3.1.1 Aktuella indikatorer
Till miljökvalitetsmålet Frisk luft finns följande indikatorer idag knutna, • Allergiker/astmatiker och luftföroreningar
• Bensen i luft • Besvär av bilavgaser • Besvär av vedeldningsrök • Energianvändning • Kolväteutsläpp • Kvävedioxid i luft • Kväveoxidutsläpp • Ozon i luft • Partiklar PM10 i luft • Svaveldioxid i luft • Svaveldioxidutsläpp
Det finns alltså i dagsläget inte indikatorer för PAH och andra partikelfraktioner än PM10.
3.1.2 Hur fungerar indikatorerna som budbärare?
Resultat av mätningar av luftkvaliteten har gjorts tillgängliga på många vägar. Kommuner har dem på sina hemsidor, dagstidningar rapporterar dagliga mätningar tillsammans med pollenrapporter osv. Detta leder förhoppningsvis till en ökad kunskap om luftföroreningar. Med rätt information kopplat till indikatorerna finns en tydlig potential för att indikatorerna kan vara effektiva budbärare.
Indikatorn ozon i luft används inom hela EU för att kunna larma allmänheten om halterna bli så höga att känsliga personer riskerar att bli akut sjuka. IVL Svens- ka miljöinstitutet har satt upp ett system för att kunna informera allmänheten vid höga halter av marknära ozon. Enligt ett EU direktiv ska allmänheten informeras när ozonhalten överstiger 180 µg/m³ i mer än en timme. Våren 2006 gavs varningar i Sverige baserat på IVL:s mätningar av marknära ozon. Där varnades för att käns-
(ingår i delmål 5) och bens[a]pyren (nytt delmål 6), när tillräckliga mätningar finns, så att indikatorer finns för samtliga delmål.
Nytt för 2007 är att helårsmedelvärden (delvis genom omräkning från vinter- halvårsmedelvärden) kommer att visas för bensen, kvävedioxid och partiklar PM10.
Detta som en konsekvens av att delmålen är uttryckta som årsmedelvärden. För svaveldioxid har inte underlaget möjliggjort omräkning till helårsvärden, utan där kvarstår vinterhalvårsmedelvärden. På länsnivå visas mätningar från de orter där mätdata inrapporterats till datavärden och som i övrigt uppfyller datavärdens kvali- tetskrav – t.ex. tillräckligt lång mätperiod. För dessa orter visas också den kommu- nala nivån. Mätningar som inte fyller kraven kan t. ex. visas genom länk från re- spektive länssida och behandlas i länskommentaren. Med en förbättrad inrapporte- ring och samordning av mätprogram borde data för fler tätorter kunna visas. Detta är nu på gång genom den obligatoriska rapporteringen av luftkvalitetsdata som nyligen införts av Naturvårdsverket.
En regional bild av ozon bör visas, men antagligen kan inte en ozonindikator presenteras för varje län. Indikatorer som visar uppfyllande av miljökvalitetsnor- mer kan övervägas.
I ett projekt drivet av Länsstyrelsen i Kronobergs län och finansierat av Miljö- målsrådet har det i februari 2007 presenterats Förslag till Samordnat program för
uppföljning av mål för luftkvalitet (Persson m.fl. 2007). Denna rapport bör kunna
vara utgångspunkt för förbättringar i uppföljningen. Naturvårdsverket har ett upp- drag från regeringen att komma med förslag om hur samordning av luftkontrollen med avseende på miljökvalitetsnormerna för utomhusluft ska genomföras i prakti- ken. Länen ska i förslaget vara en samordnande part. Förslaget kan om det genom- förs även underlätta för den regionala miljömålsrapporteringen. Länen har även synpunkter på hur kvaliteten på utsläppsdata ska samordnas och förbättras. Även specifika frågor som rör vedeldning och hälsofrågor är av betydelse i många län. Flera länsstyrelser överväger indikatorer för vedeldning.
3.1.4 Utsläppsindikatorer
Det finns även ett antal indikatorer för utsläpp av luftföroreningar knutna till Frisk luft. I dagsläget är det kolväteutsläpp, kväveoxidutsläpp och svaveldioxidutsläpp. Då enbart utsläpp av NMVOC finns som delmål under Frisk luft föreslår vi att kväveoxidutsläpp och svaveldioxidutsläpp tas bort som indikatorer under detta miljökvalitetsmål. Utsläpp av partiklar, PM2,5, behöver tillföras som indikator.
Uppföljningen av denna indikator sker liksom för övriga utsläppsindikatorer ge- nom Naturvårdsverkets rapportering till EU och luftvårdskonventionen, CLRTAP.
3.1.5 Indikatorer för hälsa och miljöeffekter
Intresset för att relatera luftföroreningssituationen till hälsoeffekter, t.ex. hos små barn, är stort och besvärsindikatorer har införts. De indikatorerna får nya data bara vart åttonde år när Miljöhälsoenkäten upprepas, men den mellanliggande barnmil- jöhälsoenkäten ger information som kan användas för att uppdatera kommentaren. Indikatorerna ger ändå möjlighet att lyfta fram problematiken och förändringar i
det som indikatorerna visar kan ta lång tid. Indikatorn kan därmed fylla en viktig funktion. Socialstyrelsen bör i första hand bedöma om man kan komma längre.
Påverkan på kulturobjekt är av betydelse för miljökvalitetsmålet men det finns inget eget delmål för detta. Riksantikvarieämbetet har tagit fram en indikator som bygger på ett övervakningsprogram av runstenar med flerhundraårig data. Emeller- tid är en sådan indikator mindre lämplig för att följa upp delmålen och inte heller Frisk luft annat än på mycket lång sikt.
3.2 Förslag på förändringar när det gäller indi-
katorerna
Anpassningen av indikatorerna till uppföljningssystemet för miljökvalitetsnormer för utomhusluft bör fortsätta. Detta innebär att:
• Indikatorerna bör uppfylla samma kvalitetskrav och ha samma mätperiod som MKN för utomhusluft
• Länen tillsammans med kommunerna tar fram en plan för luftkontrollen och länen får ett samordningsansvar.
• Indikatorn för bensen kan på sikt avvecklas eftersom allt mindre bensen släpps ut från fordon och bränslen. I stället ersätts bensen med ben- s[a]pyren vilket inom kort införs som en ny miljökvalitetsnorm. Det är dessutom en bättre markör för vedeldningen i stället för bensen. • En luftföroreningsindikator för barns hälsa utvecklas parallellt med de
befintliga besvärsindikatorerna från Socialstyrelsen.
• En indikator för PM2,5 införs. Sverige kommer på sikt att införa miljö-
kvalitetsnormer för PM2,5.
• Svaveldioxid behålls som länsegen indikator i vissa kustnära län. • De utsläppsindikatorer som visas under Frisk luft bör vara utsläpp av
NMVOC och utsläpp av partiklar, PM2,5.
3.3 Simuleringar och modeller
Simuleringar och beräkningsmodeller kan utgöra ett viktigt stöd till mätningar vid uppföljningen av miljökvalitetsmålet. Dels kan antalet mätplatser reduceras men ett annat viktigt område är prognoser och scenarier. Beräkningsmodeller för att upp- skatta halter består av flera delar, dels modeller för beräkning av emissionerna, dels modeller för beräkning av halterna. Såväl emissionsmodellering som modellering
för att bedöma halter inom större områden samt för att bedöma effekter av olika åtgärder vid beslut om åtgärdsprogram.
SIMAIR-systemet har även använts för att prognosticera luftföroreningar för åren 2004, 2010 och 2020 (SMHI VV 2007). Systemet kan med fördel användas för att ta fram regionala program för uppföljningen av miljökvalitetsmålet Frisk luft.