligt. Utlåtandena ges i textformat och en ytterligare avsikt är att utlåtanden i några punkter

kompletteras genom att staden svarar på frågor i statsförvaltningens system utlåtande.fi.

Utlåtandet ges av stadsstyrelsen och i dess namn. Om utlåtandet kompletteras på ett annat sätt än tekniskt i samband med

fullmäktigebehandlingen, sammanträder stadsstyrelsen för att fatta beslut om ändring av utlåtandet så, att dess form motsvarar

fullmäktiges vilja.

Bilagor:

Social- och hälsovårdsnämndens utlåtande 27.8.2020 Bildningsnämndens utlåtande 3.9.2020

Utkast till utlåtande, social- och hälsovårdstjänster Utlåtande till utkast, räddningsväsendet

Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen godkänner de bifogade utlåtandeutkasten och sänder dem till stadsfullmäktige för behandling.

Stadsstyrelsen befullmäktigar tjänsteinnehavarledningen att i tillämpliga delar och enligt ståndpunkten som framgår av

utlåtandena svara på blanketten som finns i systemet utlåtande.fi.

(36)

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt godkänna de bifogade utlåtandeutkasten och sända dem till stadsfullmäktige för behandling.

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt befullmäktiga

tjänsteinnehavarledningen att i tillämpliga delar och enligt

ståndpunkten som framgår av utlåtandena svara på blanketten som finns i systemet utlåtande.fi.

__________

(37)

BÄST ÄVEN I VARDAGEN – VÄLFÄRDSPLAN FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGEN 2020–2023

STST 03.02.2020 § 26

Beredning och tilläggsuppgifter: vik. servicedirektör för äldreomsorg och handikappservice Kirsi Oksanen, utvecklingschef Päivi

Mäkimartti

planerare Nina Nyholm eller förnamn.efternamn@porvoo.fi

Borgå stads strategi, välfärdsberättelsen och andra välfärdsprogram styr planeringen, genomförandet och uppföljningen av tjänster till kommunens invånare, bl.a. de äldre. I välfärdsplanen för den äldre befolkningen definieras de olika sektorernas ansvar för

genomförandet av åtgärderna på en noggrannare nivå. Planen är samtidigt en sammanställning av åtgärder som utförs i samarbete med andra offentliga instanser, företag samt med organisationer och andra allmännyttiga samfund. Omsorgs- och boendetjänster för äldre behandlas också i utredningen om behovet av platser i effektiverat stödboende och i det bostadspolitiska programmet.

Bäst även i vardagen – välfärdsplan för den äldre befolkningen 2020–2023 utgör stadens lagstadgade plan för att stödja den äldre befolkningen (lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, 5 §).

Som stöd i planeringsarbetet används den handbok om

välfärdsplaner för äldre som utarbetades i samband med Nylands spetsprojekt år 2018. I handboken betonas teman från motsvarande planer i alla kommuner i Nyland. Boende och boendemiljö, möjlighet för en aktiv vardag samt kommunikation, rådgivning och

servicehandledning är för kommunerna viktiga helheter med vilka de lokalt kan påverka den äldre befolkningens välfärd. I Borgå

beslutade man välja dessa teman också till teman i Borgås

välfärdsplan för den äldre befolkningen. Tabeller med målsättningar som finns i handboken varit en utgångspunkt för kommunvisa åtgärder i Borgå.

För utarbetandet av Borgås välfärdsplan för den äldre befolkningen har svarat en arbetsgrupp som stadsdirektören har utnämnt. Planen har utarbetats i samarbete med invånare, äldrerådet, ansvariga personer i stadens olika organisationer samt aktörer inom tredje sektorn. Invånarna har erbjudits en öppen möjlighet att påverka arbetet med hjälp av en responsenkät på stadens webbplats.

Beredningen presenterades i större omfattning i äldrerådet och delegationen för äldre befolkning i september och oktober 2019. I workshoppen som ordnades i november deltog företrädare för stadens olika sektorer, äldrerådet, pensionärsföreningar, tredje sektorn och läroanstalter. De ansvariga parterna gör mera

(38)

som finns i tabellerna med målsättningar styr stadens sektorer att beakta åtgärderna i sin budget och sina verksamhetsplaner.

Bilagor:

välfärdsplan 2020–2023 Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar begära nämnder och äldre- och

handikappråden ge sina utlåtanden om planen. Utlåtandena bör lämnas före 13.4.2020.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt begära nämnder och äldre- och handikappråden ge sina utlåtanden om planen. Utlåtandena bör lämnas före 13.4.2020.

________

STST 14.09.2020 § 284 Byggnads- och miljönämnden, stadsutvecklingsnämnden, social- och hälsovårdsnämnden och äldre rådet har gett sina utlåtanden om planen.

Bilagor:

välfärdsplanen 2020-2023 utlåtanden

Stadsdirektören:

Stadsstyrelsen beslutar föreslå stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner den bifogade välfärdsplanen 2020-2023.

Beslut:

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt återremittera ärendet för ny beredning.

_________

(39)

Kommun Anvisning för rättelseyrkande och besvärsanvisning Datum för sammanträdet

Styrelse/nämnd

Stadsstyrelsen 14.9.2020

Besvärsförbud

Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet, kan enligt 136 § kommunallagen rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet.

Paragrafer

270, 271, 273, 280, 281, 282, 283, 284

Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 134 § 1 mom. kommunallagen kan framställas över beslutet.

Paragrafer

272, 275, 276, 277, 278, 279

Enligt 5 § förvaltningsprocesslagen eller annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut.

Paragrafer och grunden för besvärs förbudet.

Anvisning för rättelseyrkande Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Myndighet hos vilken rättelse yrkas, adress och e-postadress

Myndighet till vilken rättelseyr-

kande kan framställas samt tid Stadsstyrelsen i Borgå, Krämaretorget B, 06100 Borgå för yrkande av rättelse E-postadress: kirjaamo@porvoo.fi

Paragrafer

272, 275, 276, 277, 278, 279

Yrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

(40)

ANVISNINGAR OM HUR MAN BEGÄR OMPRÖVNING

Den som är missnöjd med detta beslut kan begära omprövning skriftligt.

Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär hos domstol.

Rätt att begära omprövning

Omprövning får begäras av:

 den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part), och

 kommunmedlemmar.

Tidsfrist för begäran om omprövning

Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning ska lämnas in till Borgå stads registratur senast under tidsfristens sista dag innan registraturen stänger.

En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat visas. Vid vanlig elektronisk delgivning anses parten ha fått del av beslutet den tredje dagen efter att meddelandet sändes, om inte något annat visas.

En kommunmedlem anses ha fått del av ett beslut sju dagar efter det att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte med i tidsfristen för begäran om omprövning. Om den sista dagen för omprövningsbegäran infaller på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag, får omprövning begäras den första vardagen därefter.

Omprövningsmyndighet

Omprövning begärs hos stadsstyrelsen i Borgå.

Registraturens kontaktinformation:

Postadress: PL 23, 06101 Porvoo

Besöksadress: Krämaretorget B, 06100 Borgå E-postadress: kirjaamo@porvoo.fi

Telefonnummer: 020 69 2250

Registraturen är öppen måndag–fredag kl. 9-16.

(41)

Omprövningsbegärans form och innehåll

Omprövning ska begäras skriftligt. Också elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I omprövningsbegäran ska uppges:

 det beslut i vilket omprövning begärs

 hurdan omprövning som begärs

 på vilka grunder omprövning begärs.

I omprövningsbegäran ska dessutom uppges namnet på den som har begärt omprövning samt personens hemkommun, postadress och telefonnummer.

Om omprövningsbeslutet får delges som ett elektroniskt meddelande ska också e-postadress uppges.

Protokoll

Protokollsutdrag och bilagor som gäller beslutet kan begäras hos Borgå stads registratur.

Protokollet har gjorts tillgängligt i det allmänna datanätet 29.9.2020.