Reviderat delmål 3 Marknära ozon

5.3.1 Bakgrund och uppdrag

Delmålet för marknära ozon, 120 μg/m3 _{som 8-timmarsmedelvärde, sattes utifrån}

WHO:s rekommendationer för att skydda människors hälsa. Även detta delmål har funnits sedan 2001. För ozon finns även en precisering av det långsiktiga målet till 2020 om 70 μg/m3 _{som 8-timmarsmedelvärde.}

I prop. 2004/05:150 föreslog regeringen att:

• Delmålet för ozon till skydd för människors hälsa bör ses över med anled- ning av den nya kunskap som framkommit om negativa hälsoeffekter av ozon. • Miljökvalitetsmålet bör kompletteras med ett nytt delmål för marknära ozon till skydd för växtligheten (se avsnitt 5.7).

5.3.2 Förslag till revidering

I WHO:s Air Quality Guidelines från 2005 skärps bedömningen av marknära ozon. Det nya rekommendationen sätts till 100 μg/m3 _{som 8-timmarsmedelvärde. Det är}

angeläget att anpassa det nuvarande delmålet i enlighet med WHO:s rekommenda- tioner.

Naturvårdsverket föreslår ett reviderat delmål till skydd för människors hälsa i enlighet med WHO:s förslag att uppnås till 2015. Möjligheten att nå det reviderade delmålet i tid är dock avhängigt insats av ytterligare åtgärder bland annat inom de pågående förhandlingarna om ett nytt takdirektiv. Det krävs skarpare åtaganden än de som gjordes i EU:s tematiska strategi för luftföroreningar 2005. Utöver dessa förhandlingar är det alldeles nödvändigt med en global överenskommelse för att minska de ökande bakgrundshalterna av ozon. Utan att detta kommer till stånd kan knappast delmålet uppnås.

I underlagsrapporten Karlsson 2006 föreslås att delmålet ska anges som ett gli- dande medelvärde över ett antal år. Detta för att minska betydelsen av enstaka episoder. I EU luftdirektiv används medelvärdet för tre år.

Naturvårdsverkets förslag till reviderat delmål för marknära ozon till skydd av hälsa: Halterna av marknära ozon skall inte överskrida 100 μg/m3 _{som åtta tim-} mars medelvärde år 2015. Värdet beräknas som ett glidande medelvärde under de senaste tre åren och får överskridas högst 35 dagar per år.

med utökade ambitioner på utsläppsminskningar där D23LOW är ett scenario med lägre ytterligare ambitionsnivå och där D23HIGH har en högre ambitionsnivå. Utöver dessa finns ett scenario där ”bästa möjliga teknik” används tillsammans med ökade klimatambitioner, MFRdeep. I detta scenario ingår även minskade ut- släpp från sjöfarten. Scenarierna och modelleringarna beskrivs mer noggrant i bila- ga 5, Bergström 2007. Det är också viktigt att påpeka att ”bästa möjliga teknik” syftar på just tekniska åtgärder. Emellertid kan förväntas att även andra åtgärder som t.ex. energibesparingsåtgärder också kan ha betydelse för att minska utsläpp av ozonbildande ämnen. Dessutom bör påpekas osäkerheter i prognoserna som t. ex. att förbränning av växtavfall inom jordbruk och trädgårdsskötsel och liknande inte är med i statistiken. Att begränsa sådana verksamheter kan spela en betydande roll och medför inga egentliga kostnader.

För utsläppsscenarierna så har ozonhalterna beräknats för år 2020 och en bear- betning har gjorts för 2015. Beräkningarna visar att man, förutsatt att ”bästa möjli- ga teknik” genomgående införs, år 2020 nästan uppfyller det av WHO föreslagna medicinskt baserade riktvärdet på 100 μg/m3 som 8-timmarsmedelvärde.

Figur 5.1 Beräknat antal dagar med överskridanden av det föreslagna gränsvärdet 100 μg/m3_, med Maximum Feasible reductions ”deep cut” scenariot för 2020; genomsnitt för de fyra meteoro- logiska åren 1999, 2000, 2001 och 2003. I scenariot ingår även utsläppsminskningar från sjöfar- ten. I Sverige ger dessa kraftiga utsläppsminskningar bara överskridanden av gränsvärdet 5-15 dagar år 2020. (Källa: SMHI 2007a)

Kostnaderna i Europa för genomförandet av MFRdeep skulle uppgå till omkring 40 miljarder Euro årligen. Även om man beaktar att scenarierna sannolikt är över- skattningar och att vissa utsläpp som är billiga att åtgärda inte finns med i den be- fintliga statistiken så bedömer vi det som orealistiskt att införa det av WHO före- slagna riktvärdet till år 2015 utan ett stort mått av flexibilitet. Kostnaderna bedöms vara så höga att det inte heller går att få gehör för denna handlingslinje. Ett mera realistiskt alternativ skulle vara att tillåta att riktvärdet överskrids ett visst antal dagar årligen. Om man i stället godtar 35 dagar med överskridanden (som medel över fyra år) så tyder beräkningarna på att 100 μg/m3-målet kan nås till 2020 även för D23LOW scenariot. För att nå målet redan till år 2015 krävs dock att utsläpps- minskningarna genomförs snabbare än CAFE-programet i EU räknat med.

Figur 5.2 Beräknat lägsta gränsvärde för dygnets högsta 8-timmarsmedelhalt, vilket överstigs maximalt 35 gånger per år (i Sverige), som 4-års medelvärde för fyra olika emissionsscenarier 2020. I scenarie D23HIGH nås det föreslagna delmålet 100 μg/m3 _{under år 2015. (Källa: SMHI} 2007a)

Förutsatt det betydligt billigare högambitionscenariot så skulle det vara möjligt att

94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 år gränsvärde μg/m3 CLE+CLIMATE D23LOW D23HIGH

möjligheten att nå ett nytt miljömål på 100 μg/m3. Det är därför av stor betydelse att verka för att hejda trenden med ökande halter av ozon i bakgrundsluften. Efter- som orsaken till den observerade ökande trenden inte är helt klarlagd så behöver ytterligare forskning bedrivas på området. Arbete för att minska utsläpp av NOx och NMVOC även från områden utanför EU bör ges hög prioritet om ett nytt mil- jömål för ozon ska kunna nås.

5.3.4 Minskade utsläpp och ökat internationellt arbete

Ozon bildas i förorenade luftmassor över Europa och transporteras med långväga lufttransport in över Sverige. Åtgärder för att klara ett skärpt delmål sammanhänger därför med det förslag till utsläppstak för ozonbildande ämnen som för närvarande diskuteras i revisionen av takdirektivet. Sverige bör aktivt arbeta för en linje där WHO:s rekommendation om 100 μg/m3 som 8-timmarsmedelvärde kan uppnås i landet som helhet. Därutöver behöver globala överenskommelser komma till stånd för att komma till rätta med ökningen av bakgrundshalter över det norra halvklotet.

Jämförelser av effektiviteten av NOx- respektive NMVOC-

utsläppsminskningar i Europa, för 2020 års utsläppsnivåer, visar att effekten på antalet dagar med överskridanden av 100 μg/m3-nivån i Sverige blir betydligt stör- re av NOx-reduktioner än den av NMVOC-minskningar. Från ett marknära-ozon- perspektiv är det särskilt viktigt att NOx-utsläppen kan minskas i Europa.

Utsläppen från sjöfart är ökande. Som en del av studien har påverkan från den internationella sjöfartens utsläpp på antalet dagar med överskridanden av det före- slagna nya gränsvärdet undersökts. Resultaten visar att sjöfarten kommer att vara starkt bidragande till ozonhalterna i Sverige år 2020. Detta gäller särskilt i de delar av landet där antalet överskridningsdagar är stort. Om NOx-utsläppen från sjöfar- ten kan minskas, i liknande grad som landbaserade källors utsläpp förväntas mins- ka, förbättras möjligheterna markant att nå WHO:s målnivå för ozon i Sverige. Förslaget förutsätter därför att åtgärder inom sjöfarten för att minska utsläppen av kväveoxider genomförs utöver det av CAFE föreslagna högambitionsscenariet. Åtgärder inom sjöfarten är dessutom kostnadseffektiva, se vidare underlagsrappor- ten för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.

Det nationella bidraget är inte försumbart vilket motiverar åtgärder som mins- kar svenska utsläpp av kväveoxider och NMVOC.