Trender och prognoser

Det har funnits en minskande trend för det maximala 8-timmarsmedelvärdet vid mätplatser i landsbygdsmiljön i södra Sverige. I Göteborgsregionen finns dock en ökande trend i antalet dagar årligen med överskridanden av målvärdet 120 μg/m3_,

Landsbygdsmiljö Urban bakgrundsmiljö

Max 8-timmars medelkonconcentration

120 140 160 180 200 220 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 μ g/m 3

Max 8-timmars medelkonconcentration

120 140 160 180 200 220 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 μ g/m 3

Max 8-timmars medelkonconcentration

80 120 160 200 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 μ g/m 3

Max 8-timmars medelkonconcentration

80 120 160 200 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 μ g/m 3

Antal dagar med max 8-timmars Medelkoncentration >120 μg/m3 0 10 20 30 40 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

Antal dagar med max 8-timmars Medelkoncentration >120 μg/m3 0 10 20 30 40 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

Antal dagar med max 8-timmars medelkoncentration >120 μg/m3_. 0 10 20 30 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 dag ar

Antal dagar med max 8-timmars medelkoncentration >120 μg/m3_. 0 10 20 30 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 dag ar

Antal dagar med max 8-timmars medelkoncentration >70 μg/m3 100 150 200 250 300 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

Antal dagar med max 8-timmars medelkoncentration >70 μg/m3 100 150 200 250 300 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

Antal dagar med max 8-timmars medelkonc. >70 μg/m3_. 0 100 200 300 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

Antal dagar med max 8-timmars medelkonc. >70 μg/m3_. 0 100 200 300 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 da ga r

Rörvik/Råö Norra Kvill Vavihill Aspvreten Östad Asa Prestebakke Vindeln Esrange Grimsö 5m N Malma

GbgFemman Malmö Rådhuset Lund Helsingborg S Borås Västerås Mölndal Sthlm TKnutsVäg

Figur 2.10 Värden för det årliga maximala 8-timmarsmedelvärdet för ozonhalt i luften vid olika mätplatser i Sverige och sydöstra Norge. Mätplatserna i landsbygdsmiljö har delats upp i olika kategorier; kustnära och högt belägna platser i södra Sverige (blå symboler), lågt belägna platser i södra Sveriges inland (samt sydöstra Norge, röda symboler) samt nordliga platser (svarta ofyllda symboler). (Källa: Karlsson 2006)

Det målvärde som anges som långsiktigt mål för det maximala 8-

timmarsmedelvärdet, 70 μg/m3_{, överskrids under upp till 250 dagar årligen och}

trenden för landsbygdsmiljöer i södra Sverige är klart stigande (Karlsson 2006). Det finns en minskande trend för det maximala en-timmes-medelvärdet vid mätplatser i landsbygdsmiljön i södra Sverige. Antalet dagar årligen då målvärdet 80 μg/m3 _{överskrids är dock i ökande. Detta innebär att episoderna med höga och}

akut skadliga ozonnivåer är mer sällsynta men att antalet timmar då skador på hälsa och miljö uppkommer ökar i antal. Vi riskerar en situation där bakgrundshalterna blir så höga att skadliga effekter finns permanent.

Det finns inga tydliga trender för AOT40, april-september, i landsbygdsmiljö. Möjligen kan en liten nedåtgående tendens anas (Karlsson 2006). I figur 2.13 visas AOT40 för de olika mätstationerna under de senaste 15 åren.

Rörvik/Råö Norra Kvill Vavihill Aspvreten Östad Asa Prestebakke Vindeln Esrange Grimsö 5m N Malma

Figur 2.11 Värden för AOT40 sommartid (1 april – 30 september). A, Årliga värden för olika mät- platser i landsbygdsmiljö i Sverige och sydöstra Norge. Mätplatserna i landsbygdsmiljö har delats upp i några olika kategorier; kustnära eller högt belägna platser i södra Sverige (blå symboler), lågt belägna platser i södra Sveriges inland(+ sydöstra Norge, röda symboler) samt nordliga platser (svarta ofyllda symboler). (Källa: Karlsson 2006)

BAKGRUNDSHALTER

Förutsägelser om den framtida utvecklingen av ozonhalter över norra halvklotet indikerar att de korta episoderna med mycket höga halter av ozon kommer att fort- sätta att minska medan bakgrundshalterna kommer att öka markant. Mätningar har bekräftat att antalet episoder har minskat i de nordiska länderna. En analys av ozonmätningar med instrument ifrån Esrange, nära Kiruna, bekräftar att de ozonin- dex som är mest påverkade av förändringar i bakgrundshalterna har ökat sedan 1993. Nyligen har en analys av ozonhalterna vid Vavihill, Rörvik, Norra Kvill samt Aspvreten visat att ozonhalterna som medelvärden ökat sedan 1990 även på dessa lokaler. Dessa förändringar i ozonförekomsten kan få en stor betydelse för hur ozon kommer att påverka vegetationen i Sverige i framtiden. (Karlsson m.fl. 2006)

Ozonhalterna i bakgrundsluften beräknas öka med ca 0,5-1 μg/m3 _årligen

(Karlsson 2006). Vid Mace Head på Irlands västkust finns en mätstation där rena oförorenade luftmassor från Atlanten kan mätas. Där har en ökande trend observe- rats för ozonhalten i bakgrundsluften på ungefär 1 μg/m3 ökning per år mellan 1987 och 2003 (Simmonds m.fl. 2004).

urban skala med 1-5 km horisontell upplösning till regional/kontinental skala. Ozonhalt och beräknad förändring till år 2020 har beräknats för årsmedelvärde och för medelvärdet av det maximala 8-timmarsvärdet. Se vidare SMHI 2007.

Figur 2.12 Beräknad förändring av medelhalten över året till vänster samt förändring av medel- värdet för dygnens maximala 8-timmarsmedelvärde till höger på grund av förändrade emissioner år 2020 (höger). (Källa: SMHI 2007)

Prognosen visar att årsmedelhalterna av ozon kommer att öka i tätbebyggda områ- den särskilt i södra Sverige. Anledningen är med stor sannolikhet att luftförore- ningsmängderna minskar vilket leder till att effekten av de lokala utsläppen av NO på ozonhalterna minskar. De mycket stora emissionerna av NO från trafiken har en dämpande effekt på ozonhalterna i hela nordvästra Europa. Dessutom leder den omfattande föroreningssituationen till att den globala bakgrundshalten av ozon tycks stiga. När NO-utsläppen minskar så kommer ozonhalterna att öka som en summa av dessa effekter. De generellt minskade utsläppen leder till att toppar med mycket höga halter av ozon minskar. Därför minskar det högsta 8-

timmarsmedelvärdet generellt i landet. I de mest förorenade områdena sker dock en ökning även av 8-timmarsmedelvärdet som beror på att effekten av mycket förore- nad luft lokalt minskar.

Beräkningar i denna prognosmodell visar att det nuvarande delmålet, 120 μg/m3, som maximal 8-timmarsmedelhalt år 2010, inte kommer att uppnås. Fortfa- rande 2020 förväntas 120 μg/m3_{-nivån överskridas i Sverige vid någon eller några}

dagar per år för normalår och eventuellt betydligt mer för hög-ozonår (Bergström 2007).

2.4.4 Källor nationellt och internationellt

Ozonhalterna i Sverige styrs väldigt lite av utsläppen av kväveoxider och kolväten i Sverige eftersom tidsskalan för ozonbildning är flera timmar beroende på

föroreningshalterna, solinstrålningen och temperaturen (Naturvårdsverket 2004a). Den horisontella transporten av ozonbildande ämnen, men även av ozon självt, kan ske över mycket långa avstånd (Karlsson 2006). Kväveoxider som släpps ut på en plats kan verka ozonbildande på tiotals eller hundratals mils avstånd från källan. Utsläpp från andra länder är därmed av avgörande betydelse för ozonhalterna i Sverige, främst i de södra delarna. De ozonbildande ämnen som släpps ut i Sverige transporteras i sin tur till andra länder eller vid sydliga vindar norrut över landet.

Marknära ozon är ett internationellt problem som enbart kan lösas genom län- ders samarbete. Sverige måste dock fortsätta minimera sina utsläpp för att i sin tur minska överföringen av ozon och ozonbildande ämnen till andra länder. Åtgärder för att minska ozonhalterna till följd av antropogen påverkan på halterna innefattar minskade utsläpp av kväveoxider (NOx) och kolväten (NMVOC). De källor som bidrar till halterna av marknära ozon kan, utöver import i förorenad luft, sökas i de källor som ger upphov till höga halter av kväveoxider och flyktiga organiska äm- nen som redovisats i avsnitt 2.3 och senare i avsnitt 2.5.

Takdirektivet (2001/81/EG) som reglerar utsläpp av såväl NOx som NMVOC har som delsyfte att minska bildningen av marknära ozon. I artikel 5 punkterna b och c beskrivs två av takdirektivets syften: att överskridande halter för marknära ozon ska minska med två tredjedelar för människors hälsa och med en tredjedel gällande skydd av växtligheten (Naturvårdsverket 2004a).

Prognoser av dessa utsläpp används för att bedöma framtida ozonhalter. Geo- grafiskt fördelade prognoser för förändringen av utsläppen till 2020 har genomförts utgående från emissionsdata för 2004 (SMHI 2007). Figur 2.13 visar att utsläppen idag (2004) av NOx i Europa är störst i västra Europa samt längs de stora lederna för sjöfart. Den största minskningen till 2020 förväntas i västra Europa.

Figur 2.13 NOx-utsläpp i Europa 2004 (vänster) och antagen förändring av utsläppen till år 2020 (höger). Enhet: ton NO2 / år. (Källa SMHI 2007)

Figur 2.14 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (non-methane volatile organic carbon, NMVOC) i Europa 2004 (vänster) och antagen förändring av utsläppen till år 2020 (höger). Enhet: ton / år. (Källa: SMHI 2007)

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (NMVOC) sker mer diffust i hela Europa. De största minskningarna till 2020 förväntas i de centrala delarna av Europa samt

Italien medan utsläppen förväntas öka i östra Europa. Dessa data för utsläpp av NOx och NMVOC används bland annat för att ge en prognos för halterna av mark- nära ozon, se vidare avsnitt 2.4.3.

2.4.5 Miljö- och hälsoeffekter

EFFEKTER PÅ HÄLSAN

Ozon har väldokumenterade samband mellan exponering, dagligt antal dödsfall och sjukhusinläggningar även i områden där halterna inte är särskilt höga.

På EU-nivå beräknades att marknära ozon år 2000 gav upphov till 21 000 förti- da dödsfall. I en kostnads-nytto-analys inom EU:s CAFE-program görs också be- dömningen att ett uppskattningsvis lika stort antal sjukhusbesök för luftvägsbesvär inträffat på grund av ozonexponering. Marknära ozon orsakar därutöver kostnader för bland annat ökad medicinering och sjukfrånvaro på hundratals miljoner kronor varje år. (CBA Baseline 2000-2020)

I WHO:s uppdatering av Air Quality Guidelines 2005 skärps bedömningen för ozon. Den nya rekommenderade riktlinjen enligt AQG är för ozon 100 μg/m3 _som

maximalt 8-timmarsmedelvärde. Bakgrunden till skärpningen är flera nya epidemi- ologiska studier som visar ett samband mellan exponering för ozon på kort sikt (dagar) och hälsoeffekter. Sammantaget visar dessa studier samband mellan daglig dödlighet och ozonhalter som är helt oberoende av effekten av partiklar. Liknande samband har påvisats i både USA och Europa. Dessa studier av tidsserier visar på hälsoeffekter av ozon under det tidigare gränsvärdet 120 μg/m3_{. Studierna visar}

också att det inte finns något tydligt tröskelvärde. Det är alltså möjligt att hälsoef- fekter uppstår under det föreslagna gränsvärdet. Experimentella studier och fältstu- dier visar också att det finns en stor variation i människors känslighet för ozon. (WHO 2005)

I avsnitt 5.3 föreslås att delmålet för ozon revideras baserat på WHO:s nya re- kommendation.

WHO har tagit fram en ny indikator som kallas SOMO35. Den återspeglar människors exponering för hälsorelevant ozon. Baserat på MATCH-modellen (se 2.4.3) har ändringen i SOMO35 till år 2020 beräknats vid geneomförande av EU:s luftstrategi. Analysen visar att i Skåne och i södra Sverige minskar SOMO35. I de folkrika storstadsområdena är minskningen till 2020 av SOMO35 marginell. Häl- sopåverkan kvarstår därför år 2020 för stora delar av populationen i Sverige.

Figur 2.15 Beräknade SOMO35-värden med 2004/5 års emissioner (vänster) och förändring av SOMO35 på grund av utsläppsändringar fram till 2020. SOMO35 anger årssumman av varje dygns högsta glidande 8-timmarsmedelhalt överstigande gränsen för hälsorelevant ozonkoncent- ration, 70 μg/m3 _{eller 35 ppb. Enhet: ppb dagar. (Källa: SMHI 2007)}

SKADOR PÅ VÄXTLIGHET

Marknära ozon är den viktigaste växtskadande luftföroreningen för svenskt jord- bruk. Ozonet i omgivningsluften orsakar ett stort skördebortfall, bland annat på grund av synliga skador på bladen och försämrad tillväxt. Till skydd av växtlighet har ett exponeringsindex införts i miljökvalitetsnormen.

De årliga ekonomiska kostnaderna för marknära ozons negativa inverkan på växtligheten i Sverige vid nuvarande ozonbelastning, summerat för hela landet, har beräknats till 160 miljoner kronor för jordbruksgrödor och 340 miljoner kronor för skog, vilket totalt blir 500 miljoner kronor (Karlsson 2006). Effekterna har en stor variation över landet beroende på de olika parametrar som beskrivits tidigare. Kustnära och högt belägna platser i södra Sverige är mest utsatta. I norra Sverige är ozonhalterna och därmed skadeverkningarna betydligt lägre. Med ökande bak- grundshalter kan även de norra delarna av landet få svårare skador. Metod för be- räkningen av kostnaden för skadorna beskrivs i rapporten En ekonomiskutvärde-

ring av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till före- slagna miljömål (Karlsson m.fl. 2006). I rapporten anges att beräkningarna gjorts

med försiktiga antaganden för att inte överskatta ozonskadornas kostnader.

KLIMATEFFEKTER

Marknära ozon är en av de klimatgaser som bidrar till den ökande växthuseffekten. De ökande temperaturerna kan vidare öka bildningen av marknära ozon. Detta beskrivs mer i avsnitt 2.8. Vi riskerar att skadorna orsakade av ozon nära marken förvärras av klimatförändringarna.

2.4.6 Prognos om måluppfyllelse

Delmålet för marknära ozon överskrids i hela landet, och har tidigare bedömts som möjligt att klara om fler åtgärder påbörjas. Det finns en viss nedåtgående trend vad gäller det årliga, maximala 8-timmarsmedelvärdet för ozon i landbygdsmiljö. Även antalet dagar årligen då det maximla 8-timmarsmedelvärdet överskrider 120 μg/m3

visar en nedåtgående tendens. Att de internationella åtgärder som krävs för att klara delmålet på den korta tid som återstår till 2010 skulle hinna få genomslagskraft är inte realistiskt. Prognoser till 2020 visar att överskridanden även då kommer att ske med ett någon dag per år under ett normalår. Det sker även en ökning av kväveox- idutsläppen från internationell sjöfart som bunkrar i Sverige vilket försvårar mål- uppfyllelsen. Detta ger sammantaget den nya bedömningen att det blir mycket svårt att må delmålet inom utsatt tid. Utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen måste minska i Sverige och internationellt.

Detta överensstämmer med 2 av totalt 15 regionala bedömningar som länssty- relserna har gjort, Kalmar län och Östergötlands län tror inte att de kommer att nå delmålet inom utsatt tid. 12 länsstyrelser bedömer att det är möjligt att nå målet med ytterligare åtgärder vilket överensstämmer med den tidigare nationella be- dömningen. Blekinge gör bedömningen att det regionala delmålet klaras. Drygt en tredjedel av de regionala bedömningarna är dock osäkra på grund av bristande dataunderlag.

De tre långsiktiga målen för ozonhalter i luften kommer inte att klaras till år 2020 enligt de bedömningar som görs nu. Denna bedömning gjordes även vid den förra fördjupade utvärderingen 2004.