Ändrat delmål 4 Utsläpp av NMVOC

Det är viktigt att även fortsatt ha med ett delmål för utsläpp av flyktiga organiska ämnen, NMVOC. Ett av de största hindren för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft är ökande bakgrundshalter av marknära ozon. Ambitionsnivån för att minska ut- släppen av ozonbildande ämnen som NMVOC måste höjas i Europa och globalt. Delmål för begränsning av utsläppen av kväveoxider finns under Bara naturlig

försurning.

Dagens delmål till 2010 använder förkortningen VOC för flyktiga organiska ämnen utom metan. NMVOC är en mer korrekt förkortning och det internationellt använda begreppet i bl.a. EU:s takdirektiv. NMVOC bör användas i det nya delmå- let.

Exakt vilken nivå som ska anges i ett nytt delmål till 2020 är i skrivandets stund inte klarlagt. Detta eftersom målet ska ligga i linje med Sveriges åtagande i nytt takdirektiv för begränsning av utsläpp inom EU.

5.4.1 Val av målår och nivå

Enligt miljömålskansliets riktlinjer till målrapporterna för den fördjupade utvärde- ringen rekommenderas att 2015 eller 2020 väljs som målår. Där det finns behov av anpassning till internationella beslut ska det vara möjligt. En viss flexibilitet blir därmed möjlig för att kunna synkronisera förslag till reviderade delmål med andra målformuleringar nationellt och internationellt. I skrivande stund förbereds omför- handlingar av EU:s så kallade takdirektiv som kommer att ange högsta tillåtna utsläpp av NMVOC och andra luftföroreningar till år 2020. En parallell process pågår inom FN:s luftvårdskonvention där det s.k. Göteborgsprotokollet samordnas med EU:s takdirektiv.

Att fastställa ett delmålet för utsläpp av NMVOC som sammanfaller med nya internationella åtaganden har flera fördelar. Detta ger en tydlig målsturktur och ett entydigt mål för de aktörer som ska genomföra åtgärderna för att minska utsläppen. Vidare ger ett svenskt mål i linje med internationella överenskommelser svenska konkurrensutsatta företag samma förutsättningar som sina utländska konkurrenter. Att istället för 2015 välja år 2020 som målår ger även företagen möjlighet att finna kostnadseffektivare lösningar för att minska utsläppen då företagen sannolikt går igenom flera investeringscykler under perioden.

Eftersom utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser i många fall ger betyd- ligt större effekter på svensk miljö än de utsläpp vi själva står för bör vi underlätta möjligheterna att i en internationell förhandling höja den totala ambitionsnivån

Tabell 5.1 Prognos över utsläpp av NMVOC enl. Naturvårdsverkets rapportering till EU:s takdierktiv, [tusen ton per år]

Sektor 2005 2010 2020

Energiproduktion 12,3 13,2 12,5

varav i hushåll (vedeldning) 9,0 10,4 9,2

Industriprocesser 15,2 16,2 17,4

Raffinaderi och oljehantering 12,7 12,2 12,4

Energiproduktion i industrin 1,0 0,9 1,0

Transporter 46,9 32,0 20,6

varav vägtransporter 39,6 25,9 16,8

varav inrikes sjöfart (utombords- motorer)

6,8 5,7 3,3

Arbetsmaskiner 41,1 39,0 33,4

Lösningsmedel och produktan- vändning

69,6 69,2 68,5

varav lösningsmedelsanvändning 46,9 46 46

Varav färganvändning 16,1 15,7 15,0

Totalt 199 183 166

Denna prognos innefattar inte de nyare bedömningar av utsläppen från arbetsma- skiner som redovisats i Fridell m.fl. 2007 och Wetterberg m.fl. 2007. För att mins- ka utsläppen av NMVOC finns en stor potential i att byta ut äldre snöskotrar och andra arbetsmaskiner till nyare med mer effektiva fyrtaktsmotorer. I Fridell m.fl. 2007 görs ett antagande om att större delen av snöskotrarna kommer att vara fyr- taktare år 2020 och NMVOC-emissionerna kan därmed minska med 83 procent från 2006. Detta innebär att prognosen för år 2020 skulle minska till totalt 140 000 ton. Det är dock viktigt att beakta att denna positiva trend är beroende av att snö- skotrar med tvåtaktsmotorer byts ut mot maskiner med fyrtaktsmotorer. Fridell m. fl. skriver i rapporten att det kan visa sig nödvändigt med regleringar för att säker- ställa denna utveckling. I avsnitt 6.4 föreslås att ett miljöklassningssystem införs enligt de amerikanska kraven.

Även inom vedeldning finns en viss potential för ytterligare minskningar. Des- sa förslag diskuteras vidare under kapitel 6. Det bästa scenariot som redovisas indikerar en möjlig minskning på ytterligare 4 000 ton (Carlsson Reich och Lind- stedt 2007).

För att kunna föreslå ett användbart målvärde är det även viktigt att känna till vad som anses tekniskt möjligt till år 2020. Enligt EU-kommissionens bedömning- ar hösten 2007 är en lägsta möjlig nivå för de svenska utsläppen med maximalt tekniska åtgärder 90 000 ton.

Tabell 5.2 Prognoser för Sveriges utsläpp av NMVOC 2020 [ton/år]

Prognos enligt Sveriges rapportering 166 000 Prognos med åtgärder för bättre snöskotrar 140 000 Och vedelning enl. scenario 4 i bilaga 3 136 000 Prognos med maximala tekniska åtgärder enl.

EU-kommissionen

Utifrån detta underlag kan ett troligt målspann för ett delmål till 2020 anges. Ett rimligt, realistiskt och samtidigt ambitiöst delmål bör ligga i spannet 90 000 – 140 000 ton.

Ett viktigt åtgärdsområde framöver är utsläppen från lösningsmedelsanvänd- ning som idag dominerar de svenska NMVOC-utsläppen. Prognosen fram till 2020 visar att dessa utsläpp är fortsatt lika höga.

5.4.3 Föreslagen lydelse

Naturvårdsverket föreslår ett nytt delmål för utsläpp av NMVOC med följande lydelse;

År 2020 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC) i Sverige ha minskat till ett målvärde i spannet 90 000 – 140 000 ton per år.

Ett definitivt målvärde ska vara i linje med Sveriges åtagande i ett nytt takdi- rektiv för utsläppsbegränsningar inom EU.

5.4.4 Konsekvenser av det nya delmålet

Den viktigaste konsekvensen av det föreslagna delmålet är att det finns ett fortsatt fokus på utsläpp av NMVOC och möjliga åtgärder för att minska dessa. Detta re- sulterar i minskade hälsoeffekter av flyktiga organiska ämnen och ett minskat bi- drag till de ökande bakgrundshalterna av marknära ozon. Konsekvenserna kan vidare sammanfattas i de åtgärder som vidtas för att nå målet.

5.4.5 Inget delmål för bensen

Till denna fördjupade utvärdering gavs uppdraget att bedöma behovet av ett delmål för halter av bensen. Bensenhalterna har sjunkit rejält sedan början av 1990-talet främst på grund av att andelen bensen i bensin har minskat till följd av begräns- ningsåtgärder men också på grund av tekniska förbättringar på fordonen (se 2.9.1). Ytterligare förbättringar av fordonsparken talar för att det kommer att fortsätta. Halterna av bensen är minskande och det bedöms som möjligt att nå 1 μg/m3 _till

2020.

Sammanfattningsvis anser Naturvårdsverket att det finns svaga skäl att införa ett delmål på vägen till 2020.

5.4.6 Åtgärdsstrategi i Europa

Detta avsnitt ska ge en övergripande beskrivning av åtgärdsmöjligheter och kost- andseffektivitet för åtgärderna på Europanivå relaterat till svenska förhållanden.

lösningsmedelsanvändning. Relativt stora utsläpp finns även i sektorerna ”produktionsprocesser”, ”småskalig förbränning”, ”andra mobila källor” och ”oljehantering och distrubution”.

Teknikutveckling och redan fattade beslut kommer att leda till en minskning med drygt 40 procent eller 4 500 kiloton av NMVOC-utsläppen mellan 2000 och 2020 i EU som helhet. Det handlar till största delen om minskningar inom väg- transportsektorn, 2 400 kiloton, och lösningsmedelsanvändningen, 1 100 kiloton. Även inom sektorerna ”småskalig förbränning” och ”andra mobila källor” sker utsläppsminskningar på ett antal hundra tusen ton.

I rapporten Emission control scenarios that meet the environmental objectives

of the Thematic Strategy on Air Pollution, IIASA 2006, görs bedömningar av vilka

utsläppsminskningar som är mest kostnadseffektiva för att nå målen i den tematis- ka strategin till 2020. För lösningsmedelsanvändning och produktionsprocesser finns de största minskningarna att hämta. Även i kategorierna ”småskalig förbrän- ning”, ”oljehantering och distribution” och jordbruk kan kostnadseffektiva minsk- ningar göras.

För lösningsmedelsanvändningen och småskalig förbränning finns en fortsatt potential till minskning jämfört med vad som antas vara tekniskt möjligt, även om det inte bedöms som kostnadseffektivt att minska ytterligare om man ska nå den tematiska strategins mål.

Kostnaderna för att nå den minskning som anges i strategin bedöms bli mycket små för Sveriges del. På EU-nivå finns kostnader förknippat med utsläppsminsk- ningar inom områdena produktionsprocesser, ”oljehantering och distribution”, lösningsmedelsanvändning och avfall. Vid ett högre pris på koldioxid till följd av ökade klimatåtgärder minskar åtgärdskostnaderna för specifika NMVOC-åtgärder och blir noll i ett scenario med ett koldioxidpris på 90 euro/ton.