Hälsoeffekter av partiklar

Det finns omfattade bevis för att partiklar som förorening i luften i våra tätorter har allvarliga effekter på människors hälsa. Bland de hälsoeffekter som tillmäts störst betydelse för folkhälsan hör en tidigare än förväntad dödlighet i såväl sjukdomar i

Det är huvudsakligen amerikanska forskningsstudier samt några europeiska som visat sambanden mellan dödlighet och luftföroreningar. De kan inte exakt ange vilka partiklar eller vilka källor som orsakat ökningen i dödligheten. Troligen medför lokala källor till partiklar som trafiken en större risk även om det är klart visat att även långväga transporterade dammpartiklar medför en viss riskökning (WHO 2005). WHO slår fast att det inte gått att fastställa en tröskel där de skadliga effekterna börjar (WHO 2005). Vid uppdateringen av Air Quality Guidelines 2005 föreslogs följande riktvärden, årsvärden för att belysa långtidsexponering och dygnsvärden för kontrollera korttidseffekter.

PM2,5 : 10 μg/m3 årsmedelvärde, 25 μg/m3 dygnsmedelvärde (99-percentil)

PM10 : 20 μg/m3 årsmedelvärde, 50 μg/m3 dygnsmedelvärde (99-percentil)

Det är främst de riskgrupper i samhället som redan har en ökad dödlighetsrisk, dvs främst äldre som drabbas av en ökad dödlighetsrisk. Emellertid grundläggs orsa- kerna långt tidigare i livet. Tidiga signaler för denna riskökning är därför särskilt viktiga att uppmärksamma. Den minskning av lungfunktionen som observerats hos barn till följd av exponering för luftföroreningar är en sådan varning när det gäller en riskökning för sjuklighet och dödlighet i lungsjukdomar senare i livet. Det är också nyligen visat att luftföroreningar kan öka risken för pollenallergi (Janssen NA m.fl., 2003; Pénard-Morand C m.fl., 2005). Sjuklighet i luftvägarna till följd av pollenallergi medför ett avsevärt lidande med minskad livskvalitet för drabbade individer och kostar sjukvården stora belopp.

Andelen partiklar som deponeras samt var i luftvägarna de deponeras och hur länge de blir kvar där har betydelse för hur de påverkar vår hälsa. Det är inte bara dosen som är viktig för om en skada uppstår, utan även när exponeringen sker. Barn kan vara särskilt sårbara eftersom deras organ utvecklas. Barn inandas dess- utom mer luft per kroppsvolym är mera aktiva och vistas mera utomhus, jämfört med vuxna, vilket betyder att de får i sig mer föroreningar per kroppsvolym. Även skillnader i metabolism, högre infektionsbenägenhet m.m. innebär att barn är mer känsliga för exponering för luftföroreningar. WHO har i en kunskapsöversikt slagit fast att det finns ett samband mellan exponering för höga halter av luftför- oreningar och en ökad förekomst av infektioner, bronkitbesvär och hosta, samt påverkan på lungfunktionen hos barn. Effekterna var speciellt allvarliga hos barn med astma. Däremot ansåg man inte att det fanns några belägg för att luftförore- ningar skulle kunna orsaka cancer hos barn (WHO 2006).

SLITAGEPARTIKLAR

Eftersom slitagepartiklar står för en stor del av exponeringen av befolkningen i Sverige har intresse funnits för att specifikt studera dessa partiklars hälsoeffekter. Det är idag oklart i vilken utsträckning slitagepartiklar från vägtrafik medverkar till ökad dödlighet på lång sikt. Det står dock helt klart att grövre partiklar av det slag som slitagepartiklar utgör har negativa effekter på hälsan särskilt när det gäller sjuklighet i luftvägar och lungor. Samband med dödlighet i hjärt- kärlsjukdom och sjuklighet i luftvägssjukdomar vid korttidsexponering har dock observerats även för grova partiklar (Brunekreef & Forsberg, 2005). T ex finns en studie i

Vancouver som visar på signifikant samband mellan korttidsexponering för grova partiklar och dödlighet i hjärt- kärlsjukdom. Toxikologiska studier har visat att endotoxiner och metaller i grova partiklar kan vara betydelsefulla för effekterna (WHO 2007).

AVGASPARTIKLAR

Det finns många epidemiologiska studier som visat att långtida exponering för trafikrelaterade utsläpp påverkar befolkningens hälsa i form av t.ex. förtida död i hjärt- kärlsjukdomar eller försämrad utveckling av lungfunktionen hos barn. Ingen studie har entydigt kunnat peka ut vilken partikelfraktion som orsakat effekterna, även om de ultrafina avgaspartiklarna sannolikt är viktiga. Studier på senare år antyder en större hälsorisk när man använder halten av kväveoxider som indikator för trafikemissioner istället för halten PM2,5 som i de amerikanska studierna. Upp-

skattningar för Stockholmsregionen baserat på en studie i Oslo med NOx som indi- kator ger ca 6 gånger högre risk för förtida död vid långtidsexponering för trafikut- släpp jämfört med de gamla skattningarna som gjorts. Det är alltså rimligt att tänka sig att man ska använda olika effektsamband för de lokalt genererade (färska) par- tiklarna jämfört med dem som kommer från långdistanstransporten. Dessa partiklar har väldigt olika storlek och olika kemisk sammansättning. Det är sannolikt så att en sänkt halt av avgaspartiklar från den lokala trafiken i regionen har större bety- delse för hälsoeffekterna räknat per μg/m3 än motsvarande minskning av halten långdistanstransporterade partiklar (Johansson C. 2007).

Forskning pågår för att klargöra vilka källor och partikelfraktioner som har den största påverkan på hälsan. Ofta pekas s.k. ultrafina partiklar ut som särskilt farliga. Idag kan inga partikelslag helt avskrivas som ofarliga för hälsan även om avgaspar- tiklar kan pekas ut som en huvudkandidat för de sannolikt mer skadliga partikelsla- gen. Avgaspartiklar består huvudsakligen av ultrafina partiklar men det är ännu för tidigt att peka ut någon särskild egenskap hos partiklarna som orsak till häl-

sopåverkan. Partiklar från vedeldning har troligen liknande egenskaper som avgas- partiklar från fordon.

LÅNGDISTANSTRANSPORT

Utanför städerna är partiklarna nästan helt transporterade över långa avstånd, an- tingen från källor i regionen eller ännu längre bort från angränsande länder i Euro- pa och i viss utsträckning från källor ännu längre bort. Naturliga källor utgör en stor del av den låndistanstanstransporterade partikelmassan. Sekundärt bildade