6 Åtgärder för att åstadkomma frisk luft
6.9 Behov av forskning
En viktig förutsättning för att påverka agendan inom EU och internationella fora är att ha trovärdiga vetenskapliga resultat till stöd för arbetet. Det är även av stor vikt att delta på ett tidigt stadium i förberedande arbetsgrupper inom det internationella arbetet. En god bas inom forskning är då en förutsättning för ett aktivt deltagande. Tidigare har betydande resurser satsats genom forskningsprogrammen ASTA (Mistra) och SNAP (NV) för att påverka arbetet i Konventionen för långväga luft- transporter CLRTAP och inom CAFE, EU:s arbete med en luftstrategi. Särskilt viktigt har arbetet varit att ta fram underlag för en europeisk partikelmodell samt arbetet inom WHO:s arbetsgrupper inom CAFE.
Naturvårdsverket har därför tagit initiativ till att finansiera ett forskningspro- gram inom luftvårdsområdet, SCARP Swedish Clean air Research Program (2007- 2012), till stöd för samarbetet med relevanta internationella organ inom luftvårds- området som till exempel CLRTAP, WHO och organisationer inom EU. Program- met inriktas bland annat mot följande områden:
• Hälsoeffekter, där målsättningen är att öka förståelsen av vilka paramet- rar som är betydelsefulla för observerade hälsoeffekter. Att föra resulta- ten vidare in i arbetet med hälsoriskuppskattningar och luftkvalitetskrite- rier i Sverige såväl som internationellt.
Inom området luftföroreningar och hälsa är det särskilt viktigt att klargöra olika källors relativa betydelse för de observerade hälsoeffekterna. WHO har påbörjat ett sådant arbete och en workshop på detta tema hölls under 2007. Vidare är kortids- och långtidsstudier viktiga för att fastställa riskfaktorer under skandinaviska förhål- landen. Ozon är en luftförorening där påtagliga förbättringar kommer att ske fram till 2020 i sydligaste Europa. Emellertid sker en mera begränsad minskning av ozonmängderna i Skandinavien. Ett varmare och fuktigare klimat och den långsamt stigande globala bakgrundshalten av ozon kan leda till att skador av ozon kan kvar- stå som ett betydande problem.
Viktiga mål för forskningen är att:
• Utgöra en viktig bas för att kunna agera på den internationella arenan • Klargöra luckor i förståelsen av partiklarnas uppträdande i atmosfären i
relation till utsläpp, omvandling och nedfall.
Tabell 6.14 Sammanfattande tabell över föreslagna åtgärder Förslag som behöver drivas i EU och
andra internationella fora
Hamnar och sjöfart, även partikelutsläpp I förhandlingarna om ett nytt takdirektiv för EU bör Sverige aktivt verka för en linje som möj- liggör att klara WHO:s rekommendation för halter av marknära ozon, 100 μg/m3, i hela landet.
Global överenskommelse för att minska bak- grundshalterna av ozon.
Fortsatta krav på utsläppsminskningar arbets- maskiner och fordon
Ökad samverkan mellan klimat-luftarbete Bevaka och ställ krav i andra relevanta EU- förhandlingar som luftdirektivet mm.
Förslag inom miljöpolitiken som riktar sig till regering och riksdag
Miljökvalitetsnormer
Säkerställa att åtgärdsprogram genomförs Forskning
Ge länsstyrelserna ansvar för lokalt/regionalt arbete för att nå delmål
Förslag inom andra politikområden som riktar sig till regering och riksdag
Skatt/ avgift på dubbdäcksanvändning i vissa tätorter
Differentierad trängselskatt map dubbdäck Utredning om dubbdäcksanvändningens samhällsekonomiska konsekvenser
Miljöklassningssystem för pannor för småska- lig vedeldning inkl. registeravgift
Offentlig upphandling i den statliga sektorn, krav på dubbfria vinterdäck, på arbetsmaskiner och fordon med låga emissioner och energief- fektivitet.
Trängselskatt som styrmedel
Högre energiskatt på diesel och bensin Förändrade förmånsregler för bilar och driv- medel
Utskrotning av bilar utan katalysatorer Kilometerskatt för tunga fordon Planering och framtid
Ekonomiska styrmedel som minskar sjöfartens NOx-utsläpp
Utred avgaskrav/ miljöklassning för snöskotrar Informationskampanj för specialbränsle för snöskotrar
Förslag som inte riktar sig till regering och riksdag
Dubbdäck in i definitionen för miljöbil i loka- la/regionala styrmedel.
7 Referenser
Armstrong B, Hutchinson E, Unwin J, Fletcher T. (2004) Lung cancer risk after
exposure to polycyclic aromatic hydrocarbons: a review and metaanalysis. Envi-
ron Health perspect 2004;112:970-978
Arnell, H. (2007) Bristanalys. Indikatorer i miljömålsuppföljningen, april 2007. RUS. Underlag till fördjupad utvärdering.
Ask Björnberg, K. och Berglund, M.(2007) Hälsorelaterad miljöövervakning - en
utvärdering av programområdet. Naturvårdsverket rapport 5691.
Barregård, L., Holmberg, E., Sällsten, G. (2006) Undersökning av cancersjuklighet
i närområdet till raffinaderiet i Lysekil. Miljömedicinskt centrum, Västra Göta-
landsregionen.
Barregård, L. och Sällsten, G. (2004) Formaldehyd – En kunskapssammanställning
och riskbedömning. Naturvårdsverket rapport 5399.
Bergström, R (2007) Nytt delmål för ozon – kan det nås till 2015? SMHI, underlag till fördjupad utvärdering av Frisk luft.
BHM biobränsle hälsa miljö (2006) Fältstudie av metan och andra viktiga kompo-
nenter rån vedpannor. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, IVL Svens-
ka Miljöinstitutet, TPS Termiska Processer.
Boström C-E, Gerde P, Hanberg A, Jernstrom B, Johansson C, Kyrklund T, Ran- nug A, Tornqvist M, Victorin K, Westerholm R. (2002) Cancer risk assessment,
indicators, and guidelines for polycyclic aromatic hydrocarbons in the ambient air.
Environ Health Perspect 2002;110(suppl 3):451-488.
Brunekreef, B. och Forsberg B. (2005) Epidemiological evidence of effects of
coarse airborne particles on health. Eur Respir J 2005; 26: 309–318
Engardt, M. och Foltescu, V. (2007) Luftföroreningar i Europa under framtida
klimat. SMHI, Meteorologi nr. 125.
European commission (2001). Ambient air pollution by As, Cd, and Ni compounds. Position paper. Working group on arsenic, cadmium and nickel compounds. European commission (2005). CAFE Scenario Analysis Report Nr. 6 A final set of
scenarios for the Clean Air For Europe (CAFE) programme
Ferm, M. och Sjöberg, K. (2007) Percentilberäkningar för PM10 och kvävedioxid i
olika typmiljöer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Arkivnummer U2121.
Forsberg B. m.fl. (2005) .Comparative Health Impact Assessment of Local and
Forsberg, B. och Sjöberg, K. (2005) Quantification of deaths attributed to air pol-
lution in Sweden using estimated population exposure to nitrogen dioxide as indi- cator. IVL Svenska miljöinstitutet AB, rapport B 1648.
Fridell, E., Åström, S., Belhaj, M. (2007) Emissioner från små arbetsmaskiner –
Emissionsberäkningar och åtgärdsdiskussioner. IVL Svenska Miljöinstitutet. rap-
port B 1711.
Gustafsson, M m.fl. (2007) Åtgärder för att minska partikelemissionerna från väg-
trafik - underlag till regeringsuppdrag. VTI PM 2007-03-22.
Hullberg, A. och Gustavsson, N. (2007) Hälsorelaterad miljöövervakning – mät-
ningar av miljöns effekter på människors hälsa. Naturvårdsverket rapport 5635.
Hanberg A., Berglund, M., Stenius, U., Victorin, K., Abrahamsson-Zetterberg, L. (2006) Riskbedömning av PAH i mark, luft, grönsaker och bär i Sundsvall. Insti- tutet för miljömedicin, IMM-rapport nr 1/06.
IARC Monographs.(2006) Volume 92. Polycyclic aromatic hydrocarbons.
IIASA (2006) Emission control scenarios that meet the environmental objectives of
the Thematic Strategy on Air Pollution. NEC Scenario Analysis Report Nr. 2, In-
ternational Institute for Applied Systems Analysis.
Janssen NA, Brunekreef B, van Vliet P, m.fl. (2003)The relationship between air
pollution from heavy traffic and allergic sensitization, bronchial hyperresponsive- ness, and respiratory symptoms in Dutch schoolchildren. Environ Health Perspect
2003;111:1512-8.
Johansson, C. (2007) Hälsoeffekter av partiklar - Tilläggsprogram 2006. SLB- analys för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, rapport LVF 2007:14. Johansson, C., Sjövall, B., Ferm, M., Karlsson, H., Vecely, V., Krecl, P. och Ström, J. (2007) Relationerna mellan halterna av PM10, PM1 och sot i Sverige. Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet. ITM-rapport 153.
Johansson, C. och Hansson, HC. (2007) PM10 och sot i Sverige. Institutionen för
tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet. ITM-rapport 165.
Johansson, C. (2006) Betydelse av dubbdäck mm för PM10-halterna längs vägarna.
Johansson, C. och Forsberg, B. (2005) Kvävedioxid och ozon i tätortsluften - Hal-
ternas samspel samt konsekvenser för hälsan. Naturvårdsverket, rapport 5519.
ISSN 0282-7298
Johansson, J., Farelius, J., Liljenroth, U. (2007) Styrmedel för att minska använd-
ningen av dubbdäck. En genomgång av effekter, kostnader och genomförbarhet.
WSP på uppdrag av Vägverket och Naturvårdsverket, 2007.
Levin J-O (2004). Exponering för carcinogena ämnen i luft – en utvärdering av
mätningar i Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö 2000-2004. Hälsorelaterad
miljöövervakning, Arbetslivsinstitutet Umeå.
Karlsson, P-E. Pleijel, H. Danielsson, H. Belhaj, M. Andersson, M. Hellsten, S. (2006) En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i
Sverige i relation till föreslagna miljömål. IVL Svenska miljöinstitutet AB, rapport
B-1678.
Karlsson, P-E. (2006) Underlag för en fördjupad utvärdering av miljömålen för
ozon nära marken. IVL Svenska miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket,
IVL-rapport U 2014.
Kindbom, K. Danielsson, H., Gustafsson, T., Segersson, D. (2007) Update and
improvement of estimated emissions of particles to air in Sweden – Prestudy.
SMED för Naturvårdsverket.
Lindgren, M., Hansson, P-A., Wetterberg, C. (2007) Arbetsmaskiners bidrag till
luftföroreningar i tätorter. Institutionen för biometri och teknik, Sveriges lant-
bruksuniversitet. SLU Rapport – miljö, teknik och lantbruk 2007:02. ISSN 1652- 3237.
LST AB (2006) Uppdrag avseende kompletterande åtgärdsprogram för att klara
miljökvalitetsnormer för kvävedioxid respektive partiklar (PM10). Länsstyrelsen i
Stockholms län, Lägesrapport till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, beteckning 500-2004-082673.
LST AB (2003) Friskare luft -Förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvali-
tetsnormen för kvävedioxid i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län
Stockholm.
LST T (2006) Rapportering av det regionala miljömålsarbetet i Örebro län. Un- derlag inför Fördjupad utvärdering 2008. Länsstyrelsen i Örebro län, Dnr: 5010- 2558-2006.
LST O (2006) Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göte-
borgsregionen. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, maj 2006, regeringens upp-
drag M2003/1912/Mk.
LST O (2004) Program för miljöövervakning i Västra Götalands län 2002 – 2006, Länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen, LST O rapport 2004:2.
Naturvårdsverket (2007a) Konsekvenser av Sveriges genomförande av EU:s ut-
släppstakdirektiv (2001/81/EG) för NOx. Naturvårdsverket, redovisning av reger-
ingsuppdrag, Dnr 110-365-06 Ht.
Naturvårdsverket (2007b) Information om åtgärdsprogram utomhusluft. Brev till Miljödepartementet, Naturvårdsverkets Dnr 104-79-07 Ht.
Naturvårdsverket, Statens energimyndighet (2007) Den svenska klimatstrategins
utveckling - En sammanfattning av Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008. Naturvårdsverket, ISBN 91-620-5723-5, ISSN
0282-7298.
Naturvårdsverket (2006a) Genomförande av EU:s utsläppstakdirektiv
(2001/81/EG), en lägesrapport för Sverige. Naturvårdsverkets Dnr 126 59 86 06
Ht)
Naturvårdsverket (2006b) Regeringsuppdrag om införande av direktivet 2004/107/EG. Underlagsrapport: Förslag till miljökvalitetsnormer för arsenik,
kadmium nickel och bens[a]pyren. Konsekvensanalys för införande i svensk lag- stiftning av direktivet 2004/107/EG
Naturvårdsverket (2006c) Sveriges rapportering till luftkonventionen (CLRTAP). Naturvårdsverket (2004a) Ett uppdaterat EU-direktiv om ozon - underlag för infö-
rande. Naturvårdsverket, rapport 5350. ISSN 0282-7298.
Naturvårdsverket (2004b) Frivillig miljöklassystem för snöskotrar. Redovisning av regeringsuppdrag.
Naturvårdsverket (2003), Frisk Luft - Underlagsrapport till fördjupad utvärdering
av miljömålsarbetet. Naturvårdsverket, rapport 5318. ISSN 0282-7298.
Naturvårdsverket (1999), Frisk luft. Naturvårdsverket, rapport 4995.
Nylund, N-O och Aakko, P. (2003) Particle Emissions At Moderate and Cold
Temperatures Using Different Fuels. SAE Technical Paper 2003-01-3285.
Paulrud, S, Kindbom, K, Gustafsson, T. (2006) Emission factors and emissions
from residential bio-mass combustion in Sweden. SMED för Naturvårdsverket.
SMED-rapport 18:2006.
de Serves, C. (2005) Emissions from Flexible Fuel Vehicles with different ethanol
blends. AVL MTC AB rapport 5509 för Vägverket, ISSN 1103-0240.
SIKA (2007) Fordon vid årsskiftet 2006/2007. SIKA Statistik, Vägtrafik. Rapport 2007:6.
Simmonds, P.G., Derwent, R.G., Manning, A.L., Spain, G. (2004) Significant
growth in surface ozone at Mace Head, Ireland, 1987-2003. Atmospheric Envi-
ronment 38, 4769-4778.
Sjöberg, K. m.fl. (2007) Quantification of population exposure to nitrogen dioxide
in Sweden 2005. IVL Svenska miljöinstitutet, rapport B 1749.
SLB-analys, (2007a) Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kom-
mun, Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, rapport LVF 2007:16.
SLB-analys (2007b) Luften i Stockholm – Årsrapport 2006. SLB-analys, Miljöför- valtningen i Stockholm, rapport SLB 1:2007.
SLB-analys (2007c) Exponering för partikelhalter (PM10) i Stockholms län. Stock- holms och Uppsala läns luftvårdsförbund, rapport LVF 2007:17.
SMHI (2007a) Beräkning av ozonhalter, exponering och hälsoeffekter för år
2004/2005 och 2020,(preliminär version 2). SMHI.
SMHI (2007b) Nationell presentation av emissioner och halter. Slutrapport sep- tember 2007 SMHI.
SMHI, Vägverket (2007) Luftföroreningar i svenska tätorter 2004, 2010 och 2020,
Slutrapport SIMAIR.. SMHI, Vägverket, Naturvårdsverket.
Socialstyrelsen (2007) Förslag till en nationell handlingsplan för barns miljörelate- rade hälsa - Redovisning av ett regeringsuppdrag. Skrivelse, Artikelnr. 2007-131- 28.
Statens energimyndighet (2007) Energi som miljömål – energimyndighetens sek- torsrapport till den fördjupade utvärderingen. Statens energimyndighet ET 2007:21, ISSN 1403-1892.
Stockholms stad (2007) Stadens arbete med EU:s normer för partiklar(PM10) och
kvävedioxid. Revisionsrapport, nr 5, september 2007, DNR 420/149-07. Stadsrevi-
sorerna, Stockholms stad.
Stockholms stad (2006) Fakta och resultat från Stockholmsförsöket, Andra versio-
nen – augusti 2006. Miljöavgiftskansliet, Stockholms Stad.
http://www.stockholmsforsoket.se/upload/Rapporter/Fakta%20och%20resultat%20 stockholmsförsöket%20aug%2006.pdf
Tidblad, Johan, (2006) Korrosions- och Metallforskningsinstitutet AB, KIMAB, personlig kommunikation november 2006.
Transek (2006a) Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket. Transek AB, rapport 2006:31. http://www.stockholmsforsoket.se/upload/Rapporter/Ekonomi- näring-
liv/Under/Samhällsekonomisk%20analys%20av%20Stockholmsförsöket%200618. pdf
Transek (2006b) Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket. Transek AB, rapport 2006:36.
http://www.stockholmsforsoket.se/upload/Rapporter/Ekonomi-
näringsliv/Under/Fördelningseffekter%20av%20Stockholmsförsöket%200814.pdf TPS Termiska Processer, SP Sveriges Provnings- och forskninginstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet, ÄFAB Älvdalens fastbränsleteknik AB, 2007, Syntes och
analys av emissionsfaktorer för småskalig biobränsleförbränning
Victorin, K. (1998) Risk assessment of carcinogenic air pollutants. IMM-rapport 1/98. Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm.
Vägverket (2007) Åtgärder för att minska emissionerna av partiklar från slitage
och uppvirvling från vägtrafiken. Vägverket, rapport utifrån regeringsuppdrag
N2006/4800/TP. Beteckning: SA80A 2006:15982.
http://www.vv.se/filer/1601/regeringsuppdrag_slitagepartiklar.pdf
Vägverket (2006a) Renare och tystare snöskotrar? Vägverket, Publikation 2006:138.
Vägverket (2006b) Arbetsgruppens förslag till Snöskoterprogram. Arbetsgruppen för Snöskoterprogrammet genom Vägverket Region Norr.
WHO (2007) Report from WHO workshop:Health relevance of particlulate matter
from various sources. Bonn, Germany, 2007.
WHO (2006) Health risks of particulate matter from long-range transboundary air
pollution, Bonn Germany 2006.
WHO (2005) WHO air quality guidelines global update 2005, Report on a Work- ing Group meeting, Bonn, Germany, 18-20 October 2005
Wetterberg, C., Magnusson, R., Lindgren, M., Åström, S. (2007) Utsläpp från
större dieseldrivna arbetsmaskiner – Inventering, kunskapsuppbyggnad och studier om åtgärder och styrmedel. SMP Svensk maskinprovning AB, rapport referens-
BIL Sweden (2007), pressmedelande 2007-01-02, hämtat från http://www.bilsweden.se/arkiv.asp?ArticleID=220, 2007-05-21.
8 Bilagor
Bilaga 1: Underlag för en fördjupad utvärdering av miljömålen för ozon nära mar- ken. Per Erik Karlsson, IVL (2006)
Bilaga 2: Regionalt miljömålsarbete. Terese Niklasson, Naturvårdsverket 2007. Bilaga 3: Konsekvensanalys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från småskalig vedeldning. Marcus Carlsson-Reich och Ulrika Lindstedt, Naturvårds- verket 2007.
Bilaga 4: Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI 2007.
Bilaga 5: Nytt delmål för ozon – kan det nås till 2015? Robert Bergström, SMHI 2007.