Minskade utsläpp från snöskotrar och andra arbetsmaskiner

Bland arbetsmaskiner finns flera kategorier med stor potential för minskning av utsläppen. Urvalet av åtgärder har gjorts med utgångspunkt från en kategori där åtgärder kan bidra särskilt mycket till ett delmål. Detta innebär att det kan finnas stor åtgärdspotential inom andra utsläppskategorier men att dessa inte kvantitativt bidrar lika mycket till att uppfylla ett aktuellt delmål.

6.4.1 Snöskotrar

Utav de små arbetsmaskinerna så släpper enbart snöskotrarna ut ca 86 procent av den totala mängden NMVOC för kategorin enligt en nyligen publicerad rapport (Fridell m.fl. 2007). Totalt utgör snöskotrarnas utsläpp knappt 20 procent av de nationella NMVOC-utsläppen. Genom att snöskotrarnas utsläpp av NMVOC är av stor relativ betydelse för delmålet om flyktiga organiska ämnen är det av särskild vikt med åtgärder inom denna kategori. De stora utsläppen beror på valet av motor där den största delen använder tvåtaktsmotorer av äldre teknologi. Denna typ av motor har en låg bränsleeffektivitet och släpper ut stora mängder ofullständigt förbränt bränsle och smörjoljerester till luften. Snöskotrar släpper även ut partiklar och PAH-föreningar.

För närvarande sker en ökande försäljning av motorer med lägre emissioner (fyrtakt) som en följd av kommande regleringar av utsläppsnivåer från snöskotrar på den amerikanska marknaden. Trots att andelen nysålda snöskotrar med fyr- taktsmotorer växer mycket snabbt så utgör nysålda snöskotrar en mycket liten del av det totala beståndet. Vid tillfället för inventeringen utgjorde de fordon som sål- des säsongen 2005/06 endast ca 8 procent av totalbeståndet, och hela 24 procent av totalbeståndet var äldre än 20 år (Fridell m.fl. 2007).

Även om snöskotrar främst körs utanför tätorterna sker ändå så pass stora utsläpp inom områden med bebyggelse att detta inte helt kan bortses från.

minskning av Sveriges totala utsläpp av NMVOC kan också ge bättre förutsättningar för större utsläppsminskningar internationellt.

MILJÖKLASSER

Nya emissionsstandarder för snöskotrar har fastställts av US EPA, Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket 2004b). Det första steget kommer att gälla från och med 2006 medan de strängaste kraven kommer att gälla först 2012.

Tabell 6.12 Emissionsstandarder för snöskotrar i USA (Naturvårdsverket 2004b)

Årsmodell Emissionsstandard Omfattning

HC g/kWh CO g/kWh 2006 100 275 50% 2007 – 2009 100 275 2010 75 275 2012 75 200 100% 100% 100%

De nya föreskrifterna i USA föreskriver en reducering av emissionsnivån för snö- skotrar i 3 steg. Emissionsnivån år 2006 måste vara nere på 70 procent av 2002- nivån och 2010 års nivå ska vara nere på 50 procent av dagens nivå. År 2012 ska emissionsnivån motsvara 30 procent av dagens nivå. För att kunna uppfylla kraven kommer det att krävas att tillverkarna i olika grad anpassar befintlig teknologi be- roende på typ av motor. År 2020 beräknas att en kraftig reducering av halten av kolmonoxid (56%), kolväten (72%) och kväveoxider (80%) har skett. Enligt en bedömning från US EPA kommer kostnaden för att möta kommande bestämmelser att vara 50 $ för modifierade två-taktsmotorer, 300 $ för motorer med insprutning- teknologi samt upp till 900 $ för 4-taktsmotorer med insprutningsteknologi. Vidare beräknas en kostnad på 10 $ per fordon för certifiering och övrigt kringarbete. En delmängd av dessa kostnader beräknas betalas av minskad bränsle- och oljeför- brukning. Tillverkarna av snöskotrar antyder att kostnaderna kan vara större.

Avdunstningen står för en inte obetydlig del av utsläppen av NMVOC. Från år 2008 införs i USA krav på permeabilitet på bränsletankar och bränsleledningar enligt nedanstående tabell.

Tabell 6.13 Krav på permeabilitet i bränslesystemet för snöskotrar i USA (Naturvårdsver- ket 2004b)

Komponent Gränsvärde Test temp

Bränsletank 1,5 g/m2/dag 28° C

behövas. Vägverkets ”Arbetsgrupp för snöskoterprogram” har i sin rapport före- slagit besiktningsplikt för snöskotrar samt att utskrotning av äldre skotrar stimule- ras (Vägverket 2006b). Införande av miljöklasser underlättas av ett obligatoriskt krav på besiktning genom att kontroll av utsläppskrav kan genomföras som en del i besiktningen

SPECIALBRÄNSLE

Äldre tvåtaktsmotorer med förgasare, vilka utgör flertalet av snöskotrar i bruk, förbränner endast 70-80 procent av bränslet, resten släpps ut mer eller mindre oför- bränt och hamnar i luften. Detta innebär att föraren, och särskilt de som färdas bakom skotern, ofta inandas betydande mängder bensinångor. En kraftfull åtgärd för att komma tillrätta med den hälsopåverkan som har konstaterats, och andra obehag, är att använda bensin som saknar de skadligaste kolvätena. Alkylatbensin ger mindre utsläpp av skadliga bensinångor och av förbränningsprodukter som PAH. Alkylatbensinen har visat sig minska emissionerna av dessa med 80-90 pro- cent vid användning i tvåtaktsmotorer. Användningen av alkylatbensin har redan premierats genom att skatten sänkts jämfört med standardbensin. En bred övergång till alkylatbensin innebär sannolikt stora hälsovinster samtidigt som distributionen då kan ske rationellt varför priset kan hållas endast marginellt över priset för stan- dardbensin.

FÖRSLAG SPECIALBRÄNSLE

En informationskampanj om de mindre utsläppen från specialbränsle för snöskotrar försedda med tvåtaktsmotorer bör genomföras. Dessutom är det viktigt att verka för att specialbränsle finns att tillgå från pumpar vid för snöskotrar viktigare tankstäl- len. Vägverkets Arbetsgrupp för snöskoterprogram har diskuterat liknande förslag om specialbränsle för snöskotrar (Vägverket 2006b).

ANALYS KONSEKVENSER

Snöskotrar omfattas av det så kallade maskindirektivet där lagbundna krav på av- gasutsläpp för denna motorkategori för närvarande saknas. Sverige har fört fram behovet av att reglera snöskotrar. Emellertid saknades intresse från övriga med- lemsländer att föra in krav som gäller avgasemissioner. Eftersom det i maskindi- rektivet idag helt saknas krav vad gäller avgasutsläpp så bör det inte möta något hinder att nationellt föreslå egna krav som endast gäller avgasutsläpp förutsatt att dom övriga kraven i direktivet uppfylls. Detta framgår av de svar den svenska re- geringen har fått från EU-kommissionen.

Ett förslag om miljöklassning tycks möjligt att genomföra. De tekniska förut- sättningarna för införande i Sverige och hur förslaget kan samverka med avgaslag- stiftningen inom EU behöver analyseras mera i detalj.

Ett förslag till minskade utsläpp av NMVOC från snöskotrar leder förutom till minskade utsläpp av NMVOC från den kategori med störst utsläpp bland arbetsma- skiner även till minskade utsläpp av CO2 genom effektivare användning av bräns-

krav enligt US EPA, till år 2020 så kommer utsläppen av NMVOC att minska med ca 32 000 ton per år och NOx att öka med 296 ton per år (Fridell m.fl. 2007). Mil- jönyttan av att minska NMVOC utsläppen bedöms vara av större betydelse än ök- ningen av NOx genom den kvantitativt stora minskningspotentialen för NMVOC.

6.4.2 Utombordsmotorer och andra små bensinmotorer

Utsläppen av NMVOC från fritidsbåtars motorer beräknas till cirka 7 000 ton år 2005. Inom EU finns numera krav på NMVOC i avgasutsläppen från utombords- motorerna, men det tar tid innan gamla motorer slutar att användas, vilket gör att det tar lång tid innan effekten av reglerna slår igenom till fullo (Naturvårdsverket 2006a). Information om fördelarna med specialbränsle, så kallad alkylatbensin samt förbättrade möjligheter att tillhandahålla bränslet är angeläget när det gäller små fritidsbåtar där utombordsmotorer av äldre typ är vanliga. Till exempel har Svenska Petroleuminstitutet gett ut en informationsbroschyr ”Bränslen för motorer på sjön”.

Utsläppen från mopeder och motorcyklar ökar. De är dock fortfarande av liten kvantitativ betydelse genom det ringa trafikarbetet. Emellertid är utsläppen från särskilt tvåtaktsmopeder höga vilket särskilt kan medföra besvär för gående och cyklister eftersom dessa mopeder får köras på cykelbanor. Användning av alkylat- bensin och smörjoljor med låga utsläpp borde även uppmuntras för denna grupp.

6.4.3 Arbetsmaskiner i tätorter

I en tätort som Stockholm står arbetsmaskiner för uppskattningsvis 10 procent av kväveoxidutsläppen (Lindgren m.fl. 2007). När det gäller partiklar utgör arbetsma- skinerna 1-2 procent av de totala partikelutsläppen enligt samma rapport. Tyvärr framgår det inte vilket partikelmått som används. Om det är TSP eller PM10 kan

slitagepartiklarna utgöra en dominerande del av totalutsläppen. Det skulle innebära att arbetsmaskinerna kan ge relativt stora utsläpp av avgaspartiklar. I och med att många maskiner är äldre skulle det kunna röra sig om relativt hälsoskadliga partik- lar. Det framgår dock inte av underlagen.

Utsläppskraven på arbetsmaskiner inom EU har skärps. Med redan fattade be- slut om avgaskrav och de gemensamma grundkrav vid upphandling av arbetsma- skiner som Vägverket och storstadskommunerna enades kring 2006 kan utsläppen från arbetsmaskiner minska än mer. I rapporten Utsläpp från större dieseldrivna

arbetsmaskiner, Wetterberg m.fl. 2007, behandlas möjliga åtgärder och styrmedel